Skip to main content

Full text of "Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica"

See other formats


ACTA 



SOCIETATIS 



PRO FAUNA ET FLORA FENNIOA. 



35. 



HELSINGFORSIAE. 
1909-1911. 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, 35, N:o 1. 





I 




SC RIPS IT 



HJALMAR HJELT. 



VOL. IV. DICOTYLEDONEAE: 
PARS III. VIOLACEAE-ELAEAGMCEAE. 



Typis impr. 19^09—19^11. 



~m 



HELSINGFORS1AE. 

EX OFF1C1NA TVPOGRAPHICA »HANI>ELSTRYCKER1ET». 

1911. 



/ °\ I <*°j 



Vol. I. Pars I — /// Actis Societatis pro Fauna et Flora 

Fennica V continentur . 
Vol. II Ibidem XXI N:o 1. 
Vol. Ill Ibidem 30 N:o 1. 



A. 1900 A. K. Cajander orientalibus florae fennicae regio- 
nibus pervestigatis finem huius florae orientalem ad orientem 
versus movendum esse statuit x ). Fines, quos turn proposuit, 
quamquam magis magisque sunt probati 2 ), mihi tamen visum 
est necesse esse, ne res confunderentur, in Conspectu florae 
fennicae eosdem, quos in principio operis statui fines, qui in 
tabulis geographicis volumini primo additis apparent, servare. 
Ad notas provinciarum tamen sunt addendae: 

Ksv. = Karelia svirensis. 

Kton. = Karelia transonegensis. 

Kpor. = Karelia pomorica orientalis. 

(Nota Kp. semper idem significat, quod in tabulis geo- 
graphicis recentissimis Kpoc. designatur.) 

Floram harum provinciarum, cum parum sit cognita, quam- 
quam etiam in partibus insequentibus non respexi, res tamen 
singulas, quae ab aliis sunt allatae, et inprimis plantas lectas 
casu mihi cognitas, ut interdum iam in partibus superioribus, 
afferam. 



In operibus et editis et manuscriptis, quibus distributio 
plantarum tractatur, his temporibus vulgo etiam qua plantae 
nascantur copia ratio habetur. Quam ob rem mihi necesse 



') Vide Medd. XXVI p. 172—184. 

') Vide tabulas geographical in Medd. XXX et insequentibus, Mela 
Kasv. V etc. 



esse visum est adiuvante inprimis J. P. Norrlin notas proprias, 
quibus gradus copiae indicantur, proponere, quas infra attuli. 



Gpp 



copiosissime 



mycket ymnig 
tackande 



hyvin runsas 

peittava 

valtava 

ylen runsas ') 
vallitseva 



Cp 



copiose 



ymnig 



runsas 

[yleinen] 



St cp 



copiosius 
satis copiose 
numerose 



tamligen ymnig 
tamligen riklig 
talrik 

i [ganska ymnig] 



jokseenkin runsas 



Sp 



sparsim 

hie illic 

[passim] 



spridd 



sirotettu 
hajanainen 

[paikottaisin] 
fpaikotellen] 
[paikottainen] 
[siella taalla] 



St pc 



satis parce 
parcius 



,„ ,. f iokseenkin niukasti 

tamligen sparsam J 

[ganska sparsam] 1 jokseenkin harvassa 

I vahassa maarin 



PC 



parce 



sparsam 



niukasti 
harvassa 

niukalti 



Pec 



parcissime 



mycket sparsam hyvin niukasti 



Praeter haec vocabula concepta nonnulla alia inprimis in 
libris fennice scriptis usurpantur vocabula; quae cum partim 
intermedia partim ambigua sint, in schemate supra allato collo- 



') Litteris minoribus attuli vocabula concepta, vocabulis quae litte- 
ris maioribus notantur affinia, sed proprie aliud significantia ; quam ob 
rem, si copiam respicias, non sunt usurpanda, id quod inprimis de voca- 
bulis signo [ ] notatis valet. 



care non potui. Notas igitur proprias non proposui, sed tamen 
quomodo ea converti afferam: 

Sangen runsas = valde copiosus 

Riklig = abundans 

Runsaanlainen 

Runsaanpuoleinen ( 

Vahavaltainen = subdominans 

Strodd = dispersus 

Enetaka = yksitellen (aut yksittain kasvava) = solitarius (aut solit). 



subabundans 



Violaceae. 



Viola *) epipsila Led. 

In Lapponia, parte orientali forsitan eoccepta, frequenter 
vel frequent issime provenit et quamvis rarior paullum supra 
terminum betulae progreditur, etiam in Fennia orientali 
frequenter oecurrit, frequentia diminuta in tota fere Fennia 
legitur, sed in provinciis austro-oceidentalibus rarissime tan- 
turn inveniri videtur. 

In Lapponia kemensi (Schrenk): Led. I p. 247 (1842); ad 
ripas umbrosas rivulorum Ostrobotlniae borealis v. c. Uloae ad 
Tuira et deinde multis locis ad fluvium Ii, in par. Kuusamo 
autem optima et frequens: Spic. I p. 28, ubi describitur nomine 
V. fennica (1843), cfr Trautv. Incr. p. 98; in summam Lapp, 
vuigata: Fries p. 556, ubi describitur nomine V. sueciea (1846); 
maxima pars Fenn. et Lapp, or.: Fries, cfr 1. c. p. 153; in 
Fennia orientali saltern adest: W. Nyl. Distr. 2 ); Fenn., Lapp, 
or.: Nym. Consp. p. 79 2 ), cfr Trautv. Incr. p. 103 2 ), vide etiam 
Kegel in Mosc. Bull. 1860, II p. 535—538, Borg Beitr. p. 99, 
113, 115, 133 et 141 et Liro Ured. p. 285—286. 



') Speeimina huius generis in H. M. F. asservata recensuit Sv. Mnr- 
beck a. 1887—1888. 

2 ) Nomine I'. sueciea Fr. 

Typis Impr. I2 i„ 1909. 



2 Viola epipsila. 

Al. it: Bergstr.; [Foglo] Degero: Bergstr. Beskr. ; Finstrom 
Godby. Arrh. & K., vide etiam infra. — Ab. Uskela: Nikl.l; 
[Muurila] rr ad ripam lacus Piilijarvi: Renv.; Karislojo Pellon- 
kyla: E. af Hallstrom!; Lojo r Ojamo ad fontes et infra »Bryggeriet» : 
Lindb. coram.; Vihti Olkkala in prato Kolokka: af Hallstr. ; Vihti 
Olkkala Joensuu: E. af Hallstr.; Vihti (»fq»): Flinck; [Pusula 
et Pyhajarvi] (fq): Weeks.; Mynamaki in parte australi rr et non 
typica ad Kallavuori: Caj. Kasvist. — Nyl. Esbo: Popp. p. 11; 
[Nurmijarvi] r cp in pratis humidis prope pag. Nummenpaa: 
Stenr. 1 ), cfr Stenr. Thierl. p. 23; Thusby Mariefors: Seel, herb.; 
Helsingfors: J. Kowin in herb. lye. n.; (p), ut in Mantsala (K. 
Nordenskjold) [spec, ad f. scanicam pert.], Morskom, Artsjo, 
Orimattila (Siven!): Seel. 0. Nyl. — Ka. r Hanska Bohle: Blom; 
Viborg (Tranzschel): Lire- Ured. p. 579; r Antrea Oravankyto!, 
Kirvu Sairala!, Tietaviila in ripis fruticosis lacuum et plagis 
silvaticis humilibus salice obsitis: Linden. — Ik. (»fq): Malmb., 
spec, e Muola!; r lecta in Sakkola, Rautu et Valkjarvi : Lindb. 
coram, vide etiam Lindb. p. 25 etc.; [ut V.palustris: Meinsh. 
p. 43, vide etiam Schmalh. p. 53]. 

Sat. (p): Malmgr. L ), spec, e Mouhijarvi ! ; Loimaa [»Loimi- 

joki»]: E. Ronnbiick!; r Birkkala Lukkila in prato: Hjelt!; Birk- 

kala in nemore ad Pitkaniemi: Sael. herb. — Ta. (st fq): Leop., 

Norrl. s. 6. Tav., (vide infra) et Wainio Tav. or.; [Kalvola] r 

aliquoties ad ripam lacus: Knabe Fort., cfr Borg p. 429!; 

Hattula Leteensuo: Lindb. Medd. p. 277; p: Asp. & Th.; p_st 

fq: Borg Tiet.; Bonsd. omisit. S a. Valkiala ad rivum prope 

officinam Kymmene : Hult Fort. ; Villmanstrand in prato uliginoso 

praedii sacerdotis: Sselan!; [Ruokolaks] p, in insula Salonsaari 

cp: Hult; Nyslott: E. Nyl. & Chyd. - - Kl. in Ruskiala (!) saltern: Fl. 

Kar.; [Parikkala] (r) Viitasaari, Papinniemi et Pitkasaari: Hann.; 

Valamo: Ssel. ann.; Uukuniemi: Nikl.!; in Ruskiala frequentior 

quam V. palustris; Zill. (1877) in dupl.!; Ruskiala fq et f. 

scattica et f. suecica: A. L. Backm. comm; Impilaks p: Backm; 

st fq etiam in Palkjarvi! et Suistamo: Hjelt Ant. p. 66. - - Kol. 

(fq): Elfv. 



l ) Nomine V, suecica Fr. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 3 

Oa. (p): Malmgr. *); Laur. Vaxtf. non comm. — Tb. p: 
Broth. 1 ), vide etiam Prim. p. 49 x ). Sb. p: Mela et M. & 
J. Sahib. — Kb. (p): Eur. & H.; st fq et st cp: Axels. Putk.; 
st fq: Wainio Kasv. — Kon. (inch V. scanica et V. suecica) 
fq _ fqq, in nemorosis praes. humidioribus et pratis udis subtur- 
fosis cp, in paludibus fq, in Reg. occ. ad Suojarvi et Mokko 
fq: Norrl. On., efr Giinth. p. 33. 

Om. p, frequentior in interiore parte: Hellstr. ; fq in parte 
interiore [»inat l.»]: Tenn.; Soini Laasula, videtur in territorio 
[circa lacum Lappajarvi], quod mireris, (rarior) esse [»ratt sall- 
synt»]: A. L. Backman in Medd. XXX p. 104; p, enum. longa: 
A. L. Backm. Fl., quern 1. inspicias, efr 1. c. p. 137. — Ok. 
st fq, interdum fq: Wainio Kasv.; fq: Brenn. Obs. et Kyyhk. — 
Kp. st fq, interdum fq: Wainio Kasv.; enum.: Beket. p. 548; 
fq — st fq saltern ad partem maximam: Bergr. Ant. 

Ob. fq: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; (fqq): Leiv., vide 
etiam Leiv. Veg. p. 200; (p) enum.: Keckm., efr 1. c. p. 10; 
[fq: 0. R. Fries p. 160 *);] fq-fqq: Hjelt & H. — Kuus. st 
fq, interdum fq: Wainio Kasv.; fqq _ fq : Borg ann. — Kk. st. 
fq, interdum fq: Wainio Kasv.; fq: Bergr. Ant. 

Lk. fq — fqq, saepe cp: Hjelt & H.; (p), enum.: Blom Bidr. ; 
fq in Kuolajarvi, Kemijarvi et Sodankyla: Wainio Not.; fq in 
reg. silv., (r) in densis virgultis [»snar»] reg. subalpinae: Hult 
Lappm. 1 ); [Kuolajarvi] fqq — fq: Borg ann., vide etiam sub 
V. palustri. — Li. Utsjoki, Inari cp: Seel, kat.; in locis sca- 
turiginosis et lucis, in graminosis subturfosis fq cp, in salicetis 
udis fq, in ripis rivulorum herbidis altius quam 100 m supra 
terminum betulae progreditur, Hammastunturit h. 342, Peldoaivi 
N 500, [Rastekaisa SO 383]: Kihlm. Ant.; fq in Inari et ad 
Paatsjoki usque ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not.; 
in Varangria meridionali iuxta flumen Paatsjoki [»Pasvigelv»] 
ad Elvenses, ad Klostervand in palude ex adverso insulae Meni- 
kaso, ad catarrhactam inter Klostervand et Goalsejavre, ad 
flumen intra lacum intimum Bagjajavre nee non latere rossico 
in Store— Menikaso: Norm. p. 250— 251 1 ); e multis locis enum. : 



*) Nomine V. suecica Fr. 



4 Viola epipsila. 

Norm. Fl. Spec. p. 150— 151 1 ); [circa Nyborg fq ad scaturigines 
et in lucis humidis, copiosior quam V.palustris :Arrh.j — [L. ent. 
reg. subalp. fq: Lsest. *); p in reg. subalp. in ripis et vallibus 
rivulorum, r in infima reg. alpina ad imum montem Kalkuoivi, 
Valtijoki, in ripa occidentali lacus Skatjajaur in saliceto: Lin- 
den Bidr.] 

Lapp. ross. in parte occidentali saltern adhuc circa oppi- 
dum Kola (!) obvia: N. I. Fellm. 1 ), cfr (1. c. p. XXXVII et) Beket. 
p. 548; [in parte occidentali prov. Lim.] fqq— fq: Borg ann.; 
Porjeguba, Olenitsa, Pjalitsa, Devjatoi, Ponoj et in locis magis 
ad occidentem versus: Mela PL *); Ponoj: Mela herb, et Montell!; 
fqq in reg. silvatica secundum ripas fluvii Nuotjok in salicetis 
et vallibus rivulorum, his locis usque ad clivos montium Vierts- 
oivi et Kahperioivi adscendit, sed in regionem alpinam non 
penetrat, fq secundum ripas rivulorum in reg. silvatica montium 
alpinorum ad meridiem et merid.-orientem versus a meridionali 
parte lacus Nuotjavr sitorum (Lim.) usque ad montes Vuojim: 
Linden Ant.; pag. Ora : Enw. ann. 1 ); Orloff!, Hapajow septentr. 
versus e prom. Orloff!, Voroninsk!: Kihlman, vide etiam Lund p. 76. 

De fiesta fiuska forfattare, sarskildt de nyare, forena V, sueeiea och 
V. fennica under V. epipsila Led.; jfr t. ex. Norrl. On., Wainio m. fl. Dar- 
emot upptaga nagra af de aldre forf. V. epipsila i den mening Fries och 
Hartm. fatta densamma, alltsa sasom en underart under V. palustris, 
och atskilja V. suceica sasom en sarskild art. I denna mening forekom- 
mer V, epipsila hos folj. 

»In paludosis Ostrobottniae borealis in par. Ii [»Ijo»], Pudasjarvi et 
Kuusamo haud infrequens» : Spic. I p 27; norra (ostra) Finl.: Fries under 
namn af V. scaniea; »latissime in Fennia obvenire videtur. E Tavastia 
specimina optima in collectione Domini O. Blafield vidi. Ad Helsingfors 
quoque adesse videtur*: W. Nyl. Distr., dar liksom hos N. I. Fellm. och 
Hartm. V. fennica anfores sasom synonym. Fenn. : Nym. Consp. p. 79, dar 
V. scaniea och T r . fennica anforas sasom synonym. — Ab. Yihti fq: W. 
Nyl. p. 209. — Nyl. »st r in par. Helsinge adest, ut ex. gr. ad rivum 
Tali»: W. Nyl. p. 209, jfr 1. c. p. 70. — Sat. p: Malmgr. — O a. p : Malmgr. 
— Ob. »sags pa nagra stallen vid Ii [»Yo»], men mycket rarare an den 
vanliga V. pa/ustris>: F. Nyl. Utdr. p. 152 2 ). — Li. Puolmak (Sommerfelt): 



1 ) Nomine V. suceica Fr. 

2 ) Denna uppgift ger enligt min tanke tydligt tillkanna, att F. Ny- 
lander under denna resa med V. uliginosa f. och V. umbrosa afsett den 
akta V. epipsila, som sakert ar allman i dessa trakter. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, 35, N:o 1. 5 

Norm. Fl. Sp. p. 155 under namn ai' V. palustris var. epipsila. — Lapp, 
ross. »cum priori [V. palustri] . . . orientem versus autem adhuc circa 
Ponoj observavi»: N. I. Fellm. ; Porjeguba, Kuusreka, Olenitsa, Tetrina, 
Tshapoma, Ponoj och mera vasterut: Mela PI. — Upptages i Herb. Mus. 
Fenn. [ed. I] fran Nyl., T., S., Kl., Kr., Ob. — I Nym. Suppl. p. 46 sages 
om nu ifragavarande form: »deest in Lapp.», men detta beror sakert pa 
nagot misstag. Enligt den numera antagna synonymiken borde V. ejiipsiltt 
Fr. afse hybriden V. epipsila X palustris (se t. ex. Neuman p. 27 1), men 
sannolikt ar, att under de anforda uppgifterna innefattas dessutoni saval 
V. epipsila, sasom den ofvan blifvit begransad, som former af V. palustris, 
Af detta skal har jag har sammanfort dessa uppgifter. Tillaggas bor, att 
den just omnamnda formen forklaras vara = V. palustris scanica: Fries 
p. 556 eller identisk med V. feunica i F. Nyl. Und. p. 53: Bot. Not. 1849 
p. 60, jfr afven Trautv. Incr. p. 101-102 och 103. 

Beskrifning m. m. ofver V. epipsila ingar bl. a. Rupr. Diatr. p. 47 och 
48, Fl. Ingr. p. 126 etc. 

A 1. Det kan namnas, att enligt Murbecks bestamning hybrideu V. 
epipsila X palustris finnes fran detta landskap. — A b. Arrh. framhaller, att 
han forgaf ves sokt arten i Pargas. — Sat. Hayr. Bjorneb. upptager ej arten. 
— Fran T a. namnes: » V. epipsila upptages som g. a. Frekvensgraden ar 
mojligen for hog; jag misstanker, att till V. epipsila af ven hanforts nagon 
form af V. palustris, men kan for tillfallet ej afgora saken. 1'. epipsila har 
jag under senare ar antraffat vid en kalla nara Nygard» [i Hollola]: Norrl. 
ant. — Senare namnes: Evois af mig observerad endast spars, pa back- 
strand nara institutet : A. L. Backm. coram. Exemplar i H. M. F. fore- 
ligger bl. a. fran Asikkala: Nikl. ! — Lapp. ross. N. I. Fellm. anger sakert 
artens bade frekvens och utbredning alltfor lagt, hvilket ju delvis fram- 
gar af de fa nyare uppg. som foreligga. 

Enl. min formodan torde, utom Norrl. 8. o. Tav. (se under T a.), fiere 
andra forf., t. ex. Flinck, Malmb., Leop. m. fl., under V. epipsila hafva 
innefattat former af V. palustris: se afven ofvan under V. epipsila Hartm. 
Lindberg skrifver harom : »Mera troligt ar, att med V. epipsila afsetts F. 
epipsila X pahtstrw, hvilken enl. min tanke ar en mellanform mellan bague 
arterna och ej en bastard, sa atminstone stallvis; den s. k. bastarden har 
jag manga ganger sett i sodra Finland, dar V. epipsila alldeles saknas; den 
upp trader afven ofta i stora mangder, medan V. epips. har soderut inga- 
lunda ar ymnig»: Lindb. comm. 

Oberaknadt de langre fram behandlade formerna upptages f. alhi- 
/lora Neum., Wahlst. & Murb.: Mela Kasv. V. 

Arten hybridiserar hos oss med V. palustris (se langre fram). 

Viola epipsila f. scanica (Fr.) Neum., Wahlst. & Murb. 
Anno 1887 a Sv. Murbeck apud nos rite distincta, 
distributio nonclum satis e.rplorata est; in magna quidem 



6 Viola epipsila. 

parte Fenniae, sed nisi rara (aid rarissime?) occurrere non 
videtur. A forma typica vix separanda, vide infra. 

Fenn. bor. or.: Fries; Ostrobottnia (Nylander): Fries p. 
153, ubi describitur nomine V. scanica. 

Nyl. Mantsala: N. K. Nordenskjold! 

Kl. Ruskiala: E. Zilliacus!, vide infra. — Kol. Nikola in 
abiegno humido, umbroso: Elfving! 

Ok. Sotkamo Vuokatti in abiegno turfoso inter Laaso et 
Sarvivuori: Brenn. Obs.! 

Ob. vide infra. — Kuus. Paanajarvi : F. Nylander! 

Kl. Zilliacus har antecknat pa exemplaret: »allman i Ruskiala*, 
men detta hanfor sig sakert till arten i sin helhet ; se dock A. L. Backm. 
comtn. under hufvudarten. —Ob. Brenner anfor F. Nylanders uppg. i 
Spic. I p. 28 ang. V. fennica afvensorn F. Nyl. Utdr. p. 152 ang. V. 
epipsila [Hartm.] under denna form: Brenn. Obs. Huruvida emellertid uppg. 
hanfora sig till formen, sasom den begransats af Murbeck, anser jag vara 
ho.^st osakert. - 1 detta sammanhang bor natnnas, att benamningen V. 
fennica F. Nyl. anvandes atminstone sasom synonym af ett par andra 
forf., se ofvan p. (1), 4 och 5 och jfr Trautv. Iucr. p. 98. 

Formen upptages afven fran Kton.: Mela Kasv. V. 

Lindberg framhaller, att de storblommiga och storbladiga exempla- 
ren af V. epipsila betecknas sasom V. epipsila a scanica, medan de sma- 
vaxta ga under namnet T. epipsila f. suecica, men att nagon grans dem 
emellan ej finnes. Formerna fortjena darfore ej att upptagas sarskildt : 
Lindb. comm. Arrhenius delar till fullo Lindbergs uppfattning. For att 
belysa uppg. i Herb. Mus. Fenn. II har jag dock latit formerna kvarsta 
med sarskild rubrik. 



Viola epipsila f. suecica (Fr.) Neum., Wahlst. & Murb. 

Inde a Lapponia septentrionali usque ad provincias 
ausfrales lecia, sed quam frequenter occurrat, nondum ex- 
pLoratum est. A forma typica vix separanda, vide sub 
forma superiore. 

Sa. Ruokolaks ad Kouvola in Salonsaari in prato tur- 
foso: Hult! 

Kb. Kontiolaks: Woldstedt!; Liperi Mutkanvaara: Euro- 
pasus & Hallstrom! — Kon. Suojarvi pogost: Norrlin!; Tiudie: 
F. Nylander! 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 7 

Ob. Turtola in prato: Hjelt & Hult!, cfr Brenn. Obs., 
vide ceterum infra. 

Lk. Ylitornio Naamijoki! et Akaslompolo!: Hjelt & Hult; 
[(fq) . . . Muonionalusta . . .: Birg. p. 100, vide infra;] Muonio: 
Malmberg! — Li. Kultala in ripa boreali Hum. Ivalojoki: A. 
Tigerstedt!; Inari Toivoniemi! in betuleto subhumido et Kodos- 
suvannonpaa! reg. subalp. in betuleto humido: Arrhenius & 
Kihlman. 

Vide ceterum infra et sub forma typica. 

Ehuru, sasom framgar af det foregaende, flere forf. sasom Fries, 
W. Nyl. Distr., Trautv. Incr. p. 103, Nym. Consp. p. 79, Stenr., Malmgr., 
Broth., Prim. p. 49, 0. E. Fries p. 160, Hult Lappm., Norm. p. 250, Norm. 
Fl. Spec. p. 150—151, Lsest., N. I. Fellm., Mela PI. och Enw. ann. anvanda 
benamningen V. sueciea, tager jag dock for afgjordt, att dessa uppgifter 
till alldeles ofvervagande del afse hufvudformen af V. epipsila, sasom den 
har blifvit framstalld, hvarfore jag under denna form anfort ifragavarande 
uppgifter, jfr afven Herb. Mus. Fenn. II p. VIII not. — O m. och O b. 
Uleaborg Frihetsholmarna ej fataligt, Muhos 1888, Pyhajoki 1889: Zidb., 
jfr Brenn. Obs. ; jag misstanker, att Zidbacks uppgifter afse hufvudformen 
af V. epipsila, som ej upptages af honom. — L k. Birg. p. 100 anvander 
benamniDgen V. epipsila /? sueciea (Fr.), men upptager ej hufvudformen 
af V. epipsila. Sasom redan delvis blifvit framhallet (p. 6), papekar Lind- 
berg, att nagon grans ej kan uppdragas emellan de exemplar, som af 
Murbeck betecknats sasom f. suer-ica, och de, som betecknats sasom V. 
epipsila utan nagon uppgift om formen: Lindb. coinm. — Formen upptages 
icke i Mela Kasv. V. 

Viola epipsila f. glabra Murb. 

Quantum adhuc constat, nisi in Karelia oriental! non 
lecta est. 

Kon. Kappaselka inter Tiudie et Povjenets: Selin! 

Formen omnamnes forsta gangen fran Finland i Herb. Mus. Fenn. 
II p. 61. 

Viola palustris L. 

In maxima parte Fenniae frequenter et saepe eopiose— 
copwsius provenit: ad septentrionem versus frequentia minui- 
tur, sed ad summum septentrionem. indicatur. In regionem 
suhalpinam vix nisi r^arius procedit. 



8 Viola palustris. 

Fq in Fennia usque ad 64° inveniri consentiunt plurimi 
auctores, cfr Kalm et Prytz; maxima pars Fenn., in Lapp, 
(adventicia): Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 79, 
vide etiam DC. Prodr. I p. 294, Led. I p. 247, Borg Beitr. p. 
99, 133 et 139 et Liro Ured. p. 285. 

Om. fq: Hellstr.; fqq : A. L. Backm. Fl. et Tenn. - - Ok. 
Kuhmo fq, Kianta! magna distributione usque ad templum, in 
Kianta septentrionali st r ex. gr. ad Saarijarvi: Wainio Kasv.; 
(fqq): Must.; fq: Brenn. Obs.; fq, sed vix cp: Kyyhk. — Kp. 
st r in maxima parte ex. gr. ad Uhtua: Wainio Kasv.; p - st fq, 
in parte austro-occidentali fq, etiam ad pag. Uhtua: Bergr. Ant. 

Ob. (st fq): Jul. p. 293; fq: Brenn. Obs.; (fqq): Leiv. et 
Keckm.; [st fq: 0. R. Fries p. 160;] fq: Hjelt & H., vide etiam 
Leiv. Veg. p. 200. — Kuus. st r ad Iijarvi maxime australi 
et ad pagum prope templum (Sahib. Fort.): Wainio Kasv., vide 
etiam infra. — Kk. complur. locis ad fluvium Pistojoki in pratis 
udis — humidis: Bergr. Ant. 

Lk. p et pc: Hjelt & H.!; [complur. loc. enum.: Birg. p. 
100;] per totum territorium (»fq<): Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. 
p. XVIII, XIX, XX et 9; Kemijarvi ad Luusua, pag. Kemijarvi 
et Kostamuspera adnotata, forsan st fq, Sodankyla fq ad flumina 
Kemijoki, Tenniojoki et Kitinen: Wainio Not.; Ounastunturi 
Raututunturi in reg. alpina [forsitan confirmatione egeat]: Sandm. 
p. 29; in reg. subalp. huius montis: 1. c. p. 32; fq in reg. silv., 
r in virgultis reg. subalpinae: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 116; 
[Kuolajarvi] ad ripas Yla-Tennio et Tuntsa: Borg ann., vide 
infra. — Li. Utsjoki, Inari: Seel, kat.; st fq ad Ivalojoki, ad 
Kongas prope Mare glaciale (st fq — fq) in regione betulina: 
Wainio Not.; locis uliginosis reg. subsilvaticae p saltern, ex. gr. 
ad Toivoniemi!, templum inarense, Palokoski iuxta 11. Vaskojoki, 
Spaarassuoluu ad Tenojoki etc., in alpibus Utsjokiae ad betulae 
fere terminum adscendit, ex. gr. in Ailigas, Ruovuoaivi, Har- 
mitschokka: Kihlm. Ant.; Varangria austr. in Iversdalen infra 
Beljek, Jarfjorden Karpedalen: Norm. Fl. Sp. p. 155; in alpe Har- 
mitschokka in reg. subalp. adnotata: Arrh. ant., vide etiam Wege- 
lius p. 234, Blytt p. 1019 et Hartm. p. 225. — [L. ent. reg. 
subalp. (p): Lsest.; Kaaresu'anto: L. L. Lsestadius!; r?, in reg. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 9 

subalpina tantum ex Isokurkkio adnotata: Linden Bidr., cfr Bot. 
Centr. LXI p. 221.], 

Lapp. ross. »in parte inferiore usque ad pagos Kanta- 
laks (!) et Tshavanga locis paludosis haud rara, in partibus 
vero magis borealibus aut orientalibus mihi (haud) obvia»: N. 
1. Fellm., cfr 1. c. p. XXI, XLIII et Beket. p. 548; ad inferiorem 
partem fluv. Juonnijoki: Borg ann.!, vide infra; Tshun! et ad 
mediam partem fluvii Tupujoki!: Axelson & Borg; Umba in ripa 
fluvii! et Pjalitsa! prope pagum : Kihlman; Olenitsa (!), Kusomen, 
Tetrina et complur. loc. ad Tshapoma: Mela PI.; Ponoj : Mon- 
tell in Medd. XXVI p. 192!; st fq — p in reg. silv. ad ripas fluv. 
Nuotjok, sed adnotata etiam e vallibus rivulorum circa Vierts- 
oivi, Siuluoivi et Siulutoldi, sed non in reg. alpina: Linden 
Ant.; Lutto nonnulla km a finibus [Fenniae]: Fontell!; Kola: F. 
Nylander! et Brotherus!; prope pagum Voroninsk! ad rivulum 
et in ripa lapidosa lacus Kolmjavr!: Kihlman. 

A 1. p: Bergstr., men fq: Bergstr. Beskr. — A b. fqq: Arrh. Ann.; 
fq-fqq: Flinck; fqq: V. E. Broth, och Weeks.; st fq-fq: Caj. Kasvist., 
dar narmare uppg. lainnas. — N y 1. se Hayr. Stud. p. 170; cp: Stenr. — 
Sat. st fq — fq och st pc — cp. Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb. — S a. 
cp: Hult. — Kol. fq_fqq: Elfv. — S b. [Iisahni] st r: M. & J. Sahib. 

- Kb. fqq »runsaasti kosteilla ja heteniityilla, lehtimetsissa ja lehdoissa 
yli koko alueen» : Axels. Putk. — Kon. fq — fqq: Norrl. On. — Lapp, fen n. 
»per partem silvaticam, subalpinam et inferalpinam usque ad Finmarkiam 
maritimam fere ubique parcius*: Wahlenb. p. 212. Uppg. afser sakert till 
storre delen V. epipsila, da Wahlenb. sjalf siiger: »folia in Lapponica planta 
saepe immo saepius cordata sunt», (jfr redan Fries p. 153); detsamma 
galler afven om Fellmans uppgifcer; fq: Fellm. Lapp. — Lapp. ross. 
»haud infrequens* : Fellm. Ind. 

Angaende forekomsten i ostra delen af L k. och angransande delar 
af K u u s. och Lim. namnes: »Jokirannoilla (santasilla) enum. [se ofvan]. 
Ei nayta yleiselta, vaikka erikoisesti haettn, laajoilla alueilla ei huomattu. 

- p?»: Borg ann. Daremot namnes fran K u u s. : »langs Oulanka pa strand- 
angar och grusiga strander fq(q) [(m) a»]: A. L. Backm. comm. 

Sasom fossil ar arten funnen pa flera stallen, se isynnerhet G. And. 
p. 132, men afven Lindb. Subf. p. 73, Lindb. Bot. (ett par stallen) m. rl. 

Viola palustris f. raaior Murb. 

Nisi paucis (?) locis Fenniae occidental is non certa 
lecta est. 



10 Viola palustris. 

Nyl. Borga Basto! et Hogland Valikallio!: Brenner, vide 
i n f ra _ Ka. par. Viborg Lyykyla: Al. Lagus! 

Sat. Karkku: Hjelt! 

Ob. Uleaborg: Brenner! 

Alia de nyssnamnda exemplaren aro bestamda af Murbeck sjalf, 
da han 1887-88 granskade slaktet Viola i H. M. F. 

Nyl. [Holland] p: Brenn., dar han beskrifver formen. -Ok. och 
Ob. fq, exemplar fran Rovaniemi Karvo. Alatornio Bjorko och Uleaborg: 
Brenn. Obs. - For min del ar jag ingalunda ofvertygad, att Brenner afser 
fullt samrna form som Murbeck har ofvan, ehuru Murbeck godkant 
Brenners bestamningar af ett par exemplar. Lika litet ar jag bojd att 
anse denna form vara identisk med V. palustris var. epipsila (Hartm. ej 
Led.) hvarom ofvan p. 4-5. - - Tamligen siikert torde dock vara, att for- 
men 'skall kunna upptackas flerstades, om den afven torde vara af rmga 
betydelse. Efter det Murbeck granskat slaktet Viola i H. M. F., har den- 
samma emellertid mig veterligen blifvit inlamnad endast fran Nyl. Hel- 
singfors ROdbergen: Brenner! 



Enligt Murl>ecks bestamning forekommer afven f. sphagnicola hos 
oss t, ex.^Ta. Sysma Levonoja: Unonius! - F. minor finnes enligt 
samrna bestamning fran A 1. Finstrom Emnas: Arrhenius & Kihlman! - 
Tb. Viitasaari Lakomaki in graminosis humidis: Kihlman! - L k. Kolari 
Yllassaari in turfoso ad ripam fluminis Muonionjoki: Hjelt & Hult! 
Sannolikt ar ingendera formen synnerligen sallsynt, men saval Sseian som 
Lindberg och Arrh. framhalla, att de liksom afven f. maior aro af foga 
eller snarare intet systematiskt varde. - - I Mela Kasv. V upptages endast 
mf. sphagnicola. Afven af denna art omnamnes daremot f. albiflora Neum., 
Wahlst. & Murb.: Mela Kasv. V, dar den uppgifves vara sallsynt. 

Viola uliginosa Schrad. 

In Fennia austro-occidentali rarissime ad 61° 25' ad 

septentrionem et 42° 30' long, ad orientem versus lecta est. 

Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 79; Fenn. in sola mer.-occ: 

Nym. Suppl. p. 46. 

Al. Hammarland iuxta templum: A. Bomansson & Lind- 
berg!, cfr Medd. XIX p. 21. A b. Vihti r Kourla ad lacum 
Averia: Printz, cfr W. Nyl. p. 209 (nomine f. macrantha) et 
Flinck, spec, ex eodem loco reportaverunt Edv. af Hallstrom!, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. 35, N:o 1. 11 

G. A. af Hallstrom! et alii!; Vihti Paakslahti: Keckman!; Vihti 
Olkkala: G. Lang! — N y 1. Nurmijarvi Hyvinge Krissi 1876: 
af Hallstrom!, cfr Stenr. ; in eodem loco st cp 1889 (Sselan): 
Stenr. 

Sat. rr Karkku in promuntorio prope pag. Palviala : 
Hjelt! — T a. Vanaja: Nylund! [hue certe spectat, cum Ale. e 
Tavastehus indicat]. 

Norra (el. ostra) Finl.: Fries; en oriktig uppg., som grundar sig pa. 
de foljande uppg. fran Ob. — Sat. Bjorneborg Viasvesi : G. Lindstrom 
herb, enligt Stud. Helmi Selin ; uppgiften meddelad af Hayr., som dock 
ej sjalf sett exemplaret, jfr Hayr. Bjorneb. — Ob. en Viola, som nar- 
made sig V. uliginosa, vid Ii [»Yo»]: F. Nyl. Utdr. p. 152; harmed afses 
sakert en form af den da annu ofullstandigt kanda V. rpipsila, jfr t. ex. 
Bot. Not. 1849 p. 60. 

Viola umbrosa (Lsest.) Fr. 1 ). 

/// Fennia austro-orientali ravior occurrit; ad sep- 
tentrionem versus usque ad 66° 20', ad oceidentem versus 
usque ad 40° 35' procedit: in Karelia Onegensi maiore fre- 
quentia inveniri indicator. 

Finlandia: Fries p. 154; Fenn.: Nym. Gonsp.p. 79; Fenn. 
(non nisi) in mer. et med. adest: Nym. Suppl. p. 46; in Fin- 
landia australi et media r aut st r occurrit, in Finlandia boreali 
(tantum) in Kuusamo (66°) lecta est: Schedae p. 89. 

A b. Lojo in promuntorio Karkali: Al. Lagus; Vihti (!) (p): 
Printz, cfr W. Nyl. p. 209 et Flinck, spec, e Vihti Irjala etiam 
legit Keckman!; Vihti Kourla: E. af Hallstr. et Arrh.; Vihti in 
alneto humido circa rivulum iuxta lacum Kirjava: G. Lang in 
PI. Finl. exs. N:o 290 a. — K a. rr in Sippola ad rivum in lac. 
Suurjarvi influentem : Sael. 0. Nyl.!; ad canalem Saima ad ocei- 
dentem a claustro catarrhactae [»sluss»] Lietjarvi: H. Buch!; 
r abundans in alluvionibus [»tillandningarna»] in parte australi 
promuntorii Papinsaari! prope templum par. Antrea: Linden; 
Viborg Horttana (Nerv.!): Malmb.; par. Viborg Lyykyla: Al. 
Lagus! 



x ) V. Srll.irkii Pursh auct. nonnulli etiam apud nos. 



12 Viola umbrosa. 

Sat. r Birkkala (Simming!): Malmgr. ; r Tyrvaa Soukka, 
Birkkala ad Helvetinahde inter Korvola et Knuutila, inter Nokia! 
et Kohma, hoc loco nunc, quod sciam, exstincta, denique haud 
procul a Pitkaniemi!: Hjelt. — T a. Birkkala Partola: Well, 
comm., Lempaala Pitkiimaki: B. Malmlund in Lindb. herb.; 
Kangasala Kaivanto: Hjelt; Saaksmaki r Pietila: Tikk.; Saaks- 
maki Pohjanniemi: Kihlm. herb., spec, e Saaksmaki report. 0. 
Blafield!, cfr W. Nyl. p. 209; Palkane (alumn. Blafield): Hult 
herb.; Palkane in pascuis silva frondea consaeptis [»16fskogs 
hagar»] ad Harhala et Kankahinen: Zidb.; Palkane Myttaala in 

o 

silva: K. Astrom!; Vehkajarvi et complur. loc. ad scaturigines 
ad orientem versus a lacu Kukkia: Leop.; r Aulango (C. J. Ar- 
rhenius): Asp. & Th.; Tavastehus Hiisthagen:0. Collin!; Vanaja 
ad praediolum Vuori circ. 9,5 km ad orientem versus a Tavastehus: 
0. Collin in Hayr. herb.; Hattula: [Sulin]!; Hauho: Norrlin!; 
Lammi p: Leop. coll., spec, in PI. Finl. exs. N:o 290 b. lectum 
est Lammi Bonni scaturiginoso loco in silva umbrosa; p, ad 
ripam occidentalem lac. Vesijarvi complur. loc, in vicinitate 
lac. Matjarvi cp (E. Lang), Kalkkis, Keltaniemi (!), Urajarvi: 
Norrl. s. 6. Tav.; Sysma, Tepo ad Heronlampi: Unon.!; [par. Gus- 
taf Adolf] r ad praedium sacerdotis et in Vehkasalo: Bonsd.!; 
r Luhanka Onkisalo !, Korpilahti Peuha, Veijo : Wainio Tav. or. 
S a. Villmanstrand Parkkarila loco umbroso humido ad 
praedium sacellani! cp: Ssel. herb.; Mikkeli Varkaan taipale: 
alumn. I. Poppius!; Mikkeli Lagerholm 1890 (alumn. N. Molan- 
der) : Arrh.; Saaminki Talvisalo! et Uuransaari!: K. H. Enwald; 
in vicinitate opp. Nyslott complur. locis: Budden ; Bantasalmi 
Vaahersalo in silva frondosa: G. Ekman! K 1. Sortavala 

Bausku: V. Jaaskeliiinen in Lindb. herb, et A. L. Backm. comm.; 
Buskiala llola complur. locis, Impilaks Makivuori, infra Linnan- 
vuori: A. L. Backm. comm.; Palkjiirvi p ex. gr. Anonniemi!, 
Kuhilasvaara et Korkianiemi, Impilaks p ex. gr. st cp ad Neu- 
laislampi!: Hjelt Ant. p. 66. — Kol. Solomeno, inter Lohijarvi 
et Petrosavodsk compluribus locis, duobus locis prope Petaja- 
selka, permultis (c. 17) locis in vicinitate orae lacus Onega inter 
Shoksu et Vosnessenje! [»Joensuu»], denique in interiore parte 
ad Munduksa! et Pjongoi ad flumen Svir: Caj., spec, etiam e 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 13 

Kaskinen!, cfr Medd. XXV p. 25; Solomeno [»Solomina»]: Giin- 
ther in dupl.!; Elfv. omisit. 

T b. Jyvaskyla Lohikoski: Wainio Tav. or.; rr Jyvaskyla 
Tourujoki: Broth.! — S b. Jorois (!) Jarvikylii: Lindberg!; hoc 
loco etiam r floribus albis: Lindb. coram.; Leppavirta haud 
infrequens in lucis umbrosis et in campis arenosis, in horto 
[»puistossa»] praedii Vokkola cp compluribus locis: Enw., spec, 
e Leppavirta Varkaus leg. Lundstrom & Palmen!; st r: Mela, spec, 
e Kuopio!, vide etiam Knabe p. 21; Maaninka Kinnulanlahti [ad 
Kitujoki!] prope Lahtela: Kyyhk. litt.; flor. albis Pielavesi (alumn. 
Stahlberg): L. Y. 1898 p. 175. Kb. Tohmajarvi Jouhkela! et 
Niirala: Hjelt Ant. p. 66; Kide: U. W. Telen! et Brander in dupl.!; 
Liperi p in parte austro-orientali: Eur. & H., spec, e Liperi 
Simananniemi!; pag. Sulkama in parte occidentali: Hallstr. ; 
[inter Pielisjarvi et Hoytiainen] p in partibus orientalibus et 
septentrionalibus territorii, nonnullis locis velut ad clivum orien- 
talem montis Koli st cp: Axels. Putk. - - Kon. st fq, in nemoribus 
et silvis frondosis, ad Mundjarvi! plur. locis cp in nemorosis 
umbrosis et inprimis in alnetis iuxta ripas lacuum, e parte bor. 
occ. haud adnotata, in Saoneshje per totam peninsulam obvia: 
Norrl. On., vide etiam Gunth. p. 33 et sub Kol.; multa spec, 
in H. M. F. 

O k. rr Sotkamo Naapurinvaara prope Halola: Brenn. Obs.!, 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Kianta ad »Paha puro» prope 
Kiannanniemi cpp, ad rivum Kaleettoma st pc, prope Luoma- 
joki pc, etiam pc in declivi humido, haec tria loca in vicinitate 
lacus Saarijarvi: Kyvhk. litt. 

O b. rr Simo Konttikivalo, extra territorium Bovaniemi 
Liesioja: Keckm., cfr I.e. p. 8 et 15. — K u u s. »unico tantum 
loco veram T x . umbrosam legi in par. Kuusamo ad Paanajarvi 
prope Bajala ad latus umbrosum rupis iuxta molendinam»: 
Spic. I p. 28, cfr N. I. Fellm. p. XXV et Wainio Kasv.; 
pc ad ripam australem stagni Savilampi! et ad septentrionem 
versus ab Oulankajoki [prope Kiekerojoki] inter Taivalkoski et 
Kiutakongas: A. L. Backman (in Medd. XXIX p. 117), cfr Medd. 
XXX p. 132. 

Sodra (och mellersta) Finl.: Fries; foga upplysande for artens verk- 



14 Viola umbrosa. 

liga utbredning. — A 1. Arten upptages i Mela Kasv. afven fran denna 
provins [»1— 13, 15»]; uppg. beror sannolikt pa, nagot misstag och rattas i 
Mela Kasv. V. Ej heller fran N y 1., I k. och O a. foreligga f. n. nagra upp- 
„ifter. — A b. [Pojo] »ad ripas rivuli inter Henriksdal et Tacktom»: A. 
Nyl. ; uppg. ar hogst sannolik, men behofver dock bekraftas. — Ob. >all- 
miin i skugga» mellan Uleaborg och Ii [»Yo»] kyrka: F. Nyl. Utdr. p. 
152, sakerligen oratt; trohgtvis ligger nagon form af V, epvpsila till grund 
for uppg., hvilket utan tvifvel afven ar fallet med uppgiften 1. c. an- 
gaende V. uliginosa. 

Arten upptages afven fran Kton. och Kpor. : Mela Kasv. V. 

I afseende a nomenklaturen bar jag ansett mig bora folja Murbeck 
(se Violae Sueciae exsiccatae N:o 43). 

Angaende en hvitblomtnig form se under S b. 



Hola hirta L. 

Maximam partem per errorem apucl nos indicata, 
in unico autem loco Fenniae austro-occidentalis his annis 
lecta est, sed forsitan antiquae culturae superstes. 

Kalm; in nemorosis solo calcareo minus fq: Prytz, cfr 
Led. I p. 248, vide etiam Nym. Syll. p. 227 et Brenn. Flor. 

Ab.. Sagu Paddais: A. Torckell!, cfr Mela Kasv. V, Ale. 

IV et vide infra. 

Till. Icon. 110 enligt Fries Ofvers.; O. Hjelt hanfor denna afbild- 
ning till V. canina. Norra (eller ostra) Finl.: Fries; se langre fram. — 
A 1. p ofver hela Aland [>A. B. C. D. Np.»]: Bergstr. ; fq: Bergstr. Beskr.; 
Jomala »i en ganska torr, stenig grasbevaxt backsluttning bland buskar» : 
(Eleven A. Skutnabb!), exemplaret inlamnadt af O. Collin. (Fyndorten 
maste betraktas sasom hogst osaker; bestamningen ar daremot granskad 
af Murbeck). - Ab. Exemplar af arten aro tagna i Sagu atminstone 1899, 
1900 och 1903: Seel. ann. och Lindb. coram, Pa 1880-talet planterades 
densamma i Lojo pa SOLhem af S. 0. Lindberg (plantorna fran Stockholm); 
den har sedan dess trifts godt och afven nagot spridt sig pa SOLhem: 
Lindb. coram. Vissa omstandigheter gora det icke osannolikt, att nagra 
af dessa plantor blifvit flyttade till Sagu Paddais, men nagon utredniDg 
har ej kunnat erhallas i fragan. Enl. uppg. af Dr H. Hillebard, som tidi- 
gare agt Paddais, hade stallet i tiden tillhort en professor i botanik vid 
universitetet i Abo, och vore det en mojlighet, att arten redan da blifvit 
planterad darstades. — Sat. Kyro: Asp, jfr Gadd Sat. p. 50. — T a. Hauho: 
Herk. -Ob. nog allman : Jul. p. 293, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 176. I H. 
M. F. finnes ett exemplar fran »Gamla Finland*: Hornborg!, pa hvilket 
Ruprecht antecknat: »differt a Viola hirta et collina foliis reniformibus, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 15 

V. odorata differt sepalis obtusis et magis cum V. suavi M. B. (salvo colore 
floris) conveniret. Stigma uncinatum !, an petala lateralia imberbia?* R. — 
Murbeck bar bestamt detta exemplar till V. odorata. — Da nagon dylik 
form ej blifvit aterfunnen, ligger det antagandet nara till hands, det 
exemplaret varit odladt eller pa sin hojd fOrvildadt. Emellertid har detta 
exemplar gifvit anledning till, att arten upptagits i de tva forsta uppl. af 
Byteskat. m. m. Upplysande for ofrigt ar uppgiften: »pr. Ruskiala vero 
e septentr. lacus Ladogae in umbrosis frequentius var. umbrieola Reich. »: 
Rupr. Diatr. p. 49, jfr Fl. Kar. p. 194 och Fl. Ingr. p. 129. Haraf frani- 
gar, att i ostra Finland V. collina tagits for V. hirta (se p. 16), och torde 
Fries' uppg. bero harpa. Svarast ar det att forklara Bergstrands uppgift 
fran Aland; mojligtvis har han tagit V. odorata, som finnes fOrvildad i Jo- 
mala prastgards tradgard: Arrh. & K. !, for denna art, mojligtvis afven ung 
V. nnrabilis: frekvensen ar dock alltfor hog. Da emellertid ingen annan 
botanist antecknat V. hirta fran Aland och nagot sakert exemplar ej ar 
kandt, sa maste uppg. tills vidare utga. Uppgifterna fran Sat. och T a. 
afse antagligen V. umbrosa; Julins uppg. sannolikt V. epipsila. 

Viola odorata L. 

In Fennia maxime australi eolitur et rarissime disseminator. 

Odl. och nagon gang forvildad (A 1. Jomala prastgard): Ale. HI, jfr 
Brenn. Flor. — Angaende artens allmanna utbredning namnes: »Eur. omn. 
exc. . . . Scand. plur.» : Nym. Consp. p. 78, jfr afven Nym. Suppl. p. 45. 

V. odorata omnamnes afven bland vaxter, som karakterisera Tavast- 
lands flora: E. Nyl. Veg. p. 258, tydligen genom skriffel i st. f. V. mirainlis. 

Se f. 6. under V. hirta. — I Mela Kasv. V omnamnes arten sasoni 
tillfallig fran A 1. och I k. 



Viola collina Bess. 

In Fennia austro-orientali trans. 47° 40' long, ra- 
rissime occurrit, ad septentr ionem versus usque ad 62° 10' 
procedit. 

In collibus nemorosis Fenniae saltern orientalis ex. gr 
Jaakkima [»Jaakimvaara»], Ruskiala etc.: Spic. II p. 11, ubi 
descriptio, vide infra; Fenn. orientalis: Fries; Fenn. r: Nym 
Consp. p. 78; Fenn. in sola or. (Carel.) adest: Nym. Suppl. p 
45, vide etiam Lindb. Pfl. p. 15 et Cajander in Medd. XXVI p. 182 

Kl. Fl. Kar. vide Spic, spec, e Ruskiala!; Ruskiala ad 
rupem marmor. pluribi: Norrl. Symb.!, spec, indidem leg. etiam 



16 Viola collina. 

Zilliacus! et alii!; Ruskiala Karjalanlampi: Palmgren in Lindb. 
herb.; Ruskiala Ilola! (st fq) in locis natalibus variis, compluri- 
bus locis in vicinitate templi et calcariarum, in par. Sortavala 
compluribus locis prope fines par. Ruskiala et adhuc circ. 5 
km a termino huius par. versus oppidum Sortavala: A. L. Rackm. 
comm., cfr Liro Ured. p. 283. 

Kon. rr ad lac. Mundjarvi in latere declivo fertilissimo 
montis editions cp inter alnos iuniores aliisque locis subumbrosis: 
Norrl. On. !, ubi descriptio, cfr etiam Not. XIII p. 458 et Giinth. p. 33. 

Ruprecht bar antecknat vid det aldsta exeinplaret: >hanc olim pro 
V. hirta var. umbrkola Rchb. babui, nam in eodem loco iuxta crescunt 
ppecc. radice debili». — Anmarkas ma, att uppgiften fran Jaakkinia ej 
kan anses vara fullt saker, da nagot exemplar ej foreligger och arten 
sedan F. Nylanders tid ej blifvit atert'unnen. 

I Ingermanland forekommer arten endast i kalkstensomradet: Meinsh. 
p. 44 m. fl. 

Viola stagiiioa Kit. 

In Fennia australi usque ad 61° 40' fere rarissime 
legitur. 

Fenn. mer. : Nym. Suppl. p. 44 nomine V. persicae- 
folia Roth. 

A 1. in prato humido ad ripam freti Saltviksstrom: Ch. 
E. Roldt!, cfr Lindr. Verz. p. 18; Saltvik Qvarnbo in prato hu- 
mido: J. A. Romansson!; Jomala Flatholm prope Mariehamn: 
Printz comm.; Lemland Slatholmen: Rr. Florstrom! — A b. Lojo 
Storo Pietnas: Tikkanen t^ Hult! — K a. Jaaski: K. J. Walle!, 
spec, dedit Zilliacus, cfr Medd. XXXI p. 62; Vuoksi in ripa are- 
nosa infra pontem haud procul a statione viae ferratae Antrea: 
Lindberg! — Ik. Pyhajarvi Sortanlaks in ripa lapidosa lacus 
Ladoga: Lindberg!, cfr Medd. XXI p. 5. 

Sat. rr Karkku Harois: Hjelt!, cfr Not. XIII p. 465, 
nunc exstincta, cfr Medd. XXVI p. 16. — T a. Palkiine prope 
ripam lacus Mallasvesi: 0. Collin! — K 1. Hiitola Pukinniemi: 
J. A. Fastberg!, cfr Diar. 5, XI, 1863, Herb. Mus. Fenn. II p. X 
et Linden; Valamo in ripa septentrionali: V Jaiiskelainen! ; 
Jaakima in insula prope Puutsaari! et Sortavala Haavus! in 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 17 

prato uliginoso: Linden; Impilaks: alumn. A. Backman!; Sorta- 
vala Janissaari: V. Jiiaskeliiinen in Lindb. herb, et J. S. W. Kopo- 
nen in Hiiyr. herb.; Sortavala Karmala in ripa: T. Pesu! 

Storsta delen af Finl.: Fries; uppg. ar alldeles vilseledande. — A b. 
Pojo p: A. Nyl. under namn af V. persinfolia; uppg. behofver bekraftas. 
Af ven artens forekomst i Lojo bor narmare undersokas. — Nyl. Arten 
upptages bl. a. harifran i Mela Kasv. ; nagon specialfyndort ar mig icke 
bekant; mahanda afses Lojo? Uppg. har utgatt ur Mela Kasv. V 7 . 

Viola eanina (L.) Eeich. 

Plurimae indicationes nomine V. caninae divulgatae 
auctore Murbeck ad * monlanam (L.) pertinent, vide tub 
hanc formam. Var. a ericetorum (Schrad.) apud nos neg- 
lecta est; quantum scimus, in Fennia austral i et inprimis 
austro—occidentali plerumque rarius (interdum passim aut 
satis frequenter) inveniri videtur. 

Deest etiam in Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 45; V. * eri- 
cetorum (Schrad.) tantum sat rare- vel rare in Finlandia australi 
crescit: Schedae p. 90. 

A 1. Lemland Jerso! et Bjorko!: Palmgren; p in toto 
territorio [etiam ad A b. spectat]: Bergr., spec, e Kumlinge 
Visings! et Brando! in litore marino arenoso. — A b. Kaks- 
kerta Kokkila in colle argilloso: Sael. herb.; Lojo Kiviniemi: 
Lindb. herb., non a Lindberg ipso coll.; [Vihti] in prato (udo) 
[Bidal!] ad stationem viae ferratae Nummela et ad viam publi- 
can) ! ab hac statione ad Sjundea: Flinck; Vihti Kourla ad mar- 
gines agri cp: Kihlman!; in parte australi territorii [Mynamiiki 
et Mietoinen] (st fq) in collibus siccioribus: Caj. Kasvist, multa 
spec, in H. M. F., vide etiam sub A 1. — Nyl. Tenala Tvar- 
minne: Sael. herb.; Kyrksliitt! compluribus locis!, Helsingfors 
Rodbergen ! et Folison!, etiam Hogland! ad septentrionem versus 
a Suurkyla!: Brenner; in Helsingfors his annis exstincta: Brenn. 
For. p. 134; Helsingfors promuntorium Lappvik et Thusby 
Maiiefors: Sael. herb.; Helsinge Nordsjo in litore marino arenoso: 
Sselan! — K a. Antrea Liikola: Linden! — Ik. Muola: Malm- 
berg!; Valkjarvi Pahkinamaki in declivi sicco: Lindb. herb., 
[vide etiam Meinsh. p. 45]. 

Typis impr. ,2 |,, 1909. 2 



18 Viola canina. 

Sat. Karkku! et Birkkala complur. locis: Hjelt. — T a. 
Tammela in declivi arenoso prope Jokkis: Arrhenius!; [Langel- 
maki, Orivesi et Kuorevesi] (st fq) parcior in rupibus: Borg 
Tiet. — S a. Villmanstrand Parkkarila locis arenosis st cp cum 
V. rupestri: Ssel. herb. 

Vide ceterum sub var. montana L. 

Ehuru flertalet uppgifter ga under namnet V. canina, utan att na 
gon varietet upptages, sa betviflar jag dock ej, att de till alldeles ofver- 
vagande del hanfora sig till * montana; se under denna och jfr t. ex. 
Brenn. vaxtf. p. 78. Vid de ofvan anforda uppg. (utom Bergr. o. Nym. 
Suppl.) anvandes daremot namnet V. canina var. erieetorum. Uppg. hos 
W. Nyl., se under * montana, torde delvis afse var. a. 

Viola canina * montana L. Fr. 

In tota Fennia frequenter aut satis frequenter proven it : 
in Lapponia quamvis frequentia diminuta usque ad summum 
septentrionem progreditur. In regionem alpinam nisi raris- 
sime non penetrat. 

Fq usque ad 62° inveniri consentiunt omnes fere auctores 
(exceptiones vide infra), cfr Till., Kalm x ), Prytz ! ); pascuis et 
pratis totius patriae ad Kaavi, Utsjoki: Wirz. pi. off. 1 ); maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. plur.: Nym. Consp. p. 77 
(V. canina), cfr DC. Prodr. I p. 298 l ); adest in tota Fenn.: 
Nym. Suppl. p. 45 2 ); per totum territorium dispersum: Schedae 
p. 90 2 ), vide etiam Led. I p. 252-253, Borg Beitr. p. 99,133 
et 141 2 ) et Liro Ured. p. 280-281 x ). 

O a. fq: Malmgr. *) et Laur. Vaxtf. 2 ) — T b. st fq: Broth. x ) 
■ Sb. fq: Enw. l ) et Mela l ); (p): M. & J. Sahib. x ) - - K b. fq: 
Eur. & H. 1 ); fq, subdominans, raro st cp: Axels. Putk. 2 ); st 
fq: Wainio Kasv. *) — Kon. fq: Norrl. On. 

O m. fq: Hellstr. x ), A. L. Backm. Fl. 2 ) et Tenn. ] )--Ok. 
st fq in toto territorio : Wainio Kasv. x ); fq: Must. 1 ); st fq: Brenn. 
Obs. 2 ) Kp. st fq: Wainio Kasv. 1 ); st fq ad partem maxi- 

mam: Bergr. Ant. 2 ). 

Ob. st fq: Jul. p. 293 et nomine V. canina et nomine 



') Nomine V. canina (formae non distinctae). 

2 ) Nomine V. canina var. montana (L.) aut V. montana L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 19 

V. montana: st fq: Brenn. Obs. 2 ); (fqq): Leiv. 1 ); fq in redone 
litorali, st fq in valli amnis Simo, sed r in partibus territorii 
interioribus, Simo Konttikivalo: Keckm. 2 ); [p: 0. R. Fries p. 
160 2 );] st fq: Hjelt & H. l ) — Kuus. st fq: Wainio Kasv. *); 
st fq— p: Borg ann. 2 ); st fq — fq: A. L. Backm. coram. 2 ) — 
Kk. complur. locis: Bergr. Ant.; st fq: Wainio Kasv. 1 ); Keret 
et Kouta: Fellm. Ind. nomine V. cartina. 

Lapp. fenn. st r esse videtur et tantum prope fluvia 
maiora provenit, ut ad fluvium Tornea circa Koskenniemi, Lappea 
et Kolari (plur. loc), ad fluvium Ounasjoki circa Kaukkonen 
et Alakyla, denique st cp ad Paahtakallio: Hjelt & H. 1 ); [p, 
enum. : Birg. p. 100 2 );] in declivibus arenosis fluviorum silvisque 
frondosis siccioribus p et parcius: Blom Bidr. l ); »in montibus 
rupibusque Lapp. silv. r, in unico monte calcareo ad Akan- 
koski Lapp. Kemensis legi»: Wahlenb. p. 213 et 214 2 ); ad 
catarrhactas fluminum ubique: Fellm. Lapp. 2 ); ad flumen Tana 
(fq): Fellm. Lapp, nomine V. canina; fq— st fq in Kemijarvi et 
Sodankyla, fq etiam in cacuminibus iugi Suoloselka prope 
Kopsusjarvi, p— fq in Inari, velut ad Kultala, plur. loc. ad Ivalo- 
joki et Tormanen, ad Veskoniemi, etiam ad Paatsjoki et plur. loc. 
ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not. 1 ); st fq in reg. 
silv., p in lucis et collibus herbidis reg. subalp.. r in formatione 
Dryae in reg. alp. montis Raututunturi ad 480 m: Hult Lappm. 2 ), 
cfr 1. c. p. (149 et) 158 -); st fq-p: Borg ann. 2 ), vide sub 
Lapp, ross.; Utsjoki: S. Castren p. 352 1 ); »in lucis iuxta flu- 
mina reg. subsilv. p (forma typica certe provenit), ex. gr. ad 
Kultala et templum inarense, sed plerumque varietas maioribus 
et dentatis stipulis (= V. montana L.?) reperitur; has tamen 
formas non sat diligenter cognovimus, ut distributionem earum 
exactam exponere possemus» : Kihlm. Ant., vide infra; Paats- 
joki [»Pasvikelven»] ad partem infimam lacus »Klostervandet», 
[Nyborg (Th. Fries)]: Norm. Fl. Spec. p. 163-164 r ); p in gra- 
minosis lucisque ad radices rupium per regionem subalpinam 
territorii investigati: Arrh. ant. 1 ), cfr etiam Blytt p. 1026 x ), 



r , Nomine V. canina (formae non distinctae). 

*) Nomine V. canina var. montana (L.) aut V. montana L. 



20 Viola canina * montana. 

Hartm. p. 225 etc. [Lent. reg. alp. r: Lsest. 2 ); in reg alp. 
ad lacum Kilpisjarvi: Norrl. Lappm. p. 265 2 ); Linden Bidr. non 
enumerat, vide etiam infra.] 

Lapp. ross. ad lacum Imandra et flumen Tuloma: Fellm. 
Ind. et nomine V. canina et nomine V. montana; per totam 
Lapponiam (fq): N. I. Fellm.! nomine V. canina, cfr Beket. p. 
548; »iisdem cum priori [f. typica] locis p > : N. I. Fellm. 2 ); 
Hibina [»Umpdek»] in reg. alp.: Broth. Wand. p. 8 1 ); st fq _ p 
ad ripas fluminum, interdum usque ad reg. subalpinam et se- 
mel in reg. alpina: Borg ann. 2 ); p, pc in reg. silvatica ad 
ripas fluminis Nuotjok et lacus Nuotjavr: Linden Ant. *), vide 
etiam Lund p. 76 2 ), Broth. Wand. p. 4 *) et Knabe PH. p. 
280 2 ); in H. M. F. multa spec, inter quae 4 e Lm. 

Inda till dess Murbeck 1887-1888 reviderade slaktet Viola i H. M. F., 
ansags V. canina var. montana vara en hos oss, sarskildt i sodra delen 
af landet, mer eller mindre sallsynt form. Det enda undantaget ar att 
om derma nannies; .cum f. typica fq»: W. Nyi. F. o. foreligga endast fol- 
jande uppg. frin sodra Finland (jamte de allmanna uppg.). »In Finl. boreali 
rr prope Uloam (Julin), in monte Akankoski Lapponiae Sodankylensis 
(WahlenbW Prytz; norra Finl. och storre delen af LappL: Fries; Fennia?: 
Nym Consp. p. 77. - N y 1. Karis ad Rejbole: His. p. 58! - K a. Antrea 
Korpilaks Pampas i en lund: Linden. - Amgaende uppgifterna fran O b. 
och Lappland se texten. Under senaste tid anvandes benamnmgen V. ca- 
nina var montana vida oftare; jag har fran sodra Finl. (S. om 62°) anteck- 
nat folj forf , som, oberaknadt floror etc., anvanda denna benamnmg: 
Bergr. Flinck, Hayr. Bjorneb., Borg Tiet , Hann. Oaktadt denna forteck- 
ning knappast ar fullstandig, framgar haraf dock, att benamnmgen V. ca- 
nina i kollektiv mening fort^attningsvis anvandes ratt mycket. Annu 1908 
anvandes detta namn t. ex. af Martik. p. 37 (fran Pudasjarvi). - ■ I detta 
sammanhang bor namnas, att benamningen V. fiavicomis Smith anvandes 
i Fl In-r och af Elfv. och Norrl. On. - Alldeles felaktigt ar, att, sasom 
^res Led I p. 251 (jfr Bot. Not. 1842 p. 88 och Beket. p. 548), citera 
upp- om V. montana under V. elatior (Ft.), hvilken ej alls forekommer 
i Fmland. Wahlenbergs uppg. om V. montana Sodankyla Kalkkivaara 
fores till V. rupestris: Wainio Not.; detta ar dock sakert onktigt, se 

langre fram p. 25. . 

O Hjelt Nat. hanfor Till. Icon. 110 till denna art, hvaremot Fries 
Ofvers. anser den forestall V. hirta. Visserligen synes figuren snarare 



») Nomine V. canina (formae non distinctae). 

2 j Nomine V. canina var. montana (L.) aut V. montana L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 21 

hanfora sig till en stjalklos art, men a andra sidan ar V. hirta i Finland 
ytterst sallsynt (mojl. endast forvildad), hvarfore fragan torde bora lam- 

nas diirban. 

Afvikande frekvens liar jag antecknat hos folj.: 

Ab. fqq; Flinck; liar tillagges: » under flere former, bland hvilka 
den vanligaste var. montana (L).»; fqq: V. E. Broth, och Weeks. ') - N y 1. 
[Hogland] p: Brenn. ») -- K a. st fq: Blom 1 ); fqq: Linden. — [Ik. ubique 
cp.: Fl. Ingr. p. 136; st fq: Meinsh. p. 46.] — Sat. st fq, Hvittisbofjard 
fq: Hayr. Bjorneb. -) — T a. fq - st fq: Wainio Tav. or. 1 ). 

PI. Finl. exs N:o '291 S a t. par. Karkku Kauniais in silva frondosa 
leg. Hj. Hjelt. 

Af former upptagas utom var. ericetorum och * montana folj. 

Var. lucorum Reich, st r : Mela Kasv. och Mela Kasv. IV. Tidigare 
fordes nagra exemplar i H. M. F. till denna form, men Murbeck har fort 
dem till * montana. Enligt benaget meddelande af Sa?lan och Lindberg 
ar afven var. lucorum (atminstone hos oss) synonym till V. * montana L. 
Fr. : Sad. ami. och Lindb. comm. Afven Arrh. anser den narmast sasom 
en yppig * montana. — Brenn. p. 38 uppraknar var. lucorum bland dem, 
som han ej funnit pa Hogland, oaktadt de upptagits af Schrenk p. 160. -- 
[Formen upptages afven Meinsh. p. 46.] 

Var. sabulosa Eeich. Upptages sasom r: Mela Kasv., men fq: Mela 
Kasv. IV. Si, vidt jag kanner, ar den sistnamnda frekvensen vileeledande. 
[»In Ingria minus fq, ac sequentes formae, v. g. Kalamakki optime*: Fl. 
Ingr. p. 136, jfr Meinsh. p. 45.] Salan betraktar formen hos oss sasom 
synonym till V. canina var. ericetorum (Schrad.): Sael. ann. 

(Var. stricta (Horn.) Hartm. upptogs i Byteskat. etc. — Sa vidt jag 
kanner, beror detta pa oriktig bestamning). 

Brenner beskrifver fran N y 1. Kyrkslatt var. hantata (Prot. 6, IV, 
1889): Medd. XVIII p. 152. — Likasa omnamner Brenner fran N y 1. Kyrk- 
slatt var. crassifolia Gronv. (Prot. 13, V, 1889): Medd. XVIII p. 185. 

Slutligen markes en V. canina montana f. foliis superioribus hirsutis 
Sat. Kulla : Malmgren ! 

Med hvita blommor ar var. montana tagen i I k. Pyhajarvi ad Raa- 
kolanjarvi : Lindberg ! — Hvitblommiga former omnamnas afven fran A b. 
s. v. Vihti: V. E. Broth. — Ok. Kianta Hulkonniemi 1 ex.: Kyyhk. 

Sasom framgar af det ofvanstaende, omnamnas tvenne former fran 
L i. i Kihlm. Ant. Den ena ar nog * montana, men att den andra ej 
tillhor hufvudformen (a ericetorum) ar tamligen sakert (exemplar i H. M. F. 
foreligga ej). Detsamma galler afven den F. canina, som upptages i Fellm. 
Ind. och af N. I. Fellm. 



l ) Under namn af V. canina (nagra former sarskiljas ej). 

*) Under namn af V. canina var. montana (L.) eller V. montana L. 



22 Viola canina * montana. 

Att * montana »trifves inom Lappland garna pa flodstrander* fram- 
halles i Bot. Not. 1883 p. 208. Den uppraknas bland arter och former, 
som saknas kring Kaaresu'anto : L. L. Lsest. p. 292. 

Viola canina hybridiserar hos oss med V. Riviniana och V. rupestris 
(se langre fram). 

Viola rupestris Schmidt. 

/// Fennia austvali usque ad 62° aut 63° {in parte 
orientali) satis raro (- passim, inter dum etiam satis fre- 
quenter*) inveniri videtur, dein etiam, quamvis certe rarissime, 
usque ad 68° 30' lecta, esse indicatur. 

Forma glaberrima paullo maiore frequentia etiam 
longius ad septentrionem versus legitur. Species his demum 
tempo ribus rite distincta est, cur distributio vtx certa sit. 

Maxima pars Fenn. : Fries 1 ); Fenn.: Nym. Gonsp. p. 11 l )\ 
(deest) exc. var. glaberr. Murb. in Fenn. bor. cum Lapp.: Nym. 
Suppl. p. 45 1 ), vide etiam Borg Beitr. p. 99, 118, 133 et 141 
et Liro Ured. p. 282. 

Al. p: Bergstr. l ); (st fq): Bergstr. Beskr. l ), vide infra; 
Eckero Storby ! et Geta prope Bolstaholm : Arrh. & K. ; Fin- 
strom Grelsby: Arrhenius in Medd. XV p. 211; Lemland Skobb- 
holmen in prato : A. L. Backm. comm.; Bergr. non comm. — 

c 

A b. Pargas st fq ( p) in calcariis in insula Alon, ceterum st 
r— p : Arrh. Ann. ! ; [Muurila] (rr) nonnulla spec, in parte orientali 
montis Pyymaki: Benv. *); st r: Sel. l ); Lojo compluribus locis: 
Lindb. comm.; Vihti (»st fq*): Printz l ); Vihti (p) enum.: Flinck; 
Vihti Olkkala: af Hallstrom! l ) et E. af Hallstr. ; Vihti r in 
parte austro-occidentali in rupe in Koykkala: V. E. Broth.; 
Sand., A. Nyl., Weeks, et Caj. Kasvist. non comm. — N y 1. 
Ekenas p: Hayr. ; Esbo p in vicinitate pag. Davis: A. L. Backm. 
comm.; [Nurmijarvi] (st fq) pc : Stenr. 1 ); in par. vicinis p: W. 
Nyl. x ) ; Thusby Mariefors in clivo arido argilloso, Orimattila 
Teraniemi in collibus arenosis: Ssel. herb. ; Helsingfors complur. 
locis Djurgarden. Somas, Fredriksberg: Hult coll. 1 ); st r ut in 
Borga, Lovisa (G. B. Bjorksten), Mantsala (K. Nordenskjold!), 



') Nomine V. armaria DC. 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 23 

Orimattila (!), Hogland (E. Nylander): Ssel. 0. Nyl. x ); Borga 
Ruskis: Th. Lindh.!; [Hogland] p: Brenn. l ); His. non comra. — 
K a. p in arenosis et collibus siccis: Linden, spec, ex Antrea 
Liikola! — Ik. p: Malmb. x ); Yalkjarvi Pasuri: Saelan!, Lindb. 
comm. et alii; Sakkola prope templum! et Rautu in pineto arido 
prope lac. Rautjarvi!: Lindberg; Muola Kyyrola: Lindb. herb.; 
Kivennapa in pineto arenoso inter Onkamojarvi et Kotselanjoki : 
0. A. Grondahl!, cfr Medd. XXXI p. 27; [Parkala [»Pargolae»] 
in arenosis: Fl. Ingr. p. 135; in collibus apricis arenosis locis 
idoneis fere ubique (fq): Meinsh. p. 45 *)]. 

Sat. Kulla, Birkkala: Malmgr. x ), cfr Hayr. Bjorneb.; p— 
st r, in Birkkala! forsitan frequentior: Hjelt; prope Tammerfors 
in colle argilloso: Sael. herb.; Hameenkyro Kyroskoski in declivi 
iugi australi: Printz! — T a. Tammela Mustiala: Lindb. comm.; 
Lempaala Lempoisten kyla loco arenoso ad viam: Sael. herb.; 
Kangasala st fq multis cum formis: Hjelt; Saaksmaki complur. 
locis p ex. gr. Lahis et Lahdentaka: Arrh.; st fq inprimis in parte 
septentr.-orientali: Leop. l ); [Kalvola] haud fq: Knabe Fort.; (st fq): 
Asp. & Th. : ), Noni. s. 6. Tav. ] ) et Bonsd. x ), vide infra; Hattula 
in iugo Takajarvi: A. Wegelius!; litti Patiala: Arrh.; Asikkala: 
Nikl. *)!; [Lammi] Evo st fq — p: A. L. Backm. comm.; p sp 
ad Pitkavesi in australi parte par. Langelmaki!, (verisimiliter 
frequentior), quamvis non visa: Borg Tiet. ; (st fq), maxime ad 
septentrionem versus in Korpilahti Rappukallio, Haukkavuori, 
Piiivakunta et Pajusalmi: Wainio Tav. or. 1 ), spec, e Luhanka 
Tientaali! — Sa. Lappvesi Lauritsala: A. Brotherus! ; Villman- 
strand Parkkarila!, in colle arenoso ad viam st cp, Savitaipale 
ad templum, ad officinam serratoriam Putikko prope Punkaharju, 
in iugo Punkaharju st cp in pineto, Nyslott ad saxa: Seel, herb.; 
Taipalsaari ad templum: Sselan! ; st r: Hult 1 ), spec, e Ruokolaks 
Salonsaari prope Kouvola! — Kl. st r ad Ladogam borealem: 
Fl. Kar. x ); Parikkala (st fq): Hann., spec, e Kirjola!; Uukuniemi: 
Nikl. I 1 ); Sortavala: F. Nylander! 1 ); Ruskiala Ilola (fq): A. L. 
Backm. comm.; p etiam in Palkjiirvi: Hjelt Ant. p. 66 x ). — 
Kol. (rr) Mandroga in ericeto : Elfv., spec, e Rossia!; prope 



*) Nomine V. arenaria DC. 



24 Viola rupestris. 

Vosnessenje, Nimpelto, inter Nimpelto et Vakrutschej et ad 
Petrosavodsk: Caj.; Petrosavodsk: Kullhem ! et Giinther! 

Tb. vide sub Ta. — Sb. Jorois Jarvikyla: Lindb. comm.; 
Leppavirta: Lundstr. *); (p): Mela 1 ), spec, in dupl. e Kuopio!, 
vide etiam Knabe p. 21 1 ); Maaninka Kinnulanlahti ! prope Lah- 
tela et in rnultis aliis locis paroeciae: Kyyhk. litt. — Kb. Kide: 
Brand. 1 ); Tohmajarvi Hiidenvaara: Hjelt!; Vartsila in campo 
graminoso: Kihlm. Beob. p. XXVI; Kontiolaks : Woldst. !; r 
Polvijarvi Selkaranta: Eur. & H.!; [inter Pielisjarvi et Hoytiai- 
nen] (st fq), sp in variis territorii partibus : Axels. Putk. — Kon. 
st fq?, in Saoneshje ad Schungu et Tolvoja plurib. loc, in Reg. 
occ. ad Suojarvi! et Mokko st fq: Norrl. On.; Tolvoja: Giinth. 
p. 33 x ); Koselma: Simming!; Suopohja: Kihlman ! ; Jalguba! et 
Schungu ! : Poppius. 

Kp. Koivuniemi, Suondali, Paadane complur. locis: Liro. 
Ured. p. 282 (cum var. glaberrima coniuncta). 

Kuus. Oulankajoki Taivalkoski in prato pc cum var. 
glaberrima provenit: A. L. Backm. comm.; Kuolajiirvi Ruskea- 
kuru prope Kutsajoki: Borg ann. — Kk. in reg. subalpina 
montis Pesioiva: Borg ann. [ad varietatem forsitan spectet]. 

Lk. Kuolajarvi prope Vuorijarvi : Borg ann.!, cfr Medd. 
XXVII p. 91. — Li. Ivalo (A. Torckell in herb. A. L. Backman): 
A. L. Backm. comm. 

Lp. »in devexis elevatis argillosis inter Pjalitsa et Tsha- 
poma (Kenoverskij)» : Kihlman!, in Mela Kasv. V etc. ad Lv. 
refertur, vide etiam infra. 

Saeom af det ofvanstaende framgar, anvandes benarnningen V. uri- 
naria DC. sarskildt af de aldre fori". I Fl. Ingr. p. 133 o. 134 framholl 
emellertid Rnpreeht ofvertygande, att var art ej ar identisk med V. armaria 
DC. och adagalade, att den bor kallas V. rupestris Schmidt (ej Reich.). Da 
ban granskade exemplareu i H. M. F., framholl han yttermera, att under 
namuet V. arenaria hade sammanfattats flere olika former; i detta afseende 
ma har endast anforas hans anteckning vid Bonsdorffs exemplar af V. ru- 
pestris (3 glaberrima fran T a. Gustaf Adolf s socken!: »haec evidentius quam 
ceterae formae glabrae ad V. flavicornoit Smith sive V. erieetorum Roth 
(sabulosam Reich.) pertinet (R.)». Med anledning haraf torde det vara skal 
att antaga, det arten af flere fOrf. tilldelats alltfor stor frekvens ; sarskildt 



J ) Nomine V. arenaria DC. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 25 

misstanker jag, att detta ar fallet med Bergstr. Beskr., Meinsh. och vissa 
uppg. fran T a. Det bor emellertid framhallas, att under senaste tid afven 
en annan asikt gjort sig gallande i afseende a artens namn. Sa t. ex an- 
vander Neuman p. 273 benamningen V. armaria (DC.) Fr. for hufvudfor- 
men och betecknar den form, som har kallas var. glaberrima Murb., med 
namnet var. rwpestris Schmidt : 1. c. p. 274. For min del har jag har foljt 
Murbeck. 

I detta sammanhang ma annu namnas, att artens utbredning tydli- 
gen, savidt man nu kanner, ar afbruten, i det att fran O a., storsta delen 
af T b., likasom hela O m. och Ok. ej foreligga nagra uppgifter. (Ang. 
Ob. se nagot langre fram.) I Mela Kasv. upptages 1—13, 17, hvilket sale- 
des ej ar alldeles exakt ; detta rattas i Mela Kasv. V. Sarskildt anser jag 
mig bora betona, att inga fyndorter upptagas i Bergr. Ant. — A b. Kimito 
(enl. ex. i H. M. F.): Zett. & Br. *), jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I] 1 ). Malm- 
grens exemplar fran Kimito, hvilket uppg. tydligen afser, fores af Murbeck 
till V. Biviniana f. minor. — Ob. mellan Uleaborg och Ii [»Yo»] kyrka: 
F. Nyl. Utdr. p. 152 r ), jfr Brenn. Obs. Uppgiften torde knappast hanfora 
sig till denna art, som emellertid i Mela Kasv. upptages fran O b. — 
K u u s. r »Paauajarven luona tavattu Paloniemen seutu villa huhdalla ja 
kalliolla seka Ruskeakallion raystailla» : Wainio Kasv.; exemplaren tillhora 
den da annu icke atskilda var. glaberrima. — L k. »in Kalkkivaara in 
Sodankyla, ibi etiam a Wahlenb. (» V. montana*) observata. Loco calcareo 
obvenit* : Wainio Not. Da uppgiften hanfor sig till samma form, som Wahlen- 
berg kallat V, montana, synes det mig hogst osakert, om den bor foras 
hit. FOrekomsten af var. glaberrima vore f. 6. mera sannolik, ehuru Wah- 
lenberg ingalunda afser denna form, utan sannolikt en hostform med 
kleistogama blommor af V. eanina var. montana. — Li. »hist og her i 
Fyrreregionen i det sydlige Finmarken indtil. . . Ftelledsdistrikterne» : 
Lund p. 76 x )\ Varanger [M. N.] (Blytt): Th. Fries p. 184 l ), Blytt p. 1025 l ) 
och Norm. Fl. Spec. p. 159 J ). Ehuru arten gar anda till 70° 20' -21': 
Norm. Fl. Overs, p. 110 — 111 ') (jfr Hartm. p. 225 ')), finnes dock i Norm. 
Fl. Spec. 1. c. ingen speciallokal fran Sydvaranger, hvarfore de nyssnamnda 
uppg. fran Li. sannolikt hanfora sig tdl andra arter. — Lapp. ross. »Kola 
(F. Nylander pi. exs.) > : N. I. Fellm. 1 ), jfr 1. c. p. XXVJII och XL afven- 
som Beket. p. 548 1 ). Nagot exemplar fran Kola af V. rupestris rinnes at 
minstone icke numera i H. M. F. ; uppgiften hanfor sig darfore hogst san- 
nolikt till nayon annan art. Uppg. i Herb. Mus. Fenn. [ed. 1] *) fran Lapp, 
ross. afser Selins exemplar fran Olenitsa, som tillhor var. glaberrima. — 
Kantalaks: Broth. Wand. p. 3 under namn af V. armaria. Exemplaret till- 
hor var. glaberrima. — Kantalaks, nara byn Umba, Porje.L r uba, Kuusreka, 
Kaskarantsa, Tetriua, Pjalitsa (?), Ponoj ett par stallen: Mela PI. l ). Sanno- 
likt afse atminstone flertalet fyndorter den tidigare ej sarskilda var. gla- 



') Under namn af V. arenaria DC. 



26 Viola rupestris. 

brrrima. Mahanda hanfor sig dock nagon uppgift till hufvudformen. Mela 
betecknar sjalf uppg. fran Pjalitsa sasom nagot osaker. 

Arten upptages afven fran Kpor.: Mela Kasv. V. 

F. angustifolia Murb. foreligger enligt Murbecks egen bestarnning 
atminstone fran T a. Asikkala: Nikl.! 

En hvitblommig form ar tagen i T a. Tavastehus [Rapamiiki skogsas] 
af O. Collin!, se (Prot. 2, IV, 1898) Medd. XXIV p. 39. 

Fran K 1. namnes: »circa Ruskialam, in sept, lacus Ladogae, in 
rupibus calcareis aliam affinem legi Yiolam, at iam defloratam ; haec foliis 
fere magnitudine V. odoratae ab V. rupestri differt et hie indaganda est. 
Forsan V. purpurascens Schmidt 1794 . . ., sed locus non convenit* : Fl. 
Ingr. p. 134 och 135. Nagot vidare om denna form kanner jag ej. 

V. rupestris hybridiserar hos oss med V. canina, V. mirabilis och 
V. Eiviniana (se langre fram). 

Viola rupestris var. glabemma Murb. 
In Fennia raro, sed a provinciis australibus usque ad 
Lapponiam (67° 15' arc.) obvia. 

Sat. Birkkala! in deusto [haud procul a templo], haud 
procul a Pitkaniemi! et prope Villila!: Hjelt; Tammerfors in 
colle argilloso cum typo et Pyynikke: Ssel. herb., spec, determ. 
Lindberg; Harju: D:r Blafield! [forsitan ad T a. referendum]. 
— Ta. Tammela in iugo Kaukola et ad Mustiala cum f. typica: 
Lindb. herb., cfr Liro Ured. p. 282; Hattula in iugo Takajarvi 
cum f. typica: A. Wegelius!; [Lammi] Evo nonnullis locis: A. L. 
Backm. coram.; Heinola: Arrh.; Sysma! Sihvala prope Heron- 
lampi: Unonius!; cum f. typica: Borg Tiet.; par. Gustaf Adolf: 
Bonsdorff! — S a. Mikkeli [»S:t Michel»]: Murbeck in Bot. Not. 
1887 p. 186, ubi describitur. 

Sb. Jorois Jarvikyla: Lindb. herb. — Kb. Liperi Tikan- 
saari pc in iugo extrema aestate 1901: A. L. Backm. coram., cfr 
Medd. XXVIII p. 38 A. - - Kon. Valkiamaki in rupibus calcareis: 
Kihlman!; in insula lacus Santalo: Selin! 
Kp. vide sub forma typica. 

Ku u s. Kuusamo: Nyberg!; Paanajarvi: M. & J. Salhberg! 
nomine V. umbrosa; Paanajarvi Palomaa in deusto: Wainiol; 
Kitkajoki Ahvenperankallio. Aventojoki spec, solitaria in monte 
nonnulla km ab effluvio e lacu Ollilanjarvi, Jakalavuoma, Paana- 
jarvi compluribus locis ex. gr. in prato ripario ad Kauppila, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 27 

Ruskeakallio in fissuris rupium, Kulju et Pikku Nilas prope 
Mantyniemi, Juuma in prato arido, Oulankajoki Savilampi— 
Kiutakongas (st fq) in montibus: A. L. Backm. comm., cfr Medd. 
XXIX p. 113 et vide sub forma typica. Kk. vide sub forma 

typica. 

L k. Kuolajarvi [»Salla»] Vuorijarvi in margine agri: Borg!, 
cfr Medd. XXVII p. 91. 

Lapp. ross. Kantalaks: Brotherus!, cfr Broth. Wand. p. 3 
nomine V. arenaria; Olenitsa: Selin!, cfr Herb. Mus. Fenn. 
[ed. 1] sub f. typica; »in devexis elatis argillosis inter Pjalitsa 
et Tshapoma (Kenoverskij)» ! et Orloff ad parietes rupium ad 
Goguliha!: Kiblman, cfr Lindr. Verz. p. 18; Ponoj in declivi ad 
pagum: Montell!, vide etiam sub f. typica, ubi multae adnota- 
tiones, ad hanc varietatem verisimiliter referendae, afferuntur. 

Viola Riviniana Reich. 

In Fennia australi satis frequenter —frequenter usque 
ad 63° fere pronenit, magis ad septentrionem versus rarescit, 
sed usque ad 66° 10' lecta est in parte interior e, ad or am 
non aeque longe procedit. 

Maxima pars Fenn.: Fries 1 ); Eur. omn. exc. Lappon. . . .: 
Nym. Consp. p. 77; (deest) etiam Fenn. bor. exc Ostrob.: Nym. 
Suppl. p. 45, vide etiam Liro Ured. p. 281 — 282 et infra. 

A 1. st fq: Bergstr. 1 ); (st) fq: Bergstr. Beskr. 1 ); fq:Bergr. 
Ab. fq: Zett. & Br. 1 ), Arrh. Ann. 1 ), Renv. ! ), Sand. 1 ), A. 
Nyl. x ), Flinck et Caj. Kasvist., quern 1. inspicias; (fqq): V. E. 
Broth, et Weeks.; st fq: Sel. x ) — Nyl. fq: His. l ), cfr Brenn. 
vaxtf. p. 78; st fq, pc: Stenr.; fq: W. Nyl. 1 ); st fq: Seel. 0. 
Nyl. 1 ); [Hogland] fq, Tytarsaari: Brenn. 1 ), vide etiam Brenn. 
Till. p. 39 1 ). K a. (p) in lucis et betuletis fertilibus: Linden. 
— Ik. st fq: Malmb. *); [fq : Meinsh. p. 45 ')]. 

Sat. fq: Malmgr. 2 ) et Hjelt; st fq, Hvittisbofjard fq, Luvia 
(Hj. Wikman ex Fontell): Hayr. Bjorneb. — Ta. st fq: Leop. 1 ); 
fq: Knabe Fort., Asp. & Th. ! ) et Bonsd. ! ); st fq: Norrl. s. 6. 
lav. ! ) et Wainio Tav. or. ! ); (st r) pc: Borg Tiet. - - Sa. st fq: 

') Nomine V. silmtica Fr. [aut V. silvestris (Lam ) Reich. . 



28 Viola Riviniana. 

Hult l ). — Kl. fq: Fl. Kar. *); Valamo st cp: Ssel. ann.; (p): 
Hann.; st fq: Hjelt 1 ). — Kol. tantum ad Nikola lecta: Elfv. 1 ); 
Petrosavodsk : Giinther! *■). 

Oa. fq: Malmgr. *); p, ad oram r Malaks!, Vasa Vasklot, 
sed st, fq in parte interiore: Laur. Vaxtf. - Tb. (st fq): Broth. x ) 
[spec, ad V. caninam var. montanam pertinet]. Sb. fq: 
Enw. !); [Kuopiolj (fq): Mela 1 ); Iisalmi (r): M. & J. Sahib. \ — 
Kb. Liperi fq: Eur. & H. I 1 ); st fq inprimis in partibus orien- 
talibus et septentrionalibus territorii, plerumque subdominans : 
Axels. Putk., spec, e Lieksa [»Pielisjarvi»] Koli! nomine V. 
canina X Riviniana; tantum Lieksa ad Viekki : Wainio Kasv. x ) 
Kon. »fq, e parte bor. occ. haud est adnotata» : Norrl. On. x ), 
cfr Gtinth. p. 35 l ) ; Perttiniemi: Simming! 

O m. p in interiore parte : Hellstr. x ), spec, e Toholampi — 
Ullava in clivis silvaticis!, et Tenn. 1 ); st fq (— fq): A. L. Backm. 
Fl., spec, e Lappajarvi Lammi — Perala! et Pitkastonsaari!, 
etiam Esse! et Soini! Keisala! Ok. rr Paltamo Melalaks 

[in insula]: Brenn. Obs.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — 
Kp. Suksivaara in parte austro-occidentali territorii, in vici- 
nitate Kellovaara ad Kallionpaa (spec. det. Arrhenius) et Huhka- 
kallio, in vicinitate Jyskjarvi ad Sirkonjarvi, in parte media 
ad Hiisivaara: Bergr. Ant.; Onda: Liro Ured. p. 282. 

Ob. rr et (tantum) in partibus interioribus: Brenn. Obs., 
ubi sequentes commemorantur ; Uleaborg Raatti ad viam publi- 
cam : Zidb. x ); st r, tantum in partibus territorii interioribus, 
Simo prope Konttikivalo, Viantienjoki prope Pihlajaoja pc: 
Keckm., cfr 1. c. p. 15; Kemi rr Penikanoja: Rantaniemi; Ka- 
runki Nivavaara: Hjelt & Hult!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. 
— Kuus. non adnotata. — Kk. ad catarrhactas Taivalkoski et 
Koikeroinen fluvii Pistojoki in lucis: Bergr. Ant. 

»In Finlandia australi frequenter obvia, in Finlandia media plerum- 
que minus frequenter crescit, in vicinitate Sinus bottnici ad septentrionem 
usque ad 66° crescit. In interiore parte Finlandiae tantum ad 64° 15' et 
in parte orientali usque ad 63° 10' progreditur* : Schedae p. 90. — Laur. 
Vaxtf., Hellstr., Brenn. Obs. och Keckm. framhalla samstammigt, att V. 
Riviniana antingen uteslutande t'orekommer i det inre eller atminstone med 



l ) Nomine V. sUvatica Fr. [aut V. silvesiris (Lam.) Reich.]. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 29 

storre frekvens an vid kusten, hvarfore uppg. ar i viss man vilseledande. 
Den enda fyndort i Ob., soni ligger vid Bottniska viken, ar Uleabort: 
Eaatti (65°), dar arten dock ruojligtvis ar mer eller mindre tillfallig. Fram- 
hallas bor afven, att dess nordligaste fyndort i Finland ar belagen (30 a) 
40 km fran kusten. I Ostra Finland bar Bergroth numera funnit arten 
vida nordligare 65° 10' a 65° 30' an hvad uppg. i Scbedae ger vid handen. 
De osakra uppgifterna fran Kk. ocb Lim. aro dock barvid icke tagna i 
betraktande. — Ob. Pudasjarvi (yliopp. Karvonen): Must. p. 56 '), jfr 
Brenn Obs., som liksom Must, anfor uppg. med ett fragetecken. — Kk. 
Soukelo: N. I. Fellm. ') - - Lim. Kantalaks: N. I. Fellin. l ), jfr 1. c. p. XX, 
XXVI och XXVIII. Da arterna af detta slakte forst under senare tid 
blifvit fullt utredda ocb nagon senare uppg. fran dessa trakter ej forelig- 
ger, torde N. I. Fellmans uppgifter krafva bekraftelse. (Mojligen afses 
F. rupestris var. glaberrima, som senare blifvit tagen i Kantalaks.) Det 
bor emellertid framballas, att hybriden V. Ririniana X rupestris enligt 
Murbecks bestamning finnes fran Lim. Kantalaks! Skulle riktigbeten af 
dessa uppgifter konstateras, blefve artens nordgrans 67° 10'. 

Arten omnamnes afven fran Kpor. Koscbesero : Liro Ured. p. 282. 

Sasom framgar af det ofvanstaende, anvandes benamningen V. 
silratica Fr. eller undantagsvis V. silvestris (Lam.) Reich, for denna art 
af alia finska forfattare anda till 1887. Visserligen bade Brenner 1871 
fran Hogland upptagit V. silvatiea var. Biviniana (redan tidigare omnamnd 
af Schrenk), men denna ansags da hos oss vara hogst sallsynt (se afven 
langre fiam). I (Prot. 8, X, 1887) Medd. XV p. 212 framhdll emellertid 
Arrhenius, att > V. silvestris Reich, tills vidare maste betraktas sasom en 
icke finsk art. Alia de former, finske fytografer hittills kallat V. silvestns 
eller V. silvatiea, tillhora V. Btvinianay. Efter denna tid har namnet T T . 
Ririniana alit mer kommit till anvandning. Intet tvifvel forefinnes dock, att 
samtliga dessa nppg. afse samma form (ang. Kk. och Lim. se likval ofvan). 

PI. Finl. exs. N:o 293 Sat. par. Karkku Kulju in silva mixta leg. 
Hj. Hjelt. 

Af denna art upptagas formerua minor och rillosa langre fram. 
Vidare omnamnas folj. : 

Var. frustratiea La?st. N y 1. [Hoglaml] klyfta ofvanfor Suurenkorkian- 
laki: Brenn. 

Var. nemorosa Neum., Wahlst & MurVj. N y 1. Kyrkslatt saval i tall- 
och granskog som i lundar: Brenner i (Prot. 13, V, 1889) Medd. XVJU 
p. 185. — O m. r Alajarvi Vesterbacka i lof-blandskog vid kalkbargen t. a., 
Lappajarvi spars, i lund vid prostgarden, Nykosenniemi i dike a steril 
oppen momark taml. ymn. en vacker form med smala, violetta kronblad och 
taml. lang, spetsig, violett sporre. Mahanda tillhora ex., antraffade (i blom 
sept. 1905) pa, torr grasmark vid Lammi, samma form: A. L. Backm. Fl. 
— Formen finnes antagligen rterstades, jfr Mela Kasv. V. 

') Under namn af V. silratica Fr. [eller T". silvestris (Lam.) Reich.]. 



30 Viola Riviniana. 

Sasoin redan tidigare framhallits, upptogs V. silvatica var. Riviniana 
(Reich.) t'rau N y 1. Hogland p i skog: Brenn. p. 447, jfr 1. c. p. 38, 
Schrenk p. 160 och Brenn. Till. p. 39 och 40. Exemplaren foras af 
Murbeck pa ett par undantag nar till hufvudformen a£ V. Riviniana (ett 
exemplar till V. eanina X Riviniana, ett annat till V. Riviniana f. minor), 
men antagligen ar det samma form, som kallas var. magna Mela, och 
sages vara st r : Mela Kasv. p. 44. Oberaknadt ett par af de har 
omnamnda formerna och hufvudformen (var. vulgaris Mela) beskrifver 
Mela var. pseudosilvatica, som sages vara st fq, och var. microphylla Seel. 
(Ang. var. magna se ofvan). 

Pa ett exemplar fran Sat. Karkku Jarventaka: Hjelt! har Mur- 
beck tecknat: »genom de korta foderbihangen paminner . . . mycket om 
V. silvestris Reich., hvilken det dock ej tillhor (pa grund af kronan och 
stjalkbladens form etc.)»: Sv. Murb. dec. 1887. 

Som fossil ar V. Riviniana antraffad t. ex. vid Sortback, Helyla- 
joki etc. : G. And. p. 132, dar svarigheterna af en fullt saker bestamning 
framhallas. 

Hybrider med V. eanina, V. aiirabilis och V. rupestris behandlas 
langre fram. 

Viola Riviniana f. minor Murb. 

In Fennia australi raro inueniri videtur. His tempo- 
ribus etiam unico loco Fenniae mediae indicata est, quod 
tamen confirmatione eg eat. 

Al. Jomala! in luco prope praedium sacerdotis, Finstrom 
Godby!, Geta Bolstaholm! in coryletis inter a crescens: Arrhe- 
nius & Kihlman. — Ab. Kimito: Malmgren ! nomine V. arenaria. 
— Nyl. Hogland Suurkyla!: Brenner!, unum spec, nomine V. 
arenaria, alteram nomine V. silvatica var. Riviniana. 

I Mela Kasv. IV uppgifves formen forekomma st fq [»jy»]. Savidt 
mig ar bekant, ar detta ej riktigt. Formen upptages icke i Mela Kasv. 
V. — Exemplaren aro bestamda af Murbeck sjalf. — Kb. [Lieksa] >Kolin 
kylassa eraalla aholla loydetty ainakin kymmenkunta exemplaaria kesak. 
8 p. 1898. (Determ. A. O. Kihlman)» : Axels. Putk. ! — Lindberg anser 
emellertid, att formen ej ar alldeles lik den sydfinska f. minor, hvarfore 
vidare undersokning erfordras. 

Viola Riviniana f. villosa Murb. 

In Fennia australi ra/'issime lecta est. 

Al. Eckero in parte occidentali freti Kyrksundet: Lind- 
berg!, cfr Medd. XIX p. 113—114, ubi primum e Fennia adno- 
tata est. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 31 

Kol. Soutujarvi in prato lucoso [»lehtoniitty» !] et in luco 
sub montem [»vaaralehto» !]: Cajander & Lindroth, cfr Medd. 
XXV p. 61, ubi dicitur compluribus locis in lucis partis austra- 
lis ripae lacus Onega inveniri, sed maxima copia circa pagum 
Soutujarvi. 

Viola inirabilis L. 

In Fennia australi satis vavo (aut passim) invenitur 
et usque ad 63° 16' progreditur, ubi tamen rarissima est; 
in Fennia orientali maiore frequentia occurrit. 

Kalm; in umbrosis insularum maritimarum Finl. austr. 
st r: Prytz; Fenn. merid. : Fries; quoque in Tavastia (0. Bla- 
field) et Karelia adest : W. Nyl. Distr. ; Scand.: Nym. Gonsp. 
p. 77; Fenn. mer. et or. Carel.: Nym. Suppl. p. 45; in Fin- 
landia australi passim obvia, ad septentrionem versus in parte 
occidentali usque ad 62°, in parte orientali usque ad 63° 10' 
occurrit : Schedae p. 90, vide etiam DC. Prodr. I p. 297 et Led. 
I p. 251. 

Al. r: Bergstr. ; [Finstrom] Basto: Bergstr. Beskr. ; Geta: 
Hult ann. ; Geta Bolstaholm!, Jomala Bamsholm et Vargsunda: 
Arrh. & K. ; Finstrom Grelsby cp : Arrhenius in Medd. XV p. 
211; Jomala (!) in ins. Jomala: Laur. Fort.; Saltvik Hjorto ad 
septentrionem versus a Farjsundet cp et Mariehamn ad septen- 
trionem versus a Klinten: Gadol.; Saltvik Sylloda: Lindb. comm. 
— Ab. [S:t Karins] Kathrinedal: K. Cronstedt!, cfr Zett.l & 
Br. ; Abo Ispois, [S:t Karins] Kulho ! cp : Gadol. ; Pargas Blas- 
niis : C. J. Arrh.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; p: A. 
Nyl. ; p, cpp in promuntorio Karkali insulae Jalansaari, [cfr 
Saarinen p. 327] prope pagum Puujarvi et inter Vaharuokijarvi 
et lsoruokijarvi in Sammatti: Sel.; Lojo prope Ojamo: Hels. ; 
Lojo Kihila, Karislojo Tallnas: Ohrnb. ; Lojo Hevosaari et Kar- 
kali: Lindb. comm.; Vihti (!) (st fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 209; 
Vihti p enum.: Flinck, spec, ex Irjala ! ; Vihti in parte austro- 
occidentati r Niemenkyla: V. E. Broth., cfr V. E. B. p. 202; 
st r in lucis Pyhajarvi Haavisto !, Vaahteristo, Pusula Hyrkkola 
ad infimum collem Hyypio et prope Roso in valli rivuli: Weeks.; 



32 Viola mirabilis. 

Caj. Kasvist. non coram. — Nyl. Kyrkslatt Osterby promun- 
torium Brunksnas fin coryletis] : Brenner in Medd. XXIII p. 7!, 
cfr Bosb. Kyrksl. p. Ill; Kyrkslatt Humaljiirvi promuntorium 
Brunksnas, Kyrkslatt in calcariis ad partem septentr.-occi- 
dentalem stagni Mejko: Gadol. ; [Nurmijarvi] p in lucis (pc) 
[»harv.»]: Stenr.; [Helsinge] Nordsjo: J. Chydenius in dupl. !; 
p inprimis in parte septentrionali: Ssel. 0. Nyl., spec, e Lapp- 
trask!, et Morskom!; Borga r Borgnas Laha (K. Nordenskjold), 
Jordansbole ad fines par. Morskom: Ssel. Ofvers.; Borga Malmby 
1895 (alumn. Elsa v. Born): Arrh. [forsitan idem locus ac sequens]; 
Borga Molnby in calcariis: Gadol.; Askola: Ssel. ann.; Sibbo 
Loparo: Ohrnb.; Orimattila Sommarnas: Nikl.! ; His. non comm. 
Ka. ad canalem Saima prope pagum Lalo in ripa occiden- 
tali amnis Soskuanjoki : H. Buch!; (st fq) in lucis lapidosis in 
vicinitate fluminis Vuoksi, in parte interiore tantum ad Kirvu 
Tietavala Lapakonmaki obvia, his lucis semper fere Tilia plus 
minusve propria erat: Linden, spec, e Baisala Tuulankosken- 
saari ! et Antrea Korpilaks Pampas! — Ik. p: Malmb. ; Pyha- 
jarvi Mahois!, Valkjarvi Pahkinamaki ! : Lindberg; [st r Kalamiiki 
[»Kalamakki»]: Fl. Ingr. p. 133; in Isthmo st r: Meinsh. p. 44]. 
Sat. Birkkala, Mouhijarvi!, Kyro: Malmgr. ; Loimaa [»Loi- 
mijoki»] etiam ad viam versus Suitula [in Ab.?] (Ann. ad Till.): 
Leche p. 21; st r Karkku Kauniais! prope Joenalho! et Savia, 
Kulju, prope Nurmis, Tullu et Makipaa, Birkkala p ex. gr. inter 
Tyrkkyla et Keho, in insula praedii Nokia, prope Haavisto etc. : 
Hjelt; spec, in PI. Finl. exs. N:o 292 e Karkku Kauniais Joenalho 
in nemore leg. W. Wegelius et Hj. Hjelt; Karkku Hieta 1905: 
Well, comm.; Suoniemi in silva: A. Lindfors!; [Birkkala] Nokia: 
K. J. Lagus!; p: Sola Flor. p. 89; Buovesi Toikko a. 1877: Hjelt & 
Hult!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; a. 1899 ibidem non repperi: 
Hjelt. Ta. Birkkala Toppari Savilahti: Sola Flor. p. 88-89, 
vide sub Sat., etiam Ssel. ann. indidem st cp comm.; Messu- 
kyla Hirvenniemi: Keso!; r Kalvola Kangais in silva frondea 
ad stagnum Kalvola st cp : Knabe Fort.; Saaksmaki p: Kihlm.; 
Palkane compluribus locis Aimala, Kankahinen, Karhunsalo etc.: 
Zidb. ; Kuohijoki, Padankuosi, Luopiois prope templum, Holja, 
Salo cp, Haapamaki, Saari (st fq): Leop.; p: Asp. & Th. et 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 33 

Norrl. s. 6. Tav.; Lammi p — st r: Leop. coll.; Lammi Gammel- 
gard: A. L. Backm. comm.; Sysma Tepo! et [Hanko praediolun^ 
Jalaa!: Unon.; [par. Gustaf Adolfl r Vehkasalo : Bonsd.; p(— st 
fq) usque ad vicinitatem sinus Rutalahti in par. Korpilahti: 
Wainio Tav. or., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — S a. Vill- 
manstrand Parkkarila : Ssel. herb.; Taipalsaari: Simming!; Nyslott 
(M:ll Lindforss): E. Nyl. & Chyd.; Nyslott: E. Nylander in Sael. 
herb.; [Nyslott V] Tiheasaari prope Laikansaari (A. Burgman 
herb.), Nyslott prope templum novum: Budden; Saaminki Lai- 
tatsilta: K. Enwald ! — Kl. p usque ad Kareliam mediam: Fl. 
Kar. ; prope ostium fluvii Hiitolanjoki in lacu Veijalanjarvi: 
Linden; Valamo prope monasterium st cp: Sael. herb.; Uuku- 
niemi: Nikl. !; Sortavala Vaavalahti: J. S. W. Koponen in Hayr. 
herb.; ad Kirjavalaks (!) st fq : Norrl. Symb.; Ruskiala Ilola: 
A. L. Backman ! — Kol. p — st r, in reg. aren. haud observata: 
Elfv.; magna distributione in vicinitate lacus Onega: Caj.; multa 
spec, in H. M. F. 

T b. vide infra. — S b. r: Alela ; Kuopio Haminanlaks: 
Sael. herb.; Kuopio Rauhalaks: alumn. H. Kellgren in dupl. ! 
[forsitan confirmatione egeatl ; Pielavesi Katajamaki Otramaki 
(63° 16'): Kihlm. Nordgr. p. 91. Kb. Tohmajarvi: Fl. Kar.; 
Liperi r Lammo!, Makelii: Eur. & H., cfr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 135; [inter Hoytiainen et Pielisjarvi] (p) in lucis infra montes 
[Lieksa] Koli !, Makra, Havukkakallio, Mustavaara etc. circ. 7— 8 
locis diversis, sed in omnibus st pc: Axels. Putk. — Kon. 
st fq. partim etiam fq obviam, in devexis nemorosis fq, in silvis 
frondosis rarius : Norrl. On.; in silvis circa Kivatsh: Giinth. p. 
33; in insulis ad Tolvoja et Kusaranda fq: Kihlm.; magna 
distributione in vicinitate lacus Onega: Caj., ubi ad septentrio- 
nem versus usque ad Klimetskoj [»Sennoguba»] et Kishi inveniri 
indicatur; Tiudie : F. Nylander!; spec, alia e partibus magis 
australibus. 

O m. rr Soini Kuusanmetsa! st cp, Alajarvi Ukonmaki! 
Sepan Antin perkkio st cp inprimis sub Lonicera, [Vindalaj 
Kuparikallio! unicum spec: A. L. Backm. Fl., quern 1. inspicias, 
cfr 1. c. p. 133 et 136. 

Arten upptages i Mela Kasv. Ill fran »1— 14>. Nagra fyndorter fran 

Typis impr. 'I,, 1909. 3 



34 Viola mirabilis. 

Oa. aro mig dock icke bekanta. — A b. Muurila] »0n Idytynyt samassa 
paikassa kun Viola arenaria [Pyymaen itasivulla], mutta on luultavasti nyt 
kokonaan havinnyt*: Renv. N y 1. Hogland: Schrenk p. 160. Arten 

uppraknas blaud dem soin ej patraffats : Brenn. p. 38. — Ta. [Langel- 
maki etc.] >Loytyy varmaan, joskin r — st r, vaikka jai huomaamatta» : 
Borg Tiet. — T b. Gadol. namner, att han vid Lohikoski nara Jyvaskyla i 
Juni 1885 bland Daphne, Lonicera xylosteum och Aetaea patraffat ett exem- 
plar af denna art, som dock hade endast blad, jfr Prim. p. 51; uppgiften 
ar hogst sannolik. - - Kp. Suma, Sjusma: Beket. p. 548; uppgiften ar san- 
nolikt oriktig, om an arten har en afgjordt ostlig utbredning. 

Arten upptages fran Kton. och Kpor. : Mela Kasv. V, afvensom 
sarskildt Kton. [Povjenets] Tschobin: Ispol. p. 59. 

Malmgr. uppgifver fran S a t., att stangelblommorna pa exx. fran 
Mouhijarvi aro fruktbarande, ej stjalkblommorna ; ehuru detta fall nagon 
gang intraffar (ex. fran Ivarkku Kauniais: Hjelt!) ar det dock nog sail 
synt, jfr T. Lagerberg i Sv. Bot. T. 1907 p. 195-209. 

Arten hybridiserar hos oss med V. Rivinktna och V. rupestris, 
se langre fram. 



Viola biflora L. 

/// regionibus superior/bus Lapponiae plerumque satis 
frequenter occurrit, sed raro tantum in regionem stlvaticam 
descendit. 

Ad ripas fluminum Lapp, inferioris fq: Prytz; Scand. . . . 
alp.: Nym. Consp. p. 79; non solum alpina, sed etiam in sub- 
alp, et montium vallibus umbrosis adest . . . Fenn. non nisi 
in Lapp, lecta est: Nym. Suppl. p. 46, vide etiam DC. Prodr. 
I p. 300, Led. I p. 254 et Borg Beitr. p. 99, 104, 112, 133, 145. 

Ob. inter Pello et Naamijoki [»Namijock»]: Clarke p. 
399 [forsitan in parte suecica], vide etiam infra. 

Lapp. fenn. in alpium omnium lateribus occultioribus 
inprimis vero radicibus et pratis inferalpinis [Nordlandiae] Fin- 
markiaeque vulgatissima omnium, ut etiam iuxta fluvios ex al- 
pibus delabentes per partem subsilvaticam Lapponiae suecicae 
p. ex. gr. . . . infra Enontekiainen Lapp. Tornensis : Wahlenb. 
p 213, cfr 1. c. p. XVII et XXXIII; [Ylitornio [»Ofvertornea»] ad 
offieinam Kengis r: Jul. Fort. p. 103; Kengis (Brundin), Pajala 
(Backman & Holm): Birg. p. 100;] interdum ad ripas fluvii 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 35 

Muonio in reg. silv., frequentior in reg. subsilvatica: Norrl. 
Lappm. p. 258; in Utsjoki ad alpes ripasque fluminum fq: 
Fellm. Lapp.; Ivalo: Silen!; locis umbrosis graminosis reg. sub 
silvaticae iuxta flum. Vaskojoki, Anarjok, Tenojoki, Utsjoki! st 
fq, in reg. subalp. frequentior, in alpinae quoque reg. clivis 
graminosis et apertis lecta, ex. gr. Ailigas, Rouvuoaivi, [Raste- 
kaisa 590]: Kihlm. Ant.; Pasvig [»Patsvik»]: E. Nylander 
& M. Gadd!; in lucis ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio 
Not. cfr 1. c. p. 21; e permultis locis enum.: Norm. Fl. 
Sp. p. 171-172; multis locis enum.: Arrh. ant., vide etiam 
Wegelius p. 234, S. Castren p. 58 (vel 351), Popp. p. 11. 
Blytt p. 1023, Hartm. p. 226 etc. — [L. ent. reg. alp. et sub- 
alp. fq, reg. silv. p: Lsest.; in reg. subalp.: Norrl. Lappm. p. 
262; st fq — fq in ripis lapidosis et in vallibus rivulorum reg. 
subalp. et alpinae, in declivibus montium alpinorum satis alte 
progreditur ex. gr. Tshaimo E 615, Angeloddi S 680 etE694: 
Linden Bidr.] 

Lapp. ross. ad superiorem partem huius Lapp, st fq: 
Fellm. Ind. ; secus totam oram Maris glacialis usque ad flumen 
Babja, inter Pjalitsa et Ponoj (!) Maris albi, atque ad sinum 
Kola, praesertim locis occultis haud rara: N. I. Fellm., cfr 
1. c. p. XLI11 et XLVI, vide etiam Broth, exk. p. 76, Knabe 
Pfl. p. 279, Broth. Wand. p. 13 et 15, Liro Ured. p. 284; enum.: 
Beket. 548; Porrjavr: Kihlman!; multa spec, in vicinitate litoris 
lecta!; Linden autem circa Nuotjavr non vidit: Linden Ant. 

Storsta delen af Lappl. och norra Finl.: Fries; Finl. bor.; Nym. 
Syil. p. 227. — Ylitornio Alkkula (Keckni.): Zidb. Ehurn Zidback senare 
forsakrar, att uppg. ej ar tvifvelaktig, sa hyser jag likval den fbrmodan, 
att Keckman8 exemplar aro tagna pa svenska sidan, dit uppg. fran sodra 
delen af L k. sakert hanfora sig. (Brenn. Obs., som anfor Zidbacks uppg., 
anser, att den hanfor sig till L k , hvilket dock knappast ar fallet). Nagon 
otvetydig uppgift fran norra Finland foreligger darfore ej. I detta sam- 
manhang bor framhallas, att Hult och jag forgafves sokte V. biflora i 
sodra delen af L k. Hult framhaller uttryckligen, att den ej forekommer 
i Saariselka distriktet eller sodra Lappmarken: Hult Lappm. p. 93~94, 
jfr 1. c. p. 85 och 150. Wainio Not. upptager, sasom framgar af det ofvan 
staende, arten endast fran Kongas. Borg ann. upptager alldeles icke den- 
samma. 



36 Viola Mauritii. 

V. Mauritii Tepl. ar patraffad i nejderna oster om Fennoskandia- 
omradet, se Cajander i Medd. XXVII p. 102—103, dar de fynd af arten, 
som blifvit gjorda af finska botanieter, uppraknas, jfr afven Mela Kasv. V. 
I afseende a artens allmanna utbredning m. in. se Nym. Suppl. p. 46. 



Viola tricolor L. 

/;/ Fennia australi frequenter (aut satis frequenter) 
proven it : forma typica iam circa 62° (Fennia oriental i ex- 
cepta) rarescere incipit, sed usque ad 66° 15' in Fennia sep- 
tentr. -oriental! et 66° 40' in Lapponia orientali lecta est. 
Cum var. arvensi, quia saepe coniuncta est, distributio ad 
septentrionem versus non proj'sus certa sit. Subspecies, in 
quas nunc dividitur, apud nos non satis exploratae sunt, vide 
tamen Brenner in Medd. XIX p. 75—81 et XXIX p. 41—45. 

Till. 1 ); Till. Icon. 47; Kalm 1 ); in arvis et montosis fqq: 
Prytz 1 ); Eur. omn: Nym. Consp. p. 80; typica in Lapp. plur. 
deest: Nym. Suppl. p. 47; species in Finlandia australi plerum- 
que frequenter et saepe copiose crescit, ad septentrionem ver- 
sus in parte occidentali subito rarescit et haud ultra Ostrobott- 
niam australem et Tavastiam borealem nisi adventicia non oc- 
currit. In vicinitate Maris albi tamen propius ad septentrionem 
progreditur et (unico loco) in Lapponia Imandrae (66° 40') lecta 
est. Ceterum in Lapponia (omnino) non est: Schedae p. 90, 
vide etiam DC. Prodr. I p. 303 et Led. I p. 256. 

A 1. fq: Bergstr.; p— st fq in litoribus et montibus : Bergr. 
Ab. fq: Zett. & Br. 1 ), Sand, et A. Nyl. 1 ); st fq: Arrh. Ann. 
et Sel. ; p: Renv. ; Vihti (fq): Printz; Vihti st fq: Flink; (st r): 
V. E. Broth.; (fqq): Weeks.; st fq: Caj. Kasvist. — Nyl. fq: 
His.; st fq-p, (pc-solit.): Stenr.; fqq: W. Nyl.; fq: Sael. 0. 
Nyl.; [Hogland] Suurkyla et Valikallio: Brenn. p. 447; etiam 
Kiiskinkyla: Brenn. Till. p. 39. - K a. Lavansaari (H. M. F.): 
Brenn.; Haapasaari fq: Sselan in Medd. XXV p. 80; fq: Blom; 
st fq— fq: Linden. — Ik. p: Malmb.; [fqq in toto territorio: 
Meinsh. p. 46—47]. 



M Var. arvensem includens. 



Acta Societati;-: pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 37 

Sat. st fq: Malmgr. 1 ); p-st fq, Hvittisbofjard fq, Luvia 
in taeoiis (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb.; p (— st fq): Hjelt. — 
Ta. fq: Leop., Knabe Fort., Asp. & Th. x ), Norrl. s. 6. Taw; 
(fq): Bonsd. *) et Borg. Tiet. *), vide infra; st fq— p: Wainio 
Tav. or. — S a. (fqq): Hult. — K 1. fq: Fl. Kar.: Valamo st 
cp: Ssel. ann.; st fq: Hann.; cpp ad Kirjavalaks etc.: Popp. p. 
11; p: Hjelt. — Kol. fq— fqq, in deustis interdum cp occur- 
rit: Elfv. 

O a. vide infra. — T b. cum var. arcensi: Broth., spec, e 
Saarijarvi!; Viitasaari Lakomaki: Kihlman!, vide ceterum infra. 

— S b. r: Mela; Maaninka Roppolanmaki et Naarvanmiiki : 
Kyyhk. litt., spec, adscriptum Kinnulanlahti in agro secalino! 

— Kb. Vartsila in campo graminoso: Kihlm. Beob. p. XXVI, 
cfr 1. c. p. 9; [Liperi] p Simananniemi!, Mutkanvaara!, Ojanlaks, 
Karhunsaari: Eur. & H.; [inter Pielisjarvi et Hoytiainen] (fqq), spec, 
solitaria aut subdominans: Axels. Putk.; Wainio Kasv. non comm. 

— Kon. fq, in tota penins. Saoneshje, in Reg. occ. ad Suo- 
jarvi pi. 1., ad Mokko in campis arenosis deustis fqq: Norrl. 
On., vide etiam Giinth. p. 33; Dvorets cp: Kihlm.!; Koselma: 
Simming! 

O m. vide infra. — Ok. [Kianta] r [Pesionkyla] Laaja in 
declivi st cp 1905: Kyyhk.!; [Kianta] Alavuokki Tolpanautio 
prope Jarvela! st cp et Hulkonniemi! in vicinitate templi, ambo 
loea coluntur et planta his locis forsitan adventitia: Kyyhk. litt., 
vide etiam infra. — Kp. [Solovetsk: Selin!;] Sarkijiirvi nonnullis 
locis antea deustis, in parte media Ehiitysvaara in colli hei- 
bido [»hardvallsang»] et in deusto ad Sjujunvaara, [Solovetsk non- 
nullis locis]: Bergr. Ant., spec, e Suondali Rahalampi! nomine 
var. arvensis [det. Lindberg] et Kilgamosaari! in Voijarvi; pag. 
Latvajarvi vix 10 km a finibus par. Kianta [Suomussalmi] st 
cp: Kyyhk. litt. 

Ob. vide infra. Kuus. [Paanajarvi] in declivi australi 
montis Kulja aut Pieni Mutkavaara prope Mantyniemi: Hirn 
Fort.!, cfr Medd. XX p. 9; ibidem cp locis minoribus: A. L. 
Backm. comm., vide etiam infra. — Kk. ad Knjasha [»Knasa- 



') Var. arrenscm incluWens 



38 Viola tricolor. 

kuba»] et Kouta: Fellm. Ind., cfr Fl. Samoj. p. 8; Keret: N. I. 
Fellm. PI. arct. N:o 32. 

Lim. ad pagos circa sinum Kantalahti usque ad Umba, 
ubi terminum suum orientalem attigisse videtur: N. I. Fellm , 
cfr 1. c. p. XXI et XXXVIII et Beket. p. 548; Umba: Selin!; Umba 
in devexis herbidis: Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. 

»In locis siccis totius patriae in Lapponiarn usque* : Wirz. pi. off.; 
storsta delen af Finl. och Lappl.: Fries. Dessa uppg. afse tydligen till 
ofvervagande del var. arvensis. Som af ofvanstaende framgar, sarskilja 
liere forf. icke denna varietet. Denna omstaudighet orsakar dock icke - 
med undantag mojl. for Bousd. och Borg Tiet. - nagon namnvard andring 
med afseende a hufvudarteus utbredniug eller frekvens i sodra delen af 
landet (S. om 62°), men val daremot i fraga oin dess forekomst i mellersta 
och norra Finland, enar flertalet hithorande uppgifter i hufvudsak afse 
var. arvensis. — O a. st fq: Malmgr.; da var. arvensis ar harmed 
forenad, maste uppg. anses nagot osaker, sa mycket mer som Laur. 
Vaxtf. ej upptager hufvudformen. Sannolikt synes mig dock, att afven 
denna form skall antraffas. Nagot exemplar finnes emellertid icke i 
H. M. F. I Kihlm. Beob. p. 9 upptages arten visserli-jen fran Vaea 
>Sandgrube», men bar tillagges »spont. ?» T b. st fq tillsammans med 
varieteten: Broth.; frekvensen galler val hufvudsakligen var. arvensis. — 
O m. »Borde egentligen, da den hittills alltid af mig funnits endast pa 
odlade stallen, dar den ofta utgar, anses som framling i distriktet>: Hellstr. 
p. 137 not!; i forteckningen sages: »icke egentligen inhemsk i distriktet, 
forekommer endast pa stallen, dit tradgardsjord blifvit ford*. Tenn. upp- 
tager endast var. arvensis. — Ok. st fq: Must. [var. arvensis fq], jfr 
Brenn. Obs. For min del betviflar jag, att de former, som har i Con- 
spectus sammanfattas under hufvudformen, aro fullkomligt vildt vaxande 
i vastra delen af provinsen, jfr under O b. och Mela Kasv. V. — 
Tidigare antog Kyyhkynen, oaktadt han 1907 aterfunnit V. tricolor 
vid Laaja, att den mojligen afven dar varit tillfalli.y- Sedan han 
numera funnit den sakert vildt vaxande i Kp., a user han for sannolikt, 
att den kan anses ursprunglig afven vid Laaja i Kianta, da fyndorten dar- 
stades mycket paminuer om densamma i Kp. : Kyyhk. litt. 29, VIII, 1909. 
- Ob. nog allman: Jul. p. 293, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 176; Kemi: M. 
Castreu p. 330, jfr Acerhi p. 128: uppg. galla sannolikt i hufvudsak var. 
arvensis. Tillagget »[blommorna] i Ofvertornea, Tornea och Kemi mera bla 
an har nere»: Jul. ann. gor dock, att hela uppgiften ar nagot osaker; Ulea- 
borg pa barlast: Hougb. och Brenner! »Med blommor sasom hos den pa 
berg och dylika stallen ^ixande hufvudformen; kanske arligen, fatalig . . . 
ar sallsynt atminstone i Uleaborgstrakten, finnes i Sirno* : Zidb. ; f. vul- 
garis fq painolastilla ja painolastilla Uietasaaren puolella |»2 P. PH»]: 
Leiv. Betydligt senare formuleras denna uppg.: »Pelloilla ja painolastilla 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, X:o 1. 39 

satunnaisena*: Leiv. Putk. >De violettblommiga formerna, af brist pa exem- 
plar obekant hvilka, antecknade fran Ylitornio, Tornea, Kemi, Simo, Ulea- 
borg, Muhos>: Brenn. Obs., dar ett storre antal uppgifter anfores. Pudas- 
jarvi: Martik. p. 42 (var. arvensis upptages icke, ehuru arten uppraknas 
bland vaxter, hvilka ga under namnet ogras.) »Odl. st. tradgardar, barlast. 
Nagra ganger observerad i narheten af Simo prastgard saint pa barlast 
vid Kallio» : Keckm.. som anvander tecknet for tillfallig fbrekornst; Kemi 
rr ganila tradgardar, smablommig, ej odlad: Rantaniemi! [Manne ej for- 
vildad? — Tillagget »ej odlad* finnes icke pa etiketten till Rantaniemis 
exemplar.] [Arten uppraknas bland ruderatvaxter, som hafva sin nordgrans 
vid Pajala: Birg. p. 84. jfr Birg. Till. p. 73.] Hvad sarskildt de af Bren- 
ner anforda uppgifterna angar, framgar ej af sammanhanget, att Brenner 
sjalf skulle iakttagit nagon af dessa former, utan stodja sig dessa upp- 
gifter dels pa aldre obestyrkta eller osakra uttalanden [af hvilka ett par 
icke anforas i Conspectus], dels framhalles mer eller mindre otvetydigt, 
att de nu betraktade formerna bora anses sasom tillfalliga [sa. kallas Bren- 
ners exemplar fran Uleaborg! >hortensi8>j. Nagon uppgift, som otvety- 
digt skulle angifva, att de har behandlade formerna verkligen aro fullt 
spontana i O b., foreligger darfore enligt min tanke knappast. - - K u u s. 
Kuusamo: Th. Wilander i dupl. !, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I] under O b., 
antagligen ar exemplaret odladt, jfr Wainio Kasv. V. tricolor upptages 
iifven fran Kuusamo: Moberg Nat. p. 139, men denna uppg. afser val 
sannolikt var. arvensis. Att afven hufvudformen forekommer verkligt 
vildt vaxande i denna provins, framgar emellertid af det ofvanstaende. 
Arten uppraknas fran Kton. och Kpor. : Mela Kasv. V. 
Sasom kandt atskiljas af V. tricolor L. numera ett stort antal sub- 
species och varieteter, se harom i synnerhet V. Br. Wittrock, Viola-stu- 
dier I i Acta Horti Bergiani, Band 2 N:o 1, Stockholm 1897. Dessa for- 
mer aro hos oss annu foga studerade; dock har Brenner [troligtvis 1898 - 
1900, mojl. dock tidigare] bestamt alia i H. M. F. da berintliga exemplar 
och redogjort for sina undersokningar i (Prot. 4, II 1893) Medd. XIX p. 
75—81, jfr afven Medd. XXIX p. 41—45. Brenner har sedermera afven 
iulamnat ett stort antal exemplar af olika former, de fiesta fran sodra 
Nyland. I Mela Kasv. V. p. 407—408 redogores i korthet for de former 
Wittrock sarskiljer, men dar forekomma ej nagra upplysningar om ut- 
bredningen i Finland. Da saledes nagra uppgifter, som belysa utbred- 
ningen i vart land, knappast tillkommit, sedan Brenner publicerat sina 
undersokningar, far jag har i hufvudsak blott hanvisa till namnda original- 
uppsatser. — Tillaggas bor dock, att exemplaren i PI. Finl. exs. N:o 294, 
tagna Nyl. >Esbo Kilo in rupe> af Hayren, tillhora a genuina Wittr. f. 
vi rsicolor Wittr. 

Utom f. vulgaris Koch upptages endast var. saxatilis Schm., som 
uppgifves vara st fq : Mela Kasv. III. 

Ang. f. odorn Ssel. namnes: >flere exx. vid Tullhuset K a. pa 
Haapasaari]: Sa^lan i Medd. XXV p. 80, dar den beskrifves. 



40 Viola tricolor. 

Ett par former sarskiljas [utom hufvudf. o. var. arvensis] Meinsh. 
p. 46-47. De former, som uppraknas Brenn. Obs. p. 207—208, hora till 
var. arvensis, sasom den har blifvit begransad. 

Vissa former eller hybrider af derma art bora, sasom kandt, till 
vara tradgardars allmannaste prydnadsvaxter. Dock har iag endast an- 
tecknat folj. uppg. i detta afseende: Viola uppraknas bland arter, som 
odlas i Pudasjarvi: Elf v. Ant. p. 43, se iifven A. L. Backm. Fl. p. 26 
och Leiv. [Pa svenska sidan uppraknas V. tricolor maxima bland fler- 
ariga prydnadsvaxter i L k. Pajala: Birg. p. 60.] 

I detta sammanhang ma namnas, att utom V. odorata (se ofvan p. 
15) odlas af detta slakte afven, ehuru mig veterligen sallan, V. eornuta 
L. I H. M. F. har jag antecknat ett exemplar af denna art fran K a. 
Viborgs socken: A. Weissenberg!, hvilket mojligen skulle antyda, att den 
nagon gang forvildas, jfr Mela Kasv. V och Ale. IV. 

I Mela Kasv. V uppraknas afven uagra andra odlade arter och hy- 
brider, men anser jag mig i afseende a dessa endast bora hanvisa till 
nyssnamnda arbete. Se afven V. Br. Wittrock, Bidrag till de odlade pen- 
seernas historia (Acta Horti Bergiani Bd 2 N:o 7), Stockholm 1896. 

Viola tricolor var. arvensis Murr. 

In maxima parte Fenniae frequenter (aut frequentissime) 
et inter dum copiose provenit; ad septentrionem uei^sus usque 
ad 67° 34' proeedit, ubi tamen iam rara est. 

Eur. omn.: Nym. Consp. p. 80; per totam Finlandiam dis- 
persa. In Lapponia tantum in L k. lecta est: Schedae p. 91, 
vide etiam DC. Prodr. I p. 303 et Led. I p. 257. 

A 1. fq: Bergstr. et Bergr. — A b. fqq: Arrh. Ann.; fq: 
Sand., Renv., Sel. et Printz; fqq: Flinck, V. E. Broth, et Weeks.; 
fq _ fqq, cp in locis cultis: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias. — 
N y 1. fq: His.; fq, hie illic st cp: Stenr.; fq: Ssel. 0. Nyl.j fqq: 
W. Nyl.; [Hogland!] fq praecipue in ora orientali (E. Nyl. Ber.): 
Brenn.; [Hogland] Pohjasrivi: Brenn. p. 447, efr Brenn. Till, 
p. 39. — K a. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; cp: Blom; fqq: 
Linden. — Ik. fq: Malmb. [vide etiam Fl. Ingr. p. 140 et 
Meinsh. p. 47]. 

Sat. st fq — fq in cultis: Hayr. Bjorneb. ; fqq: Hjelt. 
T a. fqq: Leop.; fq: Knabe Fort., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio 
Tav. or. — S a. cp: Hult. K 1. fq: Fl. Kar.; fqq: Hann.; fq: 
Hjelt. — Kol. fq: Elfv. 

O a. fq: Laur. Vaxtf. T b. st fq cum f. typ. : Broth. - 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 41 

S b. fqq: Enw. et Mela; (p): M. & J. Sahib. - - K b. fq : Eur. & H. 
et Wainio Kasv.; fqq, cp in agris per totum territorium: Axels. 
Putk. — Kon. fq in agris: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 
33; »partim, ut circa Dvorets, ubi tantum spec, solitaria mihi 
obvia, r esse videtur, \\ tricolor hie cp»: Kihlm. 

O m. fqq: Hellstr.; fqq, st cp — sp in agris: A. L. Backm. 
Fl; fq : Tenn. — Ok. fq in toto territorio: Wainio Kasv.; fq: 
Must, et Brenn. Obs. — Kp. fq: Wainio Kasv.; fq maximam 
saltern partem: Bergr. Ant. 

b. fqq, exc. parte maxime septentrionali par. Rovaniemi, 
ubi r, in Ylitornio non visa, Pudasjarvi fq, enum.: Brenn. Obs., 
ubi multae formae commemorantur ; fqq: Leiv.; Pudasjarvi fq: 
C. Brand.!; fqq in agris secalinis et novalibus [»tradesakrar»]: 
Keckm.; [p: 0. R. Fries p. 160;] (r) Rovaniemi Tarkiainen, 
Tervo et Mantyjarvi, sine dubio etiam in Ylitornio [»0fvertor- 
nea»]: Hjelt & H. — K u u s. fq: Wainio Kasv.; enum.: Hirn 
Fort, et A. L. Backm. coram. — Kk. fq: Wainio Kasv. et Bergr. 
Ant. ^verisimiliter tantum ad partem austro-occidentalem pro- 
vinciae spectat]. 

Lk. r Kolari Jokijalka: Hjelt & H.!; [Sodankyla] (fq): 
Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XVIII; [Pajala 1905 et 1906: 
Birg. Till. p. 73;] in agris Lapp, infimae (fq): Fellm. Lapp.; ad 
pag. Kemijarvi in par. eiusdem nominis fq in agris, Sodankyla 
ad Kairala, Hietasuvanto, pag. Sodankyla, st fq ad Sattanen, 
ad Kaaretkoski: Wainio Not., cfr 1. c. p. 31, Herb. Mus. Fenn. 
II p. 135, Hult Lappm. et I.e. p. 39 et 40; haud r in par. 
Kuolajarvi in agris: Borg ann., spec, e Kuolajarvi [»Salla»] ad 
ripam fluvii Sallanjoki! 

Vide celerum sub forma typica. 

Anmarkningsvardt ar, att under det var. arvensis i vastra delen at" 
flora-omradet ar sk mycket allmannare och gar sa mycket hogre mot norden 
an de former, livilka har ofvan sammanfattats under hufvudarten, saknas 
den helt och hallet, savidt man nu kanner, i Lapp. ross. Sarskildt nam- 
nes fran Lim.: »Ei tavattu lappalaiskotien ymparilla, eika Juonnin uutis 
talon luona»; Borg ann. Det ar darfore oriktigt, att denna varietet upp 
tages fran arktiska delen af Kola landet: Beket. p. 548 i of vers. 

1 Norge upptages varietetens nordgrans till 65° 24' — 25': Norman, 
Karplanternes udbredning i det norden fjeldske Norge (Archiv for Math, og 



42 Viola tricolor var. arvensis. 

Naturvid., Bind VIII), Kristiania 1883, p. 18, hvaraf synes, att den i Fin- 
land gar betydligt hogre. 

I afseende a former och underformer af denna varietet eller under 
art se under hufvudarten. Har ma endast tillaggas, att exemplaret i PI. 
Finl. exs. N:o 295 tillhor a conDinmis Wittr. och ar taget A b. ^opp. Nystad 
Birkholm inter segetes» af Hollmen. 

Viola canina X Kiviniana. 

Quod a. 1887 primum apud nos adnotata est, distri- 
butio nondum certa sit: in magna parte Fenniae et saltern 
in parte australi haud raro inveniri videtur, quamvis mid (is 
p/agis nondum certo observata sit. 

A 1. Finstrom Grelsby: Arrhenius! in (Diar. 8, X, 1<S87) 
Medd. XV p. 212, cfr Bot. Not. 1887 p. 265, ubi deseriptio; 
turn primum e Fennia adnotata, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XIII; 
Geta Bolstaholm: Arrhenius & Kihlman!; Jomala Dalkarby: 
Seelan!; Mariehamn Badhusparken in prato silvestri (H. Buch): 
A L. Backm. comm.; Hammarland Vastantrask: Liro Ured. 
p. 282; (p) Kumlinge Visings: Bergr., spec, e Kumlinge Snacko 
in luco!, vide etiam infra. — A b. (p) Tofsala Baumaharju!, 
Inio Jumo!: Bergr.; Pargas compl. locis una cum parentibus, Pojo 
in luco 1891 (alumn. T. Aschan): Arrh.; Lojo SOLhem, Mongola: 
Lindb. comm.; Vihti («st fq») multis formis, nonnullae ad V. cani- 
nam, aliae ad V. Rivinianam proximae: Flinck, spec, e Vihti 
Nummela! ad stationem viae ferratae et Torhola Hurri!; Vihti 
in luco prope Kourla: Kihlman!; Mietois complura spec, in luco 
ad Aarlahti!, Mynamaki Kivijarvi ad Korvensuu et ad viam 
versus Suorsala, Mynamaki in parte australi prope Kallis unic. 
spec: Caj. Kasvist. ; [Nystad] Kirsta: Sod. — N y 1. [Ekenas] 
Tvarminne Krogen: Inga Strom!, spec, determinavit Lindberg; 
Inga Stor Bamsjo prope litus: Hisinger in dupl !; Inga Svart- 
back in luco!, Kyrkslatt Sundsberg prope »Haga villa» !, Stromsby! 
ad Heikkovik! et Edis!: Brenner; Esbo ad Rulludden, Finna!, 
in umbrosis ad Punjo! et complurihus aliis locis: Arrh.; Hel- 
singfors in promuntorio Lappvik st cp, ins. Sumparn, ins. Degero 
Jollas, Thusby Mariefors: Ssel. herb.; Helsinge Nordsjo: J. J. Chy- 
denius!; Helsinge in campo herbido 1891 (alumn. S. Stenius), 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenniea, 35, N:o 1. 43 

Elimaki (alumn. Florence v. Schoultz), Mantsala (alumn. E. Lund): 
Arrh.; Orimattila: Nikl.!; Hogland inter Suurkylii et Pohjaskorkia: 
Brenner! nomine V. silvatica var. Riviniana. — K a. Virolahti 
in nemore umbroso: Blom!; ad lacum Mustajarvi prope Ratti- 
jarvi: H. Buch!; Antrea Korpilaks Pampas in luco: Linden! - 
Ik. Kivennapa Rajajoki: Lindb. comm. 

Sat. Kaumo: alumn. A. N. Nordblad!; Kumo: Malmgren! ; 
Birkkala: Simming!; st r (— p) Karkku! Jarventaka Torseva! 
complur. locis, Jarvenpaa et Linnais, Makipaa, Kauniais Niemi, 
verisimiliter multis locis indaganda: Hjelt; Suoniemi: A. Lind- 
fors! T a. Lempaala in prato Nurmisaari: Br. Malmlund in 

Hayr. herb.; Siiaksmaki Juutikkala et Heinola: Arrh.; Palkane: 
K. Astrom!. spec, determ. Lindberg. — S a. Villmanstrand 1881: 
Saslan!; Taipalsaari?: E. Nylander! --K1. Potsavaara: J. J. Chyde- 
nius!, vide etiam Medd. XXVIII p. 39 A. infra. — Kol. var. 
villosa: Soutujarvi: Lindroth & Cajander!, cfr Medd. XXV p. 61. 

Tb. Saarijarvi Tarvaala in devexo graminoso pc: Kihlman! 
S b. Kuopio: C. E. Boos! — Kb. vide infra. - Kon. Kishi: 
Liro Ured. p. 282. 

O m. st r Lehtimaki Laukkonen in margine agri, Soini 
Laasala in lapidoso, in clivo Keisala in margine agri, Lappa- 
jarvi Savo Eskeli in silva parva frondea, Haapaniemi! in pago 
prope templum inter frutices ripae, Harju! in silva frondea et in 
alnetis, (fq) in vicinitate praedii sacerdotis, Kama Harkaniemi 
in silva parva frondea, Orava in margine agri, Nykosenniemi 
in colle sicco, Ammesmaki in silva parva frondea et Ramakko- 
saari, extra territorium Esse Saloojen: A. L. Backm. Fl., cfr 
Medd. XXX p. 105. 

O b. vide infra. 

Redan da Arrhenius ar 1887 forst framlade hybriden fran Finland, 
papekade han, att den sannolikt afven fanns annorstades an pa A 1.: Medd. 
XV p. 212. Senare namnes: I Ladoga Karelen likasom i sddra Finland 
ofver hufvud ratt allman, ehuru ofta forbisedd: A. [L.] Backman i Medd. 
XXVIII p. 39 A. — Enligt senare skriftligt meddelande af Arrhenius sak- 
nas denna bastard _ vanligen kombinationen V. Montana X Riviniana 
sallan pa lokaler, dar stamarterna vaxa sarnman. Detta galler i hvarje 
fall Abo-trakten samt sakert afven Aland och Nyland. I sydvastra och eodra 
Finland kan V. montana X Riviniana rent af betecknas som en af florans 



44 Viola canina X Riviniana. 

vanligaste hybrider, ehuru den af de fiesta samlare forvaxlas rned nagon 
af foraldra-arterna. — Det kan tillaggas, att Arrhenii exemplar ar taget 
1885: Arrh. Fl. 

Al Det bor framhallas, att ett exemplar fran A I. Brando Afva: 
Bergroth!, inlamnadt under namn af hybriden, hor till V. canina. Detsamma 
galler ett af Cajanders exemplar fran A b. Mietois ! enl. Lindberg. — Kb. 
»r muutamin paikoin alueen koilliskulmalla, lehtomailla yhdessa vanhem- 
piensa kanssa yksittain kasvaen. Determ. A. O. Kihlman»: Axels. Putk. 

— Exemplaret fran Lieksa [»Pielisjarvi>] Koli! tillhor enl. Lindberg V. 
Riviniana. — Ob. Uleaborg Raatti holme pa landsvagsbranten (Zidback): 
Brenn. Obs., dar den kallas » V. canina X Riviniana (sannolikt)». Exemplar 
foreligga ej ; uppgiften ar f. o. hogst sannolik. 

I Mela Kasv. V framhalles, att uppg. for det mesta afse V. montana 
X Riviniana, mera sallan V. ericetorum X Riviniana. 

Angaende var. villosa se under Kol. och jfr Cajander i Medd. XXV 
p 61. Denna form kallas, enligt min tanke mer exakt, V. canina X Ri- 
viniana f . villosa : Mela Kasv. V. 

Viola canina X rupestris. 

In Fennia australi, quantum nunc scimus, (raro vet) 
rarissime invenitur. 
Ab. vide infra. 
Sat. rr Karkku: Hjelt!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XIII. 

— Ta. Saaksmaki Juutikkala, Tyrvanto 1890 una cum paren- 
tibus: Arrh.; Tavastehus in nemore [»park»] in graminoso cum 
parentibus 1904: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXXIV p. 
124. — Kl. circ. duodecim specimina in colle herbido et 
nemoroso in Ruskiala: A. [L.] Backman in Medd. XXV11I p. 39 
A., spec, recensuit Arrhenius. 

A b. f. glabra Kimito [Gammelby]: Olsson in Medd. XXI p. 91. i 
likhet med de fiesta af Olssons uppg. kan ej heller denna anses fullt saker. 

Hybriden ar tidigare tagen i narheten af vart floraomrade: 
Schmalh. p. 555. 

Viola canina x stagnina. 

Per errorem apud nos indieata est. 

K a. Fredrikshamn (Bergroth): Arrhenius i (Prot. 3, III, 1900): L. 
Y. 1900 p. 79 och Bot. Not. 1900 p. 141. Enligt senare meddelande af 
Arrhenius referera dessa uppgifter till Bergroths egen forsta tydning af 
formen. Hithorande hogvaxta, fastan ratt spensliga individ aro i sjalfva 
verket endast en smalbladig V. * montana med fullt normalt pollen. I 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 45 

<let at' Arrhenius sjalf aft'attade protokollet [se Medd. XXVI] ar 
ocksa berorda hybrid alls icke ornnamnd: Arrh. — Naturligtvis ar det emel- 
lertid ingalunda osannolikt, att hybriden skall kunna upptackas hos oss, 
da den finnes i grannlanderna, se t. ex. Schmalh. hybr. p. Ill, SchmaJh. 
p. 555 a ena sidan och Neuman p. 275 afvensom Bot. Not. 1900 p. 52 — 53 
a den andra. 



Viola epipsila X palustris 1 ). 

A Lapponia usque ad provincias maxime aust rales 
hinc incle legitur; veri similiter posthac multis locis detegetur. 

Al. spec, sine loco speciali leg. Tengstr. ! (inter V. pa- 
lustrem crescens). — Ab. Lojo complur. locis: Lindb. eomm., 
vide infra; [Vihti] in fossa ad stationem viae ferratae Nummela: 
Flinck!; Vihti Olkkala Kolkkua in prato: E. af Hallstr. ; Pyha- 
jarvi Haavisto: Wecksell! nomine V. epipsila, spec, determ. 
Lindberg. — Nyl. Thusby in prato humido prope Traskanda: 
Kihlman! — Ka. Antrea Oravankyto cum V. epipsila et T r . 
palustri: Linden!; Antrea Liikola in prato humido: Linden! 
nomine V. palustris I., spec, determ. Kihlman. — Ik. Muola: 
Malmberg!; Sakkola lsosuo in parte austro orientali: Lindb. 
p. 25; Valkjarvi Piihkinamaki: Lindb. comm. 

Sat. Kulla: Malmgren!; Karkku: Hjelt!; Birkkala: Sim- 
ming! — Ta. Asikkala : Nikl. ! — Sa. Villmanstrand in prato 
praedii sacerdotis uliginoso cum parentibus crescens: Ssel. herb. 

— Kl. Uukuniemi: Nikl.!; Ruskiala Ilola in paludoso: A. L. 
Backman comm. — Kol. Gorki: Elfving! 

Tb. Jyvaskyla [cum V. epipsila}: Brotherus! — Sb. Jorois 
Jarvikyla: Lindb. comm.; Kuopio [cum V. epipsila]: Malmberg! 

— Kb. Kontiolaks: Woldstedt ! ; Liperi Leppalaks ad lacum 
Pieniliima [cum V. epipsila}: Europseus & Hallstrom! 

Om. rr Alajarvi Ukonmiiki cum parentibus in silva humida 
frondea aut mixta, Lappajarvi ad pagum prope templum in 
prato humido ad septentrionem versus a pontone Kiirna: A. 
L. Backm. Fl. — Ok. Kajana [Paltamo!] ad coemeterium: Brenn. 
Obs. — [Kp. Suma: Brenner in dupl.!] 



: ) V. pseudoepipsila Mela. 



46 Viola epipsila X palustris 

Ob. Liminka »Limingo storang» (!), Pudasjarvi ad fluvium 
Ii (!), Kuivaniemi ad Kuivajoki (!), Simo Ruona, Kemi Hietala 
Rantaniemi], Alatornio Torp [num Torppa?] (!): Brenn. Obs. ; 
[Uleaborg] hie illic sed pc inter supra allatas [V. palustris et 
V. epipsila}: Leiv. Putk. ; r in ripis Simo Ruona: Keckm.; in 
prato humido ad oppidum Tornea inter parentes: Seel. herb. 
— Kk. ad pag. Suvanto ad ripam amnis Pistojoki: Bergroth 
& Fontell! nomine V. epipsila f. glabra, spec, determ. Lindberg. 

Lk. Ylitornio Naamijoki: Hjelt & Hult! [L. ent. Enon- 
tekiainen Kilpisjarvi: Malmberg!] 

Lim. ad flumen Umba in ripa graminosa: Kihlman! 
Lt. ad flumen Kola: Brotherus! — Lm. prope pagum Voroninsk 
ad rivulum una cum V. palustri: Kihlman! 

Sasom redau ofvan (p. 5) blifvit framhallet, anser Lindberg, att den 
bar behandlade formen icke ar en bastard utan en mellanform eraellan 
V. epipsila och V. palustris. Sarskildt papekar han, att ifragavarande form 
af honom antraffata flerstades yranigt vaxande, dar V. epipsila saknas full- 
standigt eller ar Hallsynt: Lindb. coram. 

Murbeek, som betecknar formen sasom hybrid, sarskilde den bos 
oss 1887 och utredde da dess forekomst i olika delar af landet, jfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. XIII. 

I Mela Kasv. [ed. II], dar benamningen V. pseudoepipsila anvandes, 
uppgafs denna vara fq [»y»]; detta rattas i Mela Kasv. IV till st r. 

Hybriden ar afven kand fran trakten af Petersburg: Schmalh. hybr. 
p. 110 och Schmalh. p. 540. 



Viola mirabilis X Riviuiana. 

In Fennia austraU rarissime nascitur. 

Al. Finstrom Grelsby 1885: Arrhenius in (Diar. 8, X r 
1887) Medd. XV p. 211 et Bot. Not. 1887 p. 264, ubi descri- 
bitur; tunc primum e Fennia adnotata, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. X not. et 135; Jomala Ramsholm 4 spec, inter parentes: 
A. [L.] Backman in Medd. XXVIII p. 39 A. 

KI. Ruskiala llola in luco unicum spec, ad V. Rivinia- 
nam accedens: A. L. Backman coram., cfr Medd. 1. c. 

Hybriden ar tidigare funnen t. ex. vid Duderhof: Sclimalh. p. 553. 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 47 

Viola mirabilis X rupestris. 

In Fennia australi rarissime nascitur. 

Sat. Karkku Kauniais Joenalho nonnulla spec: Hjelt !, 
cfr (Diar. 4, X, 1884) Medd. XIII p. 197, Medd. XI p. 168-170, 
ubi describitur (in »Tvenne for finska floran nya hybrider») et 
Herb. Mus. Fenn. II p. XIII. Kl. Ruskiala Ilola multis 

formis, quae describuntur: A. [L.] Backman in Medd. XXVIII 
p. 39 A. (spec, recensuit Arrhenius). 

Kon. Mundjarvi in declivi humidiusculo inter frutices: 
Kihlman! 

Hybriden ar tidigare tagen i narheten af Petersburg: Schmalh. p. 
553-554, jfr Focke p. 47. 

Ett exemplar fran A b. Karislojo: elev K. J. Hj. Malmgren i dupl. ! 
fordes med tvekan till denna hybrid af Arrhenius, men Murbeck anser 
det tillhora V. rupestris. 

Viola Rivlniana X rupestris. 

Rarissime tantum, quod nunc sciamus, sed a provinciis 
maxime australibus usque ad Lapponiam nascitur. 

Al. Finstrom Grelsby pauca specimina 1885, in prato 
umbroso prope Mariehamn! altera forma [= subrupestris Murb.] 
cp: Arrhenius in (Diar. 8, X, 1887) Medd. XV p. 211, 212 et 
Bot. Not. 1887 p. 264—265, ubi descriptio; tunc primum e 
Fennia diserte adnotata, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XIII. 

Sat. Karkku Jarventaka Torseva: Hjelt! — Kl. Ruskiala 
circ. duodecim spec, in colle herbido et nemoroso cum V. ca- 
nina X rupestri: A. [L.] Backman in Medd. XXVIII p. 39 A., 
ubi descriptio, spec, recensuit Arrhenius; Sortavala Vorsu in 
betuleto-alneto: Linden! 

Lim. Kantalaks: Brothertis! (V. Riviniana X rupestris 
var. glaberrima). 

Hybriden ar tidigare funnen mellan Petersburg och finska gransen, 
se Schmalh. p. 540. 



48 Drosera rotundifolia. 

Droseraceae. 

Drosera rotundifolia L. 

In toto fere territorio plerumque satis frequenter - 
frequenter provenit; in subalpinam autem regionem nisi raro 
procedere non videtui'. 

Till.; Kalm; fq in paludosis: Hell. p. 8; in paludosis 
muscosis fq: Prytz; in paludibus glaciem diu subterranean! ser- 
vantibus per totam Fenniam et Lapponiam, alpibus tantum ex- 
ceptis: Wirz pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. 
omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 82, vide etiam DC. Prodr. 1 
p. 318, Led. 1 p. 261 et Diels p. 94. 

Al. (p): Bergstr.; complur. loc. : Bergstr. Beskr.; (fq): 
Bergr. — Ab. st fq: Zett. & Br. et Renv.; fq: Arrh. Ann., Sand., 
A. Nyl., Sel., Printz et Flinck, vide etiam V. E. B. p. 206; 
(fqq) [»yy»]: Weeks.; fq — deficiens, enum.: Caj. Kasvist., quern 
1. inspicias. Nyl. in vicinitate opp. Ekenas p— st r, exc. Tvar- 
minne, ubi st fq: Hayr.; fq: His., Stenr. [etiam st cp] et Ssel. 
0. Nyl.; st fq: W. Nyl.; [Hogland] in paludosis et sphagnetis 
fq, Tytarsaari: Brenn. — Ka. fq: Blom ; fq in turfosis et ripis 
paludosis [»forsumpade»] stagnorum: Linden. — Ik. st fq: 
Malmb.; [(fqq): Meinsh. p. 118, vide etiam Fl. Ingr. p. 123J. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; Bjorneborg p— st r et st cp— 
cp, enum., Hvittisbofjiird p: Hayr. Bjorneb. — Ta. stfq: Leop. 
et Asp. & Th.; fq: Knabe Fort., Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et 
Wainio Tav. or.; p: Borg Tiet. Sa. (fqq): Hult. — Kl. fq: 
Fl. Kar. ; st fq : Hann.; Valamo cp: Ssel. ann.; p: Backm. et 
Hjelt. — Kol. fq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 11. — 
Tb. fq: Broth., vide etiam Prim. p. 49. — Sb. fq : Enw., Mela 
et M. & J. Sahib. — Kb. fq: Brand, et Eur. & H.; fq, plerum- 
que copiosior quam Dr. anglica: Axels. Putk.; st fq: Wainio 
Kasv. Kon. fq in sphagnetosis per totum territorium, partim 

tamen deesse aut rarius provenire videtur: Norrl. On., vide 
etiam Giinth. p. 33. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, >«":o 1. 49 

Om. fq: Hellstr., A. L. Backm. Fl. [sp] et Lackstr.; st fq: 
Tenn., vide etiam Brenn. Obs. — Ok. st fq: Wainio Kasv. et 
Brenn. Obs.; (fq): Must, et Kyyhk. Kp. st fq : Wainio Kasv.; 
fq — st fq : Bergr. Ant. 

Ob. st fq, enum. : Brenn. Obs., vide infra; (fqq): Leiv.; 
fq, interdum cp: Leiv. Putk., vide etiam Leiv. Veg. p. 198; st 
fq — p eadem frequentia per totum territorium: Keckm.; [fq: 0. 
R. Fries p. 160;] st fq, (in par. Rovaniemi st r): Hjelt & H. — 
Kuus. st fq: Wainio Kasv.; p: Borg ann. — Kk. st fq: Wai- 
nio Kasv.; fq — fqq: Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. st fq, »nonnullis plagis ut in vicinitate 
Akaslompolo st r nobis obviann: Hjelt & H.; in turfosis palu- 
dibusque spliagnetosis st fq: Blom Bidr.; [p, enum.: Birg. p. 61;] 
in paludibus silvaticis Lapp, merid. fq, septentrionalium parcius: 
Wahlenb. p. 75; haud infrequens: Fellm. Lapp.; in paludosis 
reg. abietinae: Norrl. Lappm. p. 256; Sodankyla in monte Pyhii- 
tunturi, in palude ad Aska, in turfoso ad pag. Sodankyla (in 
hac regione st fq teste E. W. Blom), in Vaulokankaat, Inari ad 
Kultala: Wainio Not.; p: Hult Lappm. et Borg ann.; »per reg. 
subsilvaticam in turfosis et paludibus spliagnetosis st fq, in 
territorio non lecta est, nisi forma tenuis, 5—8 cm alta, foliis 
3—5 (raro 6) mm latis, racemis 1—3 (raro multi) floris»: Kihlm. 
Ant.; in Varangria meridionali in iugo prope Elvenses termino 
Betulae appropinquans, iuxta Klostervand ad paludem vastam 
ex adverso insulae Menikaso: Norm. p. 249; inter Ropelven et 
Iversdalen, in fundo sinus Jarfjorden, in parte rossica prope 
Elvenses : Norm. Fl. Spec. p. 182, vide etiam Blytt p. 1016 et 
Hartm. p. 227. — [L. ent. reg. subalp. . . . Enontekiainen 
(L. L. Lsestadius) : Lsest] 

Lapp. ross. (fq): Fellm. Ind.; »in parte occidentali saltern 
usque ad uppidum Kola provenit, in parte vero orientali nullibi 
mihi obvia fuit» : N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVI et Beket. 
p. 548; Tetrina, Tshapoma et in locis magis ad occidentem 
versus: Mela PL; fin parte occidentali] p: Borg ann.; st fq in 
paludosis et sphagnosis reg. silvaticae inprimis in ripa occiden- 
tali fluvii Nuotjok et lacus Nuotjavr, etiam adnotata in ripa 
australi lacus Nuotjavr et ad imum montem Vuojim: Linden Ant.; 

Tvpis. impr. ,0 | 12 1909. 4 



50 Drosera rotundifolia. 

Kola ad lacum [nomen non distinguere potui] nonnulla km ab 
oppido: Enw. Resa; Tshavanga!. Voroninsk!: Kihlman, cfr 

Diels p. 94. 

Ob. Efter att hafva anfOrt [den sakert pa lokala forhallanden be- 
roende] afvikelsen fran den allmanna frekvensgraden i Rovaniemi, tillag- 
ges: Alatornio [»Ndr1>] ej antecknad: Brenn. Obs. , sannolikt skall arten 
dock kunna patraffas darstades. 

Dr. rotundifolia (liksom Dr. anglica) betecknas sasom en aktn 
glacialvaxt: Diels p. 46. 

Af former upptages endast f. pygmaea Sael. r: Mela Kasv.; den om- 
namnes afven i C<ij. Kasvist. och afses sakert med beskrifningen i Kihlm. 
Ant., men torde vara af mindre betydelse. Den enblommiga form, som 
omnamnes fran Kianta [Suomussalmi] i Medd XXXIII p. 34, hor antag 
ligen afven hit. 

Angaende hybriden med Dr. anglica se langre fram. 

Drosera intermedia Hayne. 

In Fennia austvali raro usque ad 62° 55' occurrit. 

Fenn. merid.: Fries; Scand.: Nym. Gonsp. p. 82; deest 
Lapp, et in Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 48; in Finlandia australi 
st r usque ad Kareliam borealem (62° 45'): Schedae p. 77, vide 
etiam DC. Prodr. 1 p. 318 et Diels p. 84. 

Al. r Hammarland: Bergstr. Beskr. ! ; Geta Dano: Hult 
ann. et Bergr. comm.; Eckero ad stagnum Bole, Geta Djupvik !, 
Sund Gesterby: Arrh. & K.; Saltvik Boxo Osterorarna: E Erics.; 
Eckero Innerfjarden: Lindberg!; Eckero Storby ad »Fladorna» 
et Emskar: Lindb. herb.; Geta Griistrask etc. inter Lango et 
cavernas Djupvik: Gh. E. Boldt; Hammarland Appelo in palude: 
L. Hogman ! ; Geta in montibus Geta Lomtriisk : Palmgren ! ; r 
Kumlinge ad stagnum Enklinge: Bergr. — Ab. Korpo: 1. Ringbom!, 
cfr Zett. & Br.; Korpo Vesterkalax: G. Renvall!; Pargas Mustfinn: 
Arrh. Ann. et K. Linkola!; Pargas Alon Kapellstrand et Kimito 
Vestanfjard ad stagnum lllo: E. Reuter; Bromarf (!) in sphagnetis 
prope Ostanberg et Kansjarvi: Sand.; Bromarf Vettlaks: G. Sucks- 
dorff!; Pojo [verisimiliter Nyl. Ekenas] Tviirminne: A. Lonnbohm 
in Mela herb.; Kisko in palude iuxta lacum Puujarvi : Brotherus 
in PI. Finl. exs. N:o 248 c. ; Karis in palude ad Svarta prope 
Landsbron cpp: Saslan in Medd. XXI p. 66!, cfr Medd. XXIII 



Acta Societatie pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1 51 

p. 40; (p): Sel.; Karislojo Harjanvatsa: A. Lagus; Lojo Vohls: 
Tikkanen et Hult herb.; Lojo Ojamo: Lindbergh Lojo Palo- 
niemi, Pitkaniemi et ad pontonem Hiitis: Lindb. coram.; [Karjala] 
in vicinitate Lemmi st r cp prope »Borjelinin torppa»: Caj. 
Kasvist., spec, adscriptum Karjala ad Laajoki inter Karjala et 
Salavais! — Nyl. Hango in palude ad Bustriisk st cp : Ssel. 
herb.; Ekenas Vesterby: E. v. Rettig in Lindb. herb.; Ekenas 
non visa nisi in Tvarminne, ubi autem st fq et st cp — cp: 
Hayr.; spec, in PI. Finl. exs. N:o 248 a. ibidem leg. Hayren, 
248 b. leg. Palmen; Fagervik in palude Kafvelbrokarret : His.!; 
Inga Baro: Ssel. ann.; Kyrkslatt Svartvik in prato ripario: Gr. 
Andersin!; r Perno! in Reusomossen, Hogland (!) cp in oris 
stagnorum!: Ssel. 0. Nyl.; [Stromfors] Reimars ad Kasberget: 
C. J. Arrh.; [Hogland!] (fq) in paludosis, Tytarsaari: Brenn.; 
Hogland ex. gr. ad Liivalahdenjarvi et Lammaslampi cp: S&el. 
herb. — Ka. vide infra. — Ik. Metsapirtti loco turfoso inter 
stagnum Umpilampi et Ladoga: Lindberg!; [p in vicinitate maris 
a Lachta usque ad Siestarjoki [»Sestrorezk»] : Meinsh. p. 119]. 

Sa. [Ruokolaks et Rautjarvi] (p): Hult, spec, e Ruokolaks 
Utula!; Savitaipale in litore inundato ad Kuolimojarvi Olkkala 
cpp: Ssel ann.! — Kl. Uukuniemi: Nikl. ! ; Impilaks Lavajarvi 
prope viam publicam: Wegel. 

Tb. Pihlajavesi r: Norrl. n. v. Tav. p. 429, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 135. Kb. r [Kontiolaks] st cp in Kurkisuo in 

pag. Romppala: Axels. Putk.! 

Fries Ofvers. for, ehuru rned tvekan, Till. Icon. 10 till denna art, 
jfr under Dr. anglica. — Ka st r: Blom ; ett exemplar fran Virolahti fir 
alldeles for ungt for att kunna fullt sakert bestammas, hvarfore uppgiften 
behofver bekraftas (se af ven under L k.) ; jag har dock ej velat alldeles 
utesluta densarnma. I k. r »Valkjarvi socken vid en insjo nara lande- 

vagen en half mil fran Pasuri at Kiviniemi sidan> : Malmb. ; exemplaret hor 
till Dr. anglica X rotund /folia. — Sat. Kyro : Asp; troligtvis afven genom 
forvaxling med Dr. anglica X rot /rw/i folia. — T a. p : Asp. & Th. ; ett hogst 
osakert exemplar af O. Collin fran Tavastehus pa en ang nara stations- 
Imset! synes snarare tillhora Dr. anglica, hvarfOre detta ger mig anledning 
att iifven hysa tvifvel om riktigheten af Asp. & Th.s uppgift. — a. r 
endast i BOtom : Malmgr. ; exemplaret tillhor Dr. anglica var. pusilla. 
Kon. jcredo me etiam legisse, at specimen perdidi» : Norrl. On. - O m. 
sforekommer troligtvis, ehuru den ej af mig funnits inom distriktet» . 



52 Drosera intermedia. 

Hellstr. ; arten torde dock knappast ga, sa langt mot uorden. — Ob. Kemi 
socken : Rantaniemi i (Prot. 2, IV, 1898) L. Y. 1898 p. 79. I det protokoll, 
som publicerats i Medd. XXIV p. 45, ingar den rattade uppg. ang. Dr. 
anglica X rofundifolia [»Dr. obovata*]. - K u u s. Tavajarvi : M. & J. 
Sahib. ; Wainio anfor uppgiften under Dr. longifolia var. obovata (se under 
Dr. anglica X rotundi folia) ; for min del anser jag det miust lika sannolikt, 
att den afser Dr. anglica f. pusilla, hvilken som steril i hog grad liknar Dr. 
intermedia, se Kihlm. Ant. — L k. Sodankyla p cp : Blom Bidr., jfr Kihlm. 
Beob. p. XXI, dar artnamnet dock infores med? Sakert afses antingen 
Dr. anglica X rotundi folia, eller Dr. anglica f. pusilla, se under Kuus. — 
— L. e n t. bjorkreg. p : Laest. ; uppg. har sannolikt afseende pa Dr. anglica 
f. pusilla, hvilken form Malmbergs exemplar fran Kuttainen, inlamnadt 
under namn af Dr. intermedia, tillhor. 

Arten uppgifves afven fran Kton. [Povjenets] pa sumpig strand af 
Suksosero i narheten af Jewgori: Ispol. p. 59 i ofvers., men jag anser 
mest sannolikt, att denna uppgift afser Dr. anglica X rofundifolia. 

Drosera anglica Huds. *) 

In maxima fere parte Fenniae et Lapponiae satis fre- 
quenter invenitur, nonnullis autem plagis, ut inprimis in parte 
austro-occidentali, rarescit. In plagis septentrionalibus var. 
pusilla forsitan saepius obvia. sed haec varietas nondum 
lite distineta videtur. In reg. subalpinam rarius tanium 
progredi videtur. 

Kalm; cum Dr. rotundi folia [»praecedente»] st fq: Prytz, 
cfr Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. 
omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 82, cfr DC. Prodr. 1 p. 318, 
Led. I p. 261-262 et Diels p. 46 et 97. 

A 1. r: Bergstr. ; [Kokar] Hamno: Bergstr. p. 4; st r Kokar: 
Bergstr. Beskr.; Finstrom Bergo: Erics.; Hammarland: Tengstr. !; 
Geta Grondal: Hult arm.; Sund Gesterby, Eckero ad stagnum 
Bole, Geta Djupvik: Arrh. & K.; Eckero Storby: Lindb. comm.; 
Geta Broktrask, Grastriisk, »Krokondalen» omnes inter Lango 
et cavernas Djupvik: Ch. E. Boldt; Geta Lomtrask: Palmgren!; 
p: Bergr. — A b. (r): Zett. & Br.; p, in par. Tofsala non adno- 
tata: Bergr., spec, ex Inio Kirsto stagnum Frisko!; in vicinitate 
Abo saltern p: Arrh.; Abo [»Abo»] (Bergroth): Diels p. 97; Par- 

l ) Dr. longifolia L. auct. fere omnes apud nos. 



Acta SocietatiB pro Fauna et Flora Fennica, 35, X:o 1. 53 

gas st r ex. gr. Mustfinn: Arrh. Ann.; Hiittis : Arrh.; Bromarf 
(fq): Sand.; Uskela Juvankoski: spec, in dupl., ut olim adnotavi; 
st fq: Renv. ; p: A. Nyl.; Pojo Aminne: His.; Karis in palude 
ad Svarta prope Landsbron et ad pagum Donsby cpp : Sselan in 
Medd. XXI p. 66!; st fq: Sel.; Vihti p: Printz, cfr W. Nyl. p. 
209; Vihti p, enum. : Flinck!; (st r), enum.: Weeks.; st fq, 
enum. [interdum deficiens]: Gaj. Kasvist., quem 1. inspicias; 
Nystad Vohdensaari: Hollm. — Nyl. Ekenas Tvarminne st fq: 
Hayr.; Inga ad Fagervik (Kafvelbrokarret) et in palude Stormos- 
sen prope Svartback: His.!; enum.: Brenn. Vaxtf. p. 78; st r, 
pc: Stenr.; in paludibus turfosis prope Helsingfors: W. Schochin 
in Herb. ross. N:o 106, cfr Diels p. 97; Helsinge Nordsjo (J. J. 
Chydenius): Seel, ann.; Thusby (fq) in paludibus: Astr. & H. ; 
st fq: Ssel. 0. Nyl.; [Hogland] in paludosis r: Brenn., cfr 
Schrenk p. 161, spec, e Pahalampi! et Liivalahdenjarvi!; [Hog- 
land] r in paludosis ad Liivalahdenjarvi et Veteljarvi st cp : 
Sselan in Medd. XXV p. 76. — K a. Fredrikshamn (C. Qvist): 
Fl. Kar. p. 193; Lavansaari: Brenn.!; st fq: Blom!; r tantum 
in ripis udis sphagnosis stagnorum, Jaaski Laitila Mutkalampi! 
et Karkkaiila: Linden. — Ik. p: Malmb.; Pyhajarvi Sortanlaks: 
Lindb. comm.; [cum Dr. rotundifolia sed minore frequentia: 
Meinsh. p. 118, vide etiam Fl. Ingr. p. 121]. 

Sat. st fq: Malmgr.; Bjorneborg st r— p, enum.: Hayr. 
Bjorneb.; st fq— p: Hjelt. — T a. st r: Leop.; [Kalvola] non visa 
nisi prope Keihasjarvi: Knabe Fort.; (fq): Asp. & Th., vide etiam 
Lindb. Medd. p. 275; st r: Norrl. s. 6. Tav. ; st fq: Bonsd.; 
p— st fq, enum.: Borg Tiet. ; p— st r, Luhanka Markkula et Ke- 
sain, Korpilahti Pohjola, Mutanen et Hartjarvi: Wainio Tav. or. 

— S a. (fq): Hult. — K 1. (fq): Fl. Kar.; [Parikkala] st r Kasuri, 
Tiviiinlampi, Latvalampi: Hann.; Valamo: Sasl. ann.; (r) esse 
videtur: Norrl. Symb.; p: Backm.; Palkjarvi st r, Impilaks 
frequentior: Hjelt. — Kol. p— st fq: Elfv. 

O a. st fq: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 11. 

— Tb. Jyvaskyla Laurinniemi: Wainio Tav. or., vide sub T a.; 
p: Broth.; Jyvaskyla Tuomiojarvi in paludoso silvestri : Prim, 
p. 49; Pihlajavesi (fq) : Norrl. n. v. Tav. p. 429. — S b. st 
r: Mela; Jorois Jarvikyla: Lindb. comm.; Hankasalmi: [L. M.] 



54 Drosera anglica. 

Runeberg!; Iisalmi p: M. & J. Sahib., cfr Lundstr. ! Kb. p: 
Eur. & H.; st fq: Wainio Kasv.; fq, plerumque subdominans: 
Axels. Putk., quem 1. inspicias. — Kon. fq in sphagnetis aquosis, 
apertis et paludibus, praecipue subsphagnosis, in Saoneshje in- 
ter Velikaja-guba et Vigorus visa, in Reg. occ. plurib. loc. : Norrl. 
On.; Loimala fq: Hjelt, vide etiam Giinth. p. 33. 

O m. st fq: Hellstr. ; p, sp, enum.: A. L. Backm. Fl.; 
p: Tenn. — Ok. st fq: Wainio Kasv., Must, et Brenn. Obs.; 
fq, forsitan copiosior quam Dr. rotundifolia [»edell.»]: Kyyhk. 
— Kp. st fq: Wainio Kasv.; st fq— fq: Bergr. Ant. 

Ob. st fq: Jul. p. 277; (fqq): Leiv. ; fq, interdum etiam 
cp: Leiv. Putk.; p, exc. parte maxime septentrionali, ubi (r), 
Pudasjarvi st fq, enum.: Brenn. Obs.; Pudasjarvi fq: C. Brand.; 
st fq— p, in vicinitate orae frequentior, in valle amnis Simo 
Ruona, Alaportimo pc: Keckm.; [fq: 0. R. Fries p. 160;] (r): 
Hjelt & H., vide sub f. pusilla. — Kuus. st fq: Wainio Kasv.; 
st fq— p: Borg ann. — Kk. st fq: Wainio Kasv.; (fq— fqq) : 
Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. »in vicinitate [pag.J Kittila fq et cp, Kolari 
multis locis, ceteroquin r nobis obviam»: Hjelt & H., spec, e 
Kittila Kaukonen!; [r, enum.: Birg. p. 101;] st r in sphagnetis 
apertis, aquosis prope rivulum Lintuoja, in viciniisque insulae 
Petajasaari, praeterea nonnullis locis sphagnetosis: Blom Bidr., 
cfr Wainio Not.; cum Dr. rotundifolia [»praecedente»] mixta 
in Lapponiis meridionalibus ubique, at in septentrionalibus 
altius adscendit et multo vulgatius reperitur [usque ad Kistrand 
Finmarkiae]: Wahlenb. p. 75; fq : Fellm. Lapp.; in Sodankyla 
ad Kairala, Aska ad pag. Sodankyla ibique nonnullis locis etiam 
teste E. W. Blom, in Vaulokankaat, ad Mutenia et fq prope 
Kopsusjarvi in Suoloselka, in Inari in palude ad Paatsjoki, 
etiam ad Kongas prope Mare glaciale. Etiam war. pusilla Kihlm. 
in territorio verisimiliter crescit, sed haud lecta: Wainio Not.; 
p in paludosis circa Mutenia et Kopsusjarvi: Hult Lappm.; st 
fq— p: Borg ann.; in Varangria meridionali prope Elvenses ter- 
mino betulae appropinquans: Norm. p. 250; Skogero in septen- 
trionali parte insulae, Kirkenes: Norm. Fl. Spec. p. 184, quem 
1. inspicias, vide etiam Norm. ann. p. 13 et cfr Blytt p. 1016 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, 35. N:o 1. 55 

et Hartm. p. 228. [L. e n t. reg. (subalp. et) silv. p: Lasst.; 
Linden Bidr. non enumerat.] 

Lapp. ross. cum Dr. rotundifolia [»praecedente»]: Fellm. 
Ind.; cum Dr. rotundifolia [»priori»] iisdem locis: N. I. Fellm., 
cfr 1. c. p. XXXVI et Beket. p. 549; Kantalaks: Mela herb.; 
in parte occidentali] st fq— p: Borg ann.; st fq cum Dr. rotun- 
difolia, etiam in palude infra Vuojim: Linden Ant.; Tshapoma 
et in multis locis ad occidentem versus: Mela PI. ;ut antece- 
dentes forsitan p. p. ad var. pusillam spectat]. 

I afseende a nomenklaturen har jag ansett mig bora folja familjens 
senaste monograf, se Diels p. 96. Af finska forfattare ar mig veterligen 
Lindberg den forste, soni anvandt nainnet Dr. anglica; se t. ex. Lindb. 
Medd. p. 275. 

O. Hjelt Nat. p. 52 for Till. Icon. 10 till denna art, hvaremot Fries 
Givers., om ock med tvekan, banfor den till Dr. intermedia. Figuren ar 
rnycket otydlig; bladen aro dock kortare an bos den typiska Dr. anglica. 

Angaende bybriden med Dr. rotundifolia se langre fram. 

Drosera angliea f. pusilla Kihlm. J ) 

In Lapponia nonnullis saltern plagis hand rara esse 
ridetur. ceterum in Fennia rara, sed usque ad provincias 
australes visa est. 

Ik. Pyhajarvi ad stagnum ad meridiem versus a Tielampi: 
Lindb. coram. 

Sat. Nakkila: Simming!; r Karkku Jarventaka Sorvijarvi! 
et Nohkua in paludoso: Hjelt, vide etiam sub Dr. anglica X 
rotundifolia. — T a. Luopiois Hirvijarvi: Leopold!, cfr Kihlm. 
Ant. — S a. Lappvesi Pulsa, specimina complura cum typo: 
Sael. ann.! — K 1. Suistamo Laitiois: Brotherus & Hjelt! — • Kol. 
Kalajoki ad ripam lacus Onega [»Aanesjarvi»]: Cajander & 
Lindroth! 

O a. Botom: Malmgren! nomine Dr. intermedia. — Kb. 
Juuka Lonkkavaara in palude specimina pauca cum typo: Sael. 
herb. — Kon. Suistamo Uuksunjarvi: Brotherus & Hjelt!, cfr 
Kihlm. Ant.; Suopohja: Kullhem! 



') Kihlm. Ant. [Medd. XI] p. 96 describitur. 



56 Drosera anglica 



.-' 



Kp. in paludoso ad septentrionem versus a Koivuniemen- 
jarvi : Bergroth & Lindroth! 

O b. Rovaniemi Alajaaskii et Tervo: Hjelt & H., cfr Brenn. 
Obs. — Kk. Knjasha: N. I. Fellman!; Sonostrow: Mela herb. 

L k. circa pagum Kittila! st fq cum f. typica [»superiore«], 
Kolari inter Sieppijarvi et Lompolo: Hjelt & H., cfr Kihlm. Ant,; 
pc cum f. typica: Hult Lappm.; Kuolajarvi [»Salla»] Ahmaava 
prope Peteri: Borg & Rantaniemi!, vide etiam infra. — Li. mode- 
rn sphagnetis aquosis ad Rassijoki (in Muotkatunturit, reg. sub- 
silv.) et ad Vaylii! cum praecedenti [Dr. rotundifolia] cp obser- 
vata, sed in regionibus circa lacus Muddusjarvi et Inari (!) sitis 
haud raram esse verisimile est: Kihlm. Ant., ubi describitur, 
vide etiam Wainio Not. et sub f. typica et sub Dr. anglica X 
rotundifolia et Hult Lappm. sub L k. — [L. e n t. Enontekiai- 
nen Kuttainen: Malmberg! nomine Dr. intermedia, spec, rece- 
dens, vide infra.] 

Lim. Kantalaks: Mela herb. — Lv. Tshavanga in sphagneto 
udo: Kihlman ! — Lm. prope pagum Voroninsk in sphagneto: 
Kihlman ! 

Forrnen kallas f. gracilis Kihlm.: Mela Kasv. III. — Angaende den- 
eamma namnes: »Kerran, pari tavattu, (L k. ?)» : Borg ann. 

Diels, som sett originalexemplar fran Lm. Voroninsk, sager om denna 
form > forma deminuta non nisi pedunculo (scapiformi) 4— 8 cm longo nni- 
floro vel bifloro distincta*: Diels p. 97. 

Till denna form ansluter sig pa det narmaste ett exemplar fran 
S a. Lappvesi Pulsa in palude cum typo 1882: Sselan!, inlamnadt under 
namn af Dr. longifolia f. breviscapa. Mera afvikande aro exemplar fran 
K a. Sakjarvi Salajarvi : Blom i dupl. ! och S a. Ruokolaks karrang vid 
Utula: Hult i dupl.! (jfr under Dr. intermedia). Vid exemplaret fran L. ent. 
Kuttainen! har Kihlman antecknat: »Endast det ovanligt grofva fruktskaftet 
skiljer den fran den vanliga Dr. longifolia pusilla*. 

Sasom Kihlman framhaller, da han beskrifver denna form, aro fler- 
talet af [de aldre] exemplaren inlamnade under namn af Dr. longifolia 
var. obovata, nagra afven under namnet Dr. intermedia. Tillaggas ma, att 
Sselan tidigare kallat en del af dessa exemplar Dr. longifolia var. subobovata. 

Ehuru icke egentligen horande till planen i6r Conspectus, ma fol 
jande anteckning, som jag gjorde under 1880— talet har anforas : 

Ehuru Dr. longifolia var. piisilla i sodra Finland genom mellanformer 
ofvergar i hufvudformen, torde den dock vara en ganska konstant varietet, 
da, den afven dar, t. ex. stallvis vid Sorvijarvi i Karkku !, upptrader i stor 
mangd, under det hufvudformen blott forekommer i fa exemplar. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 57 

Var. rotundata Norrl., som utmarkes genom rundade — omvandt iigg- 
runda blad (langden hogst dubbelt storre an bredden), synes, att doma 
afven af dess forekomst i fa och spridda exemplar bland Dr. rohmdifolia 
och Dr. longifolia var. pusilla, mojligen vara hybrid af dessa. 

Drosera anglica X rotundifolia. 

His demum temporibus rite obsevvata haud admodum 
vara esse videtur, etsi nondum in omnibus provinciis adno- 
tata est. 

St r: Mela Kasv. *); r: Mela Kasv. IV 2 ), vide etiam Diels 
p. 96 3 ) et infra. 

A 1. in montibus par. Geta 1901: Palmgr. 2 ), spec, e Geta 
Lilltra.sk in pag. Vestergeta!; Brando Afva: Bergr. l ) A b. 
Inio duobus locis cum f. typica: Bergr. 1 ), spec, e turfoso ad 
stagnum Frisko in Kirsto! : ); Uskela Juvankoski: K. E. v. Bons- 
dorff! nomine Dr. longifolia, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 63 x ); 
Karis in palude prope DOnsby 2 spec: Sa?lan in Medd. XXI 
p. 66, -) complura spec, in palude minima ad amnem Svarta 
prope »Landsbron»! in eadem paroecia 1894: Sfel. ann. 2 ), cfr 
Medd. 1. c. 2 ); Lojo Ojamo Kiilla: Lindb. comm. 4 ); Vihti: Flinck l ), 
vide infra; r Pusula Ikkala ad ripam lacus Kotojiirvi! et Hyrk- 
kola ad ripam lacus Likolampi! ambobus locis sp: Weeks. 1 ); 
[Mynamaki] rr nonnulla spec, in palude ad Sulajoki in vicinitate 
Lemmi inter Dr. anglicam [»longifoliam»] et Dr. rotundifo- 
liam: Caj. Kasvist. 2 ), vide infra. — N y 1. [Ekenas] Tvarminne 
in palude ad septentrionem versus a pago Tvarminne: K. H. 
Hallstrom!, cfr Medd. XXXIV p. 157 4 ), ubi e Lappvik datum esse 
dicitur; Tenala [nonne Ekenas?] in sphagneto prope pag. Tvar- 
minne: Inga Strom! 4 ), [ad eundem atque superior locum verisimi- 
liter spectat]; Kyrksliitt Navala: B. Witting! 1 ); Esbo Kaitans in 
sphagneto aperto, aquoso: Kihlman! 1 ); Borga in insula maritima 
Langholmen [prope Sondby in palude s. d. Budtrasket!] 10 spec: 
Saelan in Medd. XXIII p. 40 2 ); Perno in palude Valkom 1867 
(C. J. Arrh., det. A. Arrh.): Lindberg in (Diar. 13, V. 1904) Medd. 

J ) Nomine Dr. longifolia var. oborafa M. & K. 

-) Nomine Dr. longifolia X rotundifolia. 

3 ) Nomine Dr. rotundifolia X anglica. 

4 / Nomine Dr. anglica X rotundifolia. 



58 Drosera anglica X rotundifolia. 

XXX p. 174 2 ). — Ik. Valkjiirvi 5 km a Pasuri versus Kiviniemi: 
Malmberg! x ); Pyhajarvi ad stagnum ad meridiem versus a Tie- 
lam pi forma parva inter formas parvas Dr. anglicae et rotundi- 
foliae gignitur: Lindb. coram. 4 ), [vide etiam Meinsh. p. 118 x ) 
et Schmalh. hybr. p. 112 2 )]. 

Sat. p — st r cum Dr. longifolia: Hjelt x ) [forsitan ad 
Dr. an g lie am f. pusillam maximam saltern partem spectet] ; 
Karkku! Heinajarvi: Hjelt! 5 ), cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 63 5 ), 
cum var. rotundata primum commemorata est. — T a. Messu- 
kyla [»Messuby»] in paludoso ad ripam lacus Sarkijarvi: alumn. 
A. v. Bonsdorff! ] ), spec, dedit 0. Collin; Janakkala: alumn. 
Boije! x ); Evo: Norrl. ant. x ); Leivonmaki ad scaturigines non- 
nulla km ad septentr -orientem versus a templo! et ad ripam 
australem lacus Rutajarvi!: E. Odenvall 2 ). — S a. Lappvesi in 
sphagneto turfoso ad ripam septentrionalem lacus Karhusjarvi: 
H. Buch! 4 ) — Kl. vide infra. 

O a. Korsnas in palude Harrstrom (alumn. I. Forsman 
herb.): Budden l ). — T b. Pihlajavesi complur. loc.: Norrl. n. v. 
Tav. p. 429! ] ) — S b. Jorois Jarvikyla: Lindb. herb. 4 ) — Kb. 
p — st r [Nurmes] Mujejarvi, [Repola] Koroppi: Wainio Kasv. J ) 3 ), 
vide infra; Juuka ad Vuokko 2 spec, in palude Hattusuo: 
SaBlan in Medd. XXIX p. 100 2 ). Kon. vide infra. 

O m. Perho: Hellstrom! 1 ); Pyhajoki r: Lackstr. ! ); rr Soini 
Laasala Hoikkajarvi (Nystrom), Alajarvi Ukonmaenneva!: A. 
L. Backm. Fl. 4 ) - O k. p — st r Lentiira, Pietari, Hossa: Wainio 
Kasv. 1 ) 3 ); Kuhmo in palude ad Poyhola: Lindberg! 2 ) — Kp. 
p _ st r Uhtua, Kontokki, Luvajarvi et Lusmalahti: Wainio 
Kasv. a ) 3 ); in sphagneto ad austro occidentem versus a Ruka- 
jiirvi, ad septentrionem versus a Koivuniemenjarvi (»Sortan- 
silta»): Bergr. Ant. x ). 

Ob. Kemi rr ad ripam lacus Kirvesjarvi: Rantaniemi!, 
cfr Medd. XXIV p. 45 J ), vide etiam infra; [r: 0. R. Fries p. 



') Nomine l>r. longifolia var. obovata M. & K. 
2 ) Nomine Dr. longifolia X rotundifolia . 

8 ) Maximam saltern partem ad Dr. angliea/m f. pusillam nescio an 
pertineat. 

4 ) Nomine Dr. anglica X rotundifolia. 

b ) Nomine Dr. longifolia var. rotundata Norrl. in sched. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, No 1. n9 

lfiO J )]. Kuus. Tavajarvi (M. & J. Sahlberg nomine Di 

intermedia) : Wainio Kasv. ] ) 3 ) — Kk. (p — st r) Vuorankyla: 
Wainio Kasv. 1 ) 3 ), spec, adscriptum Vuoransalo!; Sonostrow: 
Malmberg! *), cfr Diar. 5, XI, 1870, cum primum H. M. F. data 
est (sub Lapp. ross. '). 

L k. st r in sphagnetis aquosis prope insulam Petajasaari 
et Mantovaara, in sphagnetosis prope Onnela et pag. Sattanen: 
Blom Bidr. '); Sodankyla ad Lokka, ad Kopsusjarvi in iugo 
Suoloselka, plur. loc. in Vaulokankaat: Wainio Not. nomine 
Dr. obovata, vide sub Li.; in paludibus [circa Sompioj: Hult 
Lappm. p. 17 ! ) [non in enumeratione; forsitan Dr. anglica 
f. pusilla f Li. Inari in palude ad Paatsjoki, in palude 

etiam in regione belulina ad Kongas prope Mare glaciale. »Certi 
nunc non sumus, anne hanc speciem cum var. pusilla Kihlm. 
commiscuissemus » : Wainio Not. nomine Dr. obovata Koch. 

Lapp. ross. plur. loc: Fl. Samoj. p. 23 ! ), cfr N. I. 
Fellm. l ); prope pagum Voroninsk in sphagneto udo inter Dr. 
rotundifoliam et Dr. longifoliam pec crescens: Kihlman! 2 ), 
cfr Medd. XXI p. 66 2 ). 

A b. Efter att hafva uppraknat 7 fyndorter fran Vihti for Dr. anglica 
[^longifolia*'] tillagues: »Pa de fiesta stallena antraffades tilleamrrjans med 
hufvudformen former, raer eller mindre narmande sig f. obovata M. & K.> : 
Flinck. — T a. [Luopioi-sj Hirvijarvi pa gungfly bland foreg. [Dr. longifolia . 
Leop. 4 ). Exemplaret hor till den tidigare ej atskilda Dr. anglica f . pusilla, 
se Kihlm. Ant. — S a. Ruokolaks] r Utula: Hult 4 ). Exemplaret r i duplett- 
samlingen] ar sv&rt att sakert bestamma ; dt-t torde dock sta narmare Dr. 
angliea f. jjitsilla (se under denna). — K 1. och Kon. >Suistamo ad Janis- 
jarvi et Uuksunjarvi, formam hue pertinentem ad Sammallampi in par. 
Ruskiala legb: Hjelt Ant. p. 66 4 ). Exemplaren fran K 1. Suistamo Laitiois! 
och Kon. Suistamo Uuksunjarvi! hora till den tidigare ej sarskilda Dr. 
anglica f. pusilla, se Kihlm. Ant. Dock ar jag fullt ofvertygad om att afven 
Dr. anglica X rotundifolia linnes i det af mig undersokta omradet. — Kon. 
»Suopohja (Simming), verisimiliter haud rara est»: Norrl. On. 4 ). Kullhems 
exemplar fran Suopohja! hor till Dr. anglica f. pusilla. Nagon otvetydig 



') Nomine Dr. longifolia var. obovata M. & K. 
2 ) Nomine Dr. longifolia var. rotundaia Norrl. in sched. 
8 ) Maximam saltern partem ad Dr. anglicam i. pusiUam nescio an 
pertineat. 

4 ) Under namn af Dr. longifolia var. nix, rain M. & K. 



60 Drosera anglica X rotundifolia. 

uppgift om hybriden foreligger saledes icke fran denna provins, ehuru 
dess forekomst ar sannolik (se under K 1.). -- Kb., Ok. Kp., Kuiis. och 
Kk. Wainios uppgift afser enligt min asikt otvifvelaktigt till stor del den 
da icke sarskilda Dr. anglica f. pusilla. Da emellertid det enda inlamnade 
exemplaret fran Kk. Vuoransalo ! tillhor Dr. angina X rotundifolia, 
liar jag dock velat anfora uppgiften under det narnn Wainio sjalf an- 
vander. — Ob. Ett exemplar fran Kemi karr 8—9 km soder om staden 
vid landsvagen: V. W. Westerlund! l ) hor mojligen afven till hybriden. 
— Dr. longifolia var. oborata upptogs i nagra standortsanteckningar fran 
O b. och L k. i Medd. VIII [t. ex. p. 123 liksom Hjelt & H. p. 48] Upp- 
gifterna afse Dr. anglica [»longifolia>] f. pusilla: Hjelt & H. 

Brenner upptager f. suboborata fran Ok. Kajana: Brenn. Obs. Upp- 
giften torde hanfora sig till ett exemplar af Lackstrom! Se f. 6. om denna 
form under />/'. anglica f. pusilla. 



Tidigare ansags Dr. longifolia var. eller f. oborata M. & K. hos oss 
for en varietet af Dr. longifolia och behandlas pa detta satt annu i Herb. 
Mus. Fenn. II, dar den formodan uttalas, att Dr. longifolia var. rotundata 
vore hybriden Dr. longifolia X rotundifolia (se langre fram). Bl. a Focke 
p. 155 uttalade dock den asikt, att Dr. longifolia var. oborata vore identisk 
med ifragavarande hybrid och uppraknar Here fori, som hysa samma 
asikt, bland hvilka Grenier Fl. ch. Jur. p. 91 skall fullstandigast redogora 
for forhallandet. Samma asikt uttalas afven af Neuman i Ofvers. af Sv. 
V. Ak. II. 1889 p. 77—78, och Caj. Kasvist. anfor uttryckligen Dr. longi- 
folia var. obovata sasom synonym, jfr afven Nym. Consp. p. 82, Hartm. p. 228 
och framfor allt Diels p. 96. Med anledning af dessa samstammiga ut- 
talanden har afven jag anslutit mig till namnda asikt, men tillika sokt noga 
framhalla, under hvilket namn de sarskilda uppgifterna aro publicerade. 
I sjalfva verket star var. rotundata narmare Dr. rotundifolia an de ofriga 
formerna. Angaende denna form namnes for ofrigt: »Inter Dr. rotundi- 
foliam et Dr. longifoliam medium tenet et forsitan hybrida»: Herb. Mus. 
Fenn. II p. 135. 

I Finland har nyssbehandlade form atminstone allmannare ansetts 
vara af hybrid natur forst 1895, se Medd. XXI p. 66. 



Till hybriden Dr. intermedia X longifolia for Sselan, ehuru med tve- 
kan, exemplar fran A b. >Karis in loco paludoso prope Landsbron cum 



') Under namn af Dr. longifolia X rotundifolia. 



Acta Societatis* pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 61 

Dr. longifolia, intermedia et rotundifolia* : Saelan!, jfr Medd. XXI p. 66 och 
Mela Kasv. V. Lindberg anser emellertid dessa exemplar vara spada indi- 
vider af Dr. angina och framhaller, att furmen ar fertil och har fron lika 
dem ho8 Dr. anylir-a, men daremot vasentligen olika dem hos I>r. inter- 
media, hvars fron aro alldeles afvikande: Lindb. i bref af 23, IX, 1906. 
— Hybriden upptages icke at' Diels. 



Cistaceae. 

Helianthemum ehamaecistns Mill. *) 

In Alandia continenle, quae dicitur, salis frequenter 
provenit; veterum (raro vel) rarissime in Fennia australi 
usque ad 62° 5', dein aute/n etiam var. arcti cum Gross, in 
Lapponia orientals ad 66° 35' occurrit. 

Till.; Kalm; in colli arenoso luci Kathrinedal [»Cathrinse- 
dal»' prope Aboam: Prytz; Eur. omn. exc. . . . Lappon. Fenn. 
plur. : Nym. Consp. p. 74, vide etiam DC. Prodr. 1 p. 280, Led. 
I p. 241 et Hjelt Utbr. p. 174 [41]. 

A 1. (p): Bergstr., cfr 1. c. p. 5; »torra angsbackar ofver 
hela Aland»: Tengstr.!; st fq in Sund, Saltvik, Geta (!), Eckero 
et Hammarland, Foglo r ad Degerby: Hult ann.; ad templum 
par. Finstrom fq, Godby st fq, Jomala st fq, Lemland Lem- 
bote »Flakaholmen»: Arrh. & K. ; in Alandia [continente] (fq): 
E. Reuter; (fq) in omnibus collibus [» angsbackar » apricis [in 
par. Sund] : Prim. p. 65, vide etiam Popp. p. 15; Foglo Juddo st 
r: Arrh.; Lumparland Ango et in insula ad occidentem versus 
a Vardo, sed non longius ad orientem versus obvium: Laur. 
Fort.; Lemland Hamnbacka: H. Dahlberg!; r Kumlinge Snacko: 
Hergr., cfr 1. c. p. 44 et Medd. XX p. 37. A b. r »obser- 
verad for nagra ar tillbaka vid Kathrinedal»: Zett. & Br., cfr 
Prytz, Justander et Rupr. Diatr. p. 24; etiam nunc in eodem 
loco: Arrh.; Vihti r in ins. Kinava: Printz; ibidem nunc ex- 



) H. vulgart G-aertn. auct. plurimi apud nos, etiam Herb. Mus. Fenn. 

II p. 63. 



82 Helianthemum chamaecistus. 

stinctum, vide infra; Vihti ad stationem Nummela: alumn. E. 
J. Pettersson in dupl. ! 

T a. r Janakkala »Hakoisten linna»: Asp. & Th., spec, 
indidem leg. [G. W.] Kekoni! et [0.] Brusiin!, cfr Rupr. Diatr. 
p. 67 et Fl. Ingr. p. 118, vide etiam infra. K 1. Palkjarvi 
Korkianiemi [cp]: Backm.!, Hjelt Ant. p. 65 et Zilliacus!, cfr 
Kihlm. Beob. p. XXVII. 

Lim. loco arenoso, argillaceo ad peninsulam Turja [»Turii»] 
Maris albi orae bor. occ. cp: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XX, 
XXVI et XXXVIII, N. I. Fellm. Lettre p. 500 et Beket. p. 548, 
spec, in PI. arct. N:o 28 ad var. areticum Gross, pertinet: 
Grosser W., Cistaceae (Das Pflanzenreich H. 14) p. 83, cfr Bot. 
Not. 1905 p. 313. 

>Locis aridis, apricis Tavastiae Hauho, Janakkala*: Wirz. pi. off.; 
artetis forekomst har ej blifvit bekraftad fran Hauho, darifran den oj ens 
upptages af Herk. Upptages Hattula (Wirzen): O. Hjelt M. S. ; en senare 
uppg. an fore«aende, men afven osaker. — A b. Upptages af Bergstr. fran 
D, d. v. s. Korpo, hvilken uppgift visserligen icke bekraftats, men upp- 
tages till narmare undersokning. Angaende forekomsten i Vihti namnes: 
»Uppgafs for mig vaxa pa Kinava holme, men efter dess svedjande blef 
den totalt utrotad, sa att jag ej sjalf mera kuncle antraffa densamma» 
(Printz): Flinck p. 54; afven Flinck sokte den forgafves darstades: Flinek 
[p. 37]. I Weeks, muist. uppgifves, att arten af faren torde blifvit utrotad 
pa Kinava holme. — T a. Stelau och Lindberg omnamna flere exemplar i 
sina herbarier tagna pa olika tider a Haga gard i Janakkala (se ofvan). 
T)et senaste ar taget 1902 af Ellen Taucher i Lindb. herb. — Hauho oeh 
Hattula se ofvan. 

Alia de har omnamnda exemplaren fran sodra delen af landet bora 
till a tomentoswn Koch, jfr Eupr. Diatr. p. 67 och Fl. Ingr. p. 118. Gros- 
ser (se under Lapp, ross.) omnamner ej sarskildt formen fran sodra Fin- 
land Den skulle kallas H. chamaecistus * nummularium (Mill.) a tomento- 
sum (Scop.) f. vulgare (Gaertn.): Lindb. coram., jfr Grosser p. 84. I af- 
seende a nomenklaturen har jag ansett mig bora folja Grosser (se ofvan 
under Lapp, ross.l Lindb. Pfl. anvander benamningen Helianthemum 
helianthemum (L.). 

Helianthemum chamaecistus var. petraeuni Wahlenb. 

Per errorem a pail nos indicatum est. 

Cppgafs vara funnen pa A 1. [Saltvik vid Berdtby vik]: E. Erikson! 
i (Prot. 3, XII, 1881) Medd. IX p. 129 o. 145. Exemplaret tillhor dock 
var. tomentosum, hvilket forst papekades af Kihlman. Varieteteu upptogs 
i Brenn. Flor. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 63 

Hypericaceae, 

Hypericum moiitanum L. 

Perpaucis loci's valde propinquis Fenniae austro-ocii- 
dentalis his annis lata est. 

Eur. plur. (exc.) . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 132. 

A b. Lojo Sedola in colle arido, pec 1888: E. Stenberg!, 
spec, communicavit Lindberg, cfr (Diar. 2, IV, 1892) Medd. 
XIX p. 28 et 38; Lojo prope Sedola duobus locis 1906 et 1907 
(alumn. 0. Setri): Lindb. comm, cfr Medd. XXXIII p. 104 et 
134 et Medd. XXXIV p. 158; Lojo Jandoniemi in monte prope 
lacum Horna : 0. Setri ! 

Hypericum hirsutum L. 

In Fetmia maxime austro-occidentali rarissime occurrit. 

Till.?; Kalm; in dumetis solo calcareo Finl. austral, (ra- 
rius): Prytz; Eur. plur. exc. . . . Fenn. (nonnisi in ins. Aland.): 
Nym. Consp. p. 133; Fenn. etiam Aboae lectum: Nym. Suppl. 
p. 74, vide etiam DC. Prodr. I p. 551. 

Al. Kokar Angholmen r, Ido! in devexo sicco lapidoso 
litoris occidentalis cp: Arrh.; Kokar ins. Lindo sp in lucoso 
declivi inter saxa: Arrh. Fl.; Kumlinge Ingersholmen : Laur. 
Fort.!, cfr Bergr. et Medd. XX p. 37; Lemland in tribus insulis 
et in Lemland continente, quae dicitur, Huso Skatan: Palmgr., 
spec, e Slatskar! et Espskar!; Mariehamn in insula parva: R. 
Ruoranen in Hayr. herb. — Ab. Korpo praedium Korpo Tve- 
gyltan : I. Ringbom !, cfr Zett. & Br. et Herb. Mus. Fenn. II p. 
135, spec, ex eodem loco leg. etiam E. Kynberg in Hayr. herb.; 
Korpo Gyltgalten, Tvegyltan (alumn. lye. Aboensis 1891), Arrh. 
ipse 1892: Arrh. 

Storsta delen af Finl.: Fries; uppg. ar fullkondigt oriktig och grun- 
dar sig sakert helt och hallet pa analogislut, da arten i Norge gar anda 
till 68° 12'— 13': Norm. ann. p. 17 och Norm. Fl. Overs, p. 186. -- Nyl. 
Arten upptages [sasom odlad] i Bot. tradgarden i Helsingfors (Aulis Wester 
lund): Liro TJred. p. 560. — Sat. uppraknas af Gadd Sat. p. 49, jfr Rupr. 
Diatr. p. 77, som dock anfor uppg. med reservation. Denna uppg- har 
hittilla icke blifvit bekraftad. 



64 Hypericum quadrangulum. 

Hypericum quadrangulum L. 

In Fe/inia australi et media (usque ad 63° aut in parte 
oriental! 63° 30' j plerumque frequenter (aut satis frequenter) 
prouenit, magis ad septentrionem versus suhito rareseit et 
ultra 65° nisi unico loco ad 66* 40' in Lapponia oriental i 
vix visum est. 

Till.; Kalm; in pratis dumosis fq: Prytz; maxima pars 
Fenn.: Fries; Scand. (exc. Lapp. Fenn. bor.): Nym. Consp. p. 
133; Fenn. bor. adest in Ostrob. et circ. Imandra: Nym. Suppl. 
p. 74; in Finlandia australi frequenter, propius septentrioni 
minus frequens, usque ad 64° 15' lectum est. In Lapponia Iman- 
drae unico loco (66° 40') crescit, ceterum in Lapponia omnino 
non est : Schedae p. 89, vide etiam Fl. Suec. p. 265, DC. Prodr. 
I p. 548, Led. I p. 448 et Liro Ured. p. 560. 

Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq: Bergr. — Ab. 
fq: Zett. & Br., Sand., Renv., A. Nyl., Printz et Flinck; st fq-fq: 
Arrh. Ann.; st fq : Sel.j (fqq): V. E. Broth, et Weeks.; fq, saepe 
cp: Caj. Kasvist. — Nyl. fq: omnes auct. K a. fq : Blom et 
Linden. — Ik. fq: Malmb.; [ubique fq in Isthmo: Meinsh. p. 68]. 

Sat. Euraaminne: Malmgr. ; p, st cp, enum. Hvittisbofjard 
fq: Hayr. Bjorneb. ; fq: Hjelt ; etiam in omnibus indicibus plan- 
tarum enumeratum. Ta. fqq: Leop. ; fq: Knabe Fort., Asp. 

& Th. ? Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or.; fq — st fq, 
sp interdum st cp: Borg Tiet. — Sa. fq: Hult. — Kl. st fq 
usque ad Onegam : Fl. Kar. ; Valamo fq: Ssel. ann.; fq: Hann. 
et Backm. - Kol. fq: Elfv. 

Oa. st fq: Laur. Vaxtf.; Oravais st fq : Laur. comm. 
Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; Iisalmi (fq): M. 
& J. Sahib., indidem etiam a Lundstr. comm. — Kb. fq: Eur. 
& H.; fq, interdum cp — subdominans per totum territorium: 
Axels. Putk. ; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq per totum terri- 
torium: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 35 et sub Kl. 

Om. »videtur ex Ostrob. media, ubi ex. gr. in superiore 
parte par. G. Karleby legimus, in dit. Kajanensem transiri, unde 
report. W. Nylander» : Hellstr. Distr. p. 22, cfr I. c. p. 12 et 
Malmgr.; Nykarleby (fq): Laur. comm., vide sub Oa.; r Perho, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o I. 65 

Alaveteli »Nedervetil» ! : Hellstr. ; [Lappajarvi etc.] p, st cp — cp: 
A. L. Backm. Fl., cfr Moberg Klim. II p. 68; Kalajoki: Chr. 
Salmenius, Historisk och oekonomisk beskrifning ofver Galajoki 
Sokn uti Osterbotn, Praes. P. Kalm, Abo 1754, p. 35; r Ou- 
lainen, Pyhajoki et Salo: Zidb., vide etiam Linne Iter lapp. 
p. 196; Tenn. non comm. — Ok. Sotkamo, Kajana Koivukoski, 
locus maxime septentrionalis ad Tormala c. 10 km i»ungefar 1 
mil»] ad septentrionem versus a templo par. Ristijarvi: Brenn. 
Reseb. p. 74, 67 et 71, cfr Hellst. Distr. p. 10 et 22 et Herb. 
Mus. Ferm. II p. 135; (fq): Must.; in parte australi st r Risti- 
jarvi Tormala, Paltamo (fq), Kajana Koivukoski, Sotkamo: Brenn. 
Obs.; Kajana in prato humido: Kihlman!; Kianta prope Roinila 
in vicinitate templi pec: Kyyhk. litt.; Wainio Kasv. ex hac 
provincia non comm. — Kp. fq in vicinitate lacus Sarkijarvi, 
maxime ad septentrionem versus ad Otrosenvaara: Bergroth in 
Medd. XXI p. 20; in Bergr. Ant. e 18 locis enumeratur, inter 
quos Sirkonjarvi in vicinitate lacus Jyskjarvi et Shuja ad oram, 
spec, e Tarassow-ostroff in flumine Vig! 

Ob. Utajarvi Myllyranta : Brenn. Reseb. p. 73!, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 135; [Uleaborg] (st fq): Leiv.; in margine silvae 
prope Oulujoki supra Madekoski in praedio Kanniainen: Leiv. 
Putk., cfr Leiv.; [rr] Oulu Kapakka in margine agri (herb, alumn. 
E. Hasselblatt): Zidb., cfr Brenn. Obs.; Pudasjarvi: Martik. p. 39 
iforsitan confirmatione egeat], vide ceterum infra. — Kuus. et 
Kk. non adnotatum. 

Lim. Umba: Selin!, cfr N. I. Fellm.,, 1. c. p. XXVIII et 
XXXVIII, Beket. p. 553 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Umba 
inter frutices in devexo fertili, graminoso: Kihlman! 

Spec, in PL Finl. exs. N:o 288 in A b. Lojo SOLhern in margine 
silvae leg. Lindberg. 

Ob. Simo 1885-1886, mojl. inford med hofro: Zidb., jfr Brenn. 
Obs. Arten upptages ej af Keckm. ; sannolikt har dess upptradande pa 
iletta stalle varit tillfalligt. 

Se afven under H. perforatum. 

Hypericum perforatum L. 

In Fennia australi passim — satis raro invenitur; ad 
septentrionem versus usque ad 62° 30', ubi rarissime occurrit, 
progreditur. 

Typis impr. "|„ 1909. 5 



66 Hypericum perforatum. 

Till.; Till. Icon. 139 [parum bene depictumj ; Kalm; (in 
fossis et ad margines agrorum): Hell. p. 15; in dumetis siccio- 
ribus (fq): Prytz; Eur. omn. exc. . . . Fenn. bor. : Nym. Consp. 
p. 133, vide etiam DC. Prodr. I p. 549, Led. 1 p. 447 et Lire- 
Ured. p. 560. 

Al. p: Bergstr. ; (fq) : Bergstr. Beskr. ; p — st fq inprimis 
in taeniis exterioribus, fq in insulis minoribus et vadis partis 
septentrionalis par. Brando et Kumlinge: Bergr. — Ab. (r) : 
Zett. & Br.; p circa Aboam: Arrh., cfr Justander; Pargas (rr) 
ex. gr. in insulis in Gullkronefjard: Adl.; Pargas p — st fq: Arrh. 
Ann.; Bromarf Bredvik, Kansjarvi, Finby Pettu: Sand.; Uskela 
Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; p: Ren v.; [Pojo] p: A. Nyl. ; 
Lojo Heposaari, Hiitis: Hels.; r Pellonkyla: Sel. ; Vihti (fq): 
Printz, cfr W. Nyl. p. 204; Vihti st fq: Flinck ; [Vihti in parte 
austro-occidentali] (st r) in ripa sicca, arenosa ad Paakslahti : 
V. E. Broth. ; r Pusula prope Roso et Hiirlampi in vicinitate 
Akonpaa Haijala: Weeks.; in par. Mietois et australi parte par. 
Mynamaki p, in media parte huius par. rr prope Mielismaki: 
Caj. Kasvist. ; Nystad p: Hollm., spec, e Rauhaluoto ! ; [Nystad] 
Sorvakko in Ykskoivu (Cajander) et Pietarkari: Sod. — Nyl. 
Ekenas p, Dalsbruk st cp: Hayr.; Inga Sagars et Hirfdal, Ka- 
ris in ins. Stromsjo: His., spec, ex Inga Fagervik ! ; Inga Vester- 
kulla Orrholm: Brenn. vaxtf. p. 78; Esbo: Popp. p. 15; [Nurmi- 
jarvi] st r, saltern in parte australi paroeciae pc: Stenr. ; p: 
W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl.; Helsingfors Ronnskar: G. Sucksdorff!; 
Helsingfors Humleviken, Borga in insula maritima Sandon cp : 
Ssel. ann. ; Hogland (!) r in declivi montis Haukkavuori [»Ha- 
vukkavuori»]: E. Nyl. Ber.!; [Hogland] r in montibus et lapido- 

o 

sis: Brenn., spec, e Maahallinlahti! ; Astr. & H. non comm. — 
Ka. st r: Blom, spec, e Sakjarvi Alahames!; p in partibus 
interioribus, in vicinitate fluvii Vuoksi non adnotatum, sed 
minime desit : Linden, spec, e Kirvu Tietiivala! — Ik. p: Malmb., 
spec, e Kakisalmi!, vide etiam Liro Ured. p. 560; [inprimis in 
aliis partibus territorii: Meinsh. p. 68]. 

Sat. ()>): Malmgr. ; Euraaminne : Simming!; Bjorneborg: 
A. N. Nordblad in herb. lye. n., cfr Hayr. Bjorneb. ; [in viciniis 
opp Bjorneborg] Pihlava 1906 (Bertel Noren ex Fontell), Rafso 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennioa, 35. N:o 1. 67 

pc 1904 et 1906 (Printz): Hayr. Bjorneb., cfr 1. c. p. 46; Birk- 
kala inter Korvola et Nokia p: Hjelt ! ; Karkku Heinois: Printz 
comm.; Mouhijarvi Uotsalo (E. Wellenius): Well. — T a. Kan- 
gasala: J. E. Wegelius in herb. lye. n ; [Kalvola] r prope sta- 
tionem viae ferratae: Knabe Fort.; tantum ad [Luopioisj Kantola 
in betuleto: Leop. ; (st fq): Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav. . 
Bonsd. et Tikk. non comm.; Wainio Tav. or. vide subTb. — 
Sa. st r: Hult; Imatra, Utula, Narsakkala: Hult coll. ; Villman- 
strand (!) Parkkarila p: Ssel. ann., vide etiam infra. — Kl. p 
(Backman): Norrl. Symb. ; Parikkala p: Hann. ; Valamo p: Seel, 
ann., spec. leg. Malmberg!; Uukuniemi: Nikl. ! ; Impilaks p: 
Hjelt; in Fl. Kar. non comm. — Kol. tantum ad Mandroga 
lectum : Elfv. ! ; ad meridiem versus a Kalajoki: Caj. 

Tb. rr Korpilahti Vuarunvuori: Wainio Tav. or. ! ; cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 135; Korpilahti Vaarovuori : Prim. p. 59 [veri- 
similiter idem locus atque superior]: — Sb. Jorois Jarvikyla: 
Lindb. comm. — Kb. Liperi r Harjula: Eur. & H. !, cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — Kon. in tota fere peninsula 
Sennoguba! et nonnullis insulis minoribus adiacentibus: Caj. 

'In arvis et pratis prov. meridionalium et mediarurn. Tavastkyro» : 
Wirz. pi. off.; i Tavastkyro funnen hvarken af Asp, Printz eller mig. 
Storsta delen af Finl. : Fries ; kan ej anses riktigt. — N y 1. Arten om- 
namnes bland dem, som under de senaste decennierna utrotats vid Hel- 
singfors: Brenn. For. p. 134, jfr Brenner i Medd. XXXI p. 12. — Sat. 
Uppraknas bland sallsyntare arter sasom forekommande a faltbackar [i 
Ikalis]: Herlin p. 136. Mahanda har uppgiften paverkats af Malmgren, 
se under O a. — S a. Finsk benamning pa arten uppgifves fran Kristiina 
j>Ristiina>] af A. J. Siltala i L. Y. 1907 p. 189. — O a. p: Malmgr. ; da 
H. quadrangulum upptages just fran Euraaminne, darifran H. ■perforatum ar 
insamlad, forefaller det som en forvaxling skulle agt rum mellan dessa 
arter. Frekvensen for H. quadrangulum ar i bvarje handelse alltfor lag 
bade i Sat. ocb O a. Fppgiften om H. perforatum forefaller darfore 
mindre sannolik, och dess frekvens ar sakert alltfor hog. Tillaggas bor, 
att Smith p. 223 for Liunes uppg. [Linne Iter lapp. p. 196 endast Hypt 
ricum] till denna art i st. f. till H. quadrangulum . — O m. Arten upprak- 
nas bland dem, som ej ga till Gamla Karleby : Hellstr. p. 135. — Ok. 
Ett stand vid Paltamo prastgard: Jul. p. 291; ett uppenbart misstag i st. 
f. H. quadrangulum. >Melalahden kylassa Palt. (N. Karjalainen)* r: Must.; 
sannolikt galler harom detsamma. Brenn. Obs. anfor uppgifterna med 
framhallande af deras opalitlighet. 



(5y Elatiue alsinastrum. 

Elatinaceae. 

Elatine alsinastrum L. 

In parte austro-occidentali (non autem in Alandia) 
raro— satis varo invenitur; ad septentrionem versus usque ad 
61° 40' procedit, ad orientem versus apud nos non ultra 44° 
25' long, visa est. His proximis annis frequentia diminuta 
est, vide Medd. XXVI p. 19. 

Hab. Aboae in fossis argillaceis (Prof. D. Leche) : Fl. Suec. 
p. 133; Kalm; inundata in fossis limosis Finl. austr. p: Prytz; 
in fossis circa Aboam et locis vicinis, unde iam Linnaeo inno- 
tuit: Spic. I p. 17 et 18; Fenn. mer. occ: Nym. Consp. p. 123; 
tantum in Ab., Nyl., Sat. et Ta., ubi sat multis locis lecta 
est: Schedae p. 89, vide etiam W. Nyl. Distr. p. 73, Led. I p. 
421 et Lindb. Pfl. p. 15. 

Ab. Kuppis (C. J. Arrh.), Pargas [A. Nordenskjold !] : Zett. 
& Br.; »in fossis argillaceis derelictis extra portam Tavastensem» 
(Ann. ad Till.): Leche p. 11; Kuppis: G. Renvall in Lindb. herb.; 
»Kosackstallen» et »Majfaltet» prope Abo: C. J. Arrh. & [A.] Arrh.; 
»p (—st r)» in vicinitate oppidi Abo: Arrh.. cfr Justander, Herb. 
Mus. Fenn. II p. 135 et vide supra et infra; Abo: [I. Ringbom]!; 
Abo Hirvensalo: Elfving!; Merimasku : Karsten in dupl.!; Piik- 
kis Radelma: Lindb. herb.; Sagu Paddais : A. Torckell in Hayr. 
herb.; Pemar: alumn. Armfelt in dupl.!; Pemar Vista: 0. 
Brander!; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff! et Nikl. in 
dupl.!; [Muurila] r: Renv. ; Vihti (!) (»fq»): Printz, cfr W. Nyl. 
p. 210; [Vihti] st r Harkoila in fossis argillaceis prope viam ad 
praediolum Suomi, Ridal ! in fossis ad argillam sumendam factis, 
Suksela in amne prope pontem, Suontaka in fossa [»dikespol»] 
ad viam publicam, Olkkala: Flinck, spec, alterum adscriptum 
»Torhola kovagen>!; Vihti prope pagum ad templum in fossa 
ab Hangassuo fluente: Weeks, muist. ; Vihti (r) a. 1903 in ripa 
limosa amnis Suksela, sed posthac non ibidem reperta: V. E. 
Broth.; [Myniimaki et Karjala] Lemmi in amne Laajoki a Salavais 
usque ad Juva p cp, Mietois st r in complurihus fossis argillaceis 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 69 

ad Kaulakko et Tervois, minima quamvis cp et floribus et 
fructibus ad Kalela et Lemmi prope Valkamajarvi !. etiam in 
Laajoki Ruuti! prope »Forsstromin torppaa» : Caj. Kasvist., quern 
1. inspicias; [Nystad] 3 spec. a. 1895 in fossis Sorvakko contra 
Madonmaa: Sod.!; Somero Avik in fossis laterariarum, fre- 
quentia immo minuta: Gadol. !, cfr Medd. XXVI p. 19. --Nyl. 
Sjundea ad viam magnam (W. Myrberg): His., qui tamen spec, 
non vidit, vide etiam infra; Sjundea: af Hallstrom!; Sjundea 
Myrans (!), Helsinge Backby (Ilmoni) : Sail. ann. ; [Helsinge] r in 
fossis agri ad Aggelby : W. Nyl. p. 210; Thusby prope Traskanda 
olim st fq, nunc autem exstincta: Astr. & H. comm. ; Thusby 
Mariefors: Sael. ann.; Thusby Traskanda: V. Orn in herb. lye. 
n.; Askola Grefvas: Saelan in dupl.!; in fossis argillaceis ad 
Askola Hofvarbole cp: Sael. herb.; p ex. gr. in Morskom!, Artsjo!, 
Lapptrask, Perno! et in parte septentrionali par. Stromfors et 
Pyttis: Sael. 0. Nyl.; sacell. Liljendal: Sael. & Str. ; Perno Sarf- 
laks ad laterariam in fossis argillaceis in aqua etiam ad > Ostra 
storangen»: Gadol., cfr W. Nyl.; Perno Sarflaks in fossa 
argillacea ad viam versus Lappnor: G. Sucksdorff ! ; Lovisa 
complur. loc. : Arrh., vide etiam Fl. Ingr. p. 198. 

Sat. r Euraaminne, Moubijarvi: Malmgr., spec, ex Eura- 
aminne Lapinkyla leg. Simming!; Huittinen : Car. p. 24 et Lyden; 
Humppila ad septentrionem versus a praedio sacerdotis : Lauren!; 
olim st r Tyrvaa. prope templum et haud procul ad Svenni, 
Karkku in amni Karppiila, ad Koljas!, Kiurala, prope Huita et 
Sarkola ad Kalmasaari (1896 Heikki Forsstrom), in plurimis 
saltern locis iam multos ante annos exstincta, vide Medd. XXVI 
p. 19 et infra, Vesilahti Mantere Laurila et Marttila ad lacum 
Mantere (W. Wegelius): Hjelt, spec, in PI. Finl. exs. N:o 289 lectum 
est Karkku ad Koljas; Karkku in pago Koivu saltern 1897 et 
1898, prope Karppala cp 1898: Well, comm.; Kyro : Asp et 
Wirz. M. S. — Ta. Tammela Forssa: W. Westerlund in Hayr. 
herb. ; Saaksmaki r Pietila: Tikk. ; Saaksmiiki Valkeakoski: Kihlm. 
herb, et 0. Collin ! ; Hauho : Herk. ; [circa Tavastehus] p ex. gr. 
in sacell. Tyrvanto, ad Hatila etc.: Asp. & Th. ; Tyrvanto in 
rivulo ad meridiem versus a praedio Tykola pc: Zidb. ; Tavaste- 
hus ad viam versus pag. Idenpaii: 0. Ticcander!; Janakkala 



70 Elatine alsinastrum. 

Turenki: Leop. ann. ; rr [Asikkala] Kaitas (!) ad ripam Kaidan- 
karki: Norrl. s. 6. Tav. ! ; Sysma Suopelto et prope Lopperi 
(K. W. Kenqvist!): Unon., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — 
Sa. Valkiala r prope templum: Hult Fort., cfr Ale. Ill et Herb. 

Mus. Fenn. II p. 135. 

St5rsta delen at' Fiul. : Fries; uppg. ar uppenbarligen oriktig, jfr 
redan W. Nyl. Till. p. 302. - - A b. »Kaaris (Myrberg)»: W. Nyl. p. 35 not.; 
da His. citerar Myrberg for Sjundea, sa forefaller det mojligt, att nagot 
misstag blifvit beganget. Sel. omnamner ej arten. Avten npptages bl. a. 
fran Pargas och Kunsto, liksom Sat. Ylane : Wirz. ann. 

I Medd. XXVI p. 19 har jag anfort saval egna som Arrhenii ocb 
<Tadolins observationer i afseende a artens minskning; bar kan tillaggas, 
att jag vid Tyrvis kyrka sag arten senast 1893, men 1896 och senare har 
den varit forsvnnnen. Dessutom bor i detta afseende framhallas V. E. 
Brotheri uppg. fran A b. Vihti och Astroms uppgift fran Thusby (se under 
N y 1.) Till kontroll af artens forekomst i trakten narmast Abo ma tillag- 
gas, att den 1886 antecknats vid det s. k. >Kobetet» : E. Reuter. 

Elatine triandra Schkuhr. 

In Fennia australi et media plerumque raro, multis 
(juidem plagis passim, aliis autem p/'orsus non invenitur ; ad 
septentrionem versus etiam ad 68° adnotata est. 

In ripis limosis urbis Tornea et ad ostium fluminis Uloensis 
ad insulam Hietasaari cum [E.J hydropipere: Spic. I p. 18; 
Fenn. bor. (or.): Fries; Fenn. mer. med. : Nym. Suppl. p. 70, 
vide etiam Trautv. Incr. p. 134. 

Ab. ad stagnum Littois (C. J. Arrh.): Zett. & Br.; S:t 
Karins Aurajoki ad catarrhactam Hallis : Arrh. ; Pargas Must- 

o 

finntriisk: C. J. Arrh.; Sagu! et Uskela!: Nikl. ; Pojo Aminne: 
His. ; p : Sel. ; Lojo Pullis : Tikkanen & Hult herb. ; Lojo com- 
pluribus locis ad lacum Lojo: Lindb. comm.; Nummi in lacu 
Valkerby: E. af Hallstrom in Hayr. herb.; Vihti (p) ex. gr. ad 
ripam ins. Irjalansaari: Printz, cfr W. Nyl. p. 204; [Vihti] st r 
Enajarvi ad Kuikku, Oravalalampi !, ambobus locis et in aqua 
el in ripa, Kukkajarvi, Irjala: Flinck, quern 1. inspicias; st r 
Pyhajarvi in ostio rivi Haavisto! et infra Vattola : Weeks., vide 
infra; [Mynamaki] st r in lacu Kivijarvi p fundo vadoso, arenoso, 
Mietois st U\ in amne Mynajoki a Kaski usque ad mare, in 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 71 

ripa [»vesiayrailla»] hie illic cp: Caj. Kasvist. — Nyl. Fagervik 
ad Finpada et Kafvelbrokiirret: His., spec, e Labboback!; rr in 
lacu Nurmijarvi unico loco in ripa australi cp fundo arenoso 
in aqua 1 — 6 dm alta: Stenr., cfr Stenr. Thierl. p. 28 et 29; 
rarius cum E. hydropipere, quae frequentior est in amne Hel- 
singe: W. Nyl. p. 210!; Askola in amne Illby-a: Sael. herb.; 
p: Sael. 0. Nyl., spec, e Lapptrask! — K a. in ripa inundata 
fluvii Vuoksi in par. Antrea in vicinitate templi (Sselan): Lin- 
den p. 151 not; Jaaski in ripa lacus Jaaskjarvi: H. Buch ! ; 
Vainikka: Nerv. ! — Ik. r: Malmb. ; Uusikirkko [»Nykyrka»] 
Halolanjarvi !, Pyhajarvi in ripa argillacea ad lacum Kahvenitsa! 
et compluribus aliis locis: Lindb. comm.; [rr et tantum ad 
Schliisselburg in flumine Neva, ad Lachta . . . sed plerumque 
epp : Meinsh. p. 67, cfr Schmalh. p. 107]. 

Sat. r: Malmgr.; Bjorneborg in ostio amnis Kumo elf: 
Hayr., vide infra; Hvittisbofjard st r Stengard: Hayr. Bjorneb.. 
cfr 1. c. p. 25 et 43; st r, frequentia his annis diminuta: Hjelt. 
spec, e Karkku ! ; Hameenkyro in ripa Enonselka ad Kalkun- 
maki: Printz ! ; Ruovesi : Simming! — Ta. [Kalvola] Ojajarvi 
et Muulijarvi interdum cp: Borg p. 444 et 445; haud infrequens 
cum superiore [E. hydropipere]: Leop., spec, e Luopiois!; 
ad ripas lacuum Vesijarvi et Paijane [= ut superior, E. 
hydropjiper}: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd.; st fq in ripis argil- 
laceis lacus Langelmavesi multis locis [»jotenkin yleinen»j 
interdum cp, etiam in amne supra Vilkkila: Borg Tiet. ; Jarnsa: 
Xikl. ! ; Kuorevesi Maitovalkama et Keuruu Mantta: Sa3l. herb.; 
Paijane complur. loc. : Wainio Tav. or. — Sa. p [in Savonial: 
E. Nyl. & Chyd.; Nyslott : Hasselbl. - Kl. Uukuniemi (Nikl.l): 
Fl. Kar. p. 189; Impilaks ad intimum sinum eiusdem nominis: 
Hjelt Ant. p. 66! — Kol. nondum adnotata. 

Oa. nondum adnotata. - Tb. st r Jyvaskyla (!) Palokka- 
jarvi, Pihtipudas Karvasjarvi ! : Broth., vide etiam sub Ta. — 
Sb. p: Mela; Jorois Frugard: Lindb. herb.; Varkaus Tyyskin 
niemi: Hasselbl.!; Nilsia: E. Nylander! Kb. Juuka in lacu 
Vuokkojarvi: Sael. herl>. ; r in ripa lacus Pielisjarvi ad oppidulum 
Nurmes: Wainio Kasv. ! — Kon. Saoneshje ad Velikaja-guba: 
Norrl. On. !, cfr Giinth. p. 35. 



72 Elatine triandra. 

Om. semel lecta ad Gamla Karleby Yxpila: Hellstr. ; r 
Alajarvi Iirujarvi! in sinu ad septentr.-orientern versus, Lap- 
pajarvi Rapalahti ad pagum prope templum [spec, ad f. calli- 
trichoidem pertinet], Evijarvi in amne Esse ad ostium rivi 
Riitojanpuro! et ad Hanhikoski, verisimiliter frequentior: A. L. 
Backm. Fl., cfr I. c. p. 136. — Ok. nondum adnotata. — Kp. 
in ripa australi lacus Jyskjarvi et Lukkasenlampi!, Kemi in 
litore septentrionali sinus Kemi circa 3 km extra oppidum 
denique in ripa argillacea in ostio tluminis Vigjoki : Bergr. Ant. 

Ob. Ulea: Eberhardt!; Uleaborg Hietasaari pec: Leiv. Oul. 
p. 40, cfr Spic. (supra); spec, parva incerta inter plantas aqua- 
ticas (Oulunsalo), in par. Oulu visa est : Leiv. Veg. p. 200 [ad 
eundem locum atque superior spectat]!; Kemi it Lassila in ripa 
Porbolanpudas : Rantaniemi, vide etiam Keckm. ; Tornea: Lilj. p. 
188; r Tornea (Hartm.): 0. R. Fries p. 161, cfr Spic. et Brenn. 
Obs., ubi rr inveniri indicatur; in ripa tluminis Tornio ad 
oppidum Tornea: Sa?l. ann., vide etiam supra. 

Lk. in vicinitate Muonio : Norrl. Lappm. p. 268, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 135. 

Angaende forekomsten i Ab. Pyhajarvi naranes : >Kasvoi runsaim- 
min vahan ylapuolella veden rajaa, jotavastoin seuraava [E. hydropiper] 
tavattiin ainoastaan veden alaisena» : Weeks. — Sat. Angaende fore- 
komsten i n. v. delen namnes ater: >[Bjorneborg i Kurao elfs] delta och 
mynning8vik; frekvensen kan ej uppgifvas med sakerhet (troligen p— st fq^. 
Pa ytterst grundt vatten, heist pa lerhaltig sand, iifven pa smastenig 
botten»: Hayr. Bjorneb. 

Tillaggas ma, att artens nordgrans i Sverige uppgifves vara Kalix— 
Haaparanta : Birg. p. 82. 

Se afven under E. hydropiper. 

Elatine triandra f. callitrichoides W. Nyl. 

Cum forma typiea, quantum nunc scimus, vara sub 
aqua submersa invenitur. 

Fenn.: Nym. Consp. p. 124 nomine * E. callitrichoides 
Rupr., vide etiam Trautv. Incr. p. 133 et 134—135. 

A b. Lojo prope ponlonem Hiilis: Lindberg!; Nummi 

f»Nummis»] in lacu Valkerby: E. af Hiillstrom!; Vihti ad Kourla 

»Kourula»] una cum Chara gracili: W. Nyl. p. 210!, ubi pri- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 73 

mum describitur. cfr 1. c. p. 204 et Herb. Mus. Fenn. p. 44 not., 
ubi etiam describitur; [Vihti] r in fossis argillaceis in via vac- 
carum interdum inundata ad pag. Hulttila ! et ad Poikkipuoli: 
Flinck. — Nyl. Borga in sinu amnis Borgaensis >Maren»: 
Sselan!. Lindb. comm. et Arrh.; Artjarvi: S^lan & Stromborg! 
— K a. Vainikka (Nerv.): Malmb. — Ik. Koivisto [»Bj6rk6» 
in flumine Humaljoki iuxta oram submersa: Lindberg!; in aqua 
stagnante . . . pr. Lempaala [»Lembalowa»] cpp etsubmersum: 
Fl. Insr. p. 197 nomine Alsinastrum callitrichoides (W. Nyl.) 
Rupr.; in lacu Saoserskij prope Koporja: Schmalh. p. 56 ut 
sequens nomine E. callitrichoides Rupr.; rarior: Meinsh. p. 67, 
quern 1. inspicias]. 

T a. Sysma fveris. ad praedium sacerdotis]: K. [V.] Ren- 
qvist!; Langelmaki in stagno Majavajarvi: E. af Hallstromh 
Langelmaki in sinu Hiukko in fundo: Borg! Sa. Villman- 
strand: Simming! 

O m. Lappajarvi Rapalahti in pago ad templum: A. L. 

Backman!, cfr Mela Kasv. V. 

Formen upptages i Herb. Mus. Fenn. II p. 64, liksom Mela Kasv. 
V frau S b. ; bor vara S a. 

Sasom af det ofvanstaende framgar, upptages denna form som art 
af Meinsh. och som underart af Nym. Consp., hvaremot densamma i Mela 
Kasv. V betecknas sasom en mindre formforandring [»mf»]. Lindberg fram 
haller, att berorda form ar ingenting aniiat an vattenformen af E. tri- 
andra: Lindb. comm. 

Elatine hydropiper L. 

/// Fenn i a austral i et media plerumque passim inveni- 
tur, multis autem plagis vara aw prorsus negtecta est: <><l 
septentrionem versus rarescit, sed usque ad 67° 12' procedit. 

Kalm; sub aqua ad ripas lacuum et fluviorum p: Prytz; 
Scand.: Nym. Consp. p. 123; Fenn. mer., med. et Ostrob. . . . 
in Lapp. plur. deest: Nym. Suppl. p. 70, vide etiam Spie. I p. 
18 et Led. 1 p. 421. 

A 1. r: Bergstr. ; r Eckero, Finstrom: Bergstr. Beskr. 
A b. [Muurila] cp in ripa septentrionali lacus Ylijarvi: Renv.; r 
Kattelus ad Kotojarvi: Sel.; Lojo Vohls et Kihila: Tikkanen *.v 



74 Elatine hydropiper. 

Hult herb.; Vihti [!] (st fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 204; [Vihti] 
p in ripis limosis Enajarvi ad Kuikku, Hiidenvesi ex. gr. ad 
Oravala (cp)! et Tarttila, Irjala, in insula Kinava, Niuhala etc., 
etiam f. orthosperma: Flinck; st r: Weeks., spec, e Pyhajarvi 
Nyhkala!, vide infra; Karjala r nonnulla spec, in ripa orientali 
lacus Lahlamenjarvi : Gaj. Kasvist. ; Nystad p: Hollm.; [Nystad] 
in ripa australi lacus Ruokolanjarvi: Sod. — Nyl. Ekenas: 
A. Brotherus in herb. lye. n.; Fagervik ad Finpada: His., spec. 
e sinu »Backa viken»!; Kyrkslatt in lacu Hvittrask: Sael. herb.; 
st r in amne Helsinge: W. Nyl.; Thusby: Astr. & H.; p tamen 
rarior quam E. triandra: Sael. 0. Nyl.; Borga st cp in sinu 
amnis Borga-a, qui dicitur »Maren»!, Askola in amne Illby-a 
cum E. triandra: Sael. herb.; Borga Maren etiam: Lindb. herb.; 
Tytarsaari: Brenner!, spec, ut olim adnotavi, nomine Glausc 
maritima f. minima. - - K a. st r Kirvu in vicinitate templi, Tora- 
jlirvi et Kirvunjarvi, Jaaski Jaaskjarvi ! [spec, partem maximam 
ad var. orthoxpermam pertinent] in ripis lacuum limosis saepe cum 
Subularia aquatica, etiam in ripa inundata fluvii Vuoksi in 
vicinitate templi par. Antrea [cum E. triandra] (Saelan): Linden; 
Vainikka: Nerv. ! — Ik. p: Malmb. ; Koivisto: E. Nylander!; 
Sakkola: Nikl. ! ; etiam Lindb. complura spec, legit; [pr. Lem- 
paala [»Lembalowa»] : Fl. Ingr. p. 196 nomine Alsinastrum 
gyrospermum (Dub.); spec, huius generis (frequentissime) in 
aquis in vicinitate proxima S:t Petersburg inprimis in ostio flu 
minis Neva: Meinsh. p. 66 nomine E. gyrosperma Dub.]. 

Sat. p: Malmgr. et Hjelt ! ; [Bjorneborg in ostio fluminis 
Kumo] p — st fq et pc — epp, plerumque st cp — cp : Hayr. Bjorneb., 
vide infra et cfr 1. c. p. 25 et 43 et Hayr. und. p. 27 B. — 
T a. secundum ripas lacuum fq: Leop.; st fq: Asp. & Th. ; ad 
ripas lacuum Vesijarvi et Paijane: Norrl. s. 6. Tav. ; Padasjoki 
(Norrlin): Wainio ann. ; Langelmaki in lacu Langelmavesi p: 
Sael. ann. et Fort.!; p — st fq in ripas lacus Langelmavesi haud 
tarn fq quam superior [E. triandra] : Borg Tiet., spec, e Hiukon- 
lahti!; p: Bonsd. ; Paijane complur. loc. : Wainio Tav. or. 
S a. Villmanstrand in ripa lacus Saimaa st cp: Sael. ann.!; Lapp- 
vesi: Simming!; Nyslott: 0. Carlenius ! K 1. p: Fl. Kar. ; Hii- 
tola Veijalanjarvi : Linden; Parikkala r in limo ad lacum Pieni 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 75 

Rautjarvi: Hann.; Uukuniemi Kirkkolampi: Nikl.!; st r Suis- 
tamo! prope templum: Hjelt. — Kol. in Svir ad Sermaks lecta: 
Elfv. ! ; in flumine Svir a Nikola fere ad lacum Onega, etiam 
in Soutujarvi: Caj. 

O a. p: Malmgr. ; (p) ad oram : Laur. Vaxtf. T b. Jy- 
vasjiirvi: Wainio Tav. or.; Broth, non comm. Sb. Leppa- 
virta (fq) in ripis et ad aquas: Enw. ; Jorois Frugard: Lindb. 
herb.; p: Mela; Kuopio: E. Nylander!; Iisalmi (fq) : M. & J. 
Sahib. — Kb. Juuka in lacu Vuokkojarvi cum E. triandra: 
Ssel. herb. ; Lieksa ad pag. eiusdem nominis et ad Nevala, Nur- 
mes in ripis lacus Pielisjarvi ad oppidulum, Repola ad Kolvas- 
jarvi: Wainio Kasv. — Kon. [gyrospermum Dub) r Vornova 
(Simming!), Saoneshje ad Velikaja-guba! : Norrl. On., cfr Giinth. 
p. 35; Sennoguba unico loco, Suoju secundum fluvium: Caj. 

O m (fq) : Hellstr. ! ; (r) Alajarvi Iirujarvi ! in sinu septentr.- 
orientali [= cum superiore], Lappajarvi prope templum in Rapa- 
lahti! et [in lacu Lappajarvi in ripa septentr. occidentalij 
insulae Kama! in sinu inter Kanta et Ahvenniemi, verisimiliter 
frequentior: A. L. Backm. FI.; Tenn. non comm. — O k. rion- 
dum adnotata. — Kp. Kostamus ad Luvajarvi: Wainio Kasv. 
[spec, ad f. orthospermam! pert.]; in parte australi ad Ehatys- 
niemi ex obliquo pag Suondali oppositum, Kellovaara ad pag. 
Tshirkkakemi ! in ripa vadosa et Urajarvi, Jyskjarvi Suopais- 
salmi, in reg. maritima Soroka in ripa argillacea prope serra- 
trinam cum E. triandra, Kemi in ripa australi sinus circ. 8,5 
km ab oppido, Onda ad »Harjunsasjna» [?] in ripa arenosa: 
Bergr. Ant. 

O b. Uleaborg: W. Nylander!; r Kemi etiam Torvinen, 
Simo! etiam in litore maris ad Ruikka, li Maakrunni! in litore 
maris, Uleaborg etiam ad Mustasalmi, Liminka! in litore maris 
ad praedium sacerdotis: Brenn. Obs., ubi sequentes enumeran- 
tur, cfr etiam Leiv. Veg. p. 200; st r, lecta in ripis fluvii Simo 
prope Ylikarppa cp, ad Hosio r, verisimiliter compluribus locis, 
quamvis neglecta : Keckm., cfr 1. c. p. 16; Kemi rr Lassila in 
ripa Porholanpudas: Rantaniemi; »ad Tornoam repperi*: Wah- 
lenb. p. 101, cfr 0. R. Fries p. 161 et vide Spic; rr Ylitornio 
[»Ofvertornea»] in ripa lacus Portimojarvi prope serratrinam: 



76 Elatine bydropiper. 

Hjelt & H.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. Kuus. et Kk. 
nondum adnotata est. 

L k. in lacu Kemijiirvi ad pagum eiusdem nominis, in flu- 
mine Kitinen ad Kairala (67° 12') in Sodankyla, locis argillaceis 
obvia: Wainio Not., cfr 1. c. p. 31. 

Lim. Hirvasjarvi prope pagum magnum in fundo arenoso: 
Axelson & Borg!, cfr Medd. XXIX p. 38. 

Storsta delen af Finl. och Lappl. : Fries; arten forekommer endast 
i allra sydligaste delen af Finska lappmarken, jfr Nym. Suppl. p. 70. — 
Ob. Ulea (Eberhardt): Brenn. Obs. ; exemplaret hor dock till E. triandra. 

Ab. Angaende forekomsten i Pyhajarvi ocb Pusula skrifves: »Sa- 
moilla kasvupaikoilla samalla leviamisella kuin edellinen [E. triandra], 
Kasvoi aina paljoa harvemmassa edellista»: Weeks., jfr under E. triandra. 
1 Sat. ocb T a., dar jag sett bagge arterna, har i alhnanhet E. hydro 
piper varit allmannare ocb ymnigare an E. triandra. Se dock a. andra 
sidan uppg. i Seel. 0. Nyl. och Borg Tiet. — Sat. Angaende forekomsten 
i n. v. delen af provinsen namnes: [Bjorneborg i Kumo elfs] delta ocb 
mynningsvik p-st fq. Unga tillandningar, ytterst grundt vatten, heist pa 
lerhaltig sand, iifven bland smasten. OfLa jamte foregaende [E, triandra i 
Hayr. Bjorneb. — T a. se under E. triandra. 

Kton. [PovjenetsJ sjon Tikschejarvi i narheten af l>yn Stora Tikscha: 
Ispol. p. 60 i ofvers. 

Arten uppraknas bland dem, som i Hverige bafva sin nordgrans 
vid Neder-Kalix — Haaparanta: Birg. p. 82. 

Elatine hydropiper f. orthosperma (v. Diib.) 

Cum f. typica, quantum nunc scimus, ravior invenitur. 

A b. Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; Lojo eompluri- 
bus locis ad lacum »Lojo s j o » : Lindb. comm., spec, e Lojo 
lliitis leg. S. 0. Lindberg!; Pyhajarvi ad ripam amnis: Week- 
sell!, vide etiam sub f. typica. — Nyl. Artsjo: Saslan & Strom- 
borg! K a. Fredrikshamn [inter typum]: W. Nylander!; 

Jaaski Jaaskjiirvi cum f. typica: Linden!, vide supra. Ik. 
Valkjiirvi Saarijarvi: Lindberg!; [cum superiore, sed minore 
fre(|uentia: Meinsh. p. 67 nomine E. orthosperma Diib.]. 

Sat. Karkku Koskis in ripa lacus Riippilli: Hjelt. — T a. 

Asikkala: Nikl.l K 1. Uukuniemi Kirkkolampi: Nikl. !; Sorta- 

vala [inter typum]: W. Nylander!; Joensuu: J. J. Chydenius! 

in Herb. Mus. Fenn. II p. 64, cfr Mela Kasv. V etc., ad Kb. 



Acta Societatis pro fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 77 

refertur, sed locum in par. Sortavala ad ostium amnis Janis- 
joki inveniri credo]. 

T b. Jyvaskyla ad ripam lacus Leppiivesi: Lindroth! 

Kp. [Kostamus] Luvajarvi: Wainio!, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 135; in lacu Jyskjarvi prope pagum! in ripa et Lukkasen- 
lampi, Kemi ad Usmana in litore australi sinus Kemi: Bergr. Ant. 

a. Jurva: Malmgr.!, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. (54 etc.; exemplaret 
fores dock numera till hufvudforrnen. 

Sannolikt ar, att denna form finnes flerstades, ehuru den tills vidare 
blifvit forbisedd. 



Malvaceae. 

Malva borealis Wallm. 

In Fennia maxirne australi salt's raro —passim invenitur; 
supra 61° 40' vix nisi in saburra etc. saltern in parte occi- 
dental!' occurrit; in Fennia orientali etiam ad 62° 35' lectaest. 

Till.; Kalm l ); in cultis et ad domos (fq): Prytz l ); ad vias 
et in ruderatis Alandiae, regionis circa Aboam, Nylandiae et 
Careliae meridionalis: Wirz. pi. off. 1 ); maxima pars Fenn.: 
Fries [spontanea non tantum procedit]; Scand. exc. bor. , Fenn.: 
Nym. Consp. p. 130; Fenn. in sola mer. adest: Nym. Suppl. 
p. 73, vide etiam Led. I p. 436. 

A 1. p in media parte Alandiae orientalis [»Bm.»]: Bergstr.; 
Geta Pansarnas: [P. F.] Molander & [0.] Hoffstrom!; Jomala 
Onningby, Finstrom Torrbolsta, Sund Kulla: Arrh. & K.; Eckero 
Storby in ruderatis ad Kars: Lindberg!; Geta Ostergeta: Hult 
herb.; Geta in pago Finno: Ch. E. Boldt; Vardo Vargata: Laur. 
Fort.; r Brando in pag. Brando, Kumlinge in pag. Kumlinge: 
Bergr., vide etiam sub A b. A b. p: Zett. & Br.; Korpo: 

Bergstr. Beskr. et A. G. H. in dupl.!, cfr Bergstr.; Jurmo: Bergr. 



x ) Nomine M. rotundifolia L. 



78 Malva borealis. 

fforsitan non sacell., sed pag. in A 1. par. Brando]; Pargas p — strr 
Arrh. Ann.; Tofsala: A. E. Jahnsson in herb. lye. n.; Uskela 
Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; Uskela infra templum: E. G. 
Printz; [Muurila] rr Isontalo ad domos: Renv.; [Pojo] p: A. Nyl.; 
Bromarf Kivitok: Sand.; Lojo Vendela: Lindb. comm.; Vihti r 
Vanhala Juotila in horto: Printz, vide infra; Mynamaki r annis 
diversis varia copia in horto aeditumi [»lukkarin puustellia»], 
saltern 40 annis in hoc loco fuit: Caj. Kasvist., quern 1. inspi- 
cias. — N y 1. Ekenas: J. H. Tornegren in herb. lye. n.; lnga 
ad praedium sacerdotale et ad Fagervik!: His.; Esbo Finna. Rnll- 
udd: Kihlm. ann.; in urbe r: W. Nyl. ; Helsingfors: Sievers in 
herb. lye. n.; Helsingfors praedium Tali 1888: Lindb. comm.; 
Helsingfors Skatudden 1876: Seel, ann.; ibidem 1888: Lindb. 
comm., vide etiam Brenn. For. p. 132; in plateis opp. Borga: 
Sael. Ofvers.; p in cultis ad oram maritimam: Ssel. 0. Nyl., spec, 
e Stromfors Reimars!; Hogland Suurkyla: Brenner! nomine M. 
rotundi folia, spec. det. Sselan; Hogland Suurkyla fq ad vias 1898: 
Sselan!, cfr Medd. XXV p. (73 et) 76, vide etiam sub M. neglecta; 
Perno Lappnor: G. Sucksdorff! — K a. Virolahti in insula Pitka- 
paasi in area graminosa spec, nonnulla: Ssel. herb.; r Jaaski 
Ahola st cp in area: Linden!; Viborg: Simming!, cfr Malmb. — 
Ik. in oppido Kakisalmi et in par. Pyhajarvi!: Malmb.; Sakkola: 
alumn. Savander in dupl.!; [in rnderatis et hortis haud infrequens : 
Meinsh. p. 69]. 

Sat. Tyrvaa (Karsten): Malmgr. ; Raumo: W. Wallenius!; 
Kjulo: E. Cedercreutz ! ; Bjorneborg: A N. Nordblad in herb, 
lye. n., cfr Hayr. Bjorneb. 1 ); r oppidum Bjorneborg (herb, 
alumn.): Hayr. Bjorneb. ! ); Birkkala: Carls., vide iam Gadd Sat. 
p. 49 l ). — T a. Saaksmaki p: Kihlm., spec, report. M. Gadd!; 
r ad viam pagi in vicinitate templi par. Kalvola: Knabe Fort.; 
Hauho: Herk. ') [forsitan confirmatione egeat]; [Tavastehus] (fq): 
Asp. & Th. ; Lammi Ronni: Leopold!, cfr Diar. 7, XII, 1878. 
— S a nondum adnotata. — K 1. in urbibus usque ad Sortavala 
(!): Fl. Kar. ; Kronoborg ad deversorium: Hjelt!, cfr Hjelt Ant. 



') Nomine M. rotundifolia L. 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. <9 

p. 65; [Sortavala 1 pag. Airanne in area: J. Cantell ! x ) — Kol. 
Petrosavodsk (Gunther!): Norrl. On.; locis graminosis circa 
Petrosavodsk : Giinth p. 35; etiam Caj. e Petrosavodsk coram. 

Kon. Saoneshje Schungu: Poppius !, cfr Medd. XXIII p. 50. 

Ang. Till. Icon. 129 se under M. negleeta. — A b. Flinck namner, att 
han fergafves sokt arten i Vihti Vanhala Juotila tradg&rd ; af E. G Printz 
upptogs arten afven fran Juotila (beskr.): Flinck. Arten uppgifves vidare 
[Nj'stadj »Blasieholmankadulla ja Saunasillan tieu kaupungin aarisessa 
paassa lahella pakkahuonetta» : Sod., men denna uppg. hanfor eig enlist 
mitt formenande till en tillfallig forekomst a barlast. — Sat. Kyro: Asp; 
uppg. bor bekraftas. — O a. Gamla Wasa : Stromb., Ale. ocb Laur. Vaxtf. : 
Wasa pa barlast: 0. Hallsten!; [Wasa angkvarn] 1881-<S4, 87, ibland g. 
allm. : Lauren i Medd. XXII p. 39; [Wasa angbatsbrygga] enstaka: 1. c. 
p. 41; Nya Wasa en gang pa en gata : Hjelt. — Alia dessa uppgifter an- 
tyda en tillfallig forekomst, ocb afven i Laur. Vaxtf. betecknas arten sa- 
som tillfallig. Under de senaste aren har jag sett arten hvarken i Gamla 
eller Xya Wasa. Se f. 6. afven under O m. — S b. Maaninka Kinnulan- 
lahti : Kyybkynen! Enl. bref af 5, X, 1909 ar arten bar tillfallig ocb in- 
kommen med bafre: Kyyhk. litt. i ofvers. — O m. >primum in viciniis 
Gamla Karleby observare licet.: Hellstr. Distr. p. 12, jfr Ale. ; tammeligen 
mycket pa barlast: Hellstr., jfr 1. c. p. 136. Arten uppraknas af Malmgr. 
fran O a., bvilket sannolikt afser Hellstroms aldsta uppg. — Ob. Ulea- 
borg pa barlast: Hougb. herb.; Uleaborg pa barlast (Toppila?): Zidb., jfr 
Leiv. och Brenn. Obs. ; [Uleaborg] »loytynyt useilta paikoin, vaan eri vuo- 
sina eri paikoin, palopaikoilla, kulkupaikoilla y. m. s. Luultavasti satuir 
nainen» : Leiv. Putk. ; flere somrar a rad observerad i Kemi stad pa bar- 
last: Keckm., jfr 1. c. p. 17. 

Xamnas kan mahanda, att arten osterut uppgifves anda till Archan- 
uelsk i kokstradgardar : Kusn. p. 108 i ofvers. 

De aldre forfattarenas M. rotundifolia L. bar jag utan tvekan fort 
till denna art, bvaremot Xyman, Bergstr. m. n\, hvilka upptaga M. borer/Us 
sarskildt, med M. rotundifolia afse den art, som har kallas M. negleeta 
Walk. 

Malva negleeta Wallr. 2 ) 

In parte maxime australi rarissime invenitur. 

In taeniis ad Aboam lecta est a Keckman: W. Nyl. Distr.; 
Eur. plur. exc. Scand. bor. Fenn. . . .: Nym. Consp. p. 130 l ); 
adest Fenn., sed solum in max. mer. (Nyland. etc.): Nym Suppl. 



1 ) Nomine Af. rotundifolia (L.). 

-) M. ndynris Fr. auct. nonnulli, etiam Herb. Mus. Fenn. II. 



80 Malva neglecta 

p. 73 J ), vide etiam DC. Prodr. I p. 433 J ) [superior non 
distincta]. 

Al. [Finstiom] Godby : Bergstr. Beskr. J ); Saltvik Haraldsby 
et Ovarnbo, Sund Tranvik: E. Erics. 1 ) iforsitan confirmatione 
egeat]. • Ab. Korpo: Bergstr. Beskr. 1 ), cfr Bergstr. '); Katrine- 
dal: C. J. Arrh.; Abo Lill-Heikkila: Printz in Hayr. herb., vide 
etiam supra. — Nyl. fHoglandi (»fq») in viis in Suurkyla: 
Brenn. ! l ), vide infra. — Ka. in Viborg (Nerv.), ad Havis 
[veris. Haavis] (B. Alfthan!): Malmb. '), vide etiam Herb. Mus. 

Fenn. II p. X. 

Till. Icon. 129 nor enl. Fries Of vers, till M. rotundifolia; da arten 
betecknas sasom odlad, inaste bestamningen anses osaker, for att icke 
saga osaunolik. -- I MelaKasv. Ill upptages arten fran Here provinser [»1— 9, 
14, 16»], men denna uppg. rattas i Mela Kasv. V. — A b. [Pa barlastplat- 
sen vid Abo slott] »antraffades aren 1882 och 1883 i atskilliga exemplar, 
men i ar bar blott ett enda blif vit iakttaget> : Sael. Frov. ; Nystads kaj : 
Hollm. ') — Nyl. Helsingfors Somas pa, barlast 1879: Unonins!; iakttagen 
darstades afven 1884 o. 1886: Lindb. comm. Sasom framgar af det ofvan- 
staende, hor ett af de exemplar, Brenner under namn af M. rotundifolia 
inlamnat Iran England, till M. borealis. Ehuru andra individ tillbora M. 
negleeta, kau emellertid Brenners frekvens icke betraktas sasom riktig. I 
detta afseende namnes: »uppgifves oratt sasom allmant vaxande pa vagen 
i Suurkyla pa Hogland. 1 dess stalle forekom M. borealis Wallm. ymnigt 
vid vagarna i namnda by> : Sselan i Medd. XXV p. 74. I detta samman- 
hang ma tillaggas, att jag sett exemplar af bvardera arten fran Hogland 
i A. Westerlinds herbarium. — [I k. >Bisher nur auf der Insel Gutujew, 
auf Schuttplatzen, am Ausflusse der New a gefunden, ob unserer Flora 
angehorig, ist noch zu entscheiden» : Meinsh. p. 69 *).] — Sat. Rr Eafso 
1896 (A. Pallin) : Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 52. - Ob Uleaborg sundet 
1883: S. W. Liljeblom!, tydl. pa, barlast; Uleaborg Toppila 1886: Zidb., 
jfr Brenn. Obs. 

Angaende nomenklaturen se under M. borealis. 

Malva silvestpis L. 

/// hortis colitur, nude ram disseminatw ; etiam in saburra interdum 
niinrrit. 

>Eur. omn. exc. Scand. bor. Fenn. . . > : Nym. Consp. p 129; ar 
ten upptages afven i floror etc. — Al. Odlad i Geta och Finstrom : Elf v. 
Ant. p. 34. Ab. Barlast i Abo bamn : Tallgr. p. 97; »loytyy usein is- 

tutettuna ja metsistyy (usein) > : Caj. Kasvist. ; Nystad A'illisalo : Hollmen! 



') Nomine M. rotundifolia (L.). 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 81 

r antagligen ursprungligen forvildad], jfr Ale. IV under Sat.; "Xystad]» v. 
1893 yksi kappale eraan talon pihalla, jossa sita ei viljelty, ja v. 1894 
kaksi kappaletta Prannimaessa» : Sod. — N y 1. Hango [pa barlast?] 1886: 
K. R. Booker!; Esbo: Popp. p. 14 [otvifvelaktigt odlad]; Helsingfors for- 
vildad pa gamla lutherska begrafningsplatsen 1875 och 1878: Ssel. ann., 
jfr Ale IV. - K a. Vehkalahti [>Vekkelaks»] pa barlastplats : A. Wester- 
lind herb. -- [Ik. »nicht bei uns einheimisch> : Meinsh. p. 69.] — Sat 
rr Rafso 1900 (H. Gronlund) och d. 20 juli 1906 (Ingrid Larsson genom 
Fontell): Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 52. —Ob. Uleaborg 1869: Malmberg!; 
Uleaborg Sundet 1883: S. W. Liljeblom !, jfr Ale III, Leiv. och Brenn. 
Obs. ; nagra exemplar i Kemi stad pa barlast 1892, afven tidigare anteck- 
nad darifran: Keckm. Tillaggas ma, att en Malta, mojl. denna art, iakttogs 
i Ob. Uleaborg Toppila pa barlast 1881, 1885 o. 1886 i fa ex., men allt- 
for ung f6r att kunna sakert bestammas : Zidb. 

.1/. nh-ea L. »Eur. plur. exc. . . . Fenn.» : Nym. Consp. p. 129; odl. 
och nagou gang forvildad: Ale. IV. — A 1. Jomala »Kirchhof» [sakert odlad]: 
Lindr. Vera. p. 19. — A b. Lojo odlad eller forvildad i tradgard vid Hiitis 
bro : Brenner ! — N y 1. Sibbo Ostersundom vid kanten af en skogbevaxt 
backsluttning sannolikt forvildad 1885 [tagen af en skolelev]: O. Collin i 
dupl. !, jfr Mela Kasv. V. 

M. moschata L. N y 1. Borga tillfallig i tradgarden pa Stor-Kroksnas 
1885: Seel. herb. — Ik. Sakkola Hoflager: Lindb. comm. — I Mela Kasv. 
V uppraknas arten sasom tillfallig fran A b. och I k, jfr afven Ale. IV. 



Sasom kandt hora Mere arter af denna familj till de vanligaste 
tradgardsvaxterna. I Mela Kasv. V upptagas, utom de nyssnamnda, 6 
odlade arter, och annu ett i>ar kunde sannolikt tillaggas. Dessa 6 arter 
aro foljande. 

Maiva vertidllata L. v. crispa (L.). I afseende a denna ma namnas, 
att redan Till, upptager M. crispa, men huruvida han afser samma form 
som den nyssnamnda, maste lamnas oafgjordt. — N y 1. Helsingfors tillfallig 
i tradgarden a Villa Arkadia 1898: Seel, herb.; Sibbo »in vico Paipis ad 
praedium Keeis in horto (quasi spontanea)' : W. Wahlbeck ! — S a. Puu- 
mala odlad i kyrkobyn 1880 : Sael. herb. 

En Malope upptages s&som odlad i tradgardstappor annu i O b. 
Pudasjarvi : Elf v. Ant. p. 43 och L i. Toivoniemi pa kalljord : Nordling 
p. 315. 1 Mela Kasv. upptages af detta slakte endast M. trifida Cav. sa- 
som odlad, men i tradgardskataloger uppraknas flere arter. Harom nam- 
nes : M. trifida Cav. ar den som allmannast odlas i tradgardar, kallas af 
hortulaner M. grandiflora: Ssel. ann. 

Af slaktet Althaea upptages i Mela Kasv. A. officmedis L. och A. 
rosea (L.) Cav. Angaende den senare sages : allmant odl. i tradg : Ale. Ill, 
jfr Brenn. Flor. — A 1. odlad i Geta och Finstrom : Elfv. Ant. p. 34. Se 

Typis impr. "I,, 1909. 6 



82 Althaea officinalis. 

afven Medd. XXV p. 13 afvensom Liro Ured. p. 278 o. 279. 0. Hjelt 
Forsok p. 212 tolkar Tillandz' Althaea sasom A. officinalis. Det rna dock 
lamnas oafgjordt, hvilken art harmed afses Detsamma galler niahanda 
den Althaea, hvilken upptages fran tradgardar i s. v. IS viand; Elfv. Ant. 
p. 38. Daremot kan tillaggas, att om A. officinalis namnes: »Eur. omn. 
exc. . . . Scand. plur. ; saepe etiam culta et spontanea facta* : Nym. Consp. 
p. 127. 

Angaende Lavatera tkuringiaca L. liar jag antecknat folj. Odlad 
som prydnadsvaxt : Brenn. Flor. och Ale. Ill; »in Suec. med. . . . probab. 
ex antiqua cultura superstes et inquilina* : Nym. Suppl. p. 72. — Al. 
[Odlad i] Geta och Finstrom : Elfv. Ant. p. 34. — A b. Vihti Kourla (G. 
F. af Hallstrom): Moberg Klim. II p. 60 [antagligen odlad]. -- N y 1. Odlad 
i det fria pa Hogland : Sadan i Medd. XXV p. 81. - I k. Kakisalmi for- 
vildad nara en tradgard med Dianthus barhatus: Sadan!, jfr Mela Kasv. 
V; [»nicht bei uns einheimisch* : Meinsh. p. 69]. — S a. Villmanstrand 
tillfallig i tradgarden a Parkkarila 1885: Srel. herb. — K 1. Euskiala i 
kalkbrotten! [troligen forvildad], jfr Mela Kasv. V. - - Kb. odlad i Nur- 
mes 1900: Sad. ann. — Ob. Odlad i Muhos 1900: Sad. ann. 

En Lavatera upptages redan af Till. enl. O. Hjelt Forsok p. 230, 
men det torde vara omojligt att afgOra, om harmed afses denna eller mojl. 
folj. art. Detsamma galler afven om den Lavatera, hvilken upptages sasom 
allm. odlad i blomstertappor i O b. Pudasjarvi : Elfv. Ant. p. 43 och L i. 
Toivoniemi pa kalljord: Nordling ]). 315. 

Lavatera trimestris L. upptages sasom allmant odl. i tradgardar : Ale. 
Ill, jfr Mela Kasv. etc. 



Tiliaceae. 

Tilia ulmifolia Scop. 

In parte australi passim ( — satis frequenter) saepe 
etiam ut arbor satis alta occurrit; parum supra 62° rarescere 
ineipit, sect usque ad 63^ 40' visa est, in plagis magis septen- 
trionalibus nisi rarissime non floret et saepe fruticosa Jit, 
ceterum efr clescript. Scelani in Medd. V p. 241—245. His 
temporibus frequentia et copia in parti bus inprimis septen- 
trionalibus usque minuitur. 

Till.; Kalm; st fq in silvis, epp in par. Padasjoki Tavastiae: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 83 

Hell. p. 12; in dumetis montosis st fq : Prytz; in pratis nemo- 
rosis Tavastiae, Alandiae, provinciarum austr. et mediarum, 
Norrmark: Wirz. pi. off., cfr Trautv. II p. 33; maxima pars 
Fenn.: Fries; Eur. plur. exc. . . . Scand. bor.: Nym. Consp. p. 
131 nomine T. parvi folia, Ross. bor. or. etiam Fenn.: 1. c. 
nomine * T. septentrionalis ; Fenn. australis: Trautv. Incr. p. 
142, cfr 1. c. p. 140 et 142 variis nominibus ; terminus polaris 
arboris . . . Fenn. hie in Ostrob. med. ponitur: Nym. Suppl. p. 
73, vide etiam Gadd Underratt. p. 5, Led. I p. 441, Ign. 
Geogr. p. 340, Koppen Verbr. I p. 20-22 et 25 et tabulam 
geographicam in 1. c. II, Kihlman in L. Y. 1897 p. 48—50, 
Hult Vedv. p. 8-9, Hjelt Utbr. p. 148 [15-16], cum tabula 
geogr., Sallm. p. 2, Lindr. Bidr. p. 15-16, et inprimis Kihlm. 
Nordgr. [Medd. XXIII] p. 84-101, ubi p. 85-94 e 29 locis 
enumerator. 

Al. (p): Bergstr. ; frequentior in parte occidentali quam 
in parte orientali Alandiae: Bergstr. p. 6; complur. loc. [Fin- 
strom] Basto, [Hammarland] Skarpnato etc.: Bergstr. Beskr.; 
Saltvik Tobole (poss. Hausen): Arrh. & K.; Kokar Ido Lindo arbo- 
res humiles: Arrh.! et Palmgren!; Hammarland Appelo (Bergroth): 
Ch. E. Boldt, ceterum vide infra (p. 94). — A b. st fq: Zett. 
& Br.; Pargas (!) una cum Quercu maxima copia circa Muddais: 
Elmgr. p. 142; Pargas p: Arrh. Ann., spec, e Stortervo Len- 
holmen! circ. 18 m [»60 fot»] alt.; Sagu r: Cavander p. 14; 
Marttila [»St Martens socken»] saltern in saltu Rahkio: Elmgr. 
Beskr. p. 180; par. Eura in silva Kolva : Lindstr. p. 101; [Muu- 
rila] (rr) ad lacum »Itainen Lampijarvi» : Renv. [errore typo- 
graphic nomine T. ulmiflora]; (p): Sel.; Lojo Storon Paavola: 
E. af Hallstrom in Hayr. herb.; Karislojo Karkali, Lojo Jalan- 
saari et in parva insula prope Laxpojo: Lindb. comm.; Vihti 
p: Printz; [Vihti] p maximam partem fruticosa, sed etiam 
arbores circ. 7—8 m altae: Flinck, ubi e locis plus quam 10 
enum., quern 1. inspicias; etiam E. af Hallstr. et V. E. Broth, 
e par. Vihti enumerant; Pyhajarvi et Pusula st fq, enum.: 
Weeks., vide infra; Mietois, Mynamaki et Karjala st r (inter- 
dum r, nonnullis plagis p): Caj. Kasvist., ubi e permultis locis 
(saltern 13) enumeratur, quern 1. inspicias; A. Nyl. et Sand. 



84 Tilia ulmifolia. 

non coram. — N y 1. p in par. Inga prope Fagervik in Stor- 
Bonas et in taeniis Noton, Elgo [»Elisjo»] etc., in par. Karis ad 
Snallbole (Gronkarr) et in taeniis prope Hostnas: His., vide infra; 
Karis ad viam publicam prope fines par. Inga: Brenn. vaxtf. 
p. 78; [Kyrkslatt] ad Korpbarget ad Humaljarvi, Peders etc., 
Ovidskog: Rosb. Kyrksl. p. 109, cfr Brenner in Medd. XXIII p. 
6—7 et vide infra; Kyrkslatt Hooxholmen et Granholmen ad 
Sperringssund et in insula Rilax: Brenn. I. c. p. 7; Kyrkslatt 
in luco ad praediolum Fiskartorpet ad sinum Esboviken cp, in 
insula lacus Hvittrask cpp: Ssel. herb.; Esbo Niemis Storangs- 
backen haud procul a finibus praedii Urberga et praedium 
Esbo: Gadol., cfr Popp. p. 15; [Nurmijarvi] (st fq): Stenr., cfr 
1. c. p. 13 et infra; [Helsinge] Nordsjo, Sibbo (Chydenius): 

o 

Seel, ann.; r Degero: W. Nyl.; Thusby st fq: Astr. & H.; p: 
Ssel. 0. Nyl. ; Borga. insula maritima Korssund 2 arbores excel- 
sae: Ssel. herb.; [Hogland] frutescens in rupe in Haukkavuori: 
Schrenk p. 161 ; [Hogland] unicus frutex parvus in faucibus 
profundis supra »Suuren korkian lahti»!: Brenn. — K a. st r 
saepe arbores altiores, maximae circ. 15 cm [»1 qvarter»] in diam.: 
Blom et Blom in litt. 1878; st r in parte interiore, in vicinitate 
fluvii Vuoksi (fq), plerumque fruticosa, ut Antrea Kuparsaari et 
Pampas, Kirvu Sairala Tietavala et Kuismala ad Viialampi, sed 
in vicinitate fluvii Vuoksi, ubi frequentior et copiosior provenit 
inprimis in insulis par. Raisala, arbores 5—8 m altae haud 
rarae fuerunt: Linden, cfr 1. c. p. 125, Diar. 6, IV, 1889 et 
de magnitudine arborum vide infra. ■ — Ik. st fq: Malmb.; 
multa spec, in H. M. F.; [arboris forma deficere videtur: 
Meinsh. p. 69-70]. 

S a t. p usque ad Ruovesi: Malmgr. ; Luvia Perankyla. ad 
fines par. Euraaminne prope viam publicam spec, unicum, duo 
fere [»ett par»] m altum, fruticosum, complura etiam spec, in silva 
vicina inveniri dicuntur (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb.; p— st 
fq nonnumquam arbores humiliores, saepius autem frutices 
magni: Hjelt; [in partibus ad occidentem versus a Nasijarvi 
sitis], ut videtur, st fq: Sola p. 89; Ikalis r: Garlsson p. 4; 
[Jamijiirvi] in summo iugo Soininharju: Herlin p. 148, cfr 1. c. p. 
131, 133, 149 et inprimis tabulam geographicam; Soininharju 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 8» 

nonnullae tiliae enum., rustiei dicunt ibidem antea st cp fuisse: 
T. J. Blomqvist in Forstf. Medd. XXII p. 139, quern 1. inspicias; 
Jamijarvi in parte austro-occidentali p: Herlin in litt., vide in- 
fra; Kuru: Furuhjelm! [var. macrophylla]; Kuril Niinimaki 
nunc maximam partem exstincta, prope Aureejarvi complur. locis 
velut in insula Majasaari frutices 2,5-3 m alti, Heinaaho et 
Janisniemi, ad Uljas nunc exstincta: Kihlm. Nordgr. p. 85—87 
quem 1. inspicias, vide etiam supra et infra. — T a. Saaksmaki 
st fq: Tikk.; [Kalvola] baud infrequens : Knabe Fort., cfr Borg 
p. 438; st fq ad Haapamaki parvas silvas conficiens et arboris 
forma, eodem modo ad Kuohijoki et in saltu Suoniemi in Sa- 
halahti, diam. media 10—15 cm [»4— 6 tum»], in insulis in 
Kukkia cpp, sed saepissime fruticis instar: Leop.; Tyrvanto fq: 
Pal. p. 7; (p): Asp. & Th.; st fq quamvis plerumque pc, in 
Padasjoki copiosior: Norrl. s. 6. Tav.; cp ex. gr. in promun- 
torio Papinsaari in Vesijarvi: Norrl. s. 6. Tav. p. 83; Padas- 
joki inter Verho et templum arbores magnae usque ad 250 cm 
in ambitu basali: Hult coll., vide etiam Hult tr. p. 194 et Hell, 
p. 12 [supra p. 82 impressum]; Langelmaki (p) (Grahn): Ssel. 
Fort.; Langelmaki ad Isoloytanejarvi prope Lakanen : Hult coll. 
et G. 0. Timgren in litt.; Langelmaki st r Sinivuori in lucis 
et pratis silvaticis, ad clivum Hattis, in vicinitate Nihuanjarvi et 
ad ripas lacus Hirvijarvi in pratis silvaticis: Borg Tiet. ; Juupa 
;»Juupajoki»] Kopsamo Kolli circ. 5 km a statione Korkeakoski 
nonnullae tiliae in vicinitate lac. Hirvijarvi inveniri dicuntur: A. M. 
Heikinheimo in L. Y. 1908 p. 130; Jamsa complur. locis (Forstm. 
Gronholm): Hult coll.; [par. Gustaf Adolf] (fq); Bonsd.; (st fq): 
Wainio Tav. or., vide etiam sub var. obovata Mela; plerumque 
fruticis instar non tarn propter coelum asperum, sed quod prius- 
quam ad arboris magnitudinem perveniat ad restes fabricandas 
caeditur: Wainio Tav. or. p. 6, vide ceterum infra. — S a. 
complur. loc. ex. gr. Taipalsaari!, Nyslott: E. Nyl. & Chyd. 
nomine T. vulgaris; Valkiala p arbores solitariae vetustae 
complur. loc. in betuletis ad Buotsula, Kuusanlammi etc.: 
Hult Fort.: Villmanstrand Parkkarila in colle silvatico arbores 
perpaucae altitudinis mediocris, fructiferae, Taipalsaari in nemore 
fructifera: Ssel. herb.; [Ruokolaks (!)] p »in silvis quaedam Tiliae 



86 Tilia ulmifolia. 

species passim reperiri dicitur, nunquam florens» : Hult; et in 
Kytonsaari et huic finitima insula Oritsaari arbores altae (v. Wey- 
marn, Londen) : Hult p. 133; cum arbores steriles in horto in- 
stituuntur, florent velut ad Rautio (v. Weymarn): Hult coll.; 
Ruokolaks ins. Kytosaari in nemore ep, arbores mediocres 1889: 
Ssel. herb. — K 1. r usque ad Ladogam borealem: Fl. Kar.; st 
r in vicinitate lacus Ladoga ex. gr. Hiitola in vicinitate templi 
fruticosa: Linden; Parikkala arbor sponte nata, multa metr. 
[»famnar»] alta: M. & J. Sahlberg!; Parikkala p: Hann., vide 
infra; Valamo locis nemorosis st cp, vere spontanea, 1881 : Ssel. 
ann.; Uukuniemi: Nikl. ! ; p [in Sortavala (!) et Impilaks] (Backm.): 
Norrl. Symb.; Ruskiala p: Zill., vide infra; Palkjarvi Korkia- 
niemi cp, arbores sat altae, in vicina quoque insula Niinisaari 
dicitur esse, etiam ad Pirttiniemi!, Ruskiala Korpikallio circa 
4 m [»14 fot»], Suistamo ad Suistamonjarvi: Hjelt Ant. p. 24, 
26 et 27, cfr etiam 1. c. p. 65 et vide Middend. p. 574. 
Kol. st r— p »in reg. silv. et coll., ubi arbuscula in declivibus 
silvarum fertilibus, praesertim in vicinitate rivulorum crescunt, 
saepe singillatim, in luco prope Mjatusova arbores numerosas 
observavi (diam. bas. usque ad 0,3 m). Ad templum pagi 
Vosnessenje! arbores nonnullae, verisimiliter cultae, adsunt, 
quarum unius basis diam. 1,3 metr. est; altera harum ad f. 
microphyllarn pertinet. In reg. aren. rr» : Elfv.; Solomeno 
(Simming!), Petrosavodsk ! : Norrl. On.; Giinth. et Caj. vide 
sub Kon. 

O a. p usque ad Jurva!: Malmgr.; Kristinestad Stora 
(A. Nystrom): Stromb. ; Jalasjarvi Anttila ad praediolum Jussila: 
Backman p. 271; Alavus Sydanmaa inter viam ferratam et 
lacum Kaarasjarvi a. 1888 arbor 4—5 m alta (M. E. Osterman): 
Kihlm. Nordgr. p. 87; Kurikka prope fines par. Jurva ad Niinis- 
tonjarvi nonnullis locis, Ilmola prope fines par. Jurva ad Passilan- 
vuori Aijanpelto lucus satis magnus etiam arbores magnae usque 
ad 12—14 m, Niinimaa infra Sikavuori prope fines par. Laihela 
2 arbores et frutices, denique Ilmola Santavuori (alumn. Jaaske- 
lainen): R. Hammarstrom comm., cfr Hammarstrom in Geogr. 
F. T. 1902 p. 159, 160, quern 1. inspicias, et effigiem (aut Medd. 
af Geogr. F. VI, Helsingfors 1903, p. 9) et Pohjan Poika 1905 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 87 

N:o 2, ubi dicuntur arbores usque ad 15 m altae esse; Alavus 
Svdanmaa: Ale. IV; Laur. Vaxtf. omnino non comra., vide etiam 
Kihlm. Nordgr. p. 97. — T b. p— st r per totum territorium: 
Broth.; plerumque frutices circ. 2 m [»famns hoga»] ad ripas 
rivulorum, arbores a me tantum in Tavastia maxime septentr. 
occ. [Pihtipudasi ad deversorium Aho! visae, erant 5—7 m 
[»3— 4 famnar»j alt., sed gracillimae, adhuc locus Fenniae 
maxime septentrionalis, in finitima enim Ostrobottnia non esse 
dicitur 1 ): Broth, p. 189, efr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Vuori- 
salo prope Jyvaskyla nonnullae tiliae, fere ad praecipitem mon- 
tem reptantes: Prim. p. 53, vide etiam Prim. p. 58; Keuruu 
Mantanvuori in silva mixta frutex ulnaris (60—70 cm altit.), 
sterilis (1868): Ssel. ann. et herb., cfr Medd. V. p. 242; haec 
arbor, ut narrant rustici, r in paroecia [Pihlajavesi] occurrit, ad 
Kitunen in par. Virrat [»Virdois»] tilia visa est, cuius surculus 
e silva propinqua sumptus est: Norrl. n. v. Tav. p. 429; Kivi- 
jarvi in pago Kinnula: Furuhjelm!, cfr Medd. V p. 242; Saari- 
jarvi Pajumaki nunc exstincta, Viitasaari Lakomaki antea com- 
plur. locis nunc autem fere exstincta, Pilkkasuo frutices circ. 2 
m alti, ad Pikku-Vuorijarvi, prope Vuorijarvi, ad pagum Niinilaks 
prope Keitele nunc exstincta, Sakarila Keiharinkoski (adv. Jack), 
Purala in ripa lacus Kolimajarvi et saltern antea in Aittoniemi, 
Pihtipudas Ilosjoki 3—4 frutices, quorum maximus 5 m altus 
et diam. 8 cm, sterilis: Kihlm. Nordgr. p. 87—90, quern 1. in- 
spicias, vide etiam sub Om., spec, e Viitasaari Lakomaki Niini- 
notko! adscriptum: »frutex unicus fundo argilloso c. 2,5 m 
altus sterilis*; Keitele 5 km ad septentrionem versus a templo: 
1. c. p. 91. — S b. in partibus septentrionalibus raro floret, 
circa Kuopio et usque ad lisalmi et Pielavesi: E. Nyl. & Chyd., 
cfr E. Nyl. Veg. p. 261; Jorois Jarvikyla nunc tantum in insula 
minima haud procul a praedio unus alterve frutex sterilis: 
Lindb. torff. p. 2; Leppavirta p: Enw.; st r: Mela, spec, e 
Kuopio!; Lavais prope Kuopio: N. af Ursin!; Kuopio Kiviniemi 
8—9 cm in diam. 0,3 m [»en fot»] a radice: Sselan in Medd. 
V p. 243; Kuopio ad praedium Jynkka florescens 9, VIII, 1879: 



') Postea ibidem reperta. 



88 Tilia ulmifoiia. 

Sael. herb.; Kuopio Hirvilahti Petynsaari: Budden!; Kuopio in 
insula lacus Melavesi 25 km ad septentr.-orientem versus a 
Kuopio, ubi bene viget: H. J. Aminoff in Forstf. Prot. 1891 p. 
224; Pielavesi Tuovilanlaks 0,9 m alta: Lundstr., spec, in dupl.!, 
cfr Medd. V p. 242 et 243 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135; 
maxime ad septentrionem versus in Viannansaari ad catarrhac- 
tam Vianta circ. 40 km [»4 peninkulmaa»] ad septentrionem 
versus a Kuopio, arbores in Viannansaari sunt magnae et vali- 
dae, etiam in Sayneensalo prope Kuopio nonnullae tiliae: Aug. 
Ahlqvist, Kalevalan Karjalaisuus, Helsingissa 1887, p. 124 not; 
Maaninka Kauvanniemi in pag. Hyttila frutex magnus [spec. 
adscriptum Pieni Lappi ad ripam!], Haataanniemi ad Ruokovirta 
complures frutices vetusti [»pehkoja»], denique in insulis lacus 
Onkivesi in par. Lapinlahti: Kyyhk. litt. ; Pielavesi Saaskyniemi 
nunc exstincta, Katajamaki Otramaki duobus locis, Nilsia multis 
locis ex. gr. Kaareslaks ad Ruuskalanmaki, 2 km ad septentrio- 
nem versus a Pieksankoski, Rissalanmaki, Lierisaari lacus 
Vuotjarvi cp inveniri dicitur, Karttusensaari lacus Syvari nunc 
multo minore quam antea copia, Partala nunc exstincta, ad 
fluvium Alaanteenjoki, ad rivum Paljakanpuro, in iugo Niini- 
harju 2,5 km a Partala cp (in his tribus locis, ut coram, posses- 
sor praedii Partala), ad Koyritynmaki in pago Suojarvi et ad 
orientalem ripam lacus Vaarajiirvi, denique in par. Iisalmi ad 
Niinimaki nunc exstincta et ad Naatamaki: Kihlm. Nordgr. p. 
91—94, quern 1. inspicias; M. & J. Sahib, non comm. —Kb. 
Tohmajarvi Kyperavaara prope Everila: Hjelt Ant. p. 65; 
Tohmajarvi Vartsila: Kihlm. Beob. p. AXX, cfr 1. c. p. 14-15; 
Liperi p Outokumpu!, infra Parnanvaara, Pahapohja etiam in 
Polvijarvi Niinikkosaari et insulis Telmo inveniri dicitur: Eur. 
& H., cfr Medd. V p. 242; secundum iugum Hiekkaharju! ar- 
bores usque ad 3 aut 4 m [»2 eller 2 Va famn»] altae: Hallstr., 
cfr Medd. V p. 243; [inter Pielisjarvi et Hoytiainen] p-st r 
arbores solitariae inprimis in partibus orientalibus et septen- 
trionalibus territorii: Axels. Putk., vide infra; ut certi auctores 
tradidere, nonnullis locis ad Pielisjarvi et Viekijiirvi, velut in 
ins. Kynsisaari in par. Nurmes et Varpainen in par. Lieksa, 
etiam ad Lieksanvaara fuisse dicitur, nunc autem obusta esse: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fermiea, 35, N:o 1. 89 

Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — Kon. r usque 
ad Onegam: Fl. K«r.; st r »omnino spontaneam vidi ad Pertti- 
niemi !, ubi sub rupes in declivi saxosa arbores nonnullas inter 
quas unam 16,6 m [»55 pedes»] alt. observavi, Mundjarvi in 
prato fertili declivo, Tiudie! 7 m alt. [24'], Jalguba, Koselma 
(Sahlberg), in pago Valkiamiiki culta; in Saoneshje ad pag. 
Schungu! 2 arbores vetustas (verisim. spont.) altitud. 9 m [30'j 
ambitumque 2,7 m [9'] attingentes vidi, in parte australi quoque 
dicitur adesse; in Reg. occ. desideratur» : Norrl. On., ubi de- 
scription cfr 1. c. p. 26-27 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Suis- 
tamo Loimala frutices nonnulli (Modeen): Hjelt Ant. p. 65, cfr 
1. c. p. 53; Dvorets: Sahib. Dagb. et Bidr.; a Vosnessenje usque 
ad Schungu [vide infra], in locis prope ripam lacus Onega et 
in omnibus fere insulis eiusdem lacus . . . Terminus septen- 
trionalis contra pagum Tshelmush, ubi tantum frutices humiles: 
Giinth. p. 35, cfr 1. c. p. 24; e permultis locis enumeratur, ad 
septentrionem versus usque ad Klimetskoj [»Sennoguba»] et 
Kishi: Gaj.; prope Kusaranda in insulis lac. Onega: Kihlman in 
Medd. XVIII p. 15, vide etiam infra et p. 93 et p. 94. 

Om. r Lestijarvi: Hellstr. !, vide infra et cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 135; Reisjarvi ad finem superiorem lacus Pitkajarvi 
prope praedium Kokkoniemi [aut Kolkkoniemi] prorsus spon- 
tanea, a. 1884 7 arbores, 15 arbores nuper caesae (laneagro- 
nomen Laurin): Blomqvist in litt. 1894; has arbores etiam comm. 
Zidb., qui ramulos vidit; ad Leppamaki in limite inter Pihti- 
pudas et Pyhajarvi, ad Niinimaki in limite inter Pyhajarvi et 
Kiuruvesi et in insula australis partis lacus Pyhajarvi arbor 
7,5 m alta prope solum 78 cm in diam. (B. Dyhr), Reisjarvi 
Kangaspaa 63° 40' lat. 24° 40' long. (J. E. Wierimaa): Kihlm. 
Nordgr. p. 90—91, quern 1. inspicias, vide etiam infra et p. 94 
et p. 94—95. 

Under olika tider har detta trad benamnts med olika iiatiin. Sa 
innefatta Kalm, Hell., Prytz m. fl. det under namnet T. europaea L. ; dar- 
efter kallades det i allmanhet T. parvifolia Ehrh. (hos His. finner man 
var. a polyantha och (i intermedia Koch, under hvilket senare namn de 
sarskilda lokalerna aro uppraknade). Ruprecht utbrot ur denna art T. sep- 
tentrionalis och antecknade a ett exemplar fran Stromfors » forma T. vul- 
garis Hayne . . . omnia reliqua specimina Tiliarum fennicarum pertinent 



90 Tilia ulmifolia. 

ad T. septentrionalem m. (nee T. eordatam Miller l ) = T. parvifoliam auct. 
cyma multiflora insignem)», jfr Not. XIII p. 470, Fl. Ingr. p. 219 o. 221, 
afvensom Norrl. On. p. 144. I de fiesta arbeten under den narrnast fol- 
jande tiden tinner man linden omnamnd under det af Ruprecht gifna 
namnet (Brenn. Flor. atskiljer T. ulmifolia och T. ulmifolia var. septenfrio- 
nalis Rupr.), se afven Nym. Consp. Saelan anser dock den medeleuropeiska 
linden identisk med var, hvarfore han med forkastande af det kollektiva 
namnet T. europaea kallar den T. ulmifolia Scop., jfr Medd. Ill p. 192 och 
V p. 243. Under senaste tid har afven benamningen T. cordata Mill, kom" 
mit till anvandning, se t. ex. Mela Kasv. IV och V. Da, emellertid alia 
dessa benamningar otvifvelaktigt afse samma form, synes det ieke vara 
ska! att fullstandigt utreda, hvilket namn, som anvandes af hvarje sar- 
skild forfattare. 



I afseende a lindens forekomst ma, utom hvad bar ofvan anforts, 
annu tillaggas ett antal detaljuppgifter. Om forekomsten i A b. Pyhajarvi 
och Pusula lamnas foljande upplysningar : >Pyhajarven Haavistonpu- 
ron laaksossa, Haaviston I Talleen lehmihaassa kolme yksinaista puuta, ja 
monin paikoin vesoja kannoista, Vaskijarven Toyraan torpan luona run- 
saasti vesoja kannoista, Pusulan Ikkalan Kotojarven ymparilla pari punta, 
Kaitlammista laskevan puron varrella muutamia vesoja, Roson kohdalla 
lehtomaisessa puron laaksossa pensasmaisena runsaasti, Tarkeilan jarven 
lansirannalla muodostaen tihean pensaikon vuoren juurella, saman jarven 
itarannalla yksinaisia puita ja vesoja, Hyrkkolan ! Hyypion maen juu- 
rella 5 _ 6 puuta> : Weeks. — Fran senaste tid skrifves om forekomsten i 
N y 1. Ekenas skargard: »Snappertuna Dragsvik Storholm och Lillholm (i 
Dragsviksfjarden) atskilliga lindar, delvis ratt stora, pa Storholmen at- 
minstone en mindre dunge. Ekenas Hasto nagra medelstora trad ; 
rinnes nog afven annorstades i Ekenas skargard > : Hayr. — Om artens 
forekomst i Kyrkslatt tillagges : » Linden ar mycket vanligare an eken. 
I syunerhet i lundar vid sjostrander antraffas den ofta. Pa flere stallen 
i Ovidskog antraffas den i hela dungar, synnerligast a Jofsholmen och 
pa Stortraskets sodra strand klanga lindbuskar i bergsskrefvorna. For 
ofrigt antraffas lind har och dar vid Kalljarvi, afvensom pa Ofverkurk, 
nara Saltfjarden och vid Sperringssundet» : Rosb. Kyrksi. p. 110—111. — 
Angaende forekomsten i Nurmijarvi tillagges: >Harvinaisempi, mutta ta- 
vataan sitakin alueen etelaosassa, joskus hyvinkin suuria. Jotkut puut 
Nnrmijarven etelarannalla ovat lahes 0,5 metria paksut» : Stenr. p. 13. — 
Gadol. m. fl. anfora flere specialuppg. earskildt fran ostra Nyland ; jag 
bar dock ej ansett skal forefinnas att infora dem. Daremot fortjanar det 
framhallas, att da en stor lind pa Vatskiirs bys mark i Perna skargard 



l ) Se dock barom Trautv. Incr. p. 140 och langre fram. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 91 

omtalas, tillagger Ossian Reuter : Linden vaxer dar ej alldeles sallsynt 
sasom vild, men nastan alltid i buskform: Medd. XXXII p. 38~39. — 
Ka. Kirvu Kuismala ett 11 m. hogt enstaka trad midt i byn : Linden; 
»pa Poyryniemi udde pa gransen mellan Antrea, Kirvu och Raisala sock- 
nar sag jag pa en akerbacke en valdig lind a£ omkring 18 meters hojd 
och med en stamdiameter af omkring 50 cm en half meter ofvan marken. 
I narheten at' detta stalle observerades flere andra trad af ansenlig storlek, 
hvilka dock ej visade sig vara af mer an 12 meters hojd med en stam 
diameter af 40 cm, en storlek, som kunde uppnas af lindar i Raisala >: 
Linden p. 125 not. 

Sat. Om fbrekomsten i trakterna vaster om Nasijarvi skrifves : 
»Lelirnusta on Ylojarvella, Viljakkalassa, Hameenkyrossa, Suoniemessa 
ja Pirkkalassa [Birkkala] siksi lukuisissa paikoissa, ettei yksityisten loyto- 
paikkojen luetteleminen voi tulla kysymykseen. Useimmiten se kasvaa 
puronvarsilla ja lehdoissa, varjoisissa paikoissa, ja tulee silloin verrattain 
hoikaksi, mutta yli 10:nkin m korkeaksi. Harvoissa, valoisissa lehti- tai 
sekametsissa jaa se matalammaksi, miltei pensasinaiseksi. Vihdoin nain 
Hameenkyrossa Kalkunmaen kyliin laheisella Patasen vuorella miltei pal- 
jaalla kalliolla muutamia lehmuksia, joiden 4:kin dm paksut rungot olivat 
hyvin mutkaisia ja aluksi maata pitkin painuneita» : Sola p. 89, jfr 1. c. 
p. 88. Till hvad har namnes anser jag mig bora tillagga, att man atmin- 
stone i Birkkala, ehuru tamligen sallan, afveu ser lindea i tradform pa 
jamforelsevis oppen mark. Sarskildt de vackra lindarna vid Korvola by, 
som aro synliga saval fran jarnvagen som fran lands vagen, bora i detta 
afseende framhallas. Angaende lindarna a Peltosaari i Karkku se langre 
fram p. 96: Hjelt. — Herlin framhaller, att hau i Jamijarvi »icke funnit 
nagon enda ung lind, hvaremot aldre enstaka lindar antraffas iinnu har 
och hvar i Jamijarvi kapells sydvastra del. Salunda har jag ofverkommit 
under exkursioner darstades ratt manga, men sjukliga lindar, t. ex. vid 
Rasi en lind, 3-grenig ungefar 2,7 m [»l'/i famn>] fran roten och matande 
vid brosthojdi medeldiameter c. 89 cm [»36 turns]. Stammen dock nedtill 
genomrutten och lofverket glest. Grenarna matte 1 a 2 m [»par aln>]fr. 
stralpunkten 20-30 cm [»8— 12 t.»] i diam. Vid Lantaluoma funnos 5 aldre 
lindar i samma lundbacke, matande 30-17 cm [»12~7 t.»] i brosthojd. En 
mangd lindar (12-8) funnos vid Isovihu [namnet svarlasligt], men voro 
miijligtvis ditplanterade fran nagon skogsbacke. Den storsta 35 cm 
[>14 t.»] i diam. och reslig. Vid Pajulahti uppgifves likasa finnas lindar. 
I siidant fall kan man saga, att aldre lindar ej aro sallsynta . . . i SV. 
Jamijarvi, men tynande* : Herlin i bref 1890. — Senare namner ban om 
forhallandena i samma trakt. *Tilia ulmifolia antraffas vanligen i enstaka. 
buskformiga exemplar i lundar, bjorkblandskogar, vid en stenig back eller 
fors ; nastan alltid tinner man darjamte rester af en lundartad undervew- 
tation. Har och hvar antraffar man enstaka lindar med utbildad stain. 
I Jamijarvi i narheten af Ratakko hemman finnes ett uraldrigt och mur- 



92 Tilia ulmifolia. 

ket, vid brosthojd ursprungligen tregrenigt exemplar, rnatande nara en 
half meter i genomskarning nedanfor de trenne grenarna. Vid Vihusaari 
hemman pa en holme i en valdig ljungmosse star en liten grupp af storre 
lindar, hvilka hade ymnigt stubb- och rotskott. Vid Pajulahti sta 4 spridda 
sadana pa faltbackar. Vid Rautavihu matte ett enstaka, vackert exemplar 
34 cm i genomskarning vid brosthojd. Det stod ar 1892 i full blom annu 
sa sent som den 30 augusti och hade da frostskadade blad och blomskarm. 
Vid Lantaluoma atersta nagra mindre lindar af en forut storre grupp . . .»: 
Herlin p. 133. — T a. >De fiesta af de lindar, som jag sistlidne sommar 
(1907) antraffade i Birkkala a Toppari vid Pyhajarvi, voro laga och busk- 
lika, nagra fa uppnadde en langd af 2 a 3 manshojder och dessa voro 
langt ifran kraftiga till vaxten. For ofrigt tycktes dessa lindar hufvud- 
sakligen hafva fortplantat sig genom rotskott» : Ssel. ann. [Dessa lindar 
sagos afven af Sola, se under Sat.] — Angaende forekomsten i Saaksmaki 
skrifves: »Nagra exemplar vilda lindar i denna del af socknen [Lahis hor- 
net] ... I det. hire af Salo . . . Har vaxer linden vild. Tva bland de 
storsta exemplaren mata i omkrets 3,85 m, resp. 3,15 m. Pa Pobja udden 
tinner man . . . lind [likasa. pa] Vainoniemi torp. . . . Ofverallt pa Rauttu- 
udde . . . Konho-angarna aro kanda for sin kantvegetation af lind» : Rosb. 
Utk. p. 216—219. — »Palkane, tierstades vid Mallasvesi, Palkaneenvesi o. 
Roine : Aimala nara byn och pa dess utagor vid Suolahti vik af forstn. 
sjo, Karhunsalo och Hausalo stora holmar samt andra stallen pa Myttaala 
gods o. Malkila, Huhti o. Paino byars agor vid Mallasvesi o. Roine, nara 
Hnntila by vid Palkaneenvesi. Pa dessa orter upptrader linden talrikt. 
Fataligt 1. blott i enstaka exemplar forekommer hon dessutom inom lof- 
1. barrskog i nagra andra trakter af socknen*: Zidb. — Harom namnes 
yttermera: »Lindens standorter utgoras i Palkane af lundar foretradesvis 
pa, steniga angs- och lof- eller blandskogsbackar med riklig mylla. Den 
upptrader mest sasom hogre Imske spridd bland andra loftran, mindre 
ofta bland barrtrSn. Icke sallan, sasom t. ex. stallvis pa Kyontaanniemi 
vid Suolahti, bilda dock lindbuskarne under den hogre skogen ett sam- 
manhangande och lofrikt underbestand eller snar, som nastan fullstandigt 
skyler den med stenblock fyllda mark, hvarpa de vaxa. Att den vilda 
linden foretradesvis antager buskform, beror i vasentlig man darpa, att 
den nastan aldrig far vaxa ostord, utan upprepadt med omkring ett ar- 
tiondes mellantid blir nedskuren eller huggen i och for bast- eller loftakt. 
De fran den lifskraftiga roten och stubben talrikt uppvaxande skotten ut- 
mattas genom sin ymnighet, aftaga genom den upprepade afverkningen 
smaningom i vaxtkraft och undertryckas af ofvervaxande bjork- eller 
blandskog. Otvifvelaktigt ar, att linden, om den finge vaxa i fred, ganska 
ofta skulle utbilda sig till ett ratt sttltligt trad samt t. o. m. kunde utgora 
hufvudbestandet i sammanhangande lundar. Det bander mimligen icke 
sallan, att da en lind pa, en nagot sa nar oppen plats af en tillfallighet 
t';ir sta ostympad blott 2—3 artionden, den redan under denna tid utvecklat 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 93 

nig till ett lummigt trad af iuemot 10 meters hojd eller mera. Den vilda 
linden synes ej fortplanta sig genom sjalfsadd sasom lonnen, men val 
genom rotskott* : Zidb. [tillagg]. — For langesedan skrefs: »Lammassaari 
holme [i Tyrvanto] ar anmarkningyvard for sin skona och stora vaxt af 
Lindar» : Pal. p. 5. — K 1. Angaende forekomsten i Parikkala skrifves: 
»Siella taalla reheviesa lehdoissa muiden puiden joukossa pensasmaisena. 
Puun muotoisia harvemmassa : Pitkassa saaressa useita n. 6—7 m korkui- 
sia 15 cm paksuja. Papinniemessa samoin ; Lehmusniemessa iso puu c:a 
12-15 m korkea 30-35 cm paksu» : Hann. - Angaende forekomsten i 
Ruskiala skrifves ater: »Jag uppmatte 2:ne exempl., som voro ung. 7 m 
hoga och stammen nedtill i omkrets 0,3 5 m. Den forekommer bar och 
dar pa och invid bergsluttningar tillsammans med lonn, Viburnum etc. 
I Sortavala daremot skall den (enl. Apotekar Relander) forekomma ym- 
nigt nog, men aldrig uppna nagon betydligare storlek, emedan alia storre 
trad skalas och bastet anvandes till sall-bottnar* : Zill. 

Kb. Fran trakten mellan Pielisjiirvi och Hoytiainen skrifves: *Ja- 
lommista puulajeista on niinipuu eli lehmus ainoa, joka alueellamme, niin 
kaukana pohjoisessa, enait menestyy ja sekin harvinaisena esiintyen. Niini- 
puu viihtyy parhaiten vaarojen paivanpuoleisilla rinteilla, multarikkaissa, 
kivikkoperaisissa seuduissa ja siellakin enaa luetuilla kohdin yksinaisina 
puina, vaikka ennen kylla on tavallisempikin ollut. Itse olen nahnyt niini- 
puita ainoastaan kolmessa paikassa yksittain kasvavana: Kolivuoren juu- 
rella laivalaiturin labeisyydessa, Mellihtanlahden lansirannalla eraan niityn 
laidassa seka Vaaralammin labeisyydessa Jaakkolanvaaran rinteella. Viime- 
mainittu puu, joka lienee suurin. mita nailla mailla enaa on olemassa, on 
varmaan jo sangen vanha. Se naet on 10-12 m korkea ja monihaaraisen 
vartensa tyvesta lahes 2 m paksu (ymparimitatenl. Tuo komea puu kukki 
paraikaa taydessa kukoistuksessaan heinak. 20 p. 1897, kun oppaan neu- 
vomana kavin sita katsomassa. — Useiden vaarojen multarikkailla rinteilla 
kertoo vanhempi kansa niinipuita heidan lapsuutensa aikana viela loyty- 
neen, paikottain runsaamminkin, niinkuin Makran itarinteilla. Myohemmin 
ovat ne metsia haaskatessa tai kaskeksi kaadettaessa tulleet muitten puit- 
ten mukana maahan hakatuiksi» : Axels. Putk. p. 21—22. — Kon. Angaende 
forekomsten i denna provins namnes senare: »Koselma, Suopohja spars., 
Dvorets, Utukki, Hallijarvi etc. taml. spridd, pa holmar vid Tolvoja; pa hol- 
marna utanfor Kusaranda ytterst ymnig, snarbildande, Kusaranda, vid 
Schungu! flerst. enstaka, gamla trad i akerbackarna, ett af dessa hade, upp- 
matt med matband, vid brosthojd en omkrets af 517 cm och var 17,5 m 
hogt. Kronan var frisk och yfvig, men mycket sparsamt fruktificerande ; 
stammen var i midten torkad och ihalig, djupt farad och sonderfratt, sa 
att dagern pa flere stallen lyete igenom. I en annan aker sags ett trad i 
full vaxtkraft och rikligt fruktificerande; den nedtill nedliggande, trinda 
och sprickfria stammen matte vid brosthojd 227 cm i omkr., 14,5 m hog»: 
Kihlm. — Uppgifterna angaende det storsta tradet vid Schungu inga af- 



94 Tilia ulmifolia. 

ven i Medd. XVIII p. 151, hvarjamte Kihlman tagit och till samlingarna 
inlamnat en fotografi ofver detta trad, se 1. c. afvensom Medd. XVIII p. 245. 
m. Angaende forekomsten i Gamla Karleby provinciallakaredistrikt 
namnes : »Har liar forr varit allmannare an nu. Med sakerhet tinner man den 
endast pa gransen emellan Lesti- och Reisjarvi. For ett par tiotal ar till- 
baka J ) var en storre holme, Niinisaari i Lestijarvi, alldeles dfvervuxen af 
detta tradslag. Bonderna insago omsider pa sitt satt dess nytta; de fallde 
traden och svedjade. Da jag for nagra ar tillbaka besokte holmen, funnos 
dar ej flere an tvenne lindar af vid pass 4,5 m [»15 fots»] hojd och 
afven dessa tvinande, snart utgaende» : Hellstr. p. 133—134. — Fran 
senare tid tillagges: »Es scheint iibrigens als die Linde in den Grenzwal- 
dern zwischen Reisjarvi und Haapajarvi eine weitere Verbreitung hatte, 
resp. gehabt hatte ; darauf deuten die hier gebrauchten Namen »Niini- 
koskenaho* 2 ) (etwa 63° 42' n. Br.) und Niinijarvi (63° 45' n. Br> : Kihlm. 
Nordgr. p. 91. Angaende den mig veterligen nordligaste fyndorten, som 
kan anses sasom fullt saker, naml. Reisjarvi Kangaspaa (63° 40') namnes : 
deider fehlen alle nahere Nacbrichten von diesem Standorte> : I.e. — Ar- 
ten uppraknas bland dem, som saknas i trakten af Lappajarvi sjo, ehuru 
de finnas i narliggande trakter: A. L. Backm. Fl. p. 136. 



Anmarkas ma, att linden, tvartemot hvad man kunde vanta, synes 

o o 

vara nog sa sallsynt pa Aland. Atminstone sago ej Arrh. & K. den- 
samma pa fasta Aland, och Bergr. upptager alls icke arten fran granstrakten 
mellan A 1. och A b., dar el jest sa manga af vara adlare tradslag forekomma. 
I sammanhang harmed ma namnas, att den afven i A b. Lojo ar sallsynt : 
Lindb. comm. 

Bode uppdrager a. sin karta II lindens nordgrans i kretsen Lodeino- 
pole i Olonetsska guvernementet, hvilket tydligen ar alltfor lagt ; sedan 
drager han gransen till Kargopol, jfr 1. c. p. 56. 

I Moberg Klim. p. 74—75 och Moberg Klim. II p. 58—60 uppraknas 
en hel mangd uppgifter om linden; da det ju ar sannolikt, att atminstone 
en del hanfor sig till odlade exemplar, har jag ej ansett lampligt att har 
upptaga dem. 

Kon. Enl. Gomilefskij skulle traden vid Schungu vara planterade : 
Koppen Verbr. I p. 22. Kihlman, som bade fotograferat ett af dem och inlam- 
nat exemplar fran Schungu ! till H. M. F., namner emellertid ingenting 
barom. I Norrl. On. kallas de >verisim. spont.», se ofvan p. 89. — Om. 
»in der Umgebung von Gamla Karleby (Berg p. 127)» : Koppen Verbr. I 



l ) Hellstroms uppsats ar tryckt 1880, men torde sannolikt vara hop- 
skrifven 1875 eller 1877: Ssel. ann. 

*) Till upplysning for lasare, som aro obekanta med finska spraket, 
ma, namnas, att »niinipuu> ar den finska benamningen pa lind. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 



95 



p. 20; da Koppen sarskildt upptager Lestijarvi, bor det framhallas, att 
nagon fyndort for vildt vaxande lind ej ar kand i denna trakt utom i Lesti- 
jarvi och Reisjarvi. 

I Kihlra. Nordgr. p. 94-98 framlagger forf. med stod af egiia iakt- 
tagelser och alia da kanda uppg., huru linden under senaste tid alltmera 
tranges tillbaka vid sin nordgrans, jfr L. Y. 1897 p. 50-52, se afven ofvan 
under Sat., T b., S b., Kb. och O m. och jfr Medd. XXVI p. 16. — Pa 
filologiska grunder kommer Ahlqvist (se titeln under S b.) till ett liknande 
resultat och uppraknar en mangd ortsnamn fran nordliga delen af landet, 
dar artens iinska namn ingar: Ahlqvist I.e. p. 123 och 124. 



Sasom fossil ar linden allman inom nagra af sydvastra Finlands 
mossar: G. And. p. 125, dar flere fyndorter uppraknas. Senare har den 
afven antraffats sasom fossil flerstades anda till S b. Jorois Jarvikyla : 
Lindb. torff. p. 13 m. fl., jfr Lindb. Subf. p. 73, L. Y. 1900 p. 78 etc. 
F. o. har jag antecknat uppgifter om lindens forekomst sasom fossil eller 
subfossil bl. a. Andersson i »Naturen> 1894 p. 115, Sern. p. 575, Lindb. 
torfm. I p. 32-34, 47, 49 etc. Afven haraf framgar, att linden ingatt rik- 
ligare i den tidigare vegetationen, hvilket uttryckligen framhalles t. ex. 
Sern. p. 579. Likasa papekas, att den antingen icke alls antraffas i den 
nuvarande vegetationen i narheten af vissa fyndorter for densammas fos- 
sila forekomst, se Lindb. torfm. 1 p. 46, eller sasom mycket sallsynt: Lindb. 
torff. p. 2. — I sammanhang harmed kan framhallas, att linden torde 
hafva invandrat mot slutet af Ancylus-tiden, men knappast nagonsin agt 
mera betydande andel i skogens sammansattniDg: Sallm. p. 8—9. 



Sasom odlad gar linden anda till O b. Tornea, dar >soder om ett 
bradplank i fru Guvenii tradgard» finnes en 3,5 m j>12 fot»] hog buske : 
Kihlm , jfr Uleaborgs Tidning 1884 N:o 29 och Puut. 1900 p. 34. — Hu- 
ruvida den trifves i Kajana trakten Sutela, dar den planterats, namnes 
ej: Must. p. 41, se afven Ign. Geogr. p. 340. 

Har ma yttermera aoforas nagra speciella uppg. >I Ta. Tavastehus 
funnos for nagon tid sedan flera planterade, ganska valdiga liudtrad af 
denna art. Af dem kvarsta annu [omkr. 1890] nagra, som ej voro de storsta. 
De na en hojd, som kan anslas till omkr. 20 m samt aga en rak och 
kraftig stam, hvars genomskarning vid brosthojd torde uppga till 3 dm. 
Kronan, som omger stammen under storre delen af dennas langd, ar icke 
bred>: Zidb. — Kb Det uppgafs 1899, att linden ej gar till i Joensuu- 
trakten som odlad; den fryser naml. ned om vintrarna: Ssel. ann. [T. vul- 
garis gar daremot darstades]. — >I O b. Uleaborg a en af Frihetsholmarna 



96 Tilia ulmifolia. 

finnes i alldeles skyddadt lage en 6—7 m hog, vackert vuxen lind ; ar 
1896 matte den 53 cm i omkrets vid basen. Det var mig omojligt att af- 
gora, huruvida detta exemplar, som annu icke hade blommat, tillhorde 
T. ulmifolia eller T. vulgaris; det forra synes mig troligt» : Elfv. Ant. p. 
95. Senare skrifves : »Hupisaarilla [Frihetsholmarna] yksi kukkiva puu, 
Kirkkomaalla useita nuorimpia» : Leiv. Putk., jfr afven Forstf. Prot. 1891 
p. '223, Leiv. och Puut. 1900 p. 34. Uppgifter angaende artens odling inga f. o. 
atminstone i Kihlm. Nordgr. p. 92; se f. 6. under T. vulgaris, hvilken art, 
savidt jag kanner, odlas vida allmannare, hvarfor det icke vore alldeles 
omojligt att nagon af de nu anforda uppg. om odlade ex. skulle hanfora 
siy till sistnamnda art. 



Angaende den storlek linden kan uppna i vart land foreligga sarskildt 
fran senaste tid ett storre antal uppgifter. Oberaknadt hvad som i sjalfva 
texten namnes fran A b., K a., Sat., T a., K 1., Kol., O a., Tb„ S b., Kb., 
Kon. och O m. afvensom i detaljuppgifterna fran N y 1., K a., Sat., T a., 
K 1., K b., Kon. och m., far jag i detta afseende framst hanvisa till Kihlm. 
Nordgr., hvarifran jag endast anfort en del af de manga detaljuppgifterna, 
jfr afven L. Y. 1897 p. 48—50. Har ma dessutom tillaggas folj. : »Plan- 
terade trad na 40 m hojd, men de vildt vaxande sallan mer an 20 m, 
langst at norr aro de knappt manshoga och busklika* : Ale. III. — »A 
Klobben vid Storvik i A b. Kimito [finnes] en lind, hvars omkrets vid 
2 m hojd var 310 cm. Tradets hojd var c. 17 m och kronans diam. c. 
10 m» : Geogr. F. T. 1895 p. 255. A b. [Tenala] Lindo en lind pa 1 m hojd 
omkr. 415 cm i omkrets, [se langre fram], N y 1. Anjala 402 cm [uarmare 
lieskr. lamnas], K a. Viborgs socken Lavola pa en m [hojd] 250 cm i om- 
krets: Thesleff i Geogr. F. T. 1893 p. 92 och 93. Angaende tradet fran 
A b. Tenala Lindo namnes senare: brosthojdsdiameter 1,65 m och hojd 
20 m ; en annu grofre finnes, men oppen i sidan : Hufvudstadsbladet 1905 
N:o 181 sida 4. — N y 1. Pa Sallvik vid Ekenas fanns 1901 en lind, som 
1 m fran roteu matte 285 cm i omkret9 ; i Kyrkslatt pa »Fiskartorpet> 
vid Boback vaxer en vild lind, som vid brosthojd 1907 matte 270 cm i 
omkrets och var omkr. 36 m hog: Ssel. ann., se f. o. of van. — Ik. Kaki- 
salmi [»Keksholm»] en lind, falld 1891, var pa en hojd af 65 cm 434 cm i 
omkrets, vid marken 464 cm, en kvist var 250 cm i omkrets: Geogr. F. 
T. 1893 p. 196. — Det storsta vildt vaxande trad jag sett i S a t. Karkku 
forekommer pa Peltosaari vid Karo by ; det ar 1 m ofver marken nagot 
ofver 1,2 m i omkrets och bibehaller samma tjocklek annu i det narmaste 
pa 2 m hojd, hvarefter det grenar sig: Hjelt. — Ta. pa en aker a Rekola 
hemman i Kangasala socken Heponiemi by vaxer en lind, hvars stam vid 
roten mater 5,3 m [>9 alnar>] i omkrets. Pa nagon turns hojd delar sig 
stammen i tva delar, af hvilka den ena grenen ar 3,5 m [»6 alnar»] i om- 
krets pa. 0,6 [»en alns»] h6jd fran marken och den andra 1,8 m [»3 al- 
nar»] pa samma hojd. Tradets tata och lummiga grenar betacka marken 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, No 1. '■»< 

pa en yta af 187 m 2 [»530 kv. alnar»]. Ehuru tradet ar mvcket gammalt, 
ar (let annu Baftigt och blommar fortfarande : Morgonbladet 1884 N:o 190, 
jfr Aamulehti 1905 X:o 127. — S a. sRantasalmi Pyyvilan kartanossa ym- 
parimitta rungon tyvesta 5,62 m» : £. W. S. i L. Y. 1907 p. 213, dar niir- 
mare uppg. lamuas; det framgar ej, huruvida tradet varit vildt vaxande 
eller planteradt. — O a. En af de storsta lindarna nedanfor Aijanpelto 
[i Ilinola] uppgifves vara 130 cm i ornkrets: Hammarstrom i Geogr. F. T. 
1902 p. 159-160. 

For jamforelsens skull ma anforas, att den storsta linden i West- 
preussen har en ornkrets af 7,5 m pa en hojd af 1,5 m, och att dess hela 
hdjd ar 23 m: Conwentz, Merkbuch [se Consp. II p. 70] p. 82 i 6fvers.; 
den nast storsta, sakert vildt vaxande har en ornkrets af 5,8 m och en 
hojd af omkr. 22 m : 1. c. p. 77. 



Utforliga beskrifningar om de i vart land forekommande formerna 
finnas, fOrutom hos Sselan i hans uppsats >Om de i Finland forekom- 
mande formerna af slagtet Tilia» i Medd. V p. 237—245, hos His. p. 25 
afvensom Norrl. On. p. 144, jfr afven Elfv. p. 142 (se under Kol.) och 
Wainio Tav. or. p. 59. 

Af former beekrifver Mela Kasv. I p. 29 f. obovata Mela, under det 
formen med runda frukter kallas f. globosa Mela. Ang. f. obovata namnes 
fran Ta.: »Korpilahdella Alpakan luona tapasin Paijanteen rannalla tata 
lajia puun, joka sanottiin eraasta Paijanteen saaresta sinne istutetuksi. 
Veijon jarven rannoilla lahella samannimista kylaa kasvoi samaten muu- 
tamia tahan lajiin kuuluvaa isompia puita» : Wainio Tav. or., jfr 1. c. p. 7. 
— Padasjoki i kyrkobyn : Wainio ann. — Afven f. globosa kallas r: Mela 
Kasv. IV. 

F. viridis Sael. finnes i H. M. F. fran T a. Sysma vid foten af 
Tepoasen : Unonius!, S a. Villmanstrand : Simming! och O m. Lesti : Hell- 
strom !, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135 och Sselan i Medd. V p. 244, dar 
formen beskrifves. 

F. rostrata Ssel. finnes fran T a. >pr. Tavastehus» : O. Collin! och 
N y 1. >Helsingfors in area»: Sselan!; det senare odladt; jfr Herb. Mus 
Fenn. II p. 135 och Medd. V p. 244, dar formen beskrifves. 

Afven af f. macrophylla [Ssel.] finnas exemplar i H. M. F. t. ex. fran 
T a. Sysma: Unonius I och S a. Villmanstrand Parkkarila: Saelan!, jfr om 
denna form Medd. V p. 244, dar densamma beskrifves. 

Emellertid torde dessa former icke vara konstanta. Sarskildt an- 
marker Sselan i Medd. V p. 244-245, att hos lindar, uppdragna af fron 
fran frukter af f. rostrata a Lappviksudden vid Helsingfors, ha utvecklats 
frukter af den vanliga formen. Framhallas bdr afven, att i Mela Kasv. 
V ingen af dessa former vidare upptages. 

Typis. impr. l \ 1910. ' 



98 Tilia vulgaris. 

Tilia vulgaris Hayne *). 

Saepe aul saepissime eolitur. 

>In Fenniae prov. Nyland plantata?>: Trautv. Incr. p. 139 under 
namn af T. bokemica Mieheli ; odlas hoe oss allmant i parker och alleer 
i Abo Ian, Nyland, sodra Tavastland och sodra Karelen och visar sig vara 
fullkoraligt hardig: Saelan i Medd. V p. 240-241, jfr 1. c. p. 238 och Medd. 
Ill p. 192; >in Fennia tantum culta» : Herb. Mus. Fenn. II p. 135; planterad 
till Tornea: Ale. Ill [se langre fram], jfr afven Brenn. Flor , Hjelt Utbr. 
p. 149 [16] etc. — N y 1. Pyttis och Stromfors : Saelan & Stroinborg! enl. 
bestamning af Ruprecht 1869 de enda exemplar af T. vulgaris, som da 
funnos i samlingen; ban tillagger dock: »forsan ex arboribus olim planta- 
tis», jfr for ofrigt His. och Herb. Mus. Fenn. [ed. I]. — S a. Upptages 
fran Savolaks i Herb. Mus. Fenn. [ed. 1], hvilket beror pa oriktig be- 
stamning. Uppg. hos E. Nyl. & Chyd. bar jag darfore ansett rnig kunna 
omedelbart upptaga under T. ulmifolia. K 1. »in Fukuniemi spont.» 

(Nikl.): Fl. Kar. p. 189, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I]. Exemplaret hor till 
T. ulmifolia. Pa ofriga, nyare exemplar upptages uttryckligt, att traden 
varit odlade, jfr afven Herb. Mus. Fenn. II p. IX not. Vilseledande ar 
darfore, da Trautv. Incr. p. 142 upptager T. vulgaris fran »Fennia, Karelia» 
Odlade ex. tinnas daremot i H. M. F. fran flere stallen ; det torde ej 
vara nodigt att upprakna dem. Den upptages sasom odlad bl. a. Kb. 
Joensuu 1899 : Ssel. ann. Hutu T. vulgaris uthardar klimatet i Tornea 
(se Ale. Ill), kanner jag icke. Anmarkningsvardt vore emellertid, om 
bade T. ulmifolia och T. vulgaris skulle odlas i Tornea. Kihlmans upp- 
gift hanforde sig till T. ulmifolia : i Uleaborgs Tidn. kallas tradet endast 
lind. En mojlighet vore darfore^ att Alcenii uppgift afser samma 
exemplar, som omtalas ofvan sida 95. Markas bor naml., att uppg. utg&tt 
fran Ale. IV. Har kan jag endast tillagga, att T. vulgaris odlas ratt myc- 
ket i O a. Vasa och darstades trifves val. (T. ulmifolia forekommer daremot 
mig veterligen endast a ett stalle i staden) : Hjelt. 

Angaende uppg. N y 1. Frugard: Meild. XXV p. 13 under namn af 
T. europaea maste det anses osakert, om den hanfor sig hit eller till T. 
ulmifolia. 8e afven Elf v. Ant. p. 95 (anford ofvan p. 95—96) och Punt. 
1900 p. 34. 

»Joskus vahan mets.» : Mela Kasv. V; nagon specialuppgift i detta 
afseeude ar mig icke bekant, emedan uppg. fran N y 1. enligt S;clans se- 
nare uppgifter maste anses hanfora sig till odlade exemplar. 

Redan 1877 framholl S?elan i Medd. Ill p. 192, att T. vulgaris san- 
uolikt ar en hybrid af T. platyphyllos och T. ulmifolia, jfr Medd. V p. 238 
(och 245); jag har dock fortsattningsvis auvandt det hos oss oftast fore 
kommande namnet med sarskildt afseende a de tidigare, om ocksa. oriktiga 
uppgifterua. 



') T. cordata X platyphyllos t. ex. Mela Kasv. V; T. platyphylla 
X ulmifolia Neuman p. 288-289. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 99 

Afven T. platyphyllos Scop, antraffas hos oss nagongang odlad. 
Harorn namnes : »Odlas hos oss vanligen endast i enstaka exemplar och 
liksom tillfalligtvis i sodra delen af landet, ss. vid Abo!, Helsingfors! l ), 
Borga; i Viborg finnes dock en langre allee, bestaende af detta tradslag, 
i den s. k. Belvedere-esplanaden. Den tyekes vara ganska hardig, atmin- 
stone utstodo de i HelsiDgfors 1 ), Borga och Viborg odlade traden utan 
skada den mycket stranga vintern 1876—1877* : Sselan i Medd. V p. 239— 
240, jfr Medd. Ill p. 192, dar nagra narmare uppgifter fran Helsingfors 
forekomma, Brenn. Flor., Mela Kasv. IV o. V etc. Senare tillagges : O m. 
Nykarleby prydliga, rikt blomrnande trad: Elfv. Ant. p. 95, jfr Ale. III. 
Angaende denna arts allmanna utbredning se Nym. Consp. p. 131 och 
Suppl. p. 73, hvaraf framgar, att den narmaste punkt, dar den forekommer 
vildt viixande, ar sydvastra Sverige, jfr Hartm. p. 211. 

Langt mera sallan odlas i Finland T. amerieana L. och T. tomentosa 
Moench, se Mela Kasv. V. Angaende den forra namnes: buskartad i Ob. 
Uleaborg: Elfv. Ant. p 95. Pa senaste tider har man borjat odla den 
fran Krim harstammande T. cuclilora C. Koch, som tyckes vara fullt har- 
dig i Helsingforstrakten och pa Pitkaniemi nara Tammerfors: Ssel. ann. 



Oxalidaceae. 



Oxalis acetosella L. 

In maxima parte Fenniae frequenter et ropiose proue- 
nit; ad septentrionem versus saltern usque ad 66° 10' pro- 
greditur, ubi iam rarissima est. 

Fq aut fqq 2 ) in Fennia usque ad 63° aut parum supra 
inveniri omnes fere auctores consentiunt, cfr Till., Till. Icon. 
57, Kalm, Hell, p 9 et Prytz; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. 
p. 141 ; omnino desideratur in Lapp. fenn. et ross. : Nym. Suppl. 
p. 79, vide etiam DC. Prodr. I p. 700 et Led. I p. 482-483. 



') Sselan anmarkte varen 1907: Odlades under flere ar icke i Hel- 
singfors. Tradet, som vaxte i Runebergs-esplanaden, har utbytts mot ett 
annat horande till T. vulgaris: Sael. ann. 

*) Arrh. Ann., V. E. Broth., Weeks., Stenr., Sael. O. Nyl., Blom, Leop. (et 
cp), Hult (cp), Mela et Norrl. On.; »fq'q)>: Norrl. s. 6. Tav; fq_fqq: Elfv. 



100 Oxalis acetosella. 

Sb. Iisalmi p: M. & J. Sahib. — Kb. [inter Pielisjarvi et 
llovtiainen] (fq— fqq) in lucis, betuletis et alnetis, plerumque st 
cp: Axels. Putk.; st fq circa Pielisjarvi et Viekijarvi: Wainio 
Kasv., spec, in dupl. lectum ad templum par. Nurmes! 

Om. fq: Hellstr. et Tenn.; fq, »sp ( — st cp)»: A. L. Backm. 
Fl. — Ok. tantum ad Kiannanniemi in par. Kianta: Wainio 
Kasv.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135 etc.; Kajana (»fq»): Must., 
cfr Moberg Klim. p. 79; p: Brenn. Obs., vide sub Ob., spec, e 
Sotkamo Vuokatti ad Pollyvaara!; occurrit etiam nunc [1908] 
quamvis pc in [Kianta] Kiannanniemi!, nonnullis locis ad Kian- 
nankyla etiam in declivi ripario ad catarrhactam Amma in 
Ruukki (Sorsakoski): Kyyhk. litt. — Kp. in parte australi st fq, 
Kemi st fq, Kellovaara p, ceterum enum., sed non admodum 
multis locis: Bergr.. spec, ex Ontrosenvaara!; Wainio Kasv. ex 
hac prov. non comm. 

Ob. Liminka: Hellstrom!, cfr Moberg Klim. p. 79 et Brenn. 

Obs.; [circa Uleaborg] (fq): Jul. ann. ad p. 283, ubi tantum 

enumerata, cfr Jul. i V. Ak. H. p. 175; p, ad oram froquentior, 

in multis partis interioris paroeciis deest, maxime ad sep- 

tentrionem versus in Karunki et in vicinitate templi par. Rova- 

niemi: Brenn. Obs.; [Uleaborg] (fqq): Leiv.; [Uleaborg] nonnullis 

locis ad pag. Korkela prope Oulujoki, ad meridiem versus ab 

oppiclo st cp complur. locis: Leiv. Putk., vide etiam Leiv. Veg. 

p. 200; Kemi: M. Castren p. 330; Haukipudas, Ii, Kemi ad 

oppidum, Tornea, sacell. Karunki ad Nivavaara!: Hjelt, cfr 

Herb. Mus. Fenn. II p. 135 et vide Moberg Klim. p. 79; [Kemi 

et Simo] st fq — p in regione litorali, in partibus interioribus 

par. Simo deest aut st r: Keckm.; Kemi (fq): Rantaniemi; 

in vicinitate Tornea st fq (Hougb.): Brenn. Obs.; [inter flum. 

Kalix et Tornea p: 0. R. Fries p. 160, vide etiam Birg. p. 82;] 

Aavasaksa (Julin): Acerbi p. 17 1, vide infra. — Kuus. nondum 

visa. — Kk. compluribus locis ad Kepajoki in vallibus rivulo- 

rum, silvis frondosis et abietinis, cpp in silvis abietinis, laetis 

[»frodiga»] circa Songankoski: Bergr., vide ceterum infra. 

»In juniperetis et silvis muscosis per totam patriam ad Sodankyla 
usque* : Wirz. pi. off.; storsta delen af Finl. och Lappl. : Fries. Dessa 
uppgifter, soni troiigtvis sta i samband rned hvarandra, torde ej vara 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. 35. N:o 1. 101 

riktiga, da hvarken Fellman eller nagon senare botanist iakttagit harsyran 
i vastra Lappland : Wirzens uppgift fran Sodankyla maste darfore ocksa 
utdomas. Frainhallas bor mabanda i sammanhang harmed, att arten i 
Norge gar anda till 69° 39': Norm. Fl. Overs, p. 193—194 m. fl. -- Ke.lan 
Wahlenb. p. XVII papekade, att harsyran foredrager hafsklimat. Ob. 
Mahanda behofver Julins uppg. fran Aavasaksa bekraftas; vore den riktig, 
skulle artens nordgrans vara 66° 25'. — L k. Forekomsteu ar hogst osaker. 
se ofvan. — Lapp. ross. och Kk. »Ad infimam partem huius territorii 
baud infrequens»: Fellm. Ind. p. 314, jfr bl. a. Led. I p. 483. N. I. Fellm. 
bar ej sett arten i Ryska lappmarken och antagligt ar, att uppgiften blott 
afser trakten soder om Keret, hvilken trakt J. Fellman annu raknar till 
»territorium Kolaense*. Alldeles oriktigt ar, att arten skulle ga till Kola, 
sasom Beket. p. 544 sager pa grund af uppg. i Fellm. Ind. Eedan N. I. 
Fellm. p. XXV hanfor f. o. uppg. till Keret, jfr 1. c. p. XXXVIII. 

Endast folj. uppgifter om afvikande frekvens har jag antecknat. 
A 1. och A b. fq i Tofsala och Gustafs socken. Ej antraffad i Inio. Brando 
r Jurmo Blomo Af va ; Kumlinge p: Bergr. Uppgiften ar mycket anmark 
ningsvard ; mig synes dock sannolikt, att arten ej alldeles saknas i A b. 
Inio. — A b. Pt [Mynamaen pitajan aukia] >st fq, muuten fq» : Caj. Kasvist. 
— Nyl. Arten uppraknas bland dem, som utrotats i Helsingfors under 
de senaste decennierna: Brenn. For. p. 134. 

Att arten ofta ar ymnig framhallas t. ex. Stenr. och Hayr. Bjorneb., 
i hvilket senare arbete den uppgifves forekomma st cp — cp. 

Sasom fossil ar arten funnen i I k. Sakkola hoflager : Lindb. 
Subf. p. 13. 

Af former sarskiljas utom f. lilacina Lange afven f. rosea Hartm. 
I Herb. Mus. Fenn. II skiljes denna icke fran f. lilacina, se under denna. 
Hufvudformen kallas var. alba Mela): Mela Kasv. 

Oxalis acetosella f lilacina Lange. 

Cum forma typica raro occurrit. 

Ab. Lojo Ojamo: Lindb. coram.; Vihti Kourla in margine 
viae umbrosae: Kihlman!, G. Lang! et Arrh.; Pyhiimaa Rilit- 
niemi: A. M. Tallgren in Turistforeningens i Finland Arsbok 
1908 p. 19. — Nyl. Esbo Soko in silva frondosa: Kihlman!; 
Borga Karsby: Nikl.! et (Fastberg): Sael. ann.; [Hogland in 
silva pinifera ad occidentem versus e Veteljarvi: Brenn. p. 447! 
et Brenn. Till. p. 38. K a. st cp in silva frondea in Kirvu 
Sairala!: Linden. — Ik. r Muola: Malmb. ! nomine var. rosea; 
Pybajarvi in abiegno iuxta viam inter Riiska et Sortanlaks : 
Lindberg! 



102 Oxalis acetosella. 

Sat. Kulla: Malmgren!; rr Karkku Kulju prope viam 
publicam: Hjelt ! ; Vesilahti: Oiva Eronen! 1 ), cfr Medd. XXXIV 
p. 157 2 ). — T a. Tavastehus Rapamaki: Aspelin! et A. Wege- 
lius!; r, ut narrant rustici, quondam lecta in abiegno denso in 
Kuorevesi: Borg Tiet. — Kl. Parikkala Huotikkala! st cp: 
Hann. — Kol. Shoksu [»Schokschu»] in abiegno: Lindroth & 
Cajander! 

S b. Jorois Jarvikyla: Lindb. comm.; r: Mela nomine var. 
rosea, sed spec, e Kuopio Verajamaki! ad f. lilacinam pertinet. 

Denna form kallas i Mela Kasv. V f. coeritlca DC. Namnet ar visser- 
lisen aldre, men synes mig vilseledande, da blommorna i lefvande tillstand 
vanligen aro ljusgredelina (ej blaa). — Formen upptages 1. c. afven fran 
Kton. — Exemplaren fran A b. Vihti Kourla: G. Lang! och N y 1. Borga 
Karsby : Nikl. ! aro inlamnade under namn af f. rosea Hartm. och torde 
afses med uppg. i Mela Kasv. V, dar denna form upptages fran A b. och 
N y 1. — Sasom framgar af det ofvanstaende ar afven uppg. fran Ik. 
publicerad under namnet rosea, men exemplaret tillhor f. lilacina. Detta 
galler afven ex. fran T a. och S b. — I ofverensstammelse med Herb. 
Mus. Fenn. II p. 65 har jag ej sarskilt formerna i den egentliga texten. 

Oxalis eornieulata L. 

In saburra rarissime occurrit. F. t r op aeoloide s (Hook.) saepe 
colitur. 

Ob. Uleaborg pa barlast: Hougb., jfr Brenn. Obs. 

I Mela Kasv. V upptages arten sasom tillfallig fran A b., N y 1. och 
m. ; specialuppgifterna aro mig icke bekanta. Arten uppgifves fran 
Helsingfors Botaniska tradgarden: Lindb. comm. Se afven Ale. IV. An- 
gaende artens allmanna utbredning namnes: »Eur. omn. exc. Scand. . . .» : 
Xym. Consp. p. 141. 

I afseende a odlingen af f. tropaeoloides eller sasom den afven kallas 
0. tropaeoloides Hook, ma anforas : allm. odl. for sin saregna farg : Ale. 
Ill, jfr afven Mela Kasv. V. Fran Pajala pa svenska sidan om Tornea 
all' namnes: gar ibland bra: Birg. p. 61. 

Afven 0. strieta L. forekommer pa barlast etc. Harom namnes : 
• subspont. usque in Suec. med. . . .»: Nym. Suppl. p. 79. — A b. Lojo 
Maikkala klofverfalt: Lindb. comm. — N y 1. Helsingfors tillfallig pa gras- 
planer i Botaniska tradgarden: Lindb. comm.; Helsingfors barlast: Ale. IV, 
jfr afven Mela Kasv. V. — Ob. [Uleaborg] >Toppila 1887 taml. nodvuxen 
med korta enblommiga och ensamma blomskaft fran bladvecken, fatalig» : 
Zidb., jfr Leiv., Mela Kasv. V och Ale IV. 



l ) Nomine var. aut f. coerulea. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 103 

Af familjen Tropaeolaceae odlas hos oss i synnerhet Tropaeolum 
majus L. dels sorn koksvaxt, dels och oftare som prydnadsvaxt. I afseende 
hara far jag framst hanvisa till Elfv. Ant. p. 92, dar det bl. a. namnes, 
att arteu odlas »har och dar af herreman i hela Finland anda upp till 
Kittila och Inari». Har ma endast tillaggas, att det om indianska krassen 
fran Pajala pa sveuska sidan om Tornea alf namnes, att resultatet varit 
godt — medelgodt: Birg. p. 59, och att den uppraknas bland arter, som 
i L i. Toivoniemi odlats pa, kalljord : Nordling p. 315 — 316. Uppgifter om 
odlingen ing& f. o. Brenn. Flor., Ale. Ill, dar den sages vara allmant 
odlad [se dock Elfv. Ant. har of van], Mela Kasv. V, Medd. XXV p. 13, 
Elfv. Ant. p. 37 [ang. T b. Multia], A. L. Backm. Fl. p. 26, Jul. p. 21 
[Ob. Uleaborg] afvensom F. Tradg. 1909 p. 127 [Ob. Ylitornio Jolma]. 

Har och dar odlas i tradgardar som slingervaxt Tr. peregrinum Jacq.; 
Sfel. arm. Se harom afven A. L. Backm. Fl. p. 26 [O m. Lappajarvi]. 

Fran O m. Lappajarvi omnamnes dessutom odling af Tr. ccmariense 
och Tr. Lobbianinit [Hook.]: A. L. Backm. Fl. p. 26. Harvid bor ihag 
kommas, att enligt (E. Lindgren) G. Lowegren, Handbok i svensk trad 
gardsskotsel VI, Andra uppl., Norrkoping 1884, p. 270 ar Tr. ratiariensa 
Hort. synonym till Tr. peregrinum Jacq. 



Linaceae. 



Linum usitatissimum L. 

In iota fere Fenian colitur, maxima miteni copia in parte media : in- 
primis in parte maxime australi interdum efferatnr. 

Odlad i stor8ta delen af Finl., var. humile (Mill.) >cult., sed etiam 
inq. Fenn.» : Fries; »colitur in omni fere Europa et hinc inde . . . etiam 
subsponte occurrit. Patria vera ignota» : Nym. Consp. p. 125. 

Al. forvildad har och dar»: Bergstr. p. 131. -- A b. f q : A. Nyl., 
patagligen forvildad ; »yl. viljelty ja usein vahasen metsistynyt» : Caj. 
Kasvist.; [Nystad] »v. 1895 yksi kappale Saunasillan tien vieressa, v. 1896 
— 97 useampia» : Sod. — Nyl. »rarius ut efferata obviam»: W. Nyl. - 
O b. Uleaborg Toppila arligen, fatalig: Zidb., jfr Brenn. Obs. ; >kylvomailla, 
jyvakaatopaikoilla, puutarhojen laheisyydessa y. m. s. paikolla satunnai- 
sena. (Usein) pihoilla> : Lei v. putk., jfr Leiv. 

I afseende a artens odling far jag framst hanvisa till den fullstan- 
diga framstallninoen i Elfv. Ant. p. 92—93 jamte atfoljande karta, som 
afven ingiir hos Elfv. i Atlas. Haraf framgar, att linet odlas »allmant till 



104 Linaceae. 

63° (O a. Lillkyro), sardeles i Tavastland, raindre till 64° (0 m. Lohtaja)>: 
Ale. Ill, jfr afven Ign. Geogr. p. 348, Elfv. Kult. p. 147—148, Elfv. Ant. 
p. 18, Elfv. i Atlas p. 5, floror etc. Har ma tillaggas folj.: Linet upptages 
redan af Till. Fran slutet af 1700-talet namnes: »I Langelmaki, Orivesi, 
Palkane, Lammi, Janakkala och Hauho Socknar idkas den niesta Linsa- 
ningen* : Tuneld p. 392; •» Langelmaki- och Orivesi-boerne ofverga alia 
andra i Finland i anseende til Linets skotsel och godhet» : 1. c. p. 392 
not [jfr harom Elfv. Ant. p. 93]. —Kb. Juuka taml. allm. odlad 1900 : 
Ssel. ann. 

Fran de nordligaste delarne af Finland namnes: Ok. »I Paltamo 
ar val Linplantering forsokt ; men i anseende til langsam Warkold och 
tidig Hostfrost, har den intet velat lyckas* : Jul. p. 21. [Kianta]»vilj. harv., 
tavattu jonkun kerrau niuk.»: Kyyhk. — Kp. Lin sags alls icke : Bergroth i 
Medd. XXI p. 19. — I O b. Rovaniemi har linodlingen bedrifvits >med 
ringa framgang* : Fellm. Anteckn. I p. 290. Enstaka forsok hafva dock 
lyckats t. o. m. nordligare; sa, namnes, att Ofvertornea [pa svenska sidan] 
>larer vara sista och nordligaste stallet i Skandinavien, dar lint'ro sas och 
dar linet verkligen trifves och viixers : Zetterstedt I p. 124. ■— Linodlingen 
har ej lyckats [i L k. Kemitrask] och ar efter gjorda mindre forsok aflagd: 
Fellm. Anteckn. I p. 273. — Fran Li. Toivoniemi nppgif ves : Har for- 
traffiigt lyckats, mognat och vuxit till ovanlig langd: Nordling p. 307. 
Afven fran L i. Svanevik omtalas odling af lin, ehuru frona ej mognat : 
Schiib. p. 331. 

Enligt Statistisk arsbok fOr Finland 1906 p. 85 utgjorde skorden i 
hela landet ar 1883 1,902,319 kg och 1889 1,799,482 kg. Enligt de utdrag 
jag gjort pa statistiska byran utgjorde skorden 1888 i hela Uleaborgs Ian 
1,349 kg [»158,7 L<8»], hvaraf i Haapajarvi harad 1,262 kg [>148,5 L<S»]; 
1889 voro motsvarande siffror 1,976 kg [»232 1 /n L<ffi»] och i Haapajarvi 
1,823 kg [»214 V 2 LS>»]. Den senaste uppgift jag sett ar, att skorden i hela 
landet ar 1904 utgjorde 1,161,549 kg: 1. c. 

Haraf framgar, att linodlingen under senaste tid nagot aftagit. Sin 
kulmen uppnadde den ar 1888, da den, sasom namndes, utgjorde 1,902,319 
kg: 1. c. — I ett kommittebetankande angaende linodlingen af 1909 kon- 
stateras, att skordebeloppen for lin fran 1,560,872 kg ar 1878 nedgatt till 
990,250 kg 1906: Hufvudstadsbladet 1909, N:o 259 s. 8. 

Afven nagra speciella uppg. om ett dylikt aftagande foreligga, se 
t. ex. Renv. p. 18 [fran A b. Muurila] och jfr Elfv. Ant. p. 92. Uppgifter 
om linodling bar jag f. o. antecknat: Tuneld p. 482 not och 516, Moberg 
Nat. p. 136—137, Moberg Klim. p. 81—82, Moberg Klim. II p. 64, dar 
uppg. fran Ylitornio anforas, Caj. Kasvist. (se of van), Rosb. Kyrksl. II p. 
44, Medd. XXV p. 12, Elfv. p. 119, Norrl. On. p. 24, A. L. Backm. Fl. 
p. 25, Leiv., men denna forteckning gor ej ansprak pa fullstandighet. 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fenniea, 35, N:o 1. 105 

I tradgardar odlas ratt ofta som prydnadsvaxt himm grandiflorum 
Desf. Haroni niimues fran Pajala pa svenska sidan om Tornea elf: gar 
bra: Birg. p. 61; se afven A. L. Backin. Fl. p. 26. — L. roseum, som om 
namnes fran Li. Toivoniemi sasom odlad pa kalljord : Nordling p. 315. 
torde val afse L. grandiflorum. 

Liiiuni catharticum L. 

In Alandia satis frequenter, ceterum passim vel satis 
raro in vicinitate litoris austro-occidentalis et lacuum Ladoga 
et Onega, sed in Fennia interiore nisi raro aut rarissime 
non inrenitur; ad septentrionem versus saltern usque ad 
62° 40' procedit. 

Kalm; in pratis humidis (st fq): Prytz; Eur. omn. exc. 
Lapp. . .: Nym. Consp. p. 126; exc. etiam Fenn. bor. (cum 
Lapp.): Nym. Suppl. p. 71; in Finlandia austro-occidentali haud 
raro occurrit, ceteroquin in Finlandia australi usque ad 62° 
55' plus minus rarum: Schedae p. 87, vide etiam DC. Prodr. 
I p. 428, Led. I p. 425, Lindr. Lisat. p. 13 et Liro Ured. p. 557. 

A 1. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.: 
Brando et Kumlinge st fq: Bergr. Ab. p: Zett. & Br.; par. 
Gustafs Lyporto et Kaurissalo, Inio st fq: Bergr.; Pargas p: 
Adl.; Pargas st fq: Arrh. Ann.; Hiitis p — st fq: Arrh.; [Bromarf] 
st fq: Sand.; Pojo (fq): A. Nyl.; (p) : Sel.j Lojo Hiitis: Hels. : 
Lojo in insulis in Lojo sjo ex. gr. Mangson: His.; Lojo Isosaari: 
Ohrnb. ; Vihti (p) velut Irjala Kailaissuo : Printz, cfr Flinck ; 
[Vihti] r, a me non visum nisi in prato ad sinum inter Tarttila 
et Vaakkyla, Irjala in prato »Storangen» (E. G. Printz): Flinck; 
Vihti Kirjava in prato ripario infra calcarias: Weeks, muist. ; 
Vihti Olkkala Joensuu: E. af Hallstr. ; Vihti r a. 1902 in Paaks- 
lahti, sed his proximis annis non ibidem repertum: V. E. Broth., 
cfr etiam W. Nyl. p. 205; Mietois st r in litoribus circa Tervois 
et ad ripas lluvii Mynajoki a mari us(|ue ad Lehtis: Caj. Kas- 
vist.; Nystad st fq in taeniis: Hollm. ! ; spec, in PI. Finl. exs. 
N:o 283 a. in Nystad Birkholm Kapyli leg. Hollmen; fere in 
omnibus litoribus et ad Sorvakko prope »Beckman'in liihdetta»: 
Sod. — Nyl. Ekenas Danskog, Tvarminne Storlandet st cp, 
Bjorkskar st cp in prato ripario: Hayr., cfr A. J. Silfvenius in 



106 Linum catharticura. 

L. Y. 1904 p. 275; Inga acl Fagervik, ad templum principale 
et in taeniis st fq, Sjundea Myrans et Pikkala (Nerv. !): His., 
spec, ex Inga Noton in taeniis!, cfr Lindr. Lisat. p. 13; Inga 
Degerby prope Svenvik (!): Brenn. Vaxtf. p. 78; Esbo, Kyrkslatt 
Edes! cp: Kihlm. ; Kyrkslatt Smeds: Rosb. Kyrksl. p. 109; r 
Somas: W. Nyl.; Helsingfors Kampen 1876!, postea non repertum 
[cfr Brenn. For. p. 129] , Sibbo Loparo, Borga Svartback Lok- 
holm (Fastberg) : Ssel. ann. — K a. nondum observatum, sed 
verisimiliter indagandum. — Ik. Konnevits: Fl. Kar. ; Kakisalmi 
(Tengstrom): Chyd., spec. leg. W. Nylander!, cfr de ambobus 
Malmb.; Pyhajarvi: M. Werving!; Uusikirkko Uusisaha in prato 
prope amnem Raivola: 0. A. Grondahl!; Valkjarvi Pahkinamaki!, 
Pyhajarvi Larjava ! : Lindberg, [vide etiam Meinsh p. 70 et XXIII]. 

Sat. Ulfsby: Malmgr., spec, e Kallfjard!; Raumo: Wirz. 
ann. et W. Wallenius in dupl. ! ; Euraaminne (!) Ilavais: Kl. 
Wahlman! [Ale. errore typographico scripsit Havais, Liro Ured. 
p. 557 Ivalois] ; Bjorneborg: A. N. Nordblad in herb. lye. n., 
cfr Hayr. Bjorneb.; Bjorneborg tantum in Kumnas!, ubi p et st 
pc — st cp in pratis humilibus, litoralibus, carice obsitis, arenosis: 
Hayr. Bjorneb., cfr 1. c. p. 40 et 46. — Kl. Kirjavalaks: Chyd.; 
Parikkala (!) rr Surumaki sp : Hann., cfr Linden p. 137; Parik- 
kala Kangaskylii Nurmi: J. Lagervall ! ; »p in Sortavala (Berg- 
strom) et Impilaks (!) (Backman). Ad Kirjavalaks Lahentausta 
nonnullis locis epp vidi, in Ruskiala quoque ad lapicidinam mar- 
moream»: Norrl. Symb. ; Sortavala Rausku in prato sicco : E. 
W. Suomalainen !; Palkjarvi Pirttiniemi: Hjelt Ant. p. 65! — 
Kol. in reg. silv. fq, ad Mandroga st r: Elfv., spec. e. Nikola!; 
Petrosavodsk : Kihlm.; permultis locis, inprimis in vicinitate lac. 
Onega, sed etiam ad flumen Svir et haud procul ab Ostretshina: 
Caj ., cfr Medd. XXV p. 25 et Liro Ured. p. 557, spec, e Pe- 
trosavodsk Dreflianka! 

O a. Kristinestad: Malmgr., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. 
— S b. vide infra. Kon. st r Selki, Gorka — Suunu, Pert- 
tiniemi!, Kappaselka (Simming!), in Saoneshje per partem bor. 
or. (Schungu— Padmosero) in collibus campisc|ue quoque aridis 
fq, in primis iuxta litt. Onegae, Velikaja guba: Norrl. On., cfr 
Giinth. p. 35 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135; Dvorets et Verchne- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 107 

lamba complur. locis, Valkiamaki, Tolvoja in insulis: Kihlm.; 
multis locis in vicinitate lacus Onega usque ad Kishi: Caj.; 
cpp in insulis ad Kishi [»Kiischi»] et Sennoguba : Cajander in 
Medd. XXV p. 26. 

>In pratis et campis pinguioribus per provincias meridionales et 
medias* : Wirz. pi. off.; uppg. ar ej fullt riktig, lika litet som stbrsta delen 
at' Finl.: Fries. I Xorge gar arten emellertid anda till 68° 66'— 57' : Norm. 
Fl. Overs, p. 185. — N y 1. Mantsala: elev Reuter i dupl. ! ; uppg. forefaller 
osaker. — S b. Kuopio: A. H. Petander!, jfr Medd. VI p. 256; da fynd- 
orten ligger alldeles afskildt fran artens dfriga utbredningsomrade, ar det 
mojligt, att den endast varit tillfallig harstades, jfr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 135. Arten upptages emellertid utan reservation fran Kuopio t. ex. 
Ale. Ill, Mela Kasv. V etc. Dess nordgrans skulle da vara 62° 55'. 

Af former upptages var. minimum Hartm. A 1. och A b. observerad 
pa nagra stallen vid strander : Bergr. — Den omnamnes afven i nagra 
opublicerade vaxtforteekningar, men torde som form sakna betydelse. 
Exemplaren i PL Finl. exs. N:o 283 b. aro tagna »Ab. opp. Nystad Birk- 
holm in prato iuxta litus» af Hollmen. 



Geraniaceae, 

Geranium sanguineum L. 

In Alandia, uncle ad provincial vicinas disseminatum 
est. satis frequenter (- frequenter) provenit; ad septentrionem 
versus non certo longius quam ad 60° 45', ad orientem 
n-rsus ad 41° long, fere procedit, sed unico loco etiam ad 
43° 5' long, tectum est. Ultra hos terminos raro subsponre 
occurrii. 

Till. ; Kalm ; in collibus dumosis asperis Finl. austr. minus 
fq: Prytz; in (nemorosis) Alandiae et prov. maxime merid.: 
Wirz. pi. off.; Fenn. merid.: Fries; [Eur. omn.] exc. etiam Fenn. 
plur. (adest in sola mer.-occ.) cum Lappon.: Nym. Suppl. p. 76; 
in Al. st fq obvium, in Ab. et Nyl. in vicinitate maris st r 
aut r occurrit: Schedae p. 86, vide etiam DC. Prodr. 1 p. 639 
et Led. 1 p. 460. 



108 Geranium sansuineum. 



- v 



A 1. (fqq): Bergstr., cfr 1. c. p. 5; fq : Bergstr. Beskr. ; st 
fq: Arrh. & K. ; fq et saepe cp in Alandia continenti. quae di- 
citur, ut etiam in taeniis par. Lemland, Foglo et Kokar, inpri- 
mis in clivis lapidosis et pratis frondosis [»16fangar»] : Arrh.; 
multis locis [in Geta et Hammarland] partim cpp: Gh. E. Boldt; 
[Sund] in omnibus fere clivis pratorum [»angsbackar»] lapidosis: 
Prim. p. 65; fq in parte media et occidentali : Bergr., cfr Medd. 
XX p. 37. — A b. Korpo Kalo: Tengstr. !, cfr Bergstr., Zett. 
& Br. et Bupr. Diatr. p. 24; Korpo Hasslo, in pratis et lucis 
[»locis»] st fq et cp invenitur: Granit!; Korpo Tvegyltan in 
prato silvatico: A. Dahl ! ; Inio Lahdenholm: Bergroth!; Lemo : 
A. Gruner in herb. lye. n. ; Hiitis Tunnhamn st cp : Arrh. ; 
Uskela : Hollm.; Kimito: A. Ramsay!; Bromarf Hangoby Hamn- 
holmen duobus locis st cp: Hayr., cfr Hayren in Geogr. F. T. 
1905 p. 204; in taeniis Nystad, Puttsaari: Kl. Wahlman ! ; Ny- 
stad p: Hollm. — N y 1. Ekenas Tvarminne (!) in insula Ko- 
nungsholmen cpp, ad stationem zoologicam cpp, Kallvassa st cp, 
Hasselholmen, forsitan etiam in aliis locis insulae, Hastodjuso 
pec, Hasto ! nunc st pc, Buso in promuntorio sito exadversum iter, 
quo cursus est navibas, st cp, Alglo in tribus locis st pc *- st 
cp, denique in terra continenti ad fretum contra insulam Tvar- 
minne: Hayr., cfr Hayr. Ber., Geogr. F. T. 1900 p. 228 et de 
Tvarminne etiam Hufvudstadsbladet 1903 p. 198, Sydvast 1904 
p. 602, L. Y. 1904 p. 275 etc.; spec, in PI. Finl. exs. N:o 280 
Ekenas Tvarminne Krogen ! in declivi montis inter corylos leg. 
Palmen; Kyrkslatt in Kyrkogardso etc.: Rosb. Kyrksl. p. 109; 
Borga in ultimis taeniis maritimis in insula Porto: Ssel. 0. Nyl. ! 

Sat. Bjorneborg: Malmgr. ; Bjorneborg Aittaluoto: K. 

Schantz!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135, Ale, Hayr. Bjorneb., 

Hayren in Medd. XXXV p. 55 etc. et vide infra. 

>Eur. exc. Norv. bor., Suec. bor. Ross. bor. . . .»: Nyrn. Consp. p. 
136; uppg. rattas af Nyman sjalf (se ofvau). »Cop. in Fennia merid.» : 
Fl. Ingr. p. 229 ; uppg. maste anses banfOra sig till Kalo (och Aland). - 
A b. Lojo stenig angsbacke 1891 (elev Edv. af Hallstrom) : Arrh.; uppg. 
maste bekraftas, jfr under Sat. Sat. For min del misstanker jag 

starkt, att uppgiften fran Bjorneborg hanf6r sig till en tillfallig forekomst, 
da arten ej sags i Bjorneborgs-trakten af Hayren, som dock undersokte 
just de stallen, darifran arten uppgifves. Ihagkommas bor vidare, att 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 109 

arten icke sa sallan odlas och tamligen latt forvildas. Atminstone a Jar 
ventaka i Karkku hade den ieke blott spridt sig i tradgarden, utan afven 
i dess allra nannaste grannskap och bibeholl sig darstades under manga 
ar. Uppgifterna fran T a. och O a. anser jag otvifvelaktigt hanfora Big 
till en dylik tillfallig forekomst, ehuru i Mela Kasv. V arten endast i O a. 
betecknas sasom tillfallig. Namnas bor emellertid, att Hayren i Medd. 
XXXV p. 55 papekar, att den uidjligen blifvit utrotad a Aittaluoto. I 
sammanhang banned kan namnas, att arten i Xorge gar till 61° 20': 
Schiib. p. 116, i Sverige till Medelpad: Hartm. p. 214. — T a. Saaksmaki 
Walkiakoski Lotila: R. Granberg!, jfr Rosb. Utk. p. 220; »quoque in T a. 
forte erf., sed eodem loco (in clivo graminoso) per complures annos floret 
(P. W. Granberg)» : Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — O a. Wasa nara Hof- 
rattshuset: V. Brander!, jfr Malmgr. och Ale. III. Enligt anteckning vid 
exemplaret ej aterfunnen af Malmgr.; da ej heller Lauren upptager arten, 
torde dess forekomst bar med allt skal kunna betraktas som rent tillfallig. 

Geranium pratense L. 

/// Fennia orientali usque ad 67° 10' procedit et multis 
plagis copiose proven it. in Fennia occi dental i raro et cis 42° 
long, vix nisi efferatum occurrit. 

In pratis Htoralibus Maris albi occidentalis usque ad Kanta- 
laks Lapp. ross. : Spic. II p. 10; Fenn. et Lapp, (bor.) or.: 
Fries; Eur. omn. exc. Scand. bor. . . . ceterum saepe cultum 
et subspontaneum : Nym. Consp. p. 137; Lapp. or. indicatur in 
territ. Kola 1 ) et Imandra: Nym. Suppl. p. 77, vide etiam DC. 
Prodr. I p. 641-642. 

A b. Vihti prope Nummela: Tikkanen & Hult herb. ; Vihti 
r in prato prope pag. Pietila: Printz in dupl.!, cfr Flinck et 
vide infra. — N y 1. Esbo Ahlberga: Tikkanen! — K a. Lavan- 
saari: E. Nyl. Ber. !, cfr Brenn. ; r [Viborg] Vainikka (Nerv. !): 
Malmb.; Viborg in declivitate valli exteriore »glacisen»] ad 
Saunalahti 1880: Ssel. herb.; Viborg »Huttu-Tuomaan kenttii» 
in fossa arenosa : A. J. Silfvenius in Hayr. herb. Ik. Pyha- 
jarvi Konnitsa ad fossam iuxta hortum (efferatum V): Lindberg!; 
i hie illic: Meinsh. p. 73]. 

Sat. vide infra. — T a. Lammi: alumn. Lagerblad in 
dupl.!; rr Padasjoki ad viam versus Saksala: Norrl. s. 6. Tav., 



*) Vide infra. 



110 Geranium pratense. 

spec. leg. E. Lang! [= Wainio] ; Sysma prope templum ad viam 
publ., Nya Olkkola!, Rantala, Nuoramois: Unon. ; in Sysma 
certe s}>ont. : Unonius in litt. ; [par. Gustaf Adolf] in parte 
australi paroeciae (st fq), sed in parte septentrionali omnino deest : 
Bonsd.! — Sa. Imatra (Gobi & Tranzschel p. 75): Liro Ured. 
p. 116 [sub Ka.j; Lauritsala prope oppidum Vilimanstrand in 
prato (H. Buch 1901): Sael. herb. Kl. r in par. Kurkijoki 
[»Kronoborg»]: Fl. Kar. ! ; Kurkijoki pag. Otsanlaks in prato 
Ryyha: E. Juslin!; Sortavala inter deversorium Leskela et Impi- 
laks: Enw. hav. — Kol. Nimpelto!, Petrosavodsk : Caj. et 
Cajander in Medd. XXV p. 27. 

Sb. r: Mela, spec, e Kuopio Julkula! — Kb. Kide Hvilo- 
dahl: U. Telen ! ; Liperi: Hasselbl. ; Repola Vuosiniemi! et 
Koroppi haud cp: Wainio Kasv. — Kon. r Dvorets! in gra- 
minosis duris, Perttiniemi (Kullhem !), in Saoneshje prope Schungu: 
Norrl. On., cfr Giinth. p. 35; r Santalo: Ispol. p. 60. 

Ok. Kajana: Lonnbohm in Bot. Byt. et K. E. Linden! in 
Brenn. herb, [hoc loco verisimiliter adventicium] ; r [Kianta] 
Juntusranta prope Kyro : Kyyhk.!; Kianta etiam ad Jokela in 
pago Ruhtinansalmi st cp : Kyyhk. litt., vide etiam infra. — Kp. 
aucta frequentia a Repola usque ad pag. Oulanka, in vicinitate 
pag. Uhtua vix cp, sed in pago Roho in par. Uhtua et inde 
ad septentrionem versus quam cpp in parte australi praefecturae 
Archangelsk, loca maxime occidentalia sunt pagi Vuokkiniemi 
et Kiimasjarvi : Wainio Kasv. ; [Solovetsk ! et] ad Kaltalaks inter 
Kemi et Keret!: Selin ; in parte australi st fq — fq, in parte 
media fq et ex omnibus pagis adnotatum, etiam multis locis 
in vicinitate Jyskjarvi : Bergr. Ant., spec, e pago Sarkijarvi ! ; 
r Paadane in pago ad templum : Ispol. p. 60, vide etiam Lindr. 
Lisat. p. 11, Liro Ured. p. 116-117 et 1. c. p. 275. 

Kuus. r et pc Kantoniemi ! [ad Tavajarvi, spec. leg. M. 
& J. Sahlberg!, qui nomen scripserunt Koutaniemi], Valijarvi 
(Nyberg!) et Akso: Wainio Kasv.; Paanajlirvi Kauppila, Rontti 
ad septentrionem versus ab Alakitka spec, solitaria, etiam Mul- 
tila in praedio Lyhytniemi (V. Brenner): A. L. Backm. comm. 
— Kk. ad Kankahinen ad septentrionalem partem lac. Paajarvi 
haud obvium neque ad Vartiolampi et inde ad occidentem ver- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. Ill 

sus: Wainio Kasv., vide ceterum sub Kp.; pag. Suvanto: 
Bergr. Ant. ! ; Kiimasvaara ad Pistojoki prope fines par. K u u s. : 
V. Brenner comm. ; Keret: F. Nylander!; Knjasha: [N. I. Fell- 
man] in dupl. !; Ruvajarvi [forsitan Ruanjarvi], Koutajarvi et 
Knjasha: Mela PI.; Koutajarvi: Enw. ann. 

Lim. usque ad paguin Kantalaks st pc in pratis: N. 1. 
Fellm., spec, e Kantalaks in dupl.!, cfr 1. c. p. XXI, XXVI, 
XXXVIII et Beket. p. 554, vide etiam Spic. [supra] ; Seredna 
ad Kantalaks, Kantalaks in ruderatis et agris, Umba, Porjeguba: 
Mela PI. ; Umba in saxosis nemorosis prope pagum : Kihlman ! 
— Lv. Olenitsa: Mela PI. — Lp. Devjatoi [forsitan adv.], 
Tshapoma et Ponoj : Mela PL; Ponoj : Knabe Pfl. p. 280. 

Da arten dels odlats, dels annu, ehuru sallan, odlas i tradgardar, 
forefaller det, som om flere uppgifter skulle hanfora sig till odlade exemplar 
eller atminstone till en tillfallig forekomst ; mojligt ar dock, att arten 
utbreder sig alltmer at vaster. — A b. Abo Kuppis icke odlad : Ilmoni i 
dupl.!, jfr Ale. och Ale. Ill; arten forefinnes i stor maugd vid Kuppis, 
men knappt ursprungligen vild. Afven i Sagu Karuna: Arrh. ; mojligt 
ar, att arten pa, det sistnamnda stallet ar vildt vaxande; S:t Karins »in 
prato iuxta viam»: A. Dahl ! ; Nagu: A. G. H. ! ; manne vild? Angaende 
forekomsten i Vihti namnes: »Pietila Alitalo gardsplan, diir den antagligen 
for lang tid tillbaka blifvit planterad ; enligt Printz skulle den vaxa pa 
en ang invid Pietila by, hvilken uppgift afven ingar i Alcenii Flora; an- 
tagligen da forvildad fran namnda gardsplan, eniir man numera blott 
kanner den darifran. Finnes afven pa Oravala gardsplan, enligt uppgift 
for langesedan planterad. Afven antraffas den, men med bvita blommor, 
i Harkoila Nissola tradgard, ar 1891 planterad med plantor fran tradgards- 
mastare Stenius i Helsingfors* : Flinrk. — N y 1. Sjundea Pikkala forvildad: 
Kiblm. ; Fsbo (elev Ester v. Christierson): Arrh.; sanuolikt ar arten har- 
stades tillfallig. — I Kihhn. Beob. p. 17 upptages G. pratense fran Hel- 
singfors, men denna uppg. hanfor sig sannolikt till Botaniska tradgarden. 
Borga Stor-Kroksnas pa gardsplan tillfallig, sedermera utgangen : Spel. ann. 
— K a. Malkia sluss planterad?: Wainio ann. — Sat. [Bjorneborg] Vias- 
vesi 1904 (Kerstin Lindstrom enl. Fontell), Luvia 1906 (Hjordis Wikman 
enl. Fontell), Luvia Sassila Koivukari och odlad pa, prastgarden (E. Her- 
monen): Hayr. Bjorneb. Sannolikt ar arten tillfallig i dessa trakter; be- 
markas ma i detta sammanhang, att en del hithorande uppgifter har- 
stamma fran skolelever. — Karkku Kulju tradgard under manga ar 
(atminstone 1876 — 1889), men torde ursprungligen varit odlad: f6rg&fves 
eftersokt 1898 o. 1899, men aterfunnen 1905—1909 a en niirbclagen plats: 
Hjelt! — Spridd pa manga stallen kring Kyrofors : Printz comm (1903\ 
jfr Sola Flor. p. 88 ! ; jag formodar, att arten afven har ar tillfallig. ISamnas 



112 Geranium pra tense. 

bor, att finsk benamning pa, arten upptages fran Punkalaidun : L. Y. 1907 
p. 191. — T a. Tavastehus park : K. Collin in dupl. ! och tradgarden Stjar- 
nan : O. Collin i Bot. Byt. ; antagligen forvildad. Hollola tradgard : W. 
Ruin i herb. lye. n., mojligen odlad. — O a. Toikko: elev Ehrstrom i dupl.!, 
jfr Desideratkat. p. 21 ; uppg. torde vara tvifvelaktig. Gamla Wasa : Ale. 
och Ale. Ill; manne ej arten har varit forvildad? For min del sag jag 
G. pratmse harstades ej langt fran kyrkan d. 11 sept. 1893. [Vasa ang- 
kvarn] enstaka 1885 : Lauren i Medd. XXII p. 40. I Lain - . Vaxtf. upptages 
arten alldeles icke. — S b. Finsk benamning pa arten upptages fran Pieksa- 
maki : L. Y. 1907 p. 165. — O k. r »Kajaanin kirkon luona Korhosen potaatti 
maalla ja korttelissa» : Must. ; Brenn. Obs. betraktar arten harstades saeom 
forvildad, hvilket sannolikt ar riktigt. I Brenn. Obs. anfores Kantoniemi 
under Kianta, men, ehuru pa etiketten star Kianta, antager jag, att 
liarmed afses Kantoniemi i K u u s. (se ofvan). — Ob. Uppraknas sasom 
forvildad [fran Uleaborg] af Leiv. — Li. Utsjoki: S. Castren p. 353; sakert 
beroende pa nagot misstag. — Lt. »ad sinum Kolaensem»: N. 1. Fellman!, 
jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 65 och 135, Mela Kasv. V etc.; da N. I. Fell- 
man i sitt arbete uttryckligen namner, att artens nordgrans ar Kantalaks, 
ar jag tamligen ofvertygad om, att nagot misstag foreligger afven i af- 
seende a Lt. 

Angaende artens forekomst pa ryska sidan om den natural historiska 
gransen foreligger ett stort antal uppgifter; se t. ex. Fl. Samoj. p. 9, Bot. 
Not. 1900 p. 242, Caj. Westgr. p. 10, Liro Ured. p. 330 etc. 

Af former upptages var. parviflorum [Nyl. Lovisa] Nyvik (Iverus): 
Sselan i Medd. XXIV p. 21. 

Angaende en hvitblommig form se under A b. Vihti p. 111. 



Geranium silvaticum L. 

In iota Fennia et Lapponia, excepta tantum regione 
alpina superior e, frequentissime out frequenter et saepe eo- 
piose—copiosissime provenit. In maritimis tamen frequentia 
plerumque minuitur. 

Fq vel fqq x ) in tota Fennia inveniri omnes fere auctores 
indicant (exceptiones vide infra), cfr Till., Till. Icon. 33 [haud 
bona], Kalm et Prytz ; cum var. maxima pars Fenn. et Lapp.: 



l ) Flinck, V. E. Broth., Weeks., Stenr. (etiarn cp), Blom, Leop., 
Norrl. s. o. Tav., Borg Tiet. (saepe st cp), Wainio Tav. or., Hult, Broth., 
Mela, Axels. Putk. (st cp), Norrl. On., vide infra, Must., Kyyhk. (etiam cp), 
Keckm., Brenn. Obs., vide infra; fqq — fq : Linden et Bergr. Ant. (in Kp); 
Elfv. Ant., vide infra ; [Pudasjarvi] »paikotellen hyvin tiheasti* : Martik. p. 36. 



Acta Sorietatit: pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. L13 

Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 137, vide etiam 
DC. Prodr. I p. 641. Led. 1 p. 464-465, Borg Beitr. p. 99, 
116. 133 et 141, Liro Ured. p. 115-116, 274 et 275. 

Lapp. fenn. fq et interdum cp : Hjelt & H.; [fq enum.: 
Birg. p. 100 ;■ in campis et pratis graminosis declivibus ferti- 
lioribus riparum nee non in lucis silvisque frondosis subhumidis 
fq provenit: Blom Bidr. ; per partem silvaticam, subsilvaticam 
et subalpinam omnium Lapp, vulgatissime, ut etiam in inferal- 
pinis et radicibus alpium [Nordlandiae] Finmarkiaeque . . . fq, 
nee non in salicetis siccioribus alpium inferiorum p: Wahlenb. 
p. 183; fq: Fellm. Lapp.; fq in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodan- 
kyla, Inari et ad Paatsjoki usque ad Kongas prope Mare gla- 
ciale: Wainio Not.; fq in reg. silv., compluribus locis in campis 
herbidis in reg. subalp. montium Saariselka, ad rivulos reg. alp. 
in Lupukkapaa usque ad 500 m: Hult Lappm., vide etiam Bor" 
in L. Y. 1899 p. 157; in ripis fertilioribus rivulorum. ubi una 
cum Trollio europaeo plerumque occurrit, in clivis graminosis 
vel herbidis, nee non in lucis et silvis frondosis humidis reg. 
subsilv. et subalpinae fqq cp, secundum rivulos st fq quoque 
in reg. alpinam progreditur; varietates liiacina et parviflora 
multis locis, ex. gr. ad Tenojoki, vix minus frequenter quam 
forma genuina proveniunt; Pietarlauttasoaivi NO 373, Hammasuro 
h. 382, Tuarpumoaivi NO 278, Peldoaivi N 500, Kudossuvannon- 
paa N 369, Aili»as SV 389: Kihlm. Ant.; e permultis locis 
enum.: Norm. Fl. Spec. I p. 280-281, vide etiam Blytt p. 1104, 
Hartm. p. 215 etc. [L. e n t. reg. subalp. et silv. fq: Laest. ; 
fqq _ fq secundum ripas amnium et in vallibus rivulorum reg. 
subalpinae, st r in reg. alpina, a Tenonmuotka ad Jokkasjaur 
st fq, sed ceterum in hac regione non adnotatum, nisi ad 
declivem australem montis Angeloddi (672 m) et cp ad infimum 
montem Mehkasvaarri : Linden Bidr., vide etiam Norrl. Lappm. 
p. 261 et 262.] 

Lapp. ross. locis graminosis fertilioribus per totam Lappo- 
niam fq: N. 1. Fellm., cfr 1. c. p. XLVII, Fellm. Ind. et Beket. 
p. 554; fq circa Nuotjavr et Nuotjok: Linden Ant., vide infra, 
vide etiam Linden Beitr. p. 16, Broth, exk. p. 78, Broth. Wand. 
p. 5, 9, 11 et 13, Kihlm. & Palm. p. 9, Kihlm. Ber. p. 23 etc 

Tvpig Impr. "|, 1910. 8 



114 Geranium silvaticum. 

A b. Pargas f q — st f q : Arrh. Ann.; Bromarf st fq: Sand. — Nyl. 
Ekenas st fq : Hayr. ; Helsingfors knappt mer an ganska allman och spar- 
sain: Kihlm. aim.; »forekommer pa Lappviksudden, men jag har ej obser- 
verat den pa holmarna i Helsingfors skargard» : Ssel. ami.; »ar, savidt 
jag funnit, ratt sails, vaster om Borga viken i Borga granregion ; osterut 
at Perno till finnes den allmannare, men icke ymnigt» : Gadol. 1890; 
[Hogland] p: Brenn. Se afven langre fram. K a. Lavansaari [E. Nylan- 

der !] : Brenn. — Sat, R och st pc — st cp [Ulfsby] Gammelby nara tings- 
garden, [Bjorneborg] Pihlava nara folkskolan. Lundar, men endast pa 
krosstensgrus fran istiden. Hvittisbofjard pa torrare stallen : Hayr. Bjorneb., 
jfr Hayr. vaxtl., dar det betonas, att arten endast finnes pa tva stallen i 
Bjorneborgs-trakten. — Kol. fq — fqq, >certe etiam in reg. aren. occurrit, 
quamquam non adnotatum»: Elfv. — O a. ganska allm. inuti landet. 
saknas vid kusten, vastligast antraffades den i Vora ! Andiala by, Storkyrd 
Vandela by : Laur. ; senare namnes : st fq och fq inuti landet ; vid kusten 
r vid aldsta vagen mellan Wasa och gamla staden : Laur. Vaxtf. — O m. 
r vid kusten, allman uppe i landet: Hellstr., jfr 1. c. p. 137; fq - st fq: 
A. L. Backm. Fl., dar narmare upplysningar lamnas, jfr 1. c. p. 137. st 
fq: Tenn. --Ob. st fq i skogarna : Jul. p. 290 ; i Ob. Ok. och O m. fqq, 
i de nordligaste och ostligaste trakterna fq ; Brenn. Obs., dar flere detalj- 
uppg. anforas ; [st fq, omkr. Haaparanta mycket varierande : 0. E Fries 
p. 160]. 

Betraffande de standorter, pa hvilka arten forekommer, namnes 
fran Kon. : »in nemoribus, lucis frondosis, populetis aliisque silvis fron- 
dosis populo irnmixtis, devexis et campis fertilioribus, graminosis vel 
herbidis silvaticis et saepe etiam in abiegnis cp — cpp»: Norrl. On. An- 
gaende forekomsten i Lapp. ross. t ; llagges: fq langs Nuotjoks strander, 
fqq ofverallt pa Nuotjavrs strander. Ofverhufvud fq langs a- och biick- 
strander och i dalgangar i skogsregionen pa hvardera sidan af Xuotjok 
och kring Nuotjavr; fq afven i dalgangar och pa lagre sluttiiingar i fjall- 
trakterna pa sydostra strauden af Nuotjavr, men icke antraffad hOgre upp 
pa f jallslnttningarna i sjalfva reg. alp. : Linden Ant. — Om artens fore- 
komst i angransande delar af Sverige uppgifves, att »fa vaxter genom sin 
allmanna forekomst [aro] mera karakteristiska for porsregionen» : Bot. Not. 
1883 p. 160. 

I Medd. XVIII p. 264 uppraknar Kihlman Geranium silvaticum 
bland arter, som i Helsingforstrakten aro litorifoba. 1 Medd. XXIX p. 
24-25 bestrider Brenner forekomsten af dylika litorifoba arter och upp- 
raknar nagra fyndorter for nyssnamnda art i hafstrakten. I Medd. XXXIV 
p. 130 papekar l^renner yttermera dess ymniga upptradande i luga soc- 
kens skargard, t. ex. pa on Noto. Af de ofvan anforda uppgifterna fran 
Nyl., Sat. och sarskildt de fran O a. och O m. framgar dock otvetydigt, 
att arten ofverhufvud ar sallsyntare i kusttrakten an i det inre af landet. 
Af senare forf. ar, savidt jay vet, Bergr. den enda, som upptager arten 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 115 

sasom allman afven i hafstrakten. En del aldre forf., sasom His., W. Nyl. 
m. fl., torde icke egnat saken sarskild uppmarksamhet. I afeeende a andra 
ater, t. ex. Seel. 0. Nyl., Malmb. och Malmgr., l>6r ihagkommas, att i de 
af dern undersokla omradena ar den inre delen alldeles ofvervagande diver 
kusttrakten, hvarfore frekvensen for Geranium sUvatieum, da delarna tagae 
i ett sammanhang, maste vara hog — till de sistnamnda ansluter sig 
Brenn. Obs. Namnas kan, att redan Ruprecht fann, att arten i Samojeder 
nas land ej forekom vid kusten : Fl. Samoj. p. 28. 

Af former ar f. parviflora v. Post sakert ratt allman i hela omradet. 
Angaende densamma jamte de folj. formerna namnes: »Formae lilaeinae 
vel albineae et parviflorae per totum territorium haud raro proveniunt' : 
Herb. Mus. Fenn. II p. 135. Dessutom markas folj. uppg. : A b. icke sitll- 
synt tillsammans med hufvudarten: Sel. ; [Vihti] tagen pa en bergbacke 
vid Nummela station: Flinck ; »ff. par ri flora, lilac it/a ja albiflora eivat ole 
vallan harvinaieia* : Caj. Kasvist. — Nyl. st fq, fpc) : Stenr. ; Inga Svart- 
back: Brenner i Medd. XXIX p. 24—25; Inga Noto : Brenner i Medd. 
XXXIV p. 130, dar formen yttermera beskrifves. — Ik. Teravala (Nerv.), 
Muola: Malmb. — Sat. p: Hjelt. T a. flerst. : Leop. Sa. (st r i: 

Hult. — Kol. Nikola: Elfv. — S b. (r): Mela. - Kon. »ad Perttiniemi, 
Mundjarvi et SchuDgu vidi» : Norrl. On.; sags afven taml. allm. bade med 
ljusa och morka blommor kring Dvorets, Hallijiirvi, Kivatsh, Tiudie, etc.: 
Kihlm., jfr under f. Marina. —Ok. Paltamo, Kajana, Sotkamo, Vuokatti: 
Brenn. Obs. ; [Kianta] »sek;i sinipuna- etta valkeakukkaisena. Amman 
ruukilla>: Kyyhk. litt. ! —Ob. Akerrenar, lof-backar, p i kustomr., f. o. 
uppr. : Keckm., jfr Brenn. Obs. — Lk. >Kolari ad Akiisjoensuu et Joki- 
jalka»: Hjelt & H. ; »p in pratis et campis graminosis una cum f. genuina 
st pc, in lucis autem vel silvis frondosis mihi non obvium»: Blom Bidr. 
— Li. Hit haufor sig sakert den form med mycket smarre blommor, som 
sages forekomina ganska rikligt: Popp. p. Ifc5, dar formen beskrifves. 
Kihlm. Ant. se under hufvudformen. - - Formen omnamnes afven i Mela 
Kasv. V etc., och manga exemplar i H. M. F., t. ex. fran O a., T b. etc., 
bora till densamma; den ar dock icke fullstandigt sarskild och ofvergar, 
savidt jag kunnat rinna, utan grans i hufvudformen. 

I Medd. XXXIV p. 130 sarskiljer Brenner fran Nyl. Inga Noto! 
yttermera f. minoriflorum, som beskrifves. 

Ang. f. albinea Wainio namnes: Nyl. Inga, Noto: Brenner i Medd. 
XXXIV p. 130. — Sat. flerstades; Hjelt. - Kol. »ad Mjatusova typo 
frequentior* : Elfv. — Ok. »Kiannan pitajassa p, vaan pohjaisemmilla 
seuduilla st fq» : Wainio Kasv.; Sotkamo Naapurinvaara : Brenn. Reseb. 
p. 67 (enligt beskrifningen) ; Kianta Juntunen : Brenn. Obs.; [Kianta. i »eroaa 
silmiinpistiivasti etelampana nakemistani albineumi muodoista ; sen eroit- 
taa helposti muista alb. -muodoista kokonaan vihrean ulkoasunsa kautta ; 
puuertavaa ei nae juuri muualla kuin hyvin hiukan ponsissa ; verhotkin 
viheriat ; kasvaa pappilan! luona ja Joutepuron varrella> : Kyyhk., ex. afven 



116 Geranium eilvaticum. 

fran »Amman ruukilta* ! — K u u s. »runsainen» : Wainio Ka9v., se under 
Ok. — Lapp. fenn. »fq praecipue ad Martti in Sodankyla et ad Tor- 
manen in Inari» : Wainio Not. — Se afven under f. parviflora och Brenners 
uppg. i Medd. XXXIV p. 130, dar formen kallas albiflormn Blytt. Osakert 
synes mig dock vara, om alia uppg. afse fullkomligt samma form ; se 
under k., hvarvid rnarkes, att Kyyhkynens uppgift kom mig tillhanda 
forst efter det jag i hufvudsak afslutat redaktionen ; angaende hithorande 
forhallanden i andra lander, jfr Fl. Samoj. p. 28 och 29. 

Angaende f. lilarina namnes fran A 1. : f unnen t. ex. Geta Bolstaholm 
(Arrh. & K): Arrh. (exemplar i herb. lye. n.) — Kon. Ar stallvis, sasom 
kring Dvorets, nastan ymnigare an den vanliga morkblommiga formen : 
Kihlm. — Li. Kihlm. Ant. se under huf vudformen. — Se afven under f. 
parviflora och i Medd. XXXIV p. 130. 

Till atskillnad fran f. parviflora kallar Mela Kasv. den vanliga for- 
men var. vulgarc Mela. 

O. alpinwn upptages fran Li. Utsjoki af S. Castren p. 60; att har- 
med afses den vanliga G. sUvaticum eller nagon form daraf, framgar af 
publikationen i Hush. p. 353. 

Geranium palustre L. 

In Fennia austro-orientali inprrmis in oicinilate lacus 
Ladoga et ad flumen Svir passim invenitur: his annis 
quamvis varo efiam in Alandia et Fennia austr o-occi dental i 
tectum est; ad septentrionem versus apud nos 6P 55' mx 
super at. 

Fenn. mer. : Fries; »nonnisi e Fennia orientali hucusque 
novi»: W. Nyl. Distr. ; Fenn.: Nym. Consp. p. 137; Fenn. non 
nisi in mer. adest: Nym. Suppl. p. 77, vide etiam Lindb. Pfl. 
p. 15 et Lindr. Bidr. p. 16. 

A 1. Jomala prope Ramsholm 1899: Palmgr. ; Jomala Brando 
pc: Palmgren!, cfr Medd. XXXII p. 41 [forsitan idem locus atque 
superior]. A b. Pojo Skuru ad ostium amnis Fiskars in prato 
uliginoso spec, numerosa: Sselan in Medd. XXX p. 101; Bromarf 
Soderstrand: Sand. — Nyl. [Nurmijarvi] rr prope salicetum ad 
ripam occidentalem lacus Nurmijarvi prope praediolum Taipale 
pc: Stenr. ; Helsinge Drumso: Hult herb. [spec, forsitan ab 
alumno collectum, num certum?]; Stromfors Vahterpaa praediolum 
Kungshamn: C. J. Arrhenius!; Stromfors Kungshamn in prato 
humido: G. Sucksdorff! [ad eundem atque superior locum spectat]. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 117 

— K a. Antrea cp ad viam publicam: Ssel. arm.; par. Yiborg 
Liiraata: G. A. Thesleff! Ik. p par. Kakisalmi [»Kexholm»], 

Pyhajarvi, Sakkola (!), Valkjarvi et Rautu: Malmb., spec, e 
Rautu Sirkensaari!; Pyhajarvi Ivaskansaari in declivi prati fru- 
ticibus obsito: Lindbergh Rajajoki: R[uprecht]!; [inter plantas 
frequentissimas : Meinsh. p. 72]. 

T a. Tavastehus circ. 1 km ad septentrionem versus ab 
oppido ad viam publicam iuxta castra rossicorum [»Stenkasar- 
nen»] in latere limoso fossae, quo in loco multos per annos persistit : 
0. Collin!; Lammi, Koski et Karkola (p-) st r: Leop. coll.; Lammi 
Mommila: alumn. F. v. Schantz!, cfr Lindberg in Medd. XXX 
p. 4; r, Koski! inter et circa pagos Hyvaneula et Hudjala st cp, 
Lahti (E. Lang): Norrl. s. 6. Tav.; Lahti in uliginoso infra prae- 
dium: Norrl. ant.; Hollola Karkela Huovila : Wainio ann.; Sysma 
Tepo (Blom): Unon. S a. Kerimaki et Ruokolaks: W. Nylan- 
der in dupl. !, cfr Hult; Villmanstrand in prato uliginoso ad 
praedium sacerdotis cp: Ssel. ann.!; r Sulkava: E. Nyl. & Chyd.; 
Saaminki (spec, in herb, alumnorum), in insula Torninpyora 
prope Nyslott: Budden in litt. 1891. K 1. p inde a Vuoksi 
ad Ladogam borealem et Impilaks: Fl. Kar., spec, e Jaakkima!: 
Parikkala r ad ripam lacus Kivijarvi st cp, Ankila pc: Hann.. 
cfr Linden p. 137; Uukuniemi: Nikl.l ; Impilaks (!) st fq: Hjelt; 
Kirjavalaks: Hj. Neiglick in herb. lye. n. et Popp., cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 135, spec, etiam leg. H. Federley!; Kitila in ins. 
prope Pitkaranta: Ghydenius in dupl.! — Kol. »p fq in reg. 
silv. et coll.; ad viam publicam prope Vosnessenje ! formam pe- 
talis impresso-bifidis ! legi» : Elfv.; rr »Solomeno (Sahlberg!), ad 
viam publicam inter Petrosawodsk— Selga (!) locis humidiusculis 
depressis (duce Giinther) legi» : Norrl. On.; ad fossas et in locis 
humidis circa Vosnessenje, Ivina, [Ladva], a Petrosavodsk ad 
septentrionem versus non visum: Giinth. p. 35; in tota reg. 
Svirensi a Nikola! et magis ad meridiem versus usque ad 
ostium, Ostretshina, Kuschlega, Derevjannoje et ad meridiem 
versus a Petajaselka: Caj., vide etiam Liro Ured. p. 116 et 229. 

Kon. Sennoguba: Liro Ured. p. 116. 

Ab. Koskis: Ale; afser Koskis i Tavastland ; rattas Ale. IV. [Pojo] 
»in prato ad villam Aminne» : A. Nyl., som sjalf tillagt ett fragetecken ; 



118 Geranium palustre. 

afven A b. i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] beror antagligen pa forvaxling med 
N y 1. — N y 1. Arten uppraknas bland vaxter, som forekomma i Helsingfors 
i Botaniska tradganlen : Brenn. For. p. 132—133. — Ob. Aavasaksa : Acerbi 
II p. 170 (genom tryckfel Genarium palustre) : uppg. afser tydligen G. 
silvaticum. 

I Herb. Mus. Fenn. II p. 135 anfores Kirjavalaks sasom nordgrans. 
Den af Budden senare angifna fyndorten vid S a. Nyslott ligger dock 
nagot nordligare och annu nordligare ar Kon. Sennoguba ; fran dessa lokaler 
foreligga dock icke exemplar i H. M. F. 

Langre osterut gar arten anda till Archangelsk : Fl. Samoj. p. 10 m. fl. 

I Spic. II p. 10 antydes, att den i Finland forekommande G. pa- 
Instn ej vore identisk med den i sydliga trakter forekommande formen. 
Ruprecht ater for de finska exemplaren till [i kareliea ^caulis vix semipe- 
dalis, antherae cito deciduae, foliorum lobi apice nigro-punctati, carpidiorum 
setae aequaliter sparsae nee ad dorsum confertiores, ad limitem gubern. 
Petrop. pr. Systerback [»Eajajokki»], pr. Sortavala in sept. Ladogae leg. 
F. Nylanders : Fl. Ingr. p. 229. — Augaende Elfvings exemplar se under Kol. 



Geranium bohemicum L 

In Fennia australi usque ad 62° occurrit, plerumque 
non continue in eodem loco adest. 

In silvis deustis Fenniae australis, etiam in Tavastiae par. 
Langelmaki leg. Stud. Lilius: Spic. I p. 23; Fenn. merid.: Fries; 
Fenn.: Nym. Consp. p. 138; Fenn. in sola mer. et or. Oneg. : 
Nym. Suppl. p. 77, vide etiam Hjelt in Medd. XXVI p. 20 et 
Tallgr. p. 80. 

Al. rr Finstrom Bergo ad Norrgard 2 spec: Arrh. & K. ! 
— Ab. Merimasku 1901 et 1902: Tallgr. p. 80, vide infra; 
Abo Hirvensalo: Arrh.; Abo Lillheikkila: Hollm. ; Pargas Pexor 
1850, non autem serius repertum: Adl.; Pargas Lemlaks Bred- 
vik, Langholm cp 1881 et 1882, Lofsdal Gunnarsnas inprimis 
cp 1906 in culto novo ad Nyangen, Alon complur. locis: Arrh. 
et Arrh. Fl.; Pargas Stortervo Lofsdal: 0. & E. Beuter, spec, 
e Pargas reportavit I. Ringbom in dupl.!; Kimito Norrsundvik: 
Arrh.; Halikko in insula Valtila holme: K. E. v. Bonsdorff!; 
Uskela: Nikl.!; Bjiirno praedium Pojo: E. G. Printz; st cp in 
<leustis in Bromarf Kansjarvi! et Finby Pettu: Sand.; Tenala 
Karsby: [K.] W. Bruncrona!; Tenala Kilaks Nas (G. Westfelt): 



Acta Soeietatis pro fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 119 

His.; Pojo Skarpkulla: A. Nyl., cfr Rupr. Diatr. p. 74; p in- 
primis in deustis : Sel.; Kanslojo prope deversorium Sarkjarvi: 
Arrh.; Karislojo (st fq): Ohrnb.; Lojo (!) coraplur. loc. : Hels., 
Ohrnb. et Hult herb.; In vicinitate lacus Lojo] p— st r: Ch. E. 
Boldt. vide etiam E. H[ayren] in Hbl. 1906 N:o 164 et Saarinen 
p. 327; Nummi Jarvenpaii (llmoni!): Ssel. ann.; Vihti (!) (st fq): 
Printz, cfr W. Nyl.; [Vihtij p, enum.: Flinck, vide infra et cfr 
Y. E. B. p. 204; Vihti praedium Kopu ad Haapkyla loco usto: 
etiam Ssel. herb.; Vihti st r nonnullis annis st cp, aliis st pc: 
V. E. Broth.; [Nystad] a. 1892 in silva superiore aestate com 
luista prope Santtioranta (Cajander): Sod. — Nyl. Ekenas 
Danskog loco deusto pc et iam exstinctum: Hayr.; r Inga prope 
Fagervik Bykarr et ad Busse-mossen, Karis ad Rejbole! et ad 
viam magnam [trope Fagernas: His.; Inga Svartback in agro 
rapa consito: Brenner!, vide infra; [Nurmijarvi] p in vicinitate 
lac. Nurmijarvi complur. locis in locis nuper deustis, prope 
Jokela (W. W. Wilkman) sp: Stenr.; Esbo Drberga 1895, 1897 
et cp [»ovanligt ymn. forek. detta ar»] 1902, 1896 non autem 
visum. Kyrkslatt in calcariis ad partem septentr.-occidentalem 
stagni Mejko: liadol.; [Helsingfors] »semel intra urbem»: W. 
Nyl.; Helsingfors prope »Langa bron»: Ohrnb.; Thusby haud r 
in deustis: Astr. & H.: st r in Borga, Perno, Lapptriisk cum 
Artsjo et Morskom: Sal. 0. Nyl.; Borga ad praediolum Ler- 
backa, ad Karsby, Askola Monnby: Ssel. Ofvers.; Perno Hardom: 
CI. J. Arrh.. vide etiam infra. — K a. et I k. nondum visum. 
Sat. Birkkala!, Karkku: Malmgr.; Euraaminne Lutta: Kl. 
Wahlman!; r Karkku Kuivaluoto. Jarventaka 1872 et 1892 
unicum spec, recedens!, prope Hoikka 1875, Kauniais semel 
1871!, Mouhijiirvi Saikala, Birkkala Korvola, ad Haavisto cpp 
a. 1874, a. 1876 autem exstinctum: Hjelt, vide etiam infra; 
Birkkala ad Pitkaniemi spec, numerosa (Hougberg 1902): Ssel. 
herb.; Kyro: Asp. — T a. Kangasala: H. E. Svanstrom in herb, 
lye. n.; Palkane prope Aimala in deusto: Leop.; r tantum in 
monte Aulango [prope Tavastehus]: Asp. & Th.l; Tyrvanto ad 
Huija spec, unicum loco deusto in silva 1890: Ssel. herb.; 
Janakkala Turenki prope stationem viae ferratae pc: Hayr.; 
Janakkala in iugo glareoso ad Harakkamaki: Kihlman!; st r Lah- 



1*20 Geranium bohemicum. 

denpohja et nonnullis locis in parte septentr.-orientali pa- 
roeciae (Stromborg): Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala Liuhtula: Nikl.!; 
Asikkala Kalkki (Hougberg): Sael. ann.; Hollola Pyhaniemi: 
Wainio ann.; Hollola inter Upila et Nygard (0. Lang) et ad 
Evojarvi prope Evo: Norrl. ant.; Langelmaki: Spic. (vide supra) 
et cfr Rupr. Diatr. p. 74; r [Langelmaki] Tunkelo in horto 
(E. Ekman), iam exstinctum: Borg Tiet.; Kuhmois: Nikl.!; Sysma 
Liikola Salmentaus (!): Unon.; r Luhanka Tientaali! in deusto 
et. Keihasniemi, Korpilahti Putkilahti : Wainio Tav. or. ; Korpi- 
lahti Livansaari 1886: Prim. p. 57. S a. Lappvesi: Simming!; 
Villmanstrand Parkkarila spec, unicum loco deusto 1879, etiam 
a. 1881: Ssel. ann., vide etiam infra. — K 1. Kirjavalaks 
(Backm.!): Chyd., a Backm. semel tantum repertum; Kirjavalaks 
Hakasaari: Wegel.; Sortavala: Hasselbl. — Kol. rr Nikola: 
Elfv., spec, in dupl. e Rossia!;] Vosnessenje, Nimpelto! et 
compluribus locis inter Petrosavodsk et Selga: Caj., cfr Medd. 
XXV p. 27. 

Kon. Jalguba »in rupibus» (Giinther) : Norrl. On., spec, 
in dupl.!, cfr Giinth. p. 35 et Herb. Mus. Fenn. II p. 135. 

S b. Iisalmi: elev Hjelmman i dupl., jfr Desideratkat. p. 21 ; troligt- 
Yjs ar exemplaret dock ej fran den angifna lokalen. 

Ett par uppgifter, grundade pa exemplar, inlamnade af skolelever 
och forvarade i dupl. samlingen, anforas for vinnande af ytterligare be- 
kriiftelse och for komplettering af ofvanstaende uppg. N y 1. Esbo 1885: 
K. Kylloinenl; Helsinge Boplaka 1888: G. Ahlstrom ! - - T a. Janakkala 
Leppakoski 1888: E. Liljeroth ! — Till dessa ansluta sig folj. uppgifter: 
N y 1. [Helsingfors] Degeni 1887 (elev R. Furuhjelm), Helsingfors Toivola 
svedjeland (elev H. Tunzelmau v. Adlerpflug), Sibbo Ostersundom 1894 
(elev Elin Bergstrom): Arrh., som anser dessa uppgifter absolut tillforlitliga. 
— S a. Saaminki >Heposalon ranta» (A. Burgman herb.): Budden. 

Sasom kandt ar, upptfader arten mycket foranderligt : ett ar ymnig, 
ett annat ar alldeles forsvunnen och sallan en langre foljd af ar pa samma 
stalle, se Medd. XXVI p. 20, Tallgr. p. 80, V. E. Broth, etc Angaende 
orsaken hartill m. m. se bl. a. E. Almqvist i Bot. Not. 1899 p. 81—85 och 
T. Hedlund i Bot. Not. 1902 p. 1—39. Vidkommande artens irreguliera 
forekomst ma bar anforas nagra specialuppgifter. Fran A b. skrifves: 
»Sa till exempel upptradde densamma ar 1901 synnerligen talrikt pa ett 
kyttland tillhorande Vaha torp i Merimasku, aret dfirpa saknades den 
fullstandigt, men upptradde samma sommar i ett fatal exemplar pa en 
trada horande under Taatis gard i samma socken, skild af ett bredt sund 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 121 

och 4 km land fran den forra fyndorten* : Tallgr. p. 80-81. Fran Vihti 
uamnes: vanligen enstaka eller mer och mindre sparsamt (Uusitalo, skogs- 
backe; brand flack invid banan nara Nummela station: Kirjava holme; 
Irjalausaari; gardsplanen i Vanhala by; nedanfor strandberg : Lepparla och 
Vanjarvi Sandbacka), men sardeles ymnigt och tatt utbredd ofver en stone 
stracka pa och nedanfor sluttningen af de aret forut, 1891, af skogseld 
liarjade Haapkyla Kopu strandbergen. [Enligt] E. G. Printz vid Juotila, 
Hevonoja hage; flere svedjelander : Flinck [p. 38], jfr 1. c. p. 54. — N y 1. 
Inga. Svartback, endast en sommar ymnigt i ett svedjadt rofland, pa- 
foljande sommar nagra fa, knappt till blomning komna stand : Brenn. vaxtf. 
p. 78. — Fran Sat. ma bar till det ofvan anforda tillaggas folj. : Karkku 
vid Sorvijarvi backen 3 stand ar 1900, forsvunnen redan 1901 och seuare, 
Linnais flere stand i tradgarden 1902, ej aterkommen sedan 1903, Maki 
paa vid Nieminens stuga ett exemplar 1904, senare ej sedd darstades, 
Kulju ett exemplar 1886, Birkkala vid jarnvagen ej lanst fran Korvola 
1902, mellan kyrkan och Pitkaniemi 1880 och 1889: Hjelt. 

Heintze Vaxtg. p. (54— )55 uppgifver, att G. bohemicum invandrat till 
Sverige osterifran ofver sodra Finland. Det ligger utom planen for Con- 
spectus att narmare inga pa denna uppgift ; jag bar dock velat omnamna 
densamma. 

Gepanium pyrenaieum L. 

/// FeiDiin interdum eolitur el semel vel bis disseminatur. 

»Eur. omn. exc. . . . Scaud. bor. . . . saepe etiam in areis v. hor- 
tis hinc inde inquilinum> : Xym. Consp. p. 138. [Uppgifterna fran Finland 
harstamma fran betydligt senare tid an Kymans.] »Vilj. usein . . . josk. mets. 
Nyl., Ta.i : Mela Kasv. V. - - N y 1. Helsingfors Botaniska tradgarden, fCr 
nagra ar sedan tillfallig: Lindb. coram. 1909. Ta. Tavastehus park pa 
en grasplan nara stranden: G. Ideatam & O. Collin!, exemplaret inlamnadt 
under namn af G. bohemicum f., men bestamdt af Lindberg 1906 

Geranium columbiuum L. 

His annis in Alandia inveniri indicatum est. 

Eur. omn. exc. . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 138. 

Al. Geta Vestergeta 1902: Palmgr.!, cfr (Diar. 2. XII, 1905) 
Medd. XXXII p. 41, cum primum in Fennia est indicatum, 
Medd. XXXIII p. 133 et Mela Kasv. V. 

Geranium dissectum L. 

In Alandia ram aut rarissime invenitur, ceterum nisi 
adventicium non occurrit. 



122 Geranium dissectum. 

Eur. omn. exc. . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 138; r in 
parte austro-occidentali: Brenn. Flor., cfr Mela Kasv. etc., vide 
etiam DC. Prodr. I p. 643. 

Al. Finstrom Emnas: E. Erikson! in (Diar. 1, III, 1884) 
Medd. XIII p. 184, cfr Medd. XIII p. 192; ibidem leg. A. Dahl!; 
Saltvik: J. A. Bomansson!; Lemland in tribus insulis 1902, Geta 
Vestergeta 1902: Palmgr., cfr Medd. XXXII p. 41 et vide infra, 
spec, e Geta prope portum Geta! et Lemland Grano!; Geta in 
declivi petroso (»kallioinen maki»): Keso!; Hammarland Skarp- 
nato in margine agri: V. Brenner! 

A 1. Angaende fyndorten for Eriksons exemplar ma tillaggas, att 
denna var belagen »nara bryggeriet; [vaxten] forekom ymnigt pa en torr 
plats », hvarfor man kunde betvifla, att arten vore fullkomligt spontan. Sa 
nannies: >ex Alandia adest, sed vix omnino indigena» : Herb. Mus. Fenn. 
II p. 135, se annu Mela Kasv. V. Daremot framhaller Palmgren i Medd. 
1. c, att ban ocb Klingstedt funnit arten »pa flere, afven pa obebodda, 
holmar i Lemlands skargard», hvarfor den numera bor anses vildt vaxande 
i Finland. 

N y 1. Helsingfors Djurgarden eff . : A. Brotherus! - - O m. Jakob- 
stad barlastplats 1891: Fontell in dupl. ! — Dessa uppg. afse tydligen en 
rent tillfalli.t; forekonist. 

Geranium pusillum L. 

Maiore frequentia tantum ex Alandia indicatur, <ete- 
vum in Fennia austro-occidentali raro legitur ; supra 61° 30' 
men sententia vix nisi adventicium occurrit: in Fennia orien- 
tali prorsus non visum est. 

Kalm x ); in ruderatis st r: Prytz; Eur. omn. exc. . . . Lapp.: 
Nym. Consp. p. 138; Fenn. extra mer.-occ. parce lectum est: 
Nym. Suppl. p. 77, vide etiam DC. Prodr. I p. 643, Led. I p. 
470 et Lindr. Verz. p. 19. 

A 1. (fq); Bergstr. ; st fq: Bergstr. Beskr. ; ad oppidum 
Mariehamn ad vias, in rupibus et areis fq: Ssel. ann. ; p Jomala 
in cultis ad praedium sacerdotis!, Sund prope templum, Ham- 
marland Skarpnato et prope templum, Finstrom Grelsby, Godby, 
Bergo: Arrh. & K.; Lemland Lembote: Tengstr. !; Foglo in coe- 



') Nomine (J. rotundifolium L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, 35. X:o 1. 123 

meterio: spec, in dupl., ut olim adnotavi, cfr Ale. Ill; Sund Ho^- 
bolstad: Brenner!; Foglo compluribus locis in clivis aridis, suis 
locis fq, saepe una cum G. molli obveniens: Arrh.; Geta Hock- 
bole: Hult ann.; [Geta et Hammarland] complur. loc : Ch. E. 
Boldt; Hammarland Frebbenby, Morby et Vastantrask: Lindr. 
Verz. p. 19; haud infrequens, adnotatum ex. gr. ad templum par. 
Sund, ad ruinas Bomarsund et in aliis locis: Prim. p. 65; Sund 
Kastelholm; Hult ann. et Bergr. comm., vide etiam infra. — 

o 

A b. (r): Zett. & Br. l ) ; p in proxima vicinitate urbis Abo ex. 
gr. Kakola, Observatorieberget etc., etiam ad Lillheikkila, Pargas 
p— st r, in Alon saepe cp ex. gr. in coemeterio: Arrh.; Nagu ad 
templum: A. A. Branders!; Merimasku: Karsten!; Korpo: [I.] 
Ringbom! et alii!; Kimito Vestanfjiird Graggnas in saburra navali 
1893: Sail, herb.; Kimito Langvik : H. M. Linden in herb. lye. 
n., vide etiam Ale. ; Bromarf Kansjiirvi et Hakansarf: Sand.; 
Bromarf Kansjiirvi (G. Sucksdorff): Lindr. Verz. p. 19; Tenala: 
J. A. Oberg in herb. lye. n.; Lojo Vohls (Tikkanen): Hult herb.; 
Lojo ad praedium sacerdotis: Hels.; Lojo Storo Paavola, Her- 
mola et Seppala, Karislojo Maila (!), Karis officina Svarta: Ch. 
E. Boldt; r Isosaari Maila sub ulmo magna: Sel. l ); Lojo Lin- 
kulla in pascuo: Brenner!; Vihti r in pag. Vanhala: Printz, cfr 
Flinck; Vihti Olkkala: Keckman in dupl.!; r Vihti in campo 
[»nurmikolla» praedii Salmi in austro-orientali parte paroeciae: 
V. E. Broth.; Nystad r Piikainkari: Hollm., vide etiam in- 
fra. — N y 1. Snappertuna Stromso in area [»kring gardsbygg- 
naden»: st cp annis ab a. 1890 sequentibus, Helsingfors locis 
consitis [»skvaren»] ad »Gamla kyrkan» eodem tempore pc: Hayr. ; 
ad Fagervik! et forma pusilla et elata: His. 1 ); Sibbo Loparo 
in rupibus: Ohrnberg! — K a. et I k. nondum adnotatum. 

Sat. Bjorneborg! in areis oppidi, Rafso 1896 (domina 
A. Pallin): Hayr. Bjorneb. T a. Saaksmaki r Rapola: Tikk.!, 
efr Rosb. Utk. p. 220; rr [Hollola] Parinpelto (E. Lang!): Norrl. 
s. 6. Tav.; Sysma Storby in agro: K. W. Renqvist!, cfr Not. 
XIII p. 465 et Unon. — S a. Nyslott f»Savonlinna T, Kalkkuun- 
niemi, Ilokallio et aliis locis: Budden, cfr Medd. XXIII p. 13; 



l ) Nomine 0. rotundifolium L. 



124 Geranium pusillum. 

Nyslott in litore arenoso ad Kyronsalmi 1901: Sa?l. herb. — 
Kl. Sortavala Kesamiiki in rupe sicca [ kuiva kalliorinne : 
J. M. Vartiainen! 

Tb. et K b. vide infra. 

Storsta delen af Finl. : Fries 1 ); maste anses oriktigt. — A b. [Tenala 
Lappvik lastageplats] iakttageu aren 1905—1908 (K. Holmberg !): Hayr. 
Adv. p. 159. [Nystad] »Yhteiskoulun maella, lahella vapaehtoisen palo- 
kunnan paviljonkia seka Praninmaessa» : Sod.; fyndorterna synas mig tyda 
pa en tillfallig forekomst, om afven arten upptrader vildt vaxande i Ny- 
stads-trakten. — N y 1. [Helsingfors Somas pa barlast] afvensom a den 
narbelagna lastageplatsefi a holmen Sumparn : Ssel. exk. ; Helsingfors Tolo 
park : F. Lonnberg i herb. lye. n. — O a. Gamla Wasa vid jarnvagen : 
Hjelt i dap].!, jfr Ale. Ill; 1882 o. 1886 ymnig [vid Wasa angbatsbrygga] : 
Lauren i Medd. XXII p. 41; 1884—85 allm. [i Wasa hofrattspark] : Lauren 
1. c p. 42 : Gamla Wasa i groparna ocli pa banken : Lauren 1. c. p. 43. 
Alia dessa fyndorter antyda en tillfallig forekomst; arten upptages icke i 
Laur. Yaxtf. - T b. Jyvaskyla Haapakoski : Lindr. Verz. p. 19. Det sy- 
nes mig sannolikt, att arten afven har varit tillfallig; i annat fall vore 
dess nordgrans i Finland belagen vid 62° 14'. — Kb. Tohmajarvi Vartsila 
(Backm.): Chyd. ; da denna uppgift star i strid med artens utbredning for 
ofrigt, och nagon nyare uppgift fran dessa trakter ej foreligger (saluuda 
omnamnes arten icke af Petander), anaer jag troligt, att arten har varit 
tillfallig. — O m. Gamla Karleby pa barlast: Hell^tr. p. 136. — Ob. Ulea- 
borg pa barlast: Hougb. i dupl. !'); [Uleaborg] Toppila de fiesta ar, spar- 
samt: Zidb., jfr Brenn. Obs. ; Uleaborg (st fq), painolastilla kuivilla pai- 
koilla ja Hietasaaren puolella, Kasarmin kartanolla [?] [»4 P. Kp. PH. 
Kasarm. kar.»]: Leiv. ; senare namnes: » Hietasaaren lastauspaikalla paino- 
lastikasvina, loydetty myos muualta satunnaisena> : Leiv. putk. ; barlast 
r nagra exemplar vid Kallio i Simo 1886 o. 1889 : Keckm. 

I H. M. F. finnes intet exemplar af G. mscidtdum Fr., och alia de 
exemplar, som inlamnats under namn af G. rotundifolium L., tillhora en- 
ligt den nu anviinda nomenklaturen G. pusillum L. Utan tvekan har jag 
darfore fort alia uppgifter fran vart land angaende G. rotundifolium till 
(1. pusillum, utom i de fall, dar hvardera arten upptages. Dessa aro 
folj. : »In ruderatis et cultis p»: Prytz, jfr Led. I p. 471, dar afven and ra 
uppg. ang. G. rotundifolium anforas. »Finl. (adv. '?)»: Nym. Syll. p. 215. 
— A 1. Pa odlad mark i Jomala (H. M. F.): Bergstr. p. 131. Denna sist- 
namnda uppg. synes mig visa, att G. rotundifolium endast pa grund af 
olika namnbeteckning upptagits i var flora. (Det bor emellertid framhallas, 
att det ifragavarande exemplaret ej vidare finnes i stora samlingen). Sa- 



J ) Under namn af G. rotundifolium L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 125 

som framgar af det foregaende, anvandes benamningen 0. rotundifolium 
at' Kalm, Fries, Zett. & Br., Sel., His. och Hougb., liksom arten i Herb. 
Mus. Fenn. [ed. I] upptages under detta namn. 

Geranium viscidura Ehrb. 

Per errorem apud no* indication est. 

Tillfallig i Finl. : Fries. Uppg. grundar sig antagligen darpa, att 
namnet G. rotundifolium anvandes i st. f. G. pusillum ; jag formodar narn- 
ligeD, att benamningen G. viscidum Ehrh. afser den art, som afven kallas 
G. riscidnlum Fr., jfr Trautv. Iner. p. 154. Se f. o. under G. pusillum. 



Geranium molle L. 

In Alandia passim — satis frequenter iiivenitur; in 
reliqua Fennia maxime austro-occidenta/i rarissime itweniri 
indicatur. 

Eur. omn. exc. . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 138; adest 
in ins. Aland. (Fenn. mer.-occ): Nym. Suppl. p. 77, vide etiam 
DC. Prodr. I p. 643. 

A 1. Foglo ad templum: Kl. Wahlman!, cfr Diar. 24, X, 
1862, cum primum in Fennia adnotatum est, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. X; Sund Hogbolstad: Brenner!; Lemland Granboda: 
H. Ingelius & Elfving!; [Eckero] Degerby, Sund Kulla: Hult ann.; 
p Saltvik Haraldsby holmen. Hammarland Frebbenby!, Finstrom 
[aut Saltvik] Farjsund!, Grelsby, Godby, Emkarby et fq in pago ad 
templum, Jomala Mockelo, Dalkarby, Golby et praedium Jomala, 
Lemland »Flaka holmen» (Nylund): Arrh. & K. ; in Alandia 
»st fq (— p)», Foglo Degerby et ad templum complur. loc. : Arrh.; 
Jomala in pag. Jomala!, Lumparland Ango: Laur. Fort.; Jomala 
Amnas et complur. locis (fq esse videtur): Bergr. comra. ; [Sund; 
r multa spec, in minis ad Bomarsund (!), Prasto in promuntorio 
ad sinum Bomarsund versus, etiam Saltvik ad Farjsundet: Prim. 
p. 65; Sund [inter Bomarsund et Kastelholm] in marginibus 
siccis viarum ubique [»kaikkial)a»j : Geogr. F. T. 1905 p. 71; 
Lemland Hamnbacka: R. Dahlberg in Hayr. herb.; Lemland 
Slatholmen: Br. Florstrom ! ; Lemland Jerso in loco sicco: Palm- 
gren! — A b. Korpo Hasslo ad ruinas in colle ad orientem 



126 Geranium molle. 

versus: P. Hj. Olsson!, cfr Medd. XIX p. 64; Korpo Hasslo Oster- 
ang (alumn. Aboenses 1891): Arrh.; ex Ab. confirmatione egeat, 
vide infra. 

A b. Hvad forekomsten i Korpo angar, maste val Olssons uppg. 
ocksa i detta fall emottagas med misstroende ; da den emellertid be- 
kraftas af elevuppg.. har jag, ehuru med tvekan, anfort uppg. i den 
egentliga texten. Arrhenius, som i aug. 1892 besokte Hasslo, papekar det 
rent alandska draget i denna os natur och vegetation och anser uppgiften 
hogst sannolik. I Mela Kasv. V anfores A b. med? — Vihti gamla kvr- 
kan : E. G. Printz ; sasom Flinck framhaller, afser uppg. antagligen G. 
pusillum. — Ob. [Utajarvi] Kurimo antraffad i Stud. A. Backmans herba- 
rium : Brenn. Reseb. p. 73. Sasom framhalles i Brenn. Obs., var arten 
utan tvifvel tillfallig i tradgarden. 

Enligt Saelan hora atminstone Wahlmaus och Brenners exemplar 
till en » forma inter G. pusillum et G. molle intermedia, carpellis glabris, 
staminibus omnibus antheriiferis et caule piloso huius, sed fioribus mino- 
ribus lilacinis petalisque ungue ciliato illius; vide Lange, Danmarks Flora 
p. 253-254 >. 

Geranium luciduni L. 

/// Alandia, unde etiam raiissime in taenia* Aboenses 
dispersum est, rarius occurrit. 

In montosis Alandiae rarius: Prytz, cfr W. Nyl. Distr. 
et Rupr. Diatr. p. 74; Eur. omn. exe. . . . Fenn.: Nym. Consp. 
p. 138; adest in Fenn. mer.-occ. ins. Aland et (casu) Aboae: 
Nym. Suppl. p. 77, vide etiam DC. Prodr. I p. 644 et Schedae 
p. 87. 

Al. Vardo, Jomala, Eckero (p) in taeniis: Tengstr. !, cfr 
Bergstr. p. 131; Finstrom Bergo: Erics.; Hammarland pag. Apple 
Masklobb: Eriksson!; Finstrom Grelsby Saltvik »sodra Haralds- 
byholmen»!: Arrh. & K.; Foglo Noto: Arrh.; Hammarland Ronn- 
skar ad promuntorium septentrionale insulae Finbo: Ch. E. Boldt; 
in taeniis par. Lemland! (fq), etiam in taeniis par. Jomala: 
Palmgr., multa spec, e Lemland!, etiam e Jomala Lilla Bog- 
skar ad orientem versus ab Hammarudda!; Jomala Lagskar 1887: 
E. Erikson in Hayr. herb.; Eckero in monte arido prope Kyrk- 
sundet ad septentr. -orientem versus a pago Torp: Lindberg!; 
Kokar Ido cp 1887: (iadol.!; ibidem iam multo prius leg. Bren- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 127 

ner & Nyberg in herb. lye. n.; Sottunga Yxklobben in cumulo 
lapidoso una eum Potentilla verna: A. Wahlberg!; spec, in 
PI. Finl. exs. N:o 281 e Saltvik Haraldsbyholmen leg. Arrhenius 
et W. Granberg. — A b. Korpo Gyltgalten: Arrh., cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 135. 

Geranium Robertianum L. 

In parte austro-occidentali plerumque satis frequenter 
aut passim occurrit; in Fennia maxime occidentali ad 
62° 40' et ultra indicatur, ad orientem versus rarescit neque 
tarn longe procedit: in Fennia orientali adhuc prorsus nun 
visum est. 

Till.; Kalm; cp in Borgoa ad templum, ceterum in mon- 
tibus et saxosis minus fq : Hell. p. 14; in montosis silvaticis 
st fq: Prytz; in saxosis Alandiae, Nylandiae, circa Aboam, 
Kareliae meridionalis: Wirz. pi. off.; Fenn. mer. occ. : Fries; 
Eur. omn. : Nym. Consp. p. 138; deest in . . Lappon. p. d. 
et in Fenn. bor. cum media plur. : Nym. Snppl. p. 78, vide 
etiam DC. Prodr. 1 p. 644, Led. I p. 473 et Schedae p. 87; 
spec, in PI. Finl. exs. N:o 282 leg. in Lojo SOLhem ad radices 
rupium Lindberg. 

Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K ; 
par. Brando st fq, saepe in calce, in par. Gustafs et Kumlinge 
nonnullis locis adnotatum : Bergr., cfr 1. c. p. 8. — A b. (fq): 
Zett. & Br.; in par. Inio et Tofsala haud adnotatum: Bergr., cfr 
1. c. p. 8; Abo st fq : Arrh. & Hollm.; st fq: Arrh. Ann.; (p): 
Ben v.; st fq: Sand.; fq: A. Nyl.; (fq): Sel. et Printz; st fq, 
enum.: Flinck; st fq, enum.: Weeks.!; st r— st fq, enum.: Caj. 
Kasvist. !, quern 1. inspicias. Nyl. Ekenas st fq : Hayr.; st 

fq : His.; p-st fq, subdominans: Stenr. ; fq: W. Nyl.; fq: Ssel. 
0. Nyl., vide sub Ka.; p: Brenn. — Ka. ad ostium fluminis 
Kymmene: Ssel. ann.!; in Vehkalahti et sacell. Sippola non 
visum: Ssel. 0. Nyl.; Blom etiam non vidit ; verisimiliter in reg. 
maritima (= KaO obvenit: Fl. Kar. ; r Raisala Sirlaks ! spe- 
cimina singula in rupibus umbrosis, Antrea Papinsaari cp in 
terra antea inundata [» till andnio gar »] : Linden; par. Viborg ad 



128 Geranium Robertianum. 

serratrinam Rapukoski: Al. Lagus! — Ik. Kakisalmi Hevossaari: 
Chyd., cfr Malmb.; [Meinsh. p. 73—74 non ex Ik. comm.]. 

Sat. Birkkala: Malmgr.!, cfr Carlss.; Euraaminne: Kl. 
Wahlman!; Bjorneborg st r et pec— st pc, Harpo Torbonas, 
Yttero (Hj. Rosenlew ex Fontell), Tahkoluoto, Hvittisbofjard in 
locis aridis, lapidosis: Hayr. Bjorneb.; ins. Rafso st cp 1901: 
Ssel. ann.; Huittinen: Car. p. 24 et Lyden; p — st r: Hjelt, spec, 
e Karkku!; Kyro: Asp; Ikalis: Carlsson p. 4. Ta. p: Leop., 
Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.!; Sysmii ad pagum 
prope templum (K. V. Renqvist), Vuorisalo in pago Liikala (Blom) 
et Jalaa: Unon. ; rr Orivesi in fissura rupis (J. P. Maunu): Borg 
Tiet. ; p, maxime ad septentrionem versus ad Nisula ad Ruta- 
lahti [in par. Korpilahti]: Wainio Tav. or., spec, e Luhanka 
Judinsalo!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135 [Korpilahti]. — Sa. 
Valkiala p: Hult Fort.; Lappvesi Doosansaari: Simming!; ad 
oppidum Villmanstrand: Ssel. ann.; Saaminki Tiheasaari (A. 
Burgman herb.): Budden. — Kl. Kirjavalaks, Laskela et Avoin- 
laks (Bergstrom): Norrl. Symb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135; 
Sortavala: W. Nylander!; Impilaks; [A.] Genetz in dupl.! 

Oa. Jurva: Malmgr.!; r Vora in pag. Andiala, Lappo 
Simsio: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 6 et 17, Ale. et Herb. Mus. 
Fenn. II p. 135. 

O m. pa barlast taml. allm.: Hellstr. p. 136. — Ob. »taml. allm. i 
skogarna» : Jul. p. 290; uppg. ar sakert fullkomligt oriktig. Uleaborg pa 
barlast, fyndstalle, tid och talrikhet likval ej antecknade ; arten torde dock 
hafva forekommit vid Toppila tillfalligt och blott under ett ar samt da i 
ett enda eller nigra fa exemplar: Zidb., jfr Brenn. Obs. ; forekom i 
Kemi stad ganska rikligt [pa] barlast: Keckm. 

Erodium cicutarium L'Herit. 

In Fennia inprimis australi plerumque satis raro oc- 
currit; ad septentrionem versus quamquam rarescit, usque 
ad 65° tectum est. 

Till.; Kalm; in ruderatis (et silvis) st fq: Prytz; in plateis 
et agris per meridionales et medias Fermiae provincias: Wirz. 
pi. off.; Fenn. (merid.): Fries; inde a Fennia australi ad Ulea- 
borg occurrit : W. Nyl. Distr.; Eur. omn. exc. Lapp.: Nym. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 129 

Consp. p. 140; deest etiam ... in Fenn. bor. multa: Nym. 
Suppl. p. 78, vide etiam DC. Prodr. I p. 646 et Led. I p. 
476-477. 

Al. p: Bergstr.; (st fq): Bergstr. Beskr. Ab. Korpo 
[»D»]: Bergstr.; Abo »Nummisbacken» : Arrh.; Nagu Ernholm 
in horto herba iners: A. Dahl!; Pargas Attu Jermo: Arrh. Ann.; 
Kimito: A. Bamsay!, cfr Zett. & Br.; Bromarf Kivitok : Sand.!; 
[Muurila] rr in campo sicco ad Isontalo, Ylijarvi ad ripam 
septentrionalem: Renv.; »Lojo backen» Mongola: Hels. ; Lojo (!) 
in vicinitate templi (!) in areis: Ch. E. Boldt [ad eundem atque 
superior locum spectat]; Vihti (fq): Printz, spec, vidi ex Irjaia 
Kailansuo in herb. Bot. Byt., vide ceterum infra; Mynamaki r 
magis quam 40 a. in horto praedii aeditumi [»lukkarin puus- 
tellin»l, sed non aliis locis visum: Gaj. Kasvist. ; Nystad: Hollm. 
Nyl. Ekenas (!) in oppido inprimis circa templum novum 
methodistarum [»metodistkyrkan»]: Hayr. ; Fagervik!, Sjundea 
Myrans (Nerv.): His.; Esbo Finna : Kihlm. herb, et ann. ; [Nurmi- 
jarvi r in vicinitate Jokela (W. W. Wilkman) et in area praedii 
Rajamaki sp: Stenr.; [Helsingforsl in urbe (r): W. Nyl.; Hel- 
singfors p ex. gr. Nordsjo, Skatudden etc.: Ssel. ann.; [Helsing- 
forsl ad Lappviken: Brenn. For. p 131; Thusby: Astr. & H.; 
p: Sa4. 0. Nyl.; iHogland] (fq) in rupibus: Schrenk p. 161, 
Brenn. p. 38 dubitat rectene; Hogland Suurkyla: R. Sievers & 
A. Berner!, vide etiam Brenn. Till. p. 38 et 40. - Ka. Sippola 
in pago prope templum: Seel, ann.!; Haapasaari st fq: Sselan 
in Medd. XXV p. 80; Virolahti in horto praedii sacellani Hinkka: 
Blom ! ; r Kaukola Jarvenpaa, Kirvu in pago! ad templum (fq), 
Jaaski Jarvenkyla in areis et agris solano eonsitis adnotatum : 
Linden; in taeniis ad Viborg (E. Nylander): Fl. Kar. p. 193 
[in E. Nyl. Ber. autem non enumeratur]. — Ik. Malmb. tantum 
enumerat, spec, e Pyhajarvi ! ; Nykyrka: A. Collan in herb. lye. 
n.: [(fq) in toto territorio: Meinsh. p. 74]. 

Sat. r: Gadd Sat. p. 49; »vid olbryggeriet i Tammerfors 
fann Simming ett enda exemplar, for ofrigt patraffades den 
hvarken i Sat. eller Oa.»: Malmgr., cfr Carlss.; Raumo: K. R. 
Paqvalin!; Loimaa Aittamaki st cp in horto: Gadol. ; st r et 
pec — st cp Bjornebonj- 1901 in agris prope domum, ubi indi- 

Tyi>i8 impr. '| 3 1910. 9 



130 Erodium cicutarium. 

gentes publiee sustentantur [»fattiggarden»] (E. V. Selin), Rafso 
in saburra 1901: Hayr. Bjorneb., vide infra; Nakkila: A. G. H.!, 
cfr Hayr. Bjorneb. — T a. Saaksmaki Valkiakoski et Huittula : 
Kihlm. ; Palkane ad Kostia (Zidback): Leop. ; Hauho: Herk. ; 
Hattula: G. K. F. Kuhlefelt in herb. lye. n. ; p: Asp. & Th.; 
st r: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma (!) Faltimaki »Lillbacken i kyrko- 
byn» (Blom), Nordenlund : LInon.; [par. Gustaf Adolf] p: Bonsd. 
— Sa. (fq): Hult; Villmanstrand: Simming!; Saaminki: J. E. 
Gummerus in herb. lye. n.; Saaminki Kyroniemi in agro: K. 
Enwald! — Kl. st r: Fl. Kar.; [Parikkala] p Kangaskyla, Savi- 
kumpu, Kivijarvi, Tivia, Tyrjii, Kaukola: Hann.; Jaakkima in 
pag. Lahdenpohja: Hjelt Ant. p. 65; Uukuniemi: Nikl. ! ; Impi- 
laks [Hoviniemi] : Chydenius ! ; etiam Enw. hav. commemorat. — 
Kol. haud infrequens: Sahib. Bidr.; Himijoki [?], Kalajoki, Soutu- 
jarvi, Shoksu, Solomeno: Gaj.; Petrosavodsk : Simming!; Elfv. 
non comm. 

Oa. Kristinestad (A. Nystrom) : Stromb. ; r ad Vasa veri- 
similiter introduction: Laur., spec, leg 0. Hallsten !, cfr Laur. 
Vaxtf. [rr], vide etiam infra. — Tb. Jyvaskyla: Wainio Tav. 
or.; r Jyvaskyla!, Saarijarvi ad praed. sacellani: Broth. — S b. 
[Leppavirta] in vicinitate praediorum in hortis haud fq [»ryyti- 
maissa ei aivan tavallinen»]: Enw. ; Kuopio (!) p: Mela; Maaninka 
Pitkanaho, Toivala, Kaarmelahdenkyla: Kyyhk. litt., spec, ex 
Hyttilankyla Pitkanaho! — Kb. Kide: Brand.!; Liperi p — st 
fq ex. gr. ad praedium sacerdotis : Hallstr. ; r Repola Yuosi- 
niemi: Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135. — Kon. 
»rarius usque ad Onegam (Kenjarvi)»: Fl. Kar.!; plurib. locis 
in cultis, in Saoneshje ad Velikaja-guba: Norrl. On.; Suoju, 
Klimetskoi [*Sennoguba»] in tota insula et nonnullis insulis 
minoribus in eius vicinitate: Gaj.; Jalguba: Kullhem!; Asheb- 
navolok! [inter Linum itfiitatissimum st cp], Tolvoja: Kihlm., 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 135, vide etiam (ninth, p. 35. 

Om. verisimiliter cum saburra introductum, nunc st fq 
in cultis: Hellstr., spec, e Gamla Karleby Nygard!; Jakobstad: 
Karsten! — Ok. nondum visum est. — Kp. in parte australi 
ad Ondarvi! in agro solano consito et a. 1894 et a. 1896, Saaren- 
kyla in agro hordeo consito: Bergr. Ant. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 131 

Ob. [Uleaborg] (»st fq») (in silvis): Jul. p. 290, vide infra; 
ad Uleaborg Pokki: W. Nyl. Till. p. 303, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 135; Ulea p: Eberh. !, vide ceterum infra. 

A b. [Tenala Lappvik lastageplats] ar 1905 tvenne stand pa gainla 
angbatsbryggan, iakttagen af K. Holmberg aren 1905 och 1907: Hayr. 
Adv. p. 159. Angaende fdrekomsten i Vihti namnes: r »af mig antrafl'ad 
blott pa en grasbevuxen bergskulle pa Suksela Lautta gardsplan. Enl. 
E. G. Printz Vanhala Jnotila tradgarden>: Flinck p. 38; st fq vid byarna 
pa fetare platser (Printz): 1. c. p. 54; [Vihti] sjukhusets i Vanhala tradgard, 
potatisland nedanom Laukkamaki i sarnma by, potatisland midtemot Sipila 
pa andra sidan landsvagen: AVecks. muist. —Sat. Till det ofvan anfdrda 
tillagges: Bjdrneborg 1903 (Kerstin Lindstrom enl. Fontell), RafsO nagot 
enda exemplar pa barlast 1904 och 1905 (Printz), Rafsd begrafningsplatsen 
(Linnea Hedenstrdm enl. Fontell): Hayr. Bjdrneb. O a. [Wasa vid ang- 
kvarnen] 1881-83, 1887 enstaka: Lauren i Medd. XXII p. 40. — Ob. 
[Uleaborg] Toppila arligen, ej talrik; Uleaborg, fdrutom pa barlast, ganska 
talrikt sasom ogras eller fdrvildad i en tradgard: Zidb. I en tidigare 
uppg. namnes: »finnes i Uleaborg pa odlade stallen (tradgardar, grasplaner), 
dock mera sallsynt. Har afven blifvit tagen i Pudasjarvi [elevherbarier>: 
Zidb., jfr Brenn. Obs., dar afven de dfriga uppg. fran O b. (utom Leiviskas) 
anforas, men arten betecknas sasom tillfallig. Emellertid synes mig Zid. 
backs uppg. gifva vid handen, att arten med samma skal som dfriga ogras 
kan raknas till de vildt vaxande arterna i Uleaborg, jfr Leiviskas uppgif- 
ter. Sannolikt ar emellertid, sasom See], ami. framhaller, att arten ur- 
sprungligen inkommit med barlast, men sedermera bibehallit sig och spridt 
sig. Att Julius uppg. ar vilseledande, torde daremot knappt behdfva 
framhallas, jfr Brenn. Obs. — [Uleaborg] (fq) kuivilla paikoilla viljeldmailla, 
painolastilla, lahella tulitikkutehdasta, palop[aikoilla] [»2 Kp. Vilj. P. K. 
Palop.»]: Leiv. Senare namnes: »Ilmestyi euuren tulipalon jalkeen v. 1891 
palotonteille ja muuallekin, vaan on sittemmin vahennyt harvinaiseksi> : 
Leiv. putk. ; uppg. innehalla delvis detsamma som Zidbacks; Leiviskas och 
Zidbacks uppg. aro dock tydligen fullkomligt oberoende af hvarandra. — Bal- 
last Kemi stad 1892: Keckm. — Det kan framhallas, att arten dster om Fin 
land gar till Archangelsk: Fl. Samoj. p. 10, jfr Beket. p. 554 etc., och i 
Xorge anda till Ranen 66° 5' (Heltzen): Blytt p. 1110, jfr Schiib. p. 113 etc. 
Var. holoporphyreum Krause T a. pa banvallen af jarnvagen emellan 
Kangasala och Suinula stationer, tagen af refendariesekreteraren A. W. 
Lindstrom!: Brenner i (Prot. 11, XI, 1905) Medd. XXXII p. 14. 

Erodium romanum (L.) Willd. 

Per errorem apud nos indicatum est. 

Barlast r S. : Brenn. Flor., jfr Ale. Ill och IV; Al. Nyl.: Mela Kasv. 
V. [Al. afser ett exemplar fran Eckerd: Lindberg!]. — Nyl. [Helsiugfors 



132 Erodium romanum. 

Somas pa barlast: S. (). Lindberg! i (Prot. 1, XI, 1884) Medd. XIII p. 
199. _ Ta. Ett exemplar, taget af A. W. Lindstrom! pa banvallen mel- 
lan Kangasala och Suinula stationer, ofverensstammer rned denna art: 
Brenner i Medd. XXXII p. 14. -- O a. [Wasa angbatsbrygga] enstakal882: 
Lauren i Medd. XXII p. 41; [Wasa hofrattspark] 1883—85 i Here exemplar: 
1. c. p. 42. 

Emellertid namnes: Allt hvad hos oss bestamts till E. romanum ar 
endast former af E. cicutarium, mest »acaula» former. E. romanum ar fler- 
arig och af alldeles annat utseende; denna art maste darfore utga: Lindb. 
comm. 

Erodium moschatum (L.) L'Herit. 

In Fennia australi in saburra rarissime oecurrit. 

»Eur. omn. exc. praec. . . . Stand. >: Nym. Consp. p. 139. — Nyl. 
Helsingfors Marrholmen 1891: Fontell!, jfr Mela Kasv. V och Ale. IV. 



Balsaminaceae. 

Impatiens noli tangere L. 

In magna parte Fenniae australis et mediae satis raro— 
passim oecurrit; nonnullis autem plagis prorsus non reperta 
est, quamvis aliis plagis usque ad 64° 30' legatur. 

Till.; Kalm; in umbrosis subhumidis Finl. austr. et inte- 
rior-is p: Prytz; in irrigatis et umbrosis prov. meridionalium 
(Viborg, Virolahti, Kymmene, Borga, Pargas) et mediarum (Tyrvaa. 
Ikalis ad Kungskallan): Wirz. pi. off., vide infra; maxima pars 
Fenn.: Fries; Eur. plur. exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 141; 
exc. etiam Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 79, vide etiam DC. Prodr. 
I p. 687 et Led. I p. 481. 

Al. nondum visa est. Ab. r: Zett. &Br.; »vid Heldola 
qvarn et alibi» (Ann. ad Till.): Leche p. 29; Kimito Mathildedal: 
G. Renvall!; Uskela prope Pullola: K. E. v. Bonsdorff!; [Muu- 
rila] r cp prope molas Yrjala ad orientem versus ab Haukka- 
maki: Renv., ubi forma describitur, quern 1. inspicias; Bjarno 
praedium Pojo, ad officinam Kirjakkala: E. G. Printz; Bromarf 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 133 

Hakansarf: Sand.; Tenala: G. F. Berndtson in herb. lye. n.; Pojo: 
U. A. Broberg in herb. lye. n.; (st r) [Sammatti] Haarijarvi Paikkari 
(Malmgren), Myllykyla, Junni in Kiikala, Harjiinvatsa, Isosaari 
ad Maila: Sel.; [circa lacum Lojo] p: Gh. E. Boldt; Vihti (fq): 
Printz; [Vihti] (p), enum. longa: Flinck, vide etiam Elfving in 
Medd. XXII p. 35; Weeks, muist., E. af Hallstr. et V. E. Broth, 
etiam e multis locis in Vihti enum., cfr V. E. B. p. 203; [Myna- 
maki] in vicinitate Lemmi rr haud procul a lacu Lemminjarvi!: 
Caj. Kasvist.; Letala Paltilaholm : Hollm. Nyl. Snappertuna 
Baseborg in minis: Hayr. herb.; ad Fagervik! haud r etiam in 
rivulo per prata Finnholmarna profluente, in par. Sjundea ad 
Sjundby et ad praedium sacerdotale (Nerv.): His.; Inga Svart- 
back in Svartbacken: Brenn. vaxtf. p. 78; Kyrkslatt! Kolsarby! 
et Vohls!: Brenner; Esbo Martensby: Kihlm. ann.; [Nurmijarvi] 
p, suis locis cp: Stenr., etiam Sael. ann. e Nurmijarvi comm.; 
st r: W. Nyl.; Helsingfors! Somas et Gumtakt cp: Kihlm. ann.; 
Degero cp Stansvik (Ilmoni): Ssel. ann.; Thusby haud r: Astr. 
& H.; Sibbo: N. K. Nordenskiold in dupl.!; Borgnas Lofkoski 
cp prope lacum Kotojarvi : Gadol. 1902; Borga (!) ad amnem 
Svarta, ad lacum Stiggsbole et ad lllby, Stromfors Tessjo, ad 
Sarkijarvi, Beimars et st fq ad praediolnm Vargas, Pyttis ad 
pag. Ahvio et Hinkabole: Sa;l. ann.; Borga Molnby in npa 
umbrosa rivuli: W. Wahlbeck!; p: Ssel. 0. Nyl., spec, e Pyttis 
Klasaro!; Lovisa compluribus locis ut ad »Vallarna» et in »Kom- 
mendants tradgarden» interdum cp: C. J. & [A.] Arrh. — K a. 
Sippola ad pagum prope templum: Seel, ann.; ad Kayrasuo 
in pag. Ala Urpala: Blom; Jaaski praedium Kostiala ad fluvium 
Vuoksi st cp: Ssel. herb.; r Jaaski in vicinitate templi, ad Ahola! 
st fq in vallibus rivulorum hie frequenter obvenientibus, Antrea 
Oravankyto: Linden; Viborg Kiiskila: J. Krohn!; Viborg Koto- 
kallio contra Tirhia prope Seiniojoki: Iverus!, vide etiam supra. 
Ik. (st fq): Malmb., spec, e Pyhajarvi!; Kakki praedium 
Kirjola (V. Blomstedt): Sael. ann.; Kakisalmi: Nikl.I; [st fq: 
Meinsh. p. 75]. 

Sat. sp [»spridd»]: Malmgr., spec, e Nakkila!; Euraaminne 
Vuojoki: G. G. Bjorkenheim!; r et st pc, in oppido Bjorneborg 
(Helmi Selin), Lyttskar Pirunpesa, Harjavalta (V. Suomalainen 



134 Impatieus noli tangere 

ut comm. Helmi Selin et E. Nordling ut comm. Fontell), Hvittisbo- 
fjard: Hayr. Bjorneb.; p (— st fq), etiam fl. albis!: Hjelt; st fq: Sola 
Flor. p. 89, vide etiam Herlin p. 132 et supra; etiam in multis 
plantarum catalogis enumerata. — T a. p: Leop. et Asp. &Th.; 
Palkane complur. locis st cp: Zidb.; »p (— st fq)» : Norrl. s. 6. 
Tav. ; [par. Gustaf Adolf] st r cp in insulis Vehkasaari et Ohra- 
saari: Bonsd. ! ; [Langelmaki, Orivesi! etc.jp, sp interdum st cp: 
Borg Tiet.; Jamsa: Nikl. !; Padasjoki Tarittu: Ehnb. ; Sysma 
Sarkilaks!, in pago ad templum (K. V. Benqvist) et Virdois: 
Unon. ; Luhanka p, Korpilahti Peuha et Pohjola: Wainio Tav. 
or. — Sa. nondum visa est. — Kl. r Sortavala (Belander): Fl. 
Kar. ; r Hiitola in vicinitate templi: Linden; [Parikkala] rr prope 
molas Aniijoki: Hann. ; prope Sortavala (Arppe): Chyd.; non- 
nullis loc. in par. Sortavala et Impilaks (Backman, Bergstrom): 
Norrl. Symb. — Kol. st r in reg. silv. et coll.: Elfv., spec, e 
Mandroga!; complur. locis, ut ad meridiem versus a Nikola, 
Vakrutschej, multis locis inter Pjongoi et Vosnessenje ad Svir, 
ad meridiem versus ab Ivina, Soutujarvi, Derevjannoje et Solo- 
meno: Caj., cfr Liro Ured. p. 277 et vide infra; Petrosavodsk (!): 
Fl. Kar. ! ; modo iuxta Petrosavodsk ad rivulum in nemorosis 
umbrosis humidis: Norrl. On., cfr Giinth. p. 36; Salmis Uusi- 
kyla: Chyd.! 

O a. sp [»spridd»]: Malmgr.; Narpes: Simming!; Vasa: 
alumn. F. W. Ehrstrom!; Nykarleby: Ale. et Ale. III. - T b. 
Jyvaskyla Lohikoski: Wainio Tav. or., vide etiam sub Ta.; r 
Jyvaskyla (!) Tourujoki, Laukkas Vihtajarvi!: Broth.; [Jyvaskyla; 
Lohikoski: Prim. p. 51. — S b. [Leppavirta] cp inter Alapiha 
et rivum Suomala, etiam cp ad Varkaus: Enw.; r Leppavirta 
pag. Suomala [cfr Enw.] Alapiha ad viam a templo: Mela, spec, 
e Kuopio Karpijarvi! et ad pag. Toivola! in valli rivuli mola- 
rum prope viam publicam, cfr Medd. XXII p. 3 et vide Knabe 
p. 22, spec, e Toivola Uuhimaki etiam leg. K. Linkola! — Kb. 
nondum visa est. — Kon. vide infra. 

Ok. Bistijarvi Juurikkakorpi ad scaturiginem : Lackstr. !, 
cfr Medd. I p. 98, [vide infra], Brenn. Obs. et Herb. Mus. Fenn. 
II p. 136. 

A b. I Wirz. arm. upptages arten bl. a. fran Pargas och Aminne, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 135 

jfr Wirz. pi. off. har ot'van; Arrhenius har dock ej sett arten i Pargas. — 
Kon. Arten upptages harifran i Mela Kasv. V. Enligt benagen uppgift 
afses Solomeno, da. fyndorten ar belagen norr om sundet, saledes pa 
Kon.-sidan: Cajander i bref 29. XI, 1909. — O m. Hellstrom fram- 
haller, att arten ej gar till Gamla Karleby : Hellstr. p. 135. — Ok. Medd. 
I p. 98 kunde genom otydlig redigering gifva vid banden, att arten 
skulle forekomma i Kianta, bvilket dock, sa vidt man for na-rv. kanner, ej 
ar fallet. — I Norge gar Impatiens noli tangert till Salten, se t. ex. Blytt p. 
1115. Norm. Fl. Overs, p. 192, Norm. Fl. Spec. p. 282 m. fl.; i Sverige till 
Skelleftea: Bot. Not. 1883 p. 208 m. fl. Pa ostra sidan om Fenno-Scan- 
dia gar den till Arcliangelsk : Fl. Samoj. p. 10 m. fl. 



Impatiens parviflora DC. 

Helsingforsiae et in eonfiniis iam compluribus /'"-is et multoa per "//- 
nos occurrit. 

>En egentligen sibirisk form, hvilkens hem ar Altai och Alatau, men 
hvilken han Sfelan] ar 1874 observerat pa ett par stallen i Helsingfors 
[se langre fram]. Da Prof. Elmgren meddelade sig hafva funnit arten 
redan fore 186* > i botaniska tradgarden, och den saledes under mera an 
18 ar bibehallit och spridt sig, ansags den bora betraktas sasom ti 11- 
horande vart lands flora*: (Prot. 6, IV, 1878- Medd. VI p. 195, da den 
forevisades af Sselan ; i botaniska tradgarden (!) arligen [1883]: Kihhn. 
ann., jfr Brenn. For. p. 132-133. Har ma framhallas, att det aldsta exem- 
plaret fran botaniska tradgarden ar taget 1867 af Brenner!, och att exem 
plaren i PI. Finl. exs. N:o 286 aro insamlade darstades 1878 af Arrhenius. 
Hjelt och Hollmen. Helsingfors Observatoriebergen 1874 : Wainio herb. ; 
i en gard vid Georgsg. : Hjelt [pa. 1870— talot ; i samma gard vid Georgsg. 
1874, pa »Kampmalmen* forekom den 1881 rikligt pa affallshogar, ur- 
sprungligen planterad i Lappviksparken, dar den sedan blef ett svart ogras 
i tradgarden jfr Brenn. For. p. 131]: Stel. ann ; Helsingfors bakom kamp- 
vallarna 1887: K. J. Tallberg!; »introducta, sed iam per multos annos in 
Helsingfors persistit»: Herb. Mus. Fenn. II p. 136; >haller pa att utbreda 
sig i landsbygden narmast omkring hufvudstaden, langs bada chausseerna*; 
Brenner i Medd. XVIII p. 201; [Helsingfors! vid Bergmansgatan : Brenn. 
For. p. 133, se afven 1. c. p. 132 ; [Helsingfors] flerstades. utbredande sig pa 
fuktigare och fetare mark inom och ulom staden : 1. c. p. 134 ; Helsingfors 
Brunnsparken flerstades, Kampvillorna, Gamla begrafningsplatsen vid por- 
ten ett ar pa 1890-talet cp, senare forsvunneu: Hayr. ; »nonnullis locis in 
Finlandia australi adventicia, saepe cp crescens»; Schedae p. 98. Del 
bor dock framhallas, att. sasom af det ofvanstaende framgar, nagra fynd- 
orter utom den narmaste omgifningen af Helsingfors f. n. [1910] icke aro 
mi- bekanta ; an vidare ma tillaggas, att nagra uppgifter fran andra de- 



136 Impatiens parviflora. 

lar af eodra Finland senare blifvit dementerade]. Jfr f. 6. Brenn. Flor., 
Mela Kasv . Hjelt i Medd. XXVI p. 13 etc. 

I Ale. Ill framhalles, att arten troligeu kommit fran botaniska trad- 
garden i S:t Petersburg. Angaende artens allmanna utbredning i Europa 
namnes: >e Sibiria meridionali in Angliam . . . etc. migravit, hinc inde nunc 
quasi sponte occurrens»: Nym. Consp. p. 141, jfr Nym. Huppl. p. 79 etc. 
ocb i synnerhet F. Hock i Bot. Centralblatt Beih. 1905, 2 p. 87, dar 
manga hithorande uppg. omnamnas. Har ma, endast tillaggas, att Impati- 
ens parviflora upptages for Dorpat (Schmidt): Wied. & W. p. 136, jfr Klinge 
p. 445, dar den betecknas sasom ett »oft lastiges Unkraut». I Sveritre 
(Dalsland) Baldersnas forekommer den mycket ymnig och naturaliserad : 
Wittrock i Bot. Not. 1885 p. 58 o. 59, jfr Neuman p. 293. 

En fullstandig beskrifning ofver arten forekommer i Medd. V p. 
249 af Sfelan. 



/. balsamina L. forekommer ratt mycket sasom odlad. Sarskildt 
odlades dea allmant atminstone annu pa 1880-talet sasom fonstervaxt af 
allmogeu, jfr Brenn. Flor., Mela Kasv., Ale. Ill, etc. — Har ma. tillaggas, 
att arten uppraknas af Jul. p. 26. Att den Impatiens, som uppraknas 
fran L i. Toivoniemi pa kalljord : Nordling p. 315, afser ifragavarande 
art, anser jag sannolikt, men ej sakert. 



Af familjen Rutaceae odlades i synnerhet tidigare Rnta gravealens 
L. Den upptogs redan af Till. Pa 1700-talet namndes om densamma 
fran Ob. Uleaborg : »sas arligen i varm bank, kom intet fort pa. kail jord : 
tal intet vara vintrar> : Jul. p. 22. Fran nyare tid har jag endast anteck- 
nat : N y 1. Lovisa ett exemplar i en sopgrop i staden : Iverus i Medd. 
XXIX p. 96, jfr Mela Kasv. V, dar den omniimnes bade sasom sallsynt 
odlad och tillfalligtvis fdrvildad. Se om densamma afven Nvm. Consp 
p. 143. 

I Nym. Consp. p. 142 namnes ang. Dietamnus albush.: »Eur. omu. 
t j xc. Batav. ...» Da Scand. ej uppraknas bland dessa lander, iir uppg. 
vilseledande, hvilket icke allenast galler Finland. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fermica, 35, N:o 1. 137 

Aceraceae. 

Acer platanoide8 L. 

It) Fennia australi satis raro occurrit; ad septen trio- 
lein versus fere ad 62° procedit. 

Till.; »in media via inter Christinam et Bioerneburgum : 
Fl. Lapp. Proleg. § 30; Kalm ; »vaxer nog allman bar i skar- 
garden, den ses ock har och der pa fasta landet, dock mest 
ned mot sjokanten»: Kalm Ron p. 31; in Tavastia inprimis in 
par. Hattula spont. : Tuneld p. 392; in insulis Nylandiae: 1. c. p. 
429, vide etiam sub Sa.; in lucis fertilioribus Finl. inferioris 
p: Prytz; in pratis silvaticis provinciarum meridionalium et 
mediarum, Norrmark, Tyrvaa: Wirz. pi. off.; Fenn. : Nym. 
Consp. p. 135; Fenn. bor. et med. deest: Nym. Suppl. p. 75, 
vide etiam Gadd Underr. p. 4, DC. Prodr. I p. 595, Led. I p. 
456, Trautv. 11 p. 33, Ign. Geogr. p. 340, Koppen Verbr. 1 p. 
82—83 et tabulam geographicam N:o 3 in II, Hjelt Utbr. p. 149 
[16 - 17] et tabulam geographicam, Sallm. p. 2, Pax, F. Acera- 
ceae (Engler, Das Pflanzenreieh H. 8), Leipzig 1902, p. 49 — 50, 
Norrl. in Oma maa p. 40 etc. 

A 1. p : Bergstr. ; st r Hammarland Skarpnato!, Finstrom 
Bergo, Jomala (!) Ramsholm, Lemland Flaka, Kumlinge Sorholm 
et Ingersholm: Arrh. & K. ; Foglo Juddo st r— p, sed semper 
humilis, Kokar Ido st fq, sed humilis: Arrh.; etiam Gadol. 1887 
e Kokar Ido comm. ; Hammarland Appelo spec, juvenilia in 
coryleto nemoroso : Ch. E. Boldt ; haud infrequens in taeniis ad 
occidentem versus a Skiftet, Kumlinge cp in Ingersholm et Sod- 
holm [num Sorholm?] et adnotatum in 7 insulis in Brando: 
Bergr. p. 19, cfr Medd. XX p. 37; Houtskiir Applo, Brando p: 
Bergr. comm. — Ab. »finnes allmant planterad, vild pa Run- 
sala» : Zett. & Br., cfr 1. c. p. 4; ad orientem versus a Skif- 
tet r, Inio Applo. par. Gustafs Kattkuru et, ut narratur, spont. 
etiam in promuntorio ad occidentem versus a templo huius 
paroeciae : Bergr. p. 19; Eura in silva Kolva: Lindstr. p. 101; 



138 Acer platauoides. 

Sagu r: Cavander p. 14; Halikko Vaisakko: NikJ.!; Bromarf 
complur. locis in insulis: Sand.; complur. loc. in Karis, Pojo 
et Tenala : His. ; r spont. tantum in Jalansaari, ceterum modo 
cultum: Sel.; Lojo Jalansaari Ekudden: E. Hfayren] in Hufvud- 
stadsbladet 1906 N:o 164 et Saarinen p. 326; Lojo Kouvola 
lucos formans : Hult coll. ; Vihti r Niemenkyla (Enajarvi) in prato 
Vahteristo: Printz; Vihti r: Flinck, vide infra; Vihti Niemen- 
kyla nonnullum acer vagum [»eksynyt»]: V. E. B. p. 200; r 
Pyhajarvi Haavisto in saltu [»korvessa»] Vaahteristo nonnulli 
surculi, Pusula ad molas Hyrkkola ad rivum a Vahermajarvi 
in Tarkeilajarvi influentem etiam, ut multi indicant, ad Pyha- 
jarvi Vuotinaisten Samallampi prope praedium in silva: Weeks.; 
silvas formans in vicinitate opp. Nystad: Hollm.!, vide etiam 
infra. — N y 1. Ekenas Tvarminne Bjorkskiir in silva mixta 
ad Bakledomalmen versus complura spec, maximam partem 
1—2 m alta: Hayr., vide etiam infra; [in taeniis Ekenas] Alglo 
aeque fq ac abies : Hayr. Ber.; plur. loc. in lnga; His. (vide 
sub Ab.), spec, e Fagervik!; Raseborg lucos formans: Hult coll.; 
Kyrkslatt Humaljarvi in promuntorio Brunkniis spont. procul a 
domibus: Gadol. 1902; Kyrkslatt ad Ovidskogs Stortriisk spont. 
inveniri dicitur: Rosb. Kyrksl. p. 112, vide etiam infra; Esbo: 
W. Nyl.; [Nurmijarvi] p: Stenr., cfr 1. c. p. 13 et vide infra; 
Helsingfors novellas arbores spontaneas complur. loc. ad Gum- 
takt vidi: Kihlm. ann. ; Thusby pag. Ylakervo in praedio Nisila 
spontaneum (K. Lindberg): Thesleff in Geogr. F. T. 1893 p. 95; p 
ad oram I i kusttrakten >] : Sael. 0. Nyl., spec, e Stromfors!; 
Pyttis insula Byon prope Hinkabohle, Stromfors ad ostium flu- 
minis Kymmene in insula Sandholmen, ad praediolum Vargas 
et in insula Vyskon prope Reimars arbores complures: Sael. 
ann.; Hogland unica arbor iuvenis : Schrenk p. 162; [Hogland] 
Kiiskinkyla veris. eff. : Brenn. !, cfr 1. c. p. 6—7. — K a. r [Viro- 
lahti] in saltu pagi Muurikkala, [Virolahti] Kiiyrasuo ad Ala- 
Urpala, [Sakjarvi] Ristiniemi ! : Blom; Sakjarvi: J. V. Johnsson 
in dupl.!; p— st r in lucis humo abundantibus in vicinitate fluvii 
Vuoksi, Antrea Kuparsaari, Raisala Tuulankoskensaari!, Hiirs- 
kiansaari et in insulis prope Unnunkoski, Kaukola Jarvenpaa. 
In parte interiore singuli tantum frutices, vix viri altitudinem 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 139 

adaequantes, adnotati sunt, scil. in Kirvu Lapakonmaki a 
pago Tietavala ad orientem versus in loco plantis propriis, ut 
sunt Viola mirabilis, Tilia, Hieraciurn prenanthoides, Epi- 
pogon aphyllus, insigni. Acer ubique parcissime invenitur, 
sed in insulis in fluvii Vuoksi in Raisala et Kaukola sitis 4-6 
m altitudinem adaequat - . Linden, cfr 1. c. p. 125. — Ik. r 
Valkjarvi!, Rautu et Kivennapa (!) [»Kivinebb»] : Malmb. ; in 
tota ripa septentrionali lacus Suvanto deest, in ripa australi 
nisi pc unieo loco non adest : Lindb. p. 48; Koivisto [»Bjork6» 
Vasikkasaari : E. Nyl. Ber. ; [Meinsh. p. 76 ex hac parte non 
comm.]. 

Sat. Dispersa [»spridd»], maxime ad septentrionem versus 
in Sastmola! Bogaskar pag. Peippo: Malmgr.; iam Linne scripsit: 
»vid Sastmola fick jag forst igen Acer»: Linne Iter lapp. p. 199, 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Euraaminne Oviflax: Kl. Wahl- 
man!; [Bjorneborg] p et st pc — pc: Hayr. Bjorneb., spec, e 
Lyttskar Porinnokka!, vide ceterum infra; [Bjorneborg] Pihlava: 
Hayr. und. p. 30; Tyrvaa unico loco: Warel. p. 18; etiam A. 
Nvholm in Tyrvaa sponte inveniri indicat; r Birkkala Nokian- 
luoto, Keho, una arbor satis alta verisim. spontanea etiam ad 
Tvrkkyla: Hjelt; Ylojarvi Mastonjarvi: (i. 0. Timgren comm., 
vide etiam supra et infra. — Ta. Birkkala Toppari ad ripam 
sinus Savilahti: Sola Flor. p. 88—89, ubi et locus describitur 
et plantae, quibuscum unum Acer obvenit, enumerantur, vide 
etiam infra; Saelan ibidem vidit multas arbores mediocres 
1907: S?el. ann.; Kangasala Heponiemi (U. Bremer): Abo Tid- 
ning 1886 N:o 77; Palkane cum Tilia compluribus locis ad 
Mallasvesi, Palkaneenvesi et Roine ex. gr. Aimala prope pagum 
et ad sinum Suolahti ad lacum Mallasvesi, in insulis magnis 
Karhunsalo et Hausalo, etiam aliis locis in praedio Myttaala et 
in pagis Malkila atque Paino ad lacus Mallasvesi et Roine, 
prope pag. Huntila ad lacum Palkaneenvesi etc. denique unica 
arbor prope praedium Pietila in pago Harhala: Zidb., vide infra; 
Saaksmaki prope Rapola (Tikkanen): Hult herb.; Saaksmaki 
Valkiakoski arbores altae: Kihlm.; Saaksmaki ad praediolum 
Vainoniemi fin parte septentr.-occidentali par.] nonnullum acer: 
Rosb. Lftk. p. 219; Saaksmaki in ripa septentrionali lacus Va- 



140 Acer platanoides. 

najavesi [prope iugum Rapolal: Hayren in Geogr. F. T. 1903 
p. 87 [forsitan ad eundem locum, ad quern Tikkanen spectat]; 
Kalvola (haud fq): Knabe Fort.; [Kalvola] inter species rariores 
. . . non legitur nisi hie illic: Borg p. 438; »Luopiois (st fq) 
for ofrigt siillsynt, forekommer nastan alltid i spridda exx., en- 
dast pa Haikonkarki nara Kuohijoki, Suoniemi skogsmark i Saha- 
lahti saint pa Vekunansaari holme i Kukkia i storre mangd 
och af betydligare storlek, medeldiameter vid brosthojd omkr. 
10 cm [»4 tum»] och medelhojd 3 till 3,5 m [»5— 6 aln.»]. Pa 
Vehkajarvi utmark stod annu for nagra ar tillbaka en lonn, 
som enligt bondernas uppgifter vid roten i omkrets matt nar- 
mare 1,78 m [»en famn»]: Leop. [1876]; Hauho: Herk.; r spont. ad 
praediolum Vuori prope Tavastehus: Asp. & Th. ; Vanaja prope 
praediolum Ojala circ. 16 km ad austro-orientem versus a 
Tavastehus, prorsus spont., prope lacum Kangais ad Kondu- 
vuori, nemora formans una cum Tilia, arbores maximae su- 
perstites 29—32 cm [»12— 13 tum»] in diametro, trunci arborum 
veterum fere 0,6 m [»2 fot»] in diametro: 0. Collin!; Tyrvanto 
[»Kulsiala»] complur. loc: Palander p. 7, cfr Tuneld p. 392; 
Hollola Messila: Bucht p. 24; p: Norrl. s. 6. Tav. >pa steniga 
och bordiga stallen heist i grannskapet af de storre sjoarna ss. 
langs striinderna af Vesijarvi; talrikast moter man den vid 
[Asikkala (!)] Keltaniemi, dar den tillsammans med lind och 
andra loftrad bildar herrliga lundar» . . . »Annu i nordligaste 
andan af Kuhmoinen [»Kuhmoin»] vid en back nara Sarvitaipale 
fann jag sommaren 1866 ett lonntrad af 7,4 m [»25 fots»] hojd 
och 32 cm [»13 tums»] omkrets»: Norrl. s. 6. Tav. p. 83; 
Hollola Tiirismaa: Wainio ann. et Gadol. 1903; Evo: Furubjelm!; 
[par. Gustaf Adolf] r ad Kumu: Bonsd. ; Sysma ad fines versus 
Luhanka praediolum Jalaa: Unonius in dupl.!; Jamsa Tiirihagen 
et ad Waheri, Langelmaki ad Isoloytanejarvi prope Lakanen 
(Forstm. Gronholm): Hult ann.; Langelmaki in praedio [»bo- 
stalle»] Lakanen: G. 0. Timgren litt. [idem locus atque superior]; 
[Langelmaki ?] Sinivuori in pratis silvaticis complures arbores 
parvae: Borg Tiet.; tantum in parte australi par. Luhanka p - st 
r Onkisalo!, Vahermaki, Avosalmi, ad Kesain (nonnullis loc.) 
ut in interiore parte ad Taikinajarvi, etiam ad Tientaali inveniri 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, X:o 1. 141 

dicitur: Wainio Tav. or., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136; ple- 
rumque arbor fruticosa, semel tamen vidi stipitem, cuius peri- 
pheria erat fere 30 cm [»kahden korttelin paksulla rungolla*]: 
Wainio Tav. or. p. 6. — S a. in Savonia (tantum) unico loco 
in Kantasalmi: Tuneld p. 477; complur. loc. Taipalsaari Orjain- 
niemi!, Puumala, usque ad Rantasalmi: E. Nyl. & Chyd., cfr 
E. Nyl. Veg. p. 259 et 260 et Herb. Mus. Fenn. II p. 136; 
Joutseno ins. Muukkosensaari [aut Muukansaari] indicatur: Sa)l. 
ann.; r [Ruokolaksl lucos in insula parva Kytosaari [vide infra^ 
inter Salonsaari et Vuoksenniska constituere et praturn prope 
domicilium sacellani in insula Salonsaari sponte inhabitare dici- 
tur: Hult; [par. Kristiinal in pag. Karhila praed. Hauhais in 
silva: A. J. Siltala in L. Y. 1906 p. 162; Puumala praedium 
Ahonpelto arbor unica in silva mixta (S. v. Knorring): Stel. 
ann. — K 1. p usque ad Ladogam borealem et Kirjavalaks: 
Fl. Kar., spec, e Sortavala!; Hiitola in vicinitate templi, ut 
dicitur: Linden, vide sub Ka.; Parikkala rr Innasennurkka 
Haukkavuori nonnullae arbores parvae c. 3—5 cm crassae et 
2—3 m altae: Hann.!, vide etiam infra; Valamo sponte nascens, 
cp disseminatum : Sael. ann.; Uukuniemi: Nikl. ! ; fq (Bergstrom, 
Backman): Norrl. Symb., cfr 1. c. p. 5 et 8; Ruskiala cum 
Tilia: ZilL, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Impilaks et Sorta- 
vala fq: Enw. hav.. vide etiam Middend. p. 579, Hjelt Ant. p. 
26. Geogr. F. T. 1893 p. 172, Norrl. in Oma maa p. 40 etc. - 
Kol. r »pluribi circa Vosnessenje arbuscula vidi, ad rupes 
dioriticas prope Schtjeliki arbores altas observavi (diameter 
maximus fere 1 meter), ad Mjatusova! parcissime occurrit, dein 
ad Humbaritsa individua nonnulla vidi* : Elfv.; »von Vosnes- 
senje bis Schokscha am Fusse des Bergrucken» : (uinther in 
dupl.!. cfr Giinth. p. 24 et 36 et Herb. Mus. Fenn. II p. 136; 
compluribus locis in vicinitate lacus Onega a Vosnessenje usque 
ad Shoksu l»Schokschu» !] et parum ultra, ceterum tantum ad 
llumen Svir in vicinitate Vosnessenje: Caj., cfr Medd. XXV p. 
25, ubi dicitur in parte interiore deficere aut rr inveniri; Schtje- 
liki i»Stjeleiii»j, Soutujarvi: Lindr. Bidr. p. 16, cfr 1. c. p. 21 
et 22 [ad eadem atque superior loca spectans]. 

Storeta delen af Finland : Fries : galler icke for det vildt vaxande 



142 Acer platanoides. 

lonntradet. Bode uppgifver lonnens nordgrans i uv. Ryssland till Novo- 
Ladoga, och afven dar sasom odlad (Notizen in Beer und Helmersen Bei- 
trage XIX, Petersburg 1854, p. 10). Daremot sager han, att Blasius fun- 
nit den enstaka pa vastra stranden af Onega; Bode p. 41. Han faster 
dock tydligen ej afseende vid uppg., som emellertid senare bekraftats af 
Here botanister (se under Kol.). 



Har ma tillaggas nagra iner speciella uppgifter fran olika delar af 
landet: A b. [Muurila] »ei kasva ensinkaan viljeleniattomana» : Renv. p. 12. 
— [Mietois ja Mynamaki] »asumusten laheisyyksissa paikkakunnan etela- 
osissa. Todellisena metsapuuna en ole sita tavannuU : Caj. Kasvist. — An- 
gaende artens forekomst i Vihti anfores: >Haapkyla— Lepparla strandbergs- 
afsatserna: 5 a 6 storre, anda till c. 6 in hoga trad forutom buskar och 
telningar ; Hynnola strandskog : ett storre och ett par tre mindre exemplar ; 
Jrjala stranden at Paakslaks till: talrika bade storre och mindre exx. : 
Oravala udden, hvarifran dock de fiesta exemplaren borttagits och utplan- 
terats pa gardar i Kalakoski»: P'linck. - N y 1. Fran trakten af Ekenas 
tillagges: »ytterligare Hasto (enl. uppgift af allmogen, sjalf har jag ej har 
sett nagot exemplar) ; Alglo nagra exemplar i dungar af bjork, asp och 
ask ; Jusaro ett exemplar, enl. uppgift ej planteradt, men synes dock osa- 
kert>: Hayr. Vidare namnes: »Nurmijarven etelarannan lehdoissa 

loytyi viela joitakuita vuosia sitten useita 30—50 cm paksuja [vaahteria], 
mutta myytiin suurimmaksi osaksi Suomen paviljongin permantopalkeiksi 
viime Parisin nayttelyssa. Pienempiii vaahteroita olen tavannut Vihtilam- 
min ja Pojanjarven rantalehdoissa* : Stenr. p. 13. — Angaende forekomsten 
i Sat. Bjorneborgs-trakten namnes yttermera: >pa hvarje stalle endast 
ett 1. nagra fa trad. Harpo Lazarusberget 1,5—2 km fran byn (J. F. Pa- 
lin) ; Lyttskar Porinnokka 2 medelhoga exemplar pa stenig mark ; Indero 
Halsoudden, men mojligen numera utrotad (fiskaren Kolander); Indero i 
narheten af de s. k. Holmanniityt, d. v. s. pa backarna emellan Pihlava 
sag, Pihlava station och Yttero haltpunkt, p och pc, medelhog; Indero 
vid vagen mellan Pihlava och Riitasarka torp ses flere lonnar (F. A. Lonn- 
mark); Kumnas tre stora lonnar (H. Selin); Kumnas invid Linjevagen 
tiere exemplar, endast 1—3 m hoga. Hvittisbofjard p, t. ex. Stengard 
[K. G. Ollonqvist] . . . [Sastmola] Bagaskar [jfr Malmgr.] Klupuniitty i 
mangd (J. F. Palin)» : Hayr. Bjorneb. — Angaende forekomsten i T a. 
Birkkala Toppari ma ater yttermera anforas: . . . »sirotelturja monta yk- 
siloa, pensasmaisista alkaen noin 9 m korkeisiin ja tyvesta 1,5 dm pak- 
suihin puihin saakka> : Sola Flor. p. 89. I afseende a lonnens forekomst 
i T a. Palkane lamnas folj. upplysningar: »Pa nastan likadana lokaler som 
linden forekommer ocksa lonnen, dock mycket fataligare och mera spridd 
bland andra trad an den forra. Ehuru ej sa benagen fdr antagande af 
buskform som linden, utbildar sig dock icke heller den vilda lonnen ofta 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 143 

till ett verkligt trad. — Orsaken till detta forhallande har man, likasom 
hvad linden betraffar, framst att soka i den stympning, for hvilken nastan 
hvarje lonn blir utsatt, innan den hunnit na nagon mer betydande alder 
eller storlek. Denna stympning eller afverkning fororsakas framst af 
allmogen, hvilken har en synnerlig benagenhet att afhugga och anvanda 
tradet ej sa mycket till loftiikt, som icke mera sasom en raritet eller ett 
kuriosum till forfardigande af redskap eller ocksa blott till gardsprydnad 
olimo») jamte unga bjorkar vid midsommaren eller vid andra hogtids- 
tillfallen. Fran stubben uppvaxa vanligen flere skott, hvilka naturligtvis 
ej kunna utveckla sig med samma kraft, som en ensam stam, och dess- 
utom forr eller senare blifva utsatta for samma ode, som deras foregan- 
gare. Afven den betande boskapen, som sardeles begarligt fortar lonnens 
lof, gor mycken skada pa, tradet. Isynnerhet aro de nyssnamnda skotten 
under flere ars tid utsatta for att blifva afbitna eller afbrutna af de glup- 
ska kreaturen. Inom ett bestand af samtidigt uppvaxande ungskog, be- 
staende af andra tradslag, kunna de unga lonnskotten visserligen battre 
an i ett friare lage undga, boskapens uppmarksamhet och darfore mera 
ostordt utveckla sig; men under sadana forhallanden sker icke utvecklin- 
gen med erforderlig kraft och stubbskotten ofvervaxas darfore snart af 
de omgifvande, mer lifskraftiga bjorkarna, asparna o. s. v., som ej lida af 
nagon avarkan. Inom bjork-, asp- eller blandskogs-dungar patraffar man 
darfore langa, gangliga oeh glesbladiga lonnar, understundom af mer an 
6 meters hojd, men med blott nagra fa centimeters stamdiameter. Om 
fristaende, vilda lonnar tinge mera ostordt utveckla sig, kunde eakert gan- 
ska vackra och kraftiga exemplar af tradet patraffas. — Blott en enda 
sadan vild lonn har jag lyckats ofverkomma. Tradets hojd kunde, enl. 
hvad jag numera kan erinra mig, anslas till omkr. 7 m, stammen var vid 
brosthojd ungefar af en grof mansarms tjocklek och kronan ganska lum- 
mig. Lonnen forekom pa en nagorlunda oppen plats i en hage pa Har 
hala bys egor och var, om jag minnes ratt, den enda, jag patraffade dar 
i trakten. De aid re planterade lonnarne i Palkane socken ha troligen 
allesamman blifvit hamtade fran skogen (eller aro delvis ocksa afkomlin- 
gar i forsta led af ursprungligt vilda trad) samt innehafva den storlek, 
lummighet och frodighet, som i allmanhet utmarker odlade lonnar i sodra 
Finland. Genom ejalfsadd alstra de under lampliga forhallanden telniugar 
i mangd. Fran fron direkte utvecklade telniugar eller verkligt unga och 
for plantering anvandbara lonnar patraffar man daremot i skogen numera 
mycket sparsamt J ); till utseendet unga trad befinnas namligen oftast vara 
skott fran en al.lre stubbe med grofva rotter. Det finnes omstandigheter, 
som tyda pa, att lonnen och fOr det mesta afven linden och hasseln pa 
samma backar, dar <le annu forekomma, fordom vuxit inom ett skogs- 



') Afven denna brist fororsakas naturligtvis i vasentlig grad af den 
pa bete gaende boskapen. (Zidbacks uot). 



144 Acer platanoides. 

bestaud, foretradesvis bildadt af grof tail ocb ej sasom mi hufvudsakligen 
af loftrad. Pa nastan alia dessa platser hdja sig namligen enstaka gamla 
tallar af ansenligare storlek an lundarnas loftrad och de fa bland dem 
inmangda yngre granarna o. tallarna. De gamla tallarna med sin nedtill 
ofta annu mer eller mindre svarta bark aro synbarligen rester af en ur 
sprunglig tallskog, som fatt vika for sveden, dar lonnen, linden och stall- 
vis hasseln sedermera ater uppspirat bland talrikt uppvaxande bjorkar, 
aspar, alar, o. s. v. — Forhallandena pa Karhunsalo, Myttaala militarbo- 
stalle underlydande, tamligen vidstrackta holme, aro annu mer bevisande 
for riktigbeten af ofvan framstallda formodan. Pa holmen, som till storre 
delen ar hoglandt och bildad af stor rullsten, kvarstod annu for mindre an 
ett artionde tillbaka den statligaste skog, skonad for yxans ocb eldens harj- 
ningar, nastan i sitt ursprungliga naturtillstand. Holmens mer hoglandta 
del intogs af grof tallskog med nagon inblandning af valdiga granar och 
bjorkar. Har inom denna skog, som ofverhufvud ej var mycket tat, vaxte 
i synnerhet pa oppnare stallen spridda lonnar och lindar, ofverskuggade 
af de hogre traden. I den pa holmens lagre och jamnare delar vaxande 
lOfskogen (bjork o. asp) saknades daremot atminstone lonnen — Fortfa- 
rande har skogen pa holmen samma sammansattning med den skillnad, 
att barrskogen blifvit lagre och till en borjan glesare till foljd af det mogna 
virkets d. v. s. de resligaste tradens afverkning» : Zidb. 1893. — S a. »An- 
gaende lonnens fnrekomst pa Kytosaari i Ruokolaks ma\ har tillaggas, att 
jag vid ett besok pa holmen den 2 juli 1889, oaktadt ifrigt efterletande, 
icke lyckades patraffa nagon lonn, men val furjnos dar talrika lindar» : Sael. 
ami. K 1. [Parikkala] »Melkoniemessa sanottiin myoskin ennen olleen, 

vaan havinneen sukupuuttoon» : Hann. — Enl. Backman finnes lonnen pa. 
Korpikallio i Ruskiala ; ehuru hvarken jag kunde finna den darstades 
eller allmogen pa, stallet kande densamma, ar dock dess forekomst pa 
detta stalle sannolik; artens nordgrans skulle da vara 62° 3'. — l^onnen 
uppgifves afven fran Kton.: Mela Kasv. V. 



Anmarkningsvardt ar, att jag i den tryckta litteraturen patraffat en- 
dast en enda uppgift om att lonnen ofta torde sa sig sjalf (se har nedan 
under N y 1.). Atminstone i S a t. Karkkn, hvarest jag aldrig sett nagon en- 
ligt mitt formenande verkligt vildt vaxande lonn, hafva pa de fiesta aldre 
herrgardar funnits eller rinnas alltjamt unga lonnplantor. Pa de gardar, 
dar sadana plantor erhallit nodig skotsel, hafva nagra af dem vuxit upp till 
vackra trad. - - Annu i O a. Gamla Vasa har jag sett sjalf sadda plantor: 
Hjelt. — Fran N y 1. Kyrkslatt skrifves : Fran Stromsby, dar det finnes 
forvildade lonnar i mangd, sprida de sig, sakert i foljd af sydvaststormar, 
mot Smeds : Rosb. Kyrksl. p. 112. I parken pa Lappviksudden vid 
Helsingfors hafva lonnarna under de senare 10 a 15 aren satt sig sjalfvai 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 14;i 

ert otal plantor: Ssel. arm. — Se vidare Zidb. under Ta. p. 143 och om 
Kl. Valamo p. 141. 

Sasom subfossil ar lonnen antraffad pa nagra stallen. Harom har 
jag antecknat tolj. Ganska rikligt i ^Nyl. Inga] Stubbangen pa l,s m 
djup tillsammans med atskilliga >ekvaxter>, meD afven med gran: G. And. 
p. 90, jfr G. Andersson i Naturen 1894 p. 115 och Sern. p. 583; Inga 
Kalkulla: Lindb. torfm. 1 p. 34, jfr Lindb. Subf. p. 13. — Ik. Sakkola 
Isosuo : Lindb. conim., jfr Lindb. p. 43 ocb 48; Sakkola hoflager: Lindb. 
Subf. p. 73. 

I detta sammanban.L: ma narnnas, att lonnen invandrade under 
(slutet af Ancylus-tiden . . . »bar knappast nagonsin egt mera betydande 
andel i skogens sammansattning> : Sallm. p. 9. 

I fraga om lonnens odling far jap framst hanvisa till Elfv. Ant. p. 
93—94. Redan tidigare uppgafs den forekomma sasom odlad i Gamla 
Karleby: Berg Verbr. p. 127 och i Uleaborg: Sehiib. p. 315. Dessutom 
uppgit'ves lonnen hafva blifvit planterad i Kajana-trakten a Sutela, ehuru 
osakert med hvilken framing: Must. p. 41 i ofvers. (Uppgifterna i Moberg 
Klim. p. 56-58 och Moberg Klim. II p. 43-46 anser jag delvis afse odlade 
exemplar: dessa uppg. aro dock alia fran sodra delen af landet. Huru 
det forhaller sig med uppg. fran T a. Messuby: Popp. p. 16, kanner jag 
ej . Manga speciella uppg. kunde annu tillaggas, t. ex. Zett. & Br. och 
Sel. se of van), Caj. Kasvist, Stenr. p. 16, Medd. XXV p. 11, A. L. Backm. 
Fl. p. 25, Leiv. etc. Har ma endast anforas folj. : S b. Leppavirta »joten 
kin yleisesti viljelty puu. etenkin saatylaisten kartanoilla> : Enw. — Kb. 
Enligt hvad det uppgifvits, gar lonnen icke mera till vid Joensuu; den 
fryser ned under vintrarna: Seel. ann. [enligt min formodan beror detta 
atminstone delvis pa lokala forhallanden]. — Lonn liksom lind utplanterad 
pa villoma i narheten af Ob. Uleaborg, i synnerhet ass. Westerlunds: 
A Borenius i Forstf. Prot. 1891 p. 223. [Uleaborg] »kasvaa Hupisaarilla 
[= Frihetsholmarnaj yksi isompi kukkiva puu. Kirkkomaalla useita pie- 
nempia. lstutettuna kaupungin puistossa* : Leiv. Putk. — 1 mer an 20 
ar i en tradgard i Haaparanta, [men har] forst i ar [1895] blommat; 
tradet har aldrig natt hogre an till snodrifvans grans : Hufvudstadsbladet 
1895 N:o 163. Uppraknas bland arter, som trifvas annu i Tornea : Puut. 
1900 p. 34. Se afven bland specialuppgifterna fran Ab. och T a. 

Angaende den storlek lonnen i Finland kan uppna, foreligga, savidt 
mig ar bekant, endast ett fatal uppg. Se dock ofvan under N y 1., K a., 
T a., K 1. och Kol. afvensom i specialuppgifterna fran Ab., Ny 1., Sat, T a. 
Har ma tillaggas, att tradets hojd uppgifves till 10—25 m: Mela Kasv. 
V. — A b. Lojo Gerknas i tradgarden 3,28 m i omkrets vid brosthojd : 
E. H[ayren] i Hufvudstadsbladet 1906 N:o 164 och Saarinen p. 329. - A 
Svedja egendom i [Nyl.] Sjundea socken (60° 20') [pa] 1 ' 2 m hojd hade 
[stammen af ett trad] en omkrets af 3C0 cm, nedanom det uppmatta 
stallet var den nagot smalare : Thesleff, Finska tradjattar V i Geogr. F. T. 

Typis. impr. 9 |, 1910. 10 



146 Acer platanoides. 

1893 p. 92. — For jarnforelsens skull ma namnas, att i Tyskland de grof- 
sta traden uppgifvas uppna en omkrets af 1,8 5 till 2,8 5 m med en hojd 
af 15 till 18 m: Conwentz [se titeln Consp. II p. 70] p. 4 och jfr 1. c. p. 
10; 1. c. p. 54 omtalas ett trad af 30 m hojd. 

Annu kan tillaggas, att uppgifter om konens fordelning hos lonnen 
inga Medd. IX p. 140 afvensom Medd. XVI p. 61-65, jfr Medd. XV p. 
218—219. — Angaende »haxkvast» hos detta trad se Medd. XXXIII p. 
58—60 med afbildning. 



Forutom den vaoliga lonnen, hvilken, sasom ofvan framhallits, all- 
mant odlas i storsta delen af landet, forekomma, sarskildt i sodra delen 
af Finland, flere andra arter af detta slakte mer eller mindre sal Ian 
odlade. 

Acer rub) um L. Helsingfors, Lojo: Elfv. Ant. p. 94, jfr Ale. Ill och 
Mela Kasv. V. 

A. pseudoplatanus L. Harom far jag framst hanvisa till Elfv. Ant. 
p. 94, jfr Brenn. Flor., Mela Kasv., Ale. Ill, dar Wasa uppgifves sasom 
nordgrans for planteringen [detta andras Ale. IV till Uleaborg], etc. Har 
ma tillaggas, att tradet upptages sasom odladt f ran A b. Svarta [»Mustio»]: 
Saarinen p. 330. N y 1. Lovisa Ostra Hasthagen (Iverus): Sj«lan i Medd. 
XXIV p. 12. Enl. senare meddelande ar det omnamnda tradet numera 
nedhugget, men i en tradgard linnes ett af professor [C. H.] Lindeqvist plan- 
teradt trad, hvilket [1909] var 4,45 m [>2 V 2 famn»] hogt och hade ett frodigt 
utseende: Iver. litt. Ob Uleaborg: Leiv. och Leiv. Putk. ; se afven Elfv. 
Ant. fran Uleaborg. — Angaende artens allmanna utbredning i Europa 
och odling se Nym Consp. p. 135 och Nym. Snppl. p. 75. 

A. negundo L. uppraknas sasom odlad Mela Kasv. V och om 
densamma skrifves: »Ett ungefar 4 m hogt exemplar i Ob. Uleaborg; det 
hade 1896 statt ininst 10 ar pa, platsen, men hade ej annu blommat* ; 
Elfv. Ant. p. 94 under namn af A. fraxinifolium (Mutt.). 

A. eampestre L. likasa. For egen del har jag sett arten i Helsingfors. 

A. tataricum L. Se Elfv. Ant. p. 94, dar det bl. a. uppgifves, att 
arten fortlefver i Uleaborg, och jfr Brenn. Flor., Ale. Ill, Mela Kasv. A T 
afvensom Punt. 1900 p. 34. 

A. saceharinum L. upptages under namnet A. dasycarpum Ebrh. 
fran Helsingfors, Fagervik, Lojo : Elfv. Ant. p. 94, jfr Ale. III. Statliga 
exemplar i Helsingfors i en gard vid Fredsgatan : Ssel. aim. Se afven 
Brenn. Flor., Mela Kasv. V afvensom i afseende a nomenklaturen Pax 
[se titeln p. 137] p. 38. 

A. gi»nala Maxim, har blommat i O m. Nykarleby och fortlef- 
ver i O ra. Haapavesi och Ob. Uleaborg: Elfv. Ant. p. 94, jfr Mela 
Kasv. V. 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 147 

Af familjen Sapinda<*eae fllippocastanaceae) odlas hos oss i synner- 
het AesciUzts hippocastanum L. (Slaktet fordes, sarskildt i aldre arbeten, till 
Aceraceae, men se t. ex. Engler— Prantl, Die natiirlichen Pflanzenfamilien, 
III Abt. 5. p. 275). Angaende hastkastanjens odling far jag framst hanvisa 
till Elfv. Ant. p. 94. Arten upptogs f. 6. redan af Till. ; Fries, som afven 
upptager tradet sasom odladt i Finland, sager om detsamma >fere in<|\- 
Uppgifter om odlingen har jag ytterligare antecknat i fdlj. arbeten: Rein 
p. 81, Moberg Klim. p. 58, Radl. p. 236, Saarinen p. 330, Medd. XXV 
p. 81 [N y 1. Hogland], Schiib. p. 319 [O a. Wasa], dessutom floror etc. 
Fran Nyl. namnes: sedan gammalt odlad i Ekenas stad, ratt allmant: 
Hayr. — Angaende tradets odling sarskildt i O a. namner Ale. : gar med 
svarighet i Wasa, dar det dock blommat. — Tillaggas bor, att det namnes 
om tradet, att det ar betydligt hardigare, da det uppdragits af frukter, skor- 
dade i Finland eller norra Ryssland : G. Xiklander i Forstf. Prot. 1891 
p. 218, jfr afven Schiib. p. 319. Historiska uppg. om hastkastanjens od- 
ling i Europa lamnas Nym. Consp. p. 136. 

Hogst sallan, sa vidt jag kanner, odlas i Finland Ae. par in L., 
se Mela Kasv. V. Harom skrifves: *Pavia rubra Lam. (Aesculus pavia L.) 
och Pavia flava (Ait.) Moench odlas bagge i Lappviks parken vid Helsing- 
fors och tyckas vara hardiga. Annorstades bar jag icke sett dem odlade 
hos oss» : Stel. ann. 



Polygalaceae. 

Polygala vulgaris ') L 

Maiore frequeittia inveniri turn indicatur nisi in Alan- 
dia, ceterum rarissime tantum usque ad 62° 35' in Fett/u'a 
orientali et ad 61° 55' in occidentali occur/it. 

Till.; Kalm ; in pascuis siccis et collibus minus fq: Prytz 
cont. p. 273; Perm, in sola mer. et Oneg. : Nym. Suppl. p. 49, 
vide etiam DC. Prodr. I p. 324, Led. I p. 270-271 et infra. 



') Enligt benaget meddelande af ofverlararen Hj. Appelqvist ar 
Polygala femininum, ehuru det grekiska stamordet jioXi>yaXov ar neutrum. 



148 Polygala vulgaris. 

Al. fq : Bergstr. ; st fq : Arrh. & K. ; [Sund] st fq : Prim, 
p. 65, vide infra; st r Kumlinge Snacko, Lokvik, compluribus 
locis in vicinitate Visings: Bergr., cfr 1. c. p. 43 et Bergroth 
in Medd. XX p. 37, ubi p in par. Kumlinge inveniri indicatur, 
vide etiam infra. — Ab. Korpo : [I. Ringbom] !, cfr Zett. & Br. 
et Bergstr., vide etiam infra; Houtskar Nasby: Wellenius! ; Te- 
nala Karsby: [K.] W. Bruncrona!; Kimito Vestankarr: alumn. 
Meller in dupl.!; promuntorium Hango : E. Juslin ! Ik. r 
Rautu in pag. Raasuli! [spec, etiam leg. Lindberg!], par. Kiven 
napa ad »tullstationen» [= ad Rajajoki!] et in Kakki: Malmb. ; 
[hie illic, Parkala [»Pargola»], Ossinowaja Rostscha [num in 
Isthmo?] . . .: Meinsh. p. 48]. 

Kl. Suistamo (F. Nylander!): Fl. Kar. ; (»fq») in Impilaks 
septentrionali et Suistamo non autem alibi, sed P. uliginosa 
est frequentior in ceteris plagis: Chyd., spec, ex Impilaks Hilmi!; 
Kirjavalaks, Sortavala: Backm. ; r Suistamo haud procul a 
Haapaselka: Hjelt. 

Kon. r ad Tiudie (F. Nylander!): Norrl. On., cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 136. 

>In pratis Alandiae, Nylandiae, Careliae meridioualis» : Wirz. pi. off.; 
tills vidare ar arten dock icke bekraftad fran Nyland. Storsta delen af Finl. : 
Fries ; angifver alltfor vidstrackt utbredriing, hvilket annu mera maste arises 
vara fallet med »Eur omu. exc. Suec. bor. Ross. bor. . . .»: Nym. Consp. 
p. 83. I detta sammanhang kan framhallas, att arten i Norge gar anda 
till 68° 5': Norm. Fl. Overs, p. 123 — 124 ocb pa ostra sidan till Archan- 
gelsk: Fl. Samoj. p. 10, jfr Beket. p. 549. Nymans uppg. rattas af honom 
sjalf, se ofvan. — A 1. tPolygalae tyckas saknas i ostra skargarden, af 
mig observerade blott i Lumparland pa Ango»: Laur. Fort. I Hult ann. 
upptages P. vulgaris fran Saltvik Haraldsby. Exemplaren i H. M. F. aro 
fran vastra eller sydv. Al. — A b. Polygala uppg. fran Korpo Kalo Kyrk- 
aker (Abo lye. 1891): Arrh., men jag ar tveksam, huruvida uppg. afser 
denna art eller P. amara 

Arten forekommer med hvita blommor fran A 1. Hammarland nara 
kyrkan: Hult ann.! samt med hvitaktiga fran Rautu! Vidare uppgifves: 
>valkealla teralla A 1. Saltvikissa — punaisilla teralehdilla A 1. Sundissa»: 
V. A. Astberg i L. Y. 1904 p. 313. Med anledning haraf upptages f. ear- 
ned Reich Al. och f. pallida Chod. Al., Ik.: Mela Kasv. V. Har ma afven 
framhallas folj. uppg. fran Al. Sund: >Utom den vanliga formen med bla 
blommor, hafva afven individer med roda och hvita blommor antraffats. 
I synnerhet ar den roda fargvarieteteu ej sallsynt kring prastgarden»: 
I'rim. p. 65. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 149 

Polygala comosa Schkuhr. 

Non rerta est nisi e finibus austro-orientalibus. 

Fenn. merid.: Fries, cfr Nym. Syll. p. 210; Fenn. mer.- 
or. (Olonets): Nym. Suppl. p. 49, vide etiam [Nym. Gonsp. p. 
83 et] Lindb. Pfl. p. 15. 

Kol. Mjatusova: Sahlberg!, cfr Elfv., 1. c. p. 137, Not. XI 
p. 454-455 [errore typographico nomine P. amava, recte in 
ipso diario] et Herb. Mus. Fenn II p. XI. 

i>In pratis Alandiae, Nylandiae (ad Helsingforsiam) et Kareliae*: 
Spic. I p. 23, jfr i afseende a N y 1. \V. Nyl.; r SV o. SO: Brenn. Flor. - 
A 1. r: Bergstr.; Sund : Bergstr. Beskr. — Ik. Ett exemplar fran Sakkola, 
jfr De8ideratkat. p. 21, af elev Savander! tycktes nagot narma sig deuna 
art, men fyndorten forefoll tvifvelaktig, hvarfore exemplaret ej vidare 
forvaras i H. M. F. - Artens forekomst pa Aland och i Nyland har se- 
nare ieke vunnit nagon som heist bekraftelse. I afseende a den senare 
provinsen anfor W. Nyl. uppgiften med en viss reservation; ocksa upp 
raknas arten bland vaxter, som ej blifvit funna i landet: W. Nyl. Distr. 
Fran Helsingfors namnes sarskildt: Har med sakerhet icke tillhort traktens 
flora: Brenn. For. p. 126. [Daremot upptages arten fran ryska delen af 
Ik.: Meinah. p. XXII, jfr 1. c. p. 48; om densamma namnes: patraffas of- 
verallt med undantag af den laga landstrackan vid Finska vikens strand: 
Schmalh. p. 54 i ofvers.] 

Polygala amara L. *) 

In Fennia maxime occidental i 60 n 30' non superat ei 
excepta Alandia nisi rarissime non occurrit, ad orientem 
versus autem longius ad septentriones procedit, ut in Lapponia 
rossica 66° 35' attingat et passim — satis frequenter in magna 
parte Kareliae occurrat. 

In pascuis apricis Alandiae p: Prytz cont. p. 273; »in 
pratis humidis usque ad fines septentrionales Gub. Olonets. Haec 
longe vulgatissima Polygalarum nostratium. Saporem saepe ama- 
ricantem observavi nee tutos characteres, quibus a P. amara 
australi differt eruere potui»: Spic. II p. 10 nomine P. uliginosa 
Reich.; Fenn. media: Fries; Fenn. Scand. exc. bor. plur. : Nym. 
Consp. p. 83 nomine P. amara * ausiriaca Cr.; in Alandia 



l ) * amarella Cr., vide infra. 



150 Polygala amara. 

st fq crescit, ceterum in Finlandia australi r x ) occurrit. In parte 
orientali territorii usque ad Lapponiam Varsugae procedit: Sche- 
dae p. 88 nomine P. amarellum Cr., vide etiam DC. Prodr. 
I p. 325 et Led. I p. 272. 

Al. (Sadelin): Bergstr.; st fq : Leop. ann. et Arrh. & K. ; 
Eckero Storby fq in pratis humidis: Lindberg!; [Sund] rarior 
quam P. vulgaris, sed tamen visa in multis pratis humidis et 
ripis lacuum: Prim. p. 65; Laur. Fort, vide sub P. vulgari 
p. 148; Bergr. non comm., vide etiam infra. — Ab. Vihti (!) 
r Oravala: Printz, spec, in dupl. e Vihti Myyris!, cfr W. Nyl.; 
e Vihti Oravala etiam comm. Hayr. et V. E. Broth., spec, in PI. 
Finl. exs. N:o 284 ibidem 1904 leg. E. af Hallstrom; Vihti Olkkala 
complur. loc. Kellarmaki, Hosioiskorpi, »Joensuu hage» etc.: 
af Hallstr., cfr de his Flinck; [Vihti] (r) Ridal in prato humido ad 
meridiem versus a statione Nummela, cp in parte australi: 
Flinck!; [Vihti] pratis humidis in vicinitate templi [»Kyrkobyn»], 
Hangassuo, Kirjava etc.: Weeks, muist. — Nyl. Kyrkslatt Oit- 
backa st cp, Esbo praed. Esbo Norrkulla Lock-karr cp ad fines 
praed. Urberga et ad Niemis: Gadol.; Esbo Nupurbole: alumn. 
E. A. Stenberg!; Helsinge Nordsjo! Fotangen: Chydenius in Ssel. 
herb. — K a. nondum certa, vide infra. — Ik. r Pyhajarvi 
(Lsethen!): Malmb. ; [per totum territorium: Meinsh. p. 48—49]. 
T a. Tyrvanto in devexis pratorum humidiusculis haud 
procul ab Huuna: W. Granberg!, forsitan adventicia, vide infra. 
S a. Imatra: W. Nylander!, cfr Hult; Villmanstrand: Sim- 
ming!; Kerimaki (herb, alumn.): Budden. — K 1. p usque ad 
Ladogam borealem et Ruskiala (!): Fl. Kar. ; [Parikkala (!)] (r) 
Tetrisuo! cp, Pitkasaari: Hann., cfr Linden p. 137 [ubi p inve- 
niri indicatur]; Palkjarvi st fq: Hjelt!, vide etiam Chyd. sub 
P. vulgari: haud pauca spec, in H. M. F. Kol. ad Vos- 
nessenje! et Mjatusova! p — st r, ad Schtjeliki st fq in pratis 
ad ripam lacus Onega: Elfv.; magna distributione in vicinitate 
lacus Onega inde a Vosnessenje usque ad Petajaselka, etiam ad 
Solomeno: Caj., spec, e Soutujarvi!; Petrosavodsk (!) fq in pratis 
humidis: Sahlberg!, cfr Lindr. Bidr. p. 17. 



l ) In multis plagis Kareliae inprimis orientalis haud raro. 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 151 

Kb. Kide r: Brand.! — Kon. »st fq, plurib. part., ut ad 
Tiudie (!), Selki (ubi copiose) frequenter est obvia, at aliis locis 
pc provenit vel omnino desideratur, devexa pratorum humi- 
diuscula inprimis amat. In Saoneshje haud est lecta, in Reg. 
occ. ad Suojarvi! locis nonnullis»: Norrl. On.; Dvorets (!) fq cp, 
in Saoneshje ad Schungu! complur. loc. et ad Kusaranda: Kihlm., 
spec, etiam e Verchne lamba!; compluribus locis in Klimetskoi 
et in insulis minoribus inter hanc insulam et Kishi: Caj., vide 
etiam Giinth. p. 34. 

Kp. in parte media ad aerariam [»koppargrufva»j Shuigarvi: 
Bergr. Ant.!, vide infra; complur. locis inprimis in ripa australi 
lacus Siesjarvi [Segosero]: Ispol. p. 59 [ad Kton. ad partem 
spectetl. 

Kk. non visa. 

Lapp. ross. in parte meridionali v. gr. ad peninsulam 
Turii et pagum Tetrina rarior: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXI. 
XXVI et XLIII et Beket. p. 549, spec, in PI. arct. N:o 65 lec- 
tum est ad Tetrina. 

Sasom af det ofvanstaende framgar, for Nyman den i Finland och 
Skandinavien forekommande forraen till P. austriaea Cr., hvilken form 
han tolkar som synonym till P. idiginosa Reich. Det senare namnet 
anvandes ater af F. Nylander i Spic. liksom Hult ann. Emellertid for- 
klarar Cajander i Mela Kasv. V, att vi i Finland af den kollektiva P. 
amarum L. endast hafva * amarettum (Cr.), och Lindberg an vander, sasom 
redan framholls, benamningen /'. amarellum Cr. (Angaende genus for Po- 
lygala se p. 147 not.) 

»Ad litora insularum Sinus Fennici, Drumsd, Kotka, Vihti [Wichtis>: 
Wirz. pi. off. ; utom det att utbredningen ar nog bristfalligt angifven, arc 
uppgifterna bade fran Drumso och Kotka obekraftade af senare under- 
sokningar. Haroni namnes: »jag skulle knappast tro, att arten atminstone 
numera forekommer hvarken pa Drumso eller i Kotka, ty pa ingendera 
stallet finnas lampliga lokaliteter for vaxten* : Ssel. ann. I Mela Kasv. 
[ed. II] upptages arten fran A 1. — Kl, Kb. [»l-9, 13»]. Emellertid f6re 
linnes ingen uppg. fran Sat. och atm. tills vidare ej heller nagon palitlig 
fran K a. — Uppg. rattas i Mela Kasv. V, dar arten i stallet upptages 
fran Kton. A 1. Arten saknas enl. Laur. Fort, i ostra ekargarden, se under 
/'. vulgaris. Uppg. i Hult ann., Lindr. Yerz. p. 20 m. n. hanfora sig afven 
alia till vastra (eller mellersta) Aland, liksom exemplaren i H. M. F. aro 
darifran. — A b. Se under P. vulgaris. T a. O. Collin, som afven upp- 
gifver arten ifran Tyrvanto vid Palsari ej langt fran Huuna, papekar, att 



152 Polygala amara. 

<lensamma i Tyrvanto mahanda inkommit med boskapsfoder (ex. i du- 
plettsaml. !) — Kp. Angaeude lokalen vid Shuigarvi [>Schuigarvi»] lamnas 
folj. npplysningar: »Lundartad lokal pa kalkhaltig mark (dioritberg), va- 
xande pa och invid hogar af uppkastade sprangstenar, som betackts med 
mylla af nedfalla blad, kvistar m. m.» : Bergr. Ant. 

Af former hafva vi mig veterligen hos oss endast f. homophylla 
Ssel., jfr Mela Kasv. V. Derma form rinnes i H. M. F. fran A 1. Eckero 
Finnbo : P. E. Ericsson ! ; Finstrom Bergo : Arrhenius & Kihlman ! — A b. 
Hangoudd : E. Juslin ! [afvensom ett exemplar fran »Walduschki prope 
Archangelsk> : F. Siven !] 

Ericssons exemplar inlamnades under namn af var. cUjpestris. Pa 
grund af detta exemplar upptogs var. olpestris Widegr. i Byteskat. II, 
men bor, savidt man nu kanner, utga. 



Celastraceae. 



Euonymus europaea L. 

Per errorem ctpttd nos sponte inveniri indieatur. Hand raro autem 
colitur. 

sin insulis Alandiae et Sinus fennici*: Wirz. pi. off. p. 18 o. 19, 
jfr Led. 1 p. 497, Trautv. II p. 25 och 27, Koppen Verbr. I p. 120; »in 
Nylandia et parti m in Fennia australi (vulgaris ?) sec. auctores . . . etiam in 
Alandia ind.» : Rupr. Diatr. p. 23, se afven Wied. & W. p. 135. Arten 
forekommer i Finland endast sasom odlad, hvarfore Wirzens uppg. tyd- 
ligen ar oriktig. De ofriga uppg. grunda sig nppenbarligen direkt eller indi- 
rekt pa densamma, hvarfore afven dessa maste betecknas sasom oriktiga. 
- Se om artens allmanna utbredning Nym. Oonsp. p. 144. 

I fraga om artens odling anser jag mig i hufvudsak endast behofva 
hanvisa till Elf v. Ant. p. 93, jfr Moberg Nat. p. 127, Brenn. Flor., Mela 
Kasv. Ill— V, Ale. IV [odl. till Uleaborg] etc. Har ma emellertid tillaggas, 
att arten sasom odlad upptages fran Wasa redan af Schlib. p. 321, och 
att tradgardsmastar Engstrom i samma stad pa 1880-talet uppgaf for mig, 
att den trifdes val darstades pa magrare jord. I Puut. 190(J p. 34 upp- 
raknas arten bland dem, som ga till Tornea. 

Vida sallsyntare odlas hos oss E. nana Bieb., jfr Mela Kasv. V. 
Ang. densamma namnes : Lojo: Elf v. Ant. p. 93. Denna art uppraknas 
bland dem, som torde ga i Uleaborg: Puut. 1900 p. 34. 

Angaende Staphylea pinnata L. namnes: »Sie halt sich namlich bei 
[O a.] Wasa, leidet aber dort oft durch die Kalte»: Schiib. p. 320; nagon 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 153 

seuare uppg. ar mig icke bekant. Har ma tillaggas, att det, savidt jag kan- 
ner, var tradgardsinastar Engstrom i Wasa, som meddelat Schiibeler denna 
och flere andra uppgifter. Sselan namner emellertid: >Jag har aldrig hort. 
att Staphylea pinnata odlats hos oss» : Ssel. ann. 



Af familjen Vitaceae odlas vinrankau, Vitis vtnifera L., i Finland 
nastan uteslutande i drifhus, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasv. V. Emel- 
lertid namnes fran N y 1. Sibbo Eriksnas : »vindrufvor hafva dar atskilliga 
ar mognat. Vincula vaxer dar ofver vintern pa kail jord» : Tuneld p. 442. 
Likasa namnes, att vinrankan i Akadeini tradgarden [i Abo] »uthardat 
mera an 10 a 14 ars vinterkjold utan att taga skada i waxten» : Gadd Eon 
II p. 8, se afven D. Juslen, Aboa vetus et nova, Prses. J. B. Munster, 
Abo 1700, p. 79 eller ofversattningen [at Fr. J. Rabbe] i Suomi I, 1841 
H. 3, p. 31. [I likhet med Saelan, som meddelat mig dessa uppg., antager 
jag, att de af Juslen omnamnda drufvorna odlats i viixthus.] Narmare 
100 ar efter Tuneld uppgifves om vinrankan: »Odlas i eldade drifhus. 
Odlad a kail jord, ehuru ofvertackt om vintern, har vinplantan afven pa 
nagra stallen burit frukt» : Ign. Geogr. p. 350. Mig veterligen hafva for- 
soken att odla vinrankan pa kail jord allt mera upphort. Afven Sselan 
uppgifver sig hafva hort endast om ett dylikt fall : Ssel. ann. — Sasom 
odlad i drifhus uppnar emellertid vinrankan nagon gang taml. stora di- 
mensioner; sa namnes, att i Nottbecks tradgard i S a t. Tammerfors har 
ett exemplar, planteradt 1848, blifvit 30 cm i omkrets vid roten : Puutarha 
1899 p. 30 i ungefarlig ofversattning. 

Ampelopsis quinquefolia (L.) Michx. odlas ej sallan i sodra delen af 
landet. Angaende dess odling far jag hanvisa till Elfv. Ant. p. 95 och 
108, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasv. V. Har ma endast tillaggas, att 
den upptagits »bis Wasa» : Schiib. p. 287 och sasom allm. odl. atm. till 
sodra Osterbotten: Ale. III. Fran annat hall namnes: »tama kasvaa viela 
Oulussakin, mutta tahtoo kitua» : Puutarha 1898 p. 85. Gar val till vid 
Nyslott (1901): Spel. ann. 



Rhamnaceae, 

Rhamnus frangula L. 

In parte australi plerumqup satis frequenter aut fre- 
quenter provenit, deinde fere usque ad 65° passim invenitur, 
magis ad septentrionem versus maximam partem rarescit, 
sed etiam ad 66° 50' lecta est. 



154 Rhamnus frangula. 

Till.; Kalm ; cp in vallibus umbrosis Tavastiae: Hell. p. 5; 
in dumetis st fq: Prytz; in silvis locis humidiusculis, usque 
ad Frantsila: Wirz. pi. off., cfr Trautv. II p. 35; maxima pars 
Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 145; exc. 
etiam . . . Lapp. plur. (adest in sola suecic. mer.): Nym. Suppl. p. 
80; per totam Finlandiam dispersa, in Lapponia australirr indicatur: 
Schedae p. 88, vide etiam DC. Prodr. II p. 26, Led. I p. 503 
-504, Ign. Geogr. p. 342, Koppen Verbr. I p. 148—150, tabulam 
geogr. N:o 3 eiusdem in II, Hjelt Utbr. p. 148 et 161 [15 et 28] 
et tabulam geogr. 1. 

Al. st fq: Bergstr. et Laur. Fort.; st fq — fq: Bergr., cfr 
1. c. p. 21. A b. (p): Zett. & Br.; p'?: Bergr., vide sub Al.; 
st fq — p: Arrh. Ann.; st f q : Renv., cfr 1. c. p. 12; fq: Sand., 
A. Nyl., Sel., Printz, Flinck, V. E. Broth, et Weeks.; st fq 
interdum p, in parte australi minore frequentia, ad partem 
maximam haud cp: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias. — Nyl. 
fq: His., W. Nyl., Ssel. 0. Nyl. et Brenn.; st fq, spec, solitaria: 
Stenr. — K a. st fq: Blom; st fq — fq, inprimis ad ripas am- 
nium obvia, in vicinitate templi par. Kaukola frutex patulus 
5 m. altus in rupe (»bergafsats») provenit: Linden. — I k. st 
fq: Malmb.; [(fqq) per totum territorium: Meinsh. p. 115]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; p — st fq et st pc, Hvittis- 
bofjard, Luvia enum.: Hayr. Bjorneb.; fq: Sola p. 89. — T a. 
st fq: Leop.; (fq): Knabe Fort; (p): Asp. & Th.; st fq: Norrl. 
s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; (fq): Bonsd.; st fq (— p), sp: 
Borg Tiet. — S a. fq: Hult. — K 1. st fq usque ad Onegam : 
Fl. Kar.; st fq : Hann. et Hjelt. Kol. st fq: Elfv. 

O a. (st fq): Malmgr., spec, e Jurva!; p Malaks, Vora 
complur. locis, Lappo Simsio!, Oravais Kimo (Cand. med. Wan- 
gel), Kuortane: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 6 et 9. — Tb. st fq: 
Broth. — Sb. (fq): Enw. et Mela; p: M. & J. Sahib. — Kb. 
Liperi (fq): Eur. & H.!; st fq, sp raro subdominans: Axels. 
Putk.; »p (— st fq)»: Wainio Kasv. Kon. fq in omni terri- 

torio: Norrl. On. 

O m. (fq) ad iugum, ad oram marit. deest: Hellstr., cfr 1. c. p. 
133 et 137; fq, inprimis fq ad lacus Lappajarvi et Evijarvi et 
alias aquas maiores, ceterum st r, enum. longa: A. L. Backm. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 1 55 

Fl.. quern 1 inspicias, cfr 1. c. p. 23 et 137-138 et A. L. Back- 
man in Medd. XXX p. 103!; st fq in parte interiore: Tenn.; 
Pyhajoki Liminkaoja (st fq) : Lackstr. ; r, ad stagnum in par. 
Frantsila inventa: Jul. p. 276; Laur. Vaxtf. ex hac parte non 
comm. — Ok. Paltamo : E. Castren p. 55 ; p : Wainio Kasv. ; 
Kuhmo Ontojarvi: Brenn. Reseb. p. 75; st fq: Must.; st fq, in 
parte orientali p: Brenn. Obs., spec, e Kajana Leihmovaara! ; 
iKianta (fq), interdum in paludosis, ex. gr. ad viam publicam 
inter praedia sacerdotum: Kyyhk. — Kp. [p — st fq in par. 
Repola], dein p usque ad Kuittijarvi: Wainio Kasv.; Kaitajarvi 
inter Povjenets et Vig: Selin!; in parte austro-occidentali fq. 
plerumque st fq (ad Onda haud fq), enum.: Ber.sr. Ant., spec, 
e ripa lacus Merujarvi!; st fq in valle fluvii Kemi: Malmgren!, 
vide etiam Koppen Verbr. I p. 149 et Beket. p. 554. 

Ob. in parte maxime septentrionali [»Nor.»] rr Ylitornio 
Miekojarvi, in Kemi, Simo in viciniis inter Simo et Tervola p, 
in parte maxima [»Obor.»j st r, Pudasjarvi p, Uleaborg, Oulu. 
Muhos et Utajarvi: Brenn. Obs., ubi sequentes et nonnulli alii 
commemorantur; Liminka: Hellstrom ! ; Ulea ad Sorsuanjoki: 
Eberh. !; Pudasjarvi (!) Ontamojarvi: Brenn. herb.; (fq) adhuc 
in Simo, Ulea. Pudasjarvi pc: Zidb., vide etiam Martik. p. 39; 
Kemi: Hellstr. Distr. p. 20!; Kemi inter Marrostenmaki et 
oppidum ad viam publicam: Hjelt; p in partibus interioribus 
territorii Simo a Konttikivalo secundum totum declivem austra- 
lem iugi usque ad Alapenikka et Ervasti, Kemi Kallinkangas et 
ad Elijarvi: Keckm., cfr 1. c. p. 11 et 15; Kemip: Rantaniemi; 
Alatornio pag. Liakka et Katajamaa (fq): Hou.ub. not.; [r: 0. 
R. Fries p. 159;] ad viam publicam inter Kemi et Rovaniemi 
nonnullis locis: A. L. Backm. comm.; rr Ylitornio [»Ofvertornea»] 
in insula quadam minima lacus Miekojarvi parum supra circu- 
lum polarem: Hjelt & H. !, spec, tectum e frutice circ. 0,6 m 
\2-ped.}. — Kuus. st r hand procul a Narankavaara, ad 
Maivalainen! et nonnullis locis prope Paanajarvi. scil. ad Riekki. 
Selkajoki et Ruskeakallio (M. & J. Sahlberg!): Wainio Kasv.; 
prope viam inter Sakkilanvaara et Juuma prope Vuotanki: Hirn 
Fort.; inter Juuma et Sakkilanvaara st cp ad ripas rivulorum 
et stagnorum, etiam ad Kurvinen in ripa fluvii Sarkijoki! et 



156 Rhamnus frangula. 

Someronjoki (V. Brenner): A. L. Backm. comm.; Kuolajarvi 
[»Salla»] in insula in Tervajoki: Borg! — Kk. magis ad sep- 
tentrionem versus r Kiestinki ad Vuarankyla!: Wainio Kasv., 
vide sub Kp.; ad meridiem versus a Malviaispera!, infra Paa- 
tinvaara ad stagnum, etiam ad lacum Valgea Siero ad viam 
inter Malviaispera et Uhtua: Bergr. Ant.; in insulis in lacu 
Koutajarvi: Mela PL; ad pagum Knjasha (Karsten): N. I. Fellm., 
cfr 1. c. p. XXI et XXXVIII et Herb. Mus. Fenn. 11 p. 136. 

Lk. [Sodankyla] rr »in luco ad rivulum Lintuoja unicum 
fruticem parvum vidi» : Blom Bidr., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 
136; [Kuolajarvi] »ad Kutsanjoki (circ. 66° 43') provenit, ut ab 
incolis mihi indicatum est»: Wainio Not., cfr Herb. Mus. Fenn. 1. c. 

Pa sin kavta II later Bode artens nordgrans borja fran norra andan 
af Onega, i det ban sager, att den saknas i kretsen Kemi, jfr 1. c. p. 61 ; 
detta strider tydligen mot det ofvanstaende. Afven Koppen drager pa 
sin karta N:o 3 dess grans i trakten af Hvita hafvet nagot for lagt. An- 
markas ma f. o„ att redan Linne Frut. p. 10 nppgifver: »immo et Lappo- 
nia erescit*. Likasa namner Fellman, att den forekommer i sydligaste 
delen af Lappm.: Fellm. Anteckn. Ill p. 103. Pa svenska sidan uppraknas 
arten bland dem, som bafva sin nordgrans Neder-Kalix— Haaparanta: 
Birg. p. 82. — Lim. »Etiam ad Nuortjoki ab incolis observata est etpah- 
jakka nuncupatur» : Wainio Not. ; detta forefaller mig dock icke troligt. — 
Li. Inari?: Moberg Klim. p. 49 ar alldeles oriktigt. 

Sasom fossil upptogs arten fran [A b. Karis Molneby] Anta inom 
ekzonen samt [S a t. Parkano] Parkanojoki inom furu- ocb granzonen (Her 
lin): G And. p. 118, jfr Herl. p. 167 och 169. Senare hafva flere fynd- 
orter tillkommit, se Lindb. p. 46, Lindb. torff. p. 9 och 13, jfr Lindb. 
torfm. I p. 16 ocb Lindb. Subf. p. 73, afvensom Lindb. torfm. I p. 34, 
Lindb. und. p. 97, Lindb. Bot. p. 259 ocb 260. Af de senaste nppgifterna 
framgar, att arten ar funnen sasom fossil annu i Oa. Kurikka, Kuortane 
och Lapua. 

Sasom kandt upptrader arten for det mesta i buskform och upp- 
gifves uppna en hojd af 2-4 m : Ale. Ill ; i Mela Kasv. V nppgifves en- 
dast 1-2 V* m, hvilket ej ofverensstammer med mina iakttagelser i S a t. 
T detta afseende ma namnas, att jag den 25 november 1909 a Linnais 
parcell i S a t. Karkkn uppmatte de 8 fullvuxna bnskar af brakveden, 
hvilka forekomma a parcellen. Deras bOjd var lagst 3 m, hogst 4,5 m, 
i medeltal 3,7 4 m. Emellertid vill jag minnas, att jag a Jarventaka gard 
sett annu hogre exemplar under 1870- och 1880-talen, men dessa aro nu- 
mera nedhuggna. — A andra sidan anser jag mig bora framhalla, att 
arten blommar och bar frnkt vid en hojd af 1 m eller t. o. m. darunder. 
Se afven uppg. fran K a. ocb O b. har ofvan. -- Kihlm. namner, att ban 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 157 

sett Rhaimms frangida i tradform med tjock stain och regelbunden krona 
(spec, fyudorten och matt uppgifvas ej). Vid [Ta. Padasjoki] Myllyoja 
uppgifves den forekomma tradartad: Hult tr. p. 194. [Att arten pa 
kartan till Hjelt Utbr. ingar bland traden, beror emellertid endast pa att 
dess upptagande pa kartan ofver buskarna skulle hafva fororsakat otyd- 
lighet], 

Det bor framhallas, att exemplaret i PI. Finl. exs. N:o 287 ar taget 
i N y 1. Ekenas Tvarminne o af Palmen. 

Arten omnamnes sasom odlad i O b. Uleaborg (manshoga buskar, 
som blommat): Elfv. Ant. p. 95; afven i Leiv. och Leiv. Putk. upptages 
den endast sasom odlad. 

Rhamnus cathartica L. 

In Alandia passim, ceterum in Fennia majime austro- 
occidentali raro usque ad 40 n 50' long, invenitur ; ad sep- 
tentrionem versus apud nos fere ad 60° 30' lat. procedit. 

Till.; Kalm; »ar mest skargardstriid i Finl.»: Gadd Plant. 
VIII p. 4; »finnes pa samma orter som villapeln» : Gadd Un- 
derratt. p. 4; cp in taeniis par. Nagu et Korpo: Hell. p. 5; in 
dumetis Finl. inferioris (st fq): Prytz; Fenn. mer. occ: Fries; 
Fenn. non nisi in mer.-oce. (Aboa, Aland.): Nym. Suppl. p. 81, 
vide etiam DC. Prodr. II p. 24, Led. I p. 501-502, Trautv. II 
p. 28, Koppen Verbr. I p. 138-139 et 667 et tabulam geogr. 
in parte II, Hjelt Utbr. p. 155, 166 [22 et 33] et tabulam geogr., 
ut etiam infra. 

Al. in taeniis [C, DJ p: Bergstr. ; complur. loc. [Kokar] 
Idon, [Jomala!] Ramsholm, [Finstrom] Basto: Bergstr. Beskr. ; 
Finstrom Bergo (!) Huso: Erics.; Sund Hogbolstad $: Brenner!; 
ad oppidum Mariehamn, Lemland insula Gerso (!) frutices com- 
plures: Ssel. ann. ; Geta Hockbole 3, Bolstaholm $, Hammar- 
land Stromma 3: Hult ann., cfr Popp. p. 17; Saltvik Haralds- 
byholmen 3!, Germundso 3, Jomala Mockelo $, Ramsholm (!) 3, 
prope templum, Eckero Storby [cfr Liro Ured. p. 159], Kumlinge 
lngersholmen, Lemland Flaka-holmen, maximam partem frutices 
solitarii: Arrh. & K. ; Foglo Juddo, »Sottunga kyrklandet»: 
Arrh. ; Hammarland U61po'n», Geta Mattskar cum Pyro malo, 
Sorbo fennica, Crataego monogyna(?). Ramsholmen, Isakso 5, 
Finno complur. locis cum Tlmo montana et magna arbor > 



158 Khamnus cathartica. 

ad ripam occidentalem etc.: Ch. E. Boldt; [Sund] nonnulli fru- 
tices in clivis herbidis [»angsbackar»] ad ripam inter recep- 
taculum scapharum [»bathus»] praedii Mangsteckta et Delvik: 
Prim. p. 65; Sund Hogbolstad st cp: Gadol., cfr Ale; Jomala 
Ramsholm, cp in Terso contra Mariehamn 1886: E. Reuter; 
Lumparland: T. Paavonen!; Lemland Slatholmen : Br. Florstrom!; 
Finstrom Kulla, Hammarland Frebbenby: Liro Ured. p. 159; 
st fq in parte media et occidentali: Bergr., cfr 1. c. p. 19 (infra) 
et Medd. XX p. 37, vide etiam infra. — A b. Kimito: Malm- 
Kren!, cfr Zett. & Br. etc.; Korpo Kalo: Rupr. Diatr. p. 25; 
Korpo Kalo cp in promuntorio septentr.-occidentali (alumni lye. 

o 

Abo 1891): Arrh.; ad septentr. versus a templo par. Korpo: 

(i. 0. Timgren in litt. ; Korpo ad pagum Kuupois frutices 3 m 

altitudinis (Thorv. Sselan): Ssel. herb.; Pargas Jermo in Attn 

5, 9 arbor 2 a 3 m [»8— 10 ped.»]: Arrh. Ann.; Hiittis Tunn- 

hamn: Arrhenius!; Uskela: K. E. v. Bonsdorff !, vide etiam supra; 

Bergr. ex hac provincia [parte orientali] non comm., nisi ex 

occidentali parte par. Inio, vide infra. 

»In fruticetis insularum Maris baltici et Sinus fennici*: Wirz. pi. 
off. ; uppg. ger tydligen en oriktig forestallning om artens utbredning. — 
»Eur. omn. exc. Xorv bor. Suec. bor. et Ross. bor.»: Nyin. Consp. p. 145; 
uppg. rattas af Nyman sjalf , se ofvan. — A 1. Om forekomsten pa A 1. 
sages: »uastan ofverallt observerad pa stallen med frodigare vegetation » : 
Laur. Fort. Angaende forekomsten i granstrakten emellan A 1. och A b. 
namnes yttermera: Tamligen allman pa friska, steniga backar i Kumlinge, 
Brando och vastra delen af Inio, men saknas alldeles langre osterut: Bergr. 
p. 19. De yttersta nu kanda fyndorterna aro A 1. Brando Brandoskar och 
Blomo, A b. Inio Aselholm : Bergr. comm., jfr Hjelt Utbr. p. 166. — N y 1. 
>Helsingf. indicata» : Rupr. Diatr. p. 25, uppgiften grundar sig troligtvis 
pa Wirzen, men ar sakert oriktig, liksom Gamla Finland : Knorring p. 26. 

I Ryssland forekommer arten ej nordligare an i Estland vid Pskow, 
hvarifran gransen gar mot SE : Bode p. 60, se Koppen Verbr, I p. 138 
och kartan N:o III, dar dock fyndorterna i A b. ej aro tagna i betraktande. 
Framhallas bor afven, att Meinsh. p. 114 ej upptager arten fran Isthmus, 
ehuru den langre mot soder betecknas sasom >haurig». I sammanhang 
harmed ma annu namnas, att arten pa senare tid blifvit funnen i Sverige 
anda upp till Medelpad: Neuman i Bot. Not. 1887 p. 8. 

Hojden uppgifves till 1-3 m: Ale. Ill eller V/'-i — 2'/j m: Mela 
Kasv. V. Att arten atminstone sasom odlad hoa oss kan blifva betyd- 
lipt hogre, framgar af Elfv. Ant., se langre fram. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 15!) 

Enligt uppgift af bebyggarne pa Bergo i Finstrom skulle frukterna 
mycket sallan blifva fullkomligt mogna darstades: Ssel. ann. 

Sasom odlad uppgafs arten redan tidigare ga anda till Wasa: Schvil ». 
p. 324; den blommar darstades enl. tradgardsmastar Engstrom. Senare 
namnes : Uleaborg mansboga buskar, som blommat. A Eriksnas i Sibbo 
ett 6 m hogt exemplar, som 75 cm ofver marken matte 80 cm i omkrets: 
Elfv. Ant. p. 94-95. Se afven Liro Ured. p. 159. 



Euphorbiaceae. 

Euphorbia palustris L. 

Ad oram Sit/us fennici rarissime lecta est. 

Nyland: Nym. Consp. p. 648; Fenn. mer.-or. (Carel. 
mer. Isthm. earel.): Nym. Suppl. p. 274, vide etiam DC. Prodr. 
XV, 2, p. 121. 

N y 1. rr Borga in insula parva prope Angsholrnen in tae- 
niis Pellinge (!), in taeniis par. Stromfors! et Pyttis complur. 
loc. cp: Ssel. 0. Nyl., spec, e Borga in taeniis maritimis, ins. 
[Rabbas-] Hasselo ! et Pyttis Byon ! ; Stromfors ad ostium fluminis 
Kyminjoki in insula minima prope insulam Sandholm, ad prae- 
dium Bullers! compluribus locis et ad praedium Reimars: Ssel. 
ann.; Perno Kampholmen : 0. Reuter in Hayr. herb.; [Stromfors] 
Bullers: C. J. Arrh., G. R. Bjorksten! et G. Sucksdorff! Ka 
r in Veniiansaari in sinu Viburgensi (Nerv.!): Malmb. ; Viborg 
Lihaniemi: 0. Brander!, vide etiam infra. — I k. r Kakki Kaita- 
saari: Malmb.! 

Tithymalus maximus hos Till, torde val hafva afseende pa denna 
art (mojl. dock E. esula), men antagligen pa odlade ex. af densamma. >In 
pratis uliginosis rr Tav. (Gadd), in Ostr. austr. (Aejmele)* : Prytz cont. ; 
ingendera uppgiften har blit'vit bekraftad. — K a. arten tinnes pa Bat- 
teriholmen vid Trangsund: Nervander! [fyndorten pa etiketten atminstone 
nagon tid ford till I k.], men detta stalle ar sannolikt detsamma som Ve- 
naansaari eller, sasom namnet afven ekrifves, Vanajansaari : Sael. ann. — 
I k. Meinsh. p. 310 (och XXXII) upptager icke arten fran Istbmus, men 
daremot sasom »baufig im Litoral-Gebiete>. — T a. E. paltislris uppraknas 



160 Euphorbia palustris. 

fran Tavastland af Gadd Unders. p. 35 ; mahanda afses E. estda. — »Iu 
Savolaxia alicubi aderit vel saltern olim adt'uit, ut expertus sum per 
litteras ab ill. Fries verbis: Eu Oapten, som gjort 1788 — 90 ars carnpagne, 
hade fran Savolaks hemfort fro' af Euphorbia p<ih<stris, som annu hos oss 
luxurierar derefter* : W. Nyl. Distr. ; artens forekomst i Savolaks har 
emellertid i senare tid ej blifvit bekraftad. 

Euphorbia esula L. 

In parti bus australibus Tavastiae et Kareliae ut etiam 
in Nylandia rarissime inventa est. Etiam in saburra inter- 
clum legitur. 

Fenn. mer. : Nym. Consp. p. 652; verisimiliter ubique et 
saltern in K 1. Ruskiala adventicia: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, 
vide etiam DC. Prodr. XV, 2, p. 160. 

Nyl. Hogland: Sselan in Medd. XXV p. 73, cfr 1. c. p. 
76! — Ik. Muola [»Mohla»] (Bernh. Paldani!): Chyd., cfr Malmb. 
et Diar. 7, V, 1857, cum primum e Fennia enum., hue spectat 
K a. in Herb. Mus. Fenn. [ed. 1] ; r Rautu Sumbula: Malmb.!, 
vide infra; Rautu (G. Lang): Lindr. Lisat. p. 13; Rautu in agro 
avenae in pago Makrala: Lindberg!; Muola Perkjarvi: Hanni- 
kainen!; prope Kakisalmi [»Kexholm»]: Silen Blomb. II p. 37, 
vide etiam Liro Ured. p. 559. 

Ta. r [Hattula] pag. Ihalempi: Asp. & Th. ; specimina 
ex eodem loco reportaverunt: A. Sandberg! et Sulin!; Hattula 
Ihalempi prope praedium Bettyniemi in glarea [»sandgrus»] 1898! 
et 1901!: 0. Collin, vide infra. — S a. Lappvesi Parkkarila in 
margine agri adventicia (1880): Ssel. ann.!; Saaminki Kyroniemi 
in agro: K. Enwald!; Kerimaki Putikko in agro avena et secali 
consito: K. J. Hirvensalo! K 1. Ruskiala prope lapicidinas 

marmorum: Hj. Neiglick!, cfr Diar. 3, XI, 1877, vide etiam supra 

et infra. 

I K 1. Ruskiala ar arten sannolikt tillfalligtvis inkommen med ryska 
arbetare. Daremot har densamma under manga ar bibehallit sig i T a. 
Hattula; sa synes afven vara fallet i Ik. Rautu. 1 Herb. Mus. Fenn. II 
p. 66 borde darfore K 1. och mojl. afven S a. anforas inom parentes, se 
of van. Tillaggas bor dock, att O. Collin skrifver : Arten har i tiden sanno- 
likt inkommit med ryska kosacker, som under en lang foljd af ar voro 
harstades regelbundet stationerade. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 161 

I det ofvanstaende hafva endaet de fyndorter upptagits, dar arten 
appgifvits sasom vildt vaxande. Dessutom foreligga nagra uppgifter 
om tydligen tillfallig forekomst. A b. Tenala Lappvik lastageplats] aren 
1906, 1907 och 1908 (K. Holmberg) : Hiiyr. Adv. p. 160. N y 1. 

Helsingfors vid Lappviken : Brenn. For. p. 131 ; hvarom namnes: »Dit 
planterad af mig fran tradgarden pa Grano nara Mejlans, dar den 
forekom tillfalligt 1887 ; den ar afven forvildad i Botaniska tradgarden* : 
Ssel. ann. Borga 1883: H. Stjernvall!; Borga nara Kroksnas pa barlast 
1888: Gadol. ; Borga Lindorn vid Krako, barlast 1892: Brenner!; Borga 
Krako barlastholmen 1898 : G. Sucksdorff ! ; Borga Hammars 1902: V. Wahl- 
beck! [De olika uppgifterna fran Borga afse dels samma, dels narbelagna 
lokaler.se Consp. Ill p. 179.] — K a. »Viipuri Ravansaari heinaisella tor- 
malla lahella lastauspaikkoja» : K. Linkola! — Sat. Rr och pec Bjorne- 
borgs stad pa afstjalpningsplats 1901 (R. Malmberg och IntoSelin): Hayr. 
Bjorneb., jfr 1. c. p. 57. — Ob. Uleaborg painolastilla Toppilan puolella 
[»8 P, PT»]: Leiv. ; »Oulun ymparisto, muualta tullut» : M. Huumouen i 
L. Y. 1904 p. 236; >aina joinakin vuosina loydetty harvinaisena Toppilan 
painolastilla ja Potenniemen lastauspaikalta» : Iieiv. Putk. 

Om artens spridningsformaga ma anforas: Da denna art en gang 
infunnit sig pa ett stalle, ar den mycket svar att utrota, ty den utskickar 
talrika rotskott och utbreder sig salunda envist : Ssel. ann. 

Oster om vart omrades naturalhistoriska grans ar arten stallvis all- 
man. Sa omnamnes den sasom formationsbildande i Onegas floddal : Caj. 
Oneg. p. 17, jfr bl. a. Liro Ured. p. 559 [Kton.]. Fran mera aflagsna trak- 
ter foreligga flere uppg., hvilka det dock ej torde vara nodigt att har an- 
fora. (Meinsh. p. 310 upptager enclast E. virgata). 

Malmbergs exemplar fran Ik. Rautu Sumbula ! fores af Cajander 
till f. latifolia Rupr. : Mela Kasv. V. 



Euphorbia virgata M. & K. 

/// ipso territorio nisi forsitan adv&ntida vix oeeurrit, sed in vicinitate 
rins plus minus vc frequenter inreniri indicatw. 

Om ett exemplar fran Ik. Parkala [»Pargala»]: Flinck !, inlam- 
nadt under namn af E. esula, skrifver Cajander: »potius E. virgata*. 
— Angaende denna art namnes vidare : >in ganz Ingrien, haufiger im 
Kalksteingebiete* : Meinsh. p. 310. — I fraga om forekomsten langre at 
nordost sages: >kasvaa yleisesti tai jokseenkin yleisesti Onegan laaksossa, 
mutta . . . ei tavattu ensinkaan rajan lansipuolella* : Cajander i Medd. 
XXVI p. 181. 

I Mela Kasv. V upptages * E. virgata sasom tillfallig fran 
Ka. Sannolikt afser uppg. ett exemplar fran S a. Imatra: E. v. Hertzen i 
Lindb. herb. 
Typis impr. ,4 |, 1910. ' * 



162 Euphorbia eyparissias. 

Euphorbia eyparissias L. 

Raro colitur, sed din persistit. 

Odl. och forvildad i gamla tradgardar o. kyrkogardar, atm. till sodra 
Osterbotten (Wasa): Ale. Ill, se afven Mela Kasv. V. — »Muutamina 
kesina tavattiin . . . Helsingiu Elaintarhassa lahella Borgstromin muisto- 
patsasta, on viime kesana loydetty Oulun seuduasa* (lyseolainen M. E. 
Huumanen) [sannolikt Huumonen] : L. Y. 1903 p. 253. - O a. En Eu- 
phorbia, som jag ett par ganger, senast 1907, sett tagen a, kyrkogarden vid 
Gamla Wasa, men alltfor ung for att sakert kunna bestammas, tillhor nied 
storsta sannolikhet E. eyparissias och afses sakert med Alcenii uppg. ; 
senare insamlad darstades af A. Lindfors ! — m. Jakobstad forfallen 
tradgard 1891: Eontell ! — Ob.se of van. 

Euphorbia helioscopia L 

In Fennia majcirne austro-occidentali plerumque rarius, 
quamvis interdum maiore frequentia, invenitur, ceterum in 
Fennia austral i et media rarissime; supra 63° vix nisi ad- 
venticia occurrit. In Fennia orientali rarissime occurrere 
ridetur. 

Till.; Till. Icon. 65; Kalm ; inter plantas rariores, non vidi 
nisi in Hauho Tavastiae, in urbe [Abo] etiam inveniatur: Hell, 
p. 10; enumeratur: Prytz cont.; in agris pinguioribus Tavastiae, 
Hauho, Palkane: Wirz. pi. off. p. 39 l ); maxima pars Fenn. : 
Fries; Eur. omn. exc. . . . Lappon. Fenn. bor. plur. : Nym. 
Consp. p. 651, vide etiam Led. Ill p. 562—563 et DC. Prodr. 
XV, 2, p. 136-137. 

A 1. (p): Bergstr.; eomplur. locis [Finstrom] Godby !, Ham- 
marland: Bergstr. Beskr. A b. (fq): Zett. & Br. ; in cultis op- 
pidi Aboae! et in vicinitate eiusdem proxima st fq : Arrh.; Korpo: 
1. Bingbom!; Kuusto Jollas in horto st cp 1876, exstincta au- 
tem 1893: Ssel. ann.; Pargas r Lofsdal : Adl. ; Merimasku: Kar- 
sten!; Kimito: 0. Engstrom in herb. lye. n. ; Pojo (»fq»): A. 
Nyl.; Karis Svarta: His.; Lojo Laxpojo et Ojamo: Hels.; Mie- 
tois et in parte centrali par. Mynamaki [»Mt. ja Pt.»J p in 
hortis et oleraceis: Caj. Kasvist. Nyl. Ekenas : A. H. Bro- 
therus et G. Grotenfelt in herb. lye. n.; Angholm in taeniis 



') Vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 1G3 

Ekenas: Hayr., vide etiam infra; r Fagervik : His.!; [Kyrkslattj 
in horto ad Stromsby: Rosb. Kyrksl. p. 109; Esbo Laanus (af 
Tengstiom): W. Nyl.; Helsingfors Gumtakt: Hult herb, et Hjelt; 
Helsingfors prope »Langa bron»: Ohrnb.; Helsingfors Somas 
1883: Kihlm. ann.!, cfr Kihlm. Beob. p. XI et Liro Ured. p. 
559; Borga in saburra 1883: H. Stjernvall!; Lovisa 1899: Iver. 
p. 33, quern 1. inspicias; Perno Forsby in horto: G. v. Frenckell!; 
[Hogland] Suurkyla in agro solani: Brenn.!, vide infra. K a. 
Kaukola: alumn. Wartiainen in dupl.!; r Viborg »S:t Annae 
promenad (Nerv.!): Malmb., efr Chyd., spec, e Viborg Pantsar- 
laks leg. G. A. Tommila! - - Ik. versus Kakki (Tommila): Malmb.; 
Kakki Kirjola: B. Alfthan in dupl.!; Kakki [»S:t Johannes »j Kaita: 
J. V. Jobnsson in dupl. ! 

Sat. st r (— p) Bjorneborg in oppido in nonnullis areis 
et in agris (H. et I. Selin), Kumo (G. Knorring in herb. lye. n.), 

o 

Nakkila (A. G. H.!): Hayr. Bjorneb., vide etiam infra. T a. 
Tammela] Mustiala (Karsten): Liro Ured. p. 559; r »61bryggeri- 
tomten» in Tavastehus: Asp. & Th.; Tavastehus in horto publico: 
K. Collin!; Tavastehus in »skolgarden» : 0. Collin!; Hauho: 
Herk. p. 59 et Hell., vide supra; Lammi ad praed. sacerdotis: 
Leop. ann.; adventicia nonnulla specimina in agris ad Kaitas: 
Norrl. s. o. Tav.; Hollola Ustila iforsitan Uskila] in agro solani: 
Wainio herb.; [par Gustaf Adolf] r ad Kalho: Bonsd. — Sa. 
Nyslott prope oppidum : Hasselblatt! — Kl. Sortavala pag. Liikala: 
Chyd.! — Kol. nondum adnotata. 

Oa. ! Kristinestad (Nystrom) et Vasa: Strumb.; Kasko 
in horto: R. Dahlberg!; r Gamla Vasa: Laur. Vaxtf. ; Vasa in 
oppido et novo et vetusto: Ale, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. 
— Tb. r Saaiijarvi in praedio sacellani: Broth., spec, ibidem 
leg. A. A. Lilius! — Sb. rr: Mela; Kuopio Pelonniemi: alumn. 
Heikkinen in dupl.! — Kb. Kide Hvilodahl: U. Telen!, cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 136. Kon. Tolvoja i»Tolwui»]: Giin- 
ther in dupl.!, cfr Giinth. p. 50 et Herb. Mus. Fenn. II p. 136. 

Oaktadt derma art af niigra forf. (Bergstr., Zett. & Rr. och A. Nyl.) 
uppgifvits forekomma med stor frekvens i sydv. Finland, torde den dock 
vara ratt sallsynt af ven darstades ; sa antraffade Arrh. & K. ej den- 

o 

samma pa Aland, och Hollm. uppgifver, att den ej forekommer i Nystad. 



164 Euphorbia helioscopia. 

: Visserligen upptages arten af Sod., men derma uppg. afser mahanda fore- 
komst pa barlast.) Zett. & Br.s uppgift kan darfore blott galla Abo stad 
och dess narmaste grarmskap. A. Nylanders slutligen vederlagges indirekte 
af His. — A b. Tenala: Ale; hogst sannolikt. — N y 1. Angaende forekom- 
sten i Ekenas stad skrifves: »ett karakteristiskt ogras i tradgardarna 
(atm. de aldre)> : Hayr. — Arten uppraknas bland dem, som ej aterfunnos 
pa Hogland [ar 1898] : Sa?lan i Medd. XXV p. 74. - - S a t. Oberaknadt 
de ofvan anforda fyndorterna tillagges : Bjorneborg 1906 (Etna Gronblom 
enl. Fontell), »ratt vanlig pa de odlade falten rundt staden» (Fontell i 
februari 1908), Rafso 1896 (A. Pallin), Pihlava vid angbatsbryggan nagra 
fa. exemplar 1904 (Printz), Luvia Laitakari pa barlast 1900 eller 1901, icke 
observerad 1907 (E. Hermonen): Hayr. Bjorneb. ; Huittinen : Car. p. 24; 
arten upptages ej af Lyden, hvarfore uppg. ar hogst osaker. — T a. Pal- 
kane : Wirz. pi. off. (se ofvan) behofver mahanda bekraftas. Sa, ar afveu 
fallet med nagra af de i texten anforda uppg., sasom t. ex. Ab. Lojo, 
Ka. Kaukola, Sat. Nakkila, O a. Kristinestad. Huruvida arten for 

ofrigt utom i sydv. Finland bor anses fullt vild, kan vara tvifvel under- 
kastadt (jfr Norrl. s. o. Tav.); med sakerhet tillfallig ar den pa, folj. stal- 
len: Oa. Wasa Vasklot ett stand 1893: Hjelt. — O m. Nykarleby fataligt 
pa odlad mark (exemplar i elev G. Petersons herb.) : Zidb. ; [Gamla Karleby] 
pa barlast: Hellstr. p. 136. —Ob. Uleaborg [pa barlast]: Hougb. herb, 
och Sandman!; pa, sistnamnda ort syftar sannolikt afven Ostrobottnia (F. 
Nylander in litt.): Led. Ill p. 563; [Uleaborg] Toppila 1882 fatalig, Kemi 
1882: Zidb., jfr Brenn. Obs. — Barlastgrus rr Simo Kallio sag 1889, nu- 
mera forsvunnen: Keckm. 



Euphorbia peplus L. 

In Fennia maxime oustro-occidentali raro legituv, cete- 
vum nisi in saburra etc. /ton occurrit. 

Till.?; Fenn. mer.-occ. : Fries; Eur. oran. exc. . . . Lapp., 
Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 655; Fenn. hab. in sola mer.-occ.: 
Nym. Suppl. p. 276, vide etiam DC. Prodr. XV, 2, p. 141. 

Al. (p) in agris Alandiae continentis [»A, B, A p»]: 
Bergstr. ; complur. loc. [Finstrom] Godby ! : Bergstr. Beskr.; Salt- 
vik Haga in horto: Gh. E. Boldt. — Ab. Abo: J. M. af Teng- 
strom! [nomine E. helioscopia] cfr Zett. & Br. et vide infra; 
[S:t Karins] Lill Heikkila: E. G. Printz, Arrh. et Hollm.; Nagu 
Ernholm in horto herba iners: A. Dahl!; Pargas Lofsdal in horto 
multa spec: E. Beuter, cfr Arrh. Ann.; Vihti (!) r in horto ad 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. 35, N:o 1. 165 

Olkkala: Printz, cfr Flinck! et V. E. Broth., spec, ibidem etiam 
leg. af Hallstrom! et A. Heikel!; rr a. 1897 nonnulla spec, in 
horto praedii sacerdotis par. Mynamaki: Caj. Kasvist.; Nystad 
[»Uusikaupunki»] Birkholm [»Pirkholma»] Huvila: Hollmen! 
— N y 1. Karis ad praedium sacerdotis et Fagervik : Hult coll. ; 
Kyrkslatt Koskis in horto: Brenner!; Helsingfors Sumparn! in 
horto, in horto ad Lappviken adventicia 1871, anno sequente 
iam exstincta: Ssel. ann.; Helsingfors in horto botanico (Tikka- 
nen): Hult herb.; Thusby in horto ad Gammelby : Astr. & H.; 
Mantsalii Frugard ([A. et] K. Nordenskjold!): Sael. 0. Nyl., cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Perno Tervik in horto: G. v. 
Frenckell!; Stromfors : Ale. IV. 

Angaende forekomsten i Ab. Abo skrifves: Sparsamt som ogras i 
tradgardar atminstone pa 1870— 80-talen, ofta tilleammans med den vanli- 
gare E. helioscopia : Arrh. 

[Pa, barlastplatsen vid Abo slott (!)] aren 1882-83 tamligen sparsamt. 
men numera forsvunnen: Sael. Frov. »Vihti in horto Kourula» (E. af Hall- 
strom): W. Nyl. p. 210, jfr Ale. och Ale. Ill p. 103; enligt meddelande 
af G. A. af Hallstrom beror uppgiften pa ett misstag; lokalen bor vara 
Olkkala (se ofvan). —Nyl. Bade i Botaniska tradgarden och pa Sumparn 
maste arten anses vara forvildad och tillfallig; afven de folj. uppg. han- 
fora sig till en dylik forekomst. — Sat. rBjorneborg] portus Reposaari 
1895 : N. Aschan !, jfr Hayr. Bjorneb. och 1. c. p. 52. — a. Ett enstaka litet 
exemplar [i Wasa hofrattspark] 1883: Eauren i Medd. XXII p. 42. — O m. 
[Gamla Karleby] pa barlast: Hellstr. p. 136. — Ob. Uleaborg pabarlast: 
Hougberg i dupl. ! ; [Uleaborg] Toppila 1882, 1886 och 1887 pa barlast ett 
eller fa exemplar: Zidb., jfr Brenn. Obs. ; >loydetty useina vuosina perak- 
kain Hietasaaren puoleiselta lastauspaikalta harvinaisena, yksityisina kappa- 
leina* : Leiv. putk., jfr Eeiv. ; barlast r nagra enstaka exemplar 1892 i 
Kemi stad: Keckm. 

Euphorbia exigua L. 

In saburra ra/ro rel rarissime occurrit. 

A b. Abo pa barlast vid Abo slott (J. Einden !) : Sa-lan i (Prot. 2, 
X, 1886) Medd. XV p. 182, jfr Mela Kasv. V. 

Upptages redan i Byteskat. I, men ar i Finland uteslutande bar 
lastvaxt. (Dylika vaxter inga icke f. 6. i namnda upplaga af Byteskat. ) 
Angaende artens allmanna utbredning namnes: »Eur. omn. exe. . . . Fenn.»: 
Nvm. Consp. p. 655. 



166 Mercurialis annua. 

Mercurialis annua L. 

In saburra compluribus locis oceurrit. 

Barlast SV. o. S. : Brenn. Flor. A 1. Hammarland pa barlast 

vid Marsund ej langt fran Frebbenby : W. (iranberg i Medd. XIII p. 204, 
ex. fran Frebbenby taget af K. Linkola!; tvenne ind. pa barlasthogen vid 
Bomarsunds angbatsbrygga [i Sund]: Prim. p. 76. — A b. [Pa, barlastplat- 
sen vid Abo slott (!)] gaDska allmant: Seel. Frov., jfr Tallgr. p. 78; Nagu 
Ernholm >in horto* : A. Dahl ! ; Kimito Vestanfjard Greggn&s » in saburra 
navali adventicia» : Seelan!; [Nystad] »v. 1891 Saunasillan rannalla paino- 
lastilla muutamia kappaleita (Cajander) ja v. 1897 Saunasillan tien vieressa 
vastapaata pakkabuonetta yksi 5 J a kaksi $ > : Sod. — N y 1. Pojo Lapp- 
vik lastageplats : J. Sucksdorff! (under namn at* M. perennis). Hayr., som 
afven tagit arten vid Lappvik, framhaller, att stallet ligger i Tenala, jfr 
f. 6. Hayr. Adv. p. 160; [Helsingfors Somas (!) pa barlast !] »i nagra exem- 
plar och annu [okt.] i blomning» : Sael. exk.; Helsinge lastageplats 1884: E. 
Forselius! [afser sannolikt Somas]; Borga barlastholme : G. Sucksdorff!; 
Borga. barlastholme utanfor Hammars lastageplats 1901 : O. Collin ! [afser 
otvifvelaktigt samma stalle som foreg.] — Sat. Raumo : [K. R.] Paqvalin!, 
jfr Ale. [ex. inlamnadt under namn af M. perennis]; [Bjorneborg] r och 
st cp Rafso pa barlast 1901 !, icke aterfunnen 1907, ehuru samma plats 
besoktes: Hayr. Bjorneb. !, jfr 1. c. p. 52. -Ob. [Uleaborg] Toppila 188") 
flere $ och $ stand, 1886. 1887 ett stand: Zidb., jfr Brenn. Obs.; [Ulea- 
borg] »useina vuosina perakkain loydetty harvinaisena lastauspaikoilta» : 
Leiv. Putk., jfr Leiv. ; barlast, forekom ganska rikligt vid Kemi stadshamn 
samt vid Pitkakari lastageplats i Kemi aug. 1892, flertalet undersOkta 
stand voro $ : Keckm. 

Arten upptages afven fran O a. och O m. : Mela Kasv. V ; uppg. ar 
mycket sannolik, ehuru jag ej kanner nagra specialuppgifter. 

Angaende artens allmanna utbredning namnes: »Eur. omn. exc. 
Scand. plur. . . .»: Nym. Consp. p. 647. 

Mercurialis perennis L 

In Fetmia maxime australi varo vel 7'afissime invent- 
tin-. Ulterius ad septentrionem versus nisi in saburra non 
oceurrit. 

Kalm; Fenn. merid. : Fries; Aland. Fenn. max. mer. : Nym. 
Consp. p. H47, vide etiam Led. Ill p. 580 et DC. Prodr. XV, 
2, p. 796. 

Al. [Lemland] Lembote, [Jomala] Ofvernas (H. M. F. 1 )): 



') Vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 



16" 



Bergstr. p. 132; Lemland Lembote: Leop. ann.; circa sinum 
»Slemmen», Lemland Knutsboda: Arrh. & K. ; Lemland Ham- 
backa: Palmgren ! A b. r cpp in promuntorio Karkali et Jalan- 
saari: Sel.; his locis etiam nunc cp: Printz comm., cfr Liro 
Ured. p. 535 et Saarinen p. 327; Karislojo Suurniemi: R. Kro- 
gerus!; [Lojoj Isosaari ad Maila (Tikkanen): Ohrnb.; [in vicini- 
tate lacus Lojoj st r: Ch. E. Boldt; Lojo Ojamo: Lindberg! et 
A. Luther! — N y 1. Sjundea inter Bollsta[d] et Ofverby duo spec: 
Sel.!; [Kyrkslatt] »Fiskartorpet Fiskars» [prope Bobiick] 1902 
multa spec. 5 et $ : Gadol. ; eodem loco spec, numerosa 5 
1907: Seel, ann.; Esbo! haud procul a Masaby: Lindb. comm.; 
spec, etiam leg. Palmgren !, cfr Ale. IV [ad eundem locum atque 
superior spectat] ; Helsingfors Mjolo: Wainio ann., vide infra; 
Helsinge Viksgard (J. Kavaleff), Helsingfors in taeniis occiden- 
talibus Kalvik: Liro Ured. p. 535; Thusby r tantum prope 
Ilonniemi [prope templum]: Astr. & H.!, cfr Not. XIII p. 458, 
ex eodem loco vidi spec, in Ssel. herb.; Borga Dreggsby : J. A. 
Fastberg!, A. Neovius in dupl.!, cfr Liro 1. c, et W. Wahlbeck! 

— Ka. Vyborg (Larssen!): Flor. Kar., cfr Malmb. — I k. r 
Kirjola Kakki [1866': Malmb.!; eodem loco spec, numerosa 5 
et $ 1907 (V. Blomstedt): Sa>l. herb.; Nykyrka in coryleto prope 
pagum Puumala: Lindberg!; [fq et cp inprimis in reg. calcaria: 
Meinsh. p. 311; 1. c. p. XXXII etiam ex Isthmo (I) enumeratur]. 

»Jn nemoribus umbrosie rr, in praetorio Satac. superiore (Gadd)> : 
Prytz cont. ; uppg. maste anses oriktig, se langre fram. »In nemoribus 
Alandiae et circa Aboaim : Wirtz. pi. oft'.; arten ar ej aterfunnen i grann 
skapet af Abo, da uppg. fran Abo 1773: Moberg Nat. p. 167 torde ban- 
tora sig till exemplar i Abo botaniska tradgard. — A 1. Ehuru det af Berg- 
strand omnamuda exemplaret ej vidare finnes kvar i H. M. F., ar det dock 
transkatroligt, att ett exemplar af Tengstrom !, utan narmare angifven fyndort, 
ar insamladt pa det omnamnda stallet, ehuru etiketten forvaxlats. - A b. 
[Pa barlastplatsen vid Abo slott] nagot sallsyntare an M. annua: Sad. Frov 

— En vaxt, som enligt beskrifningen torde vara M. peremiis, forekommer i 
Bjarna pa Pojo gards egor: Hjelt. Uppgiften upptages till vidare under 
sokning. — Nyl. Antagligen ar arten utrotad a Mjolo, dar vegetationen 
undergatt betydliga forandringar under senaste tid. — Sat. r: Gadd Sat 
p. 50; Raumo: Ale III. Ett exemplar fran Raumo: [K. R.] Paqvalin !, 
inlamnadt under namn af M. peremiis, bestamdes af Sadan 1884 till .1/. 
annua; Alcenii uppg. afser antagligen detta ocb bor saledes utga. Amiii 
mindre ar Gadda uppg. riktig. — Ob. 1'leaborg pa barlast: Hougb., jfr 



168 Mercurialis perennis. 

Brenn. Obs.; Simo a barlast 1887 (Keckman) : Zidb., jfr Brenn. Obs. ; 
Nagra blornmande exemplar pa barlast vid Kallio i Simo 1889 och 
1890: Keckm. 



Af denna familj odlas Ricinus communis L., jfr Ale. Ill och Mela 
Kasv. V. Arten uppgifves sasoni odlad annu i O b. Simo : Elfv. Ant. p. 
43. — Dessutom uppgifves den hafva blifvit iakttagen pa barlast a [0 b. 
Uleaborg] Toppila 1886 2 stand vid begynnande blomning i September: 
Zidb., jfr Brenn. Obs. Saelan framhaller, att detta ar hogst anmarknings- 
vardt. 7&e*ra«s-plantorna odlas naml. hos oss vanligtvis salunda, att frona 
sas i drifbank eller kruka och de unga plantorna utsattas sedan pa kall- 
jord : Seel. ann. 

Af dess former omnamnes sasom odlad R. sanguineus Hort., se 
Mela Kasv. V och A. L. Backm. Fl. p. 26 [O m. Lappajarvi]. 



Callitrichaceae. 

CallitPiehe stagnalis Scop. 

Per errorem apud nos indieata est. 

Sodra Finl. : Fries; Aland.: Nym. Consp. p. 250. — A 1. r [Fin- 
strom] Godby : Bergstr. Beskr. !, jfr Herb. Mus. Fenn. I, floror, t. ex. 
Brenn. Flor., etc. Eedan W. Nylander nppgaf »a me non visa» : W. Nyl. 
Distr., och senare namndes: >e Fennia olim indieata (Herb. Mus. Fenn. 
ed. I), sed specc. allata sterilia et ad C. vemalem aut polymorpham robus- 
tam pertinentia> : Herb. Mus. Fenn. II p. 136, jfr 1. c. p. IX not. 

Ehuru arten saledes tills vidare maste utga ur var flora, ar clock 
dess forekomst i Finland ingalunda osannolik, da den i Norge nar upp 
till 67° 40' : Norm. Fl. Overs, p. 279 och i Sverige till Medelpad : Neu- 
man i Bot. Not. 1885 p. 155. 

Callitriche vernalis Koch 

/// tota Fennia et Lapponia, excepta tantum regione 
alpina, saepe satis copiose occurrit. Cum C. polymorph a 
usque ad haec tempora saepius coniuncta; frequentia quam- 
quam nescio an pavum eorplorata sit, in maxima tamen parte 
territorii frequenter (—satis frequenter) inveniri mdetur ; 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fermica, 35, N:o 1. L69 

ad septentrionem et inprimis septentr.-orieniem rersus fre- 
tjuentia mimiitur. 

Kalm; in aquis stagnantibus vulgatissime : Prytx; maxima 
pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Gonsp. 
p. 250, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 70 et Led. II p. 121-122. 

Al. fq : Bergstr. ; st f q — fq: Bergr. — Ab. fq : Zett. & 
Br., Arrh. Ann., Sand., Benv., A. Nyl., Sel., V. E. Broth, et 
Caj. Kasvist.; fqq: Flinck et Weeks. Nyl. fqq eum var. : 

His.; fq, cp: Stenr., quem 1. inspicias ; fq : W. Nyl.; fqq: Ssel. 
0. Nyl.; [Hoglandj p, Tytarsaari: Brenn. — K a. Lavansaari 
(H. M. F.): Brenn.; fq: Linden. Ik. fq: Malmb. ; [fq per to- 

tum territorium Meinsh. p. 122]. 

Sat. fq: Malmgr. et Hjelt; st fq -- fq et st pc — cp, Hvit- 
tisbofjard fq : Hayr. Bjorneb. T a. st fq : Leop. ; fq : Knabe 
Fort., Asp. & Th., Norrl. s. o. Tav. et Bonsd.; fq — st fq, saepe 
st cp — cp : Borg Tiet. ; Wainio Tav. or. tantum var. e complur. 
locis enumerat. — S a. (p): Hult. — Kl. fq : Fl. Kar., Hann. 
et Backm.; Valamo minus fq quam C. polymorpha : Ssel. ann. 

— Kol. st fq: Elfv. 

Oa. fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf. — Tb. fq : Broth. - Sb. 
fq: Enw.; fqq: Mela; fq : M. & J. Sahib. — K b. fq : Eur. & 
H.; st fq, interdum cp: Axels. Putk.; Juuka st fq: Ssel: ann.; 
Nurmes ad Jokikylii: Wainio Kasv. — Kon. fq?: Norrl. On.; 
fq esse videtur, e multis locis adnotata: Kihlm., vide etiam 
Giinth. p. 38. 

Om. fq:Hellstr. et Tenn.; (fq) enum. : A. L. Backm. Fl., 
vide infra. — Ok. Kuhmo ad Kirkonkyla et Kovala: Wainio 
Kasv.; in parte australi fq : Brenn. Obs., vide etiam Must. 

— Kp. Luvajarvi, Kiimasjarvi, Jyvalahti et Uhtua: Wainio 
Kasv.; fq (— st fq) : Bergr. Ant. 

Ob. circa Tornea st fq : Jul. p. 271; fq : Brenn. Obs. et 
Keckm.; fqq: Leiv.; [fq : 0. B. Fries;] »st fq (— fq)» : Hjelt & H., 
vide etiam Leiv. Veg. p. 200. — Kuu s. (st) fq, ut videtur, in Kitka- 
et Oulankajoki! : A. L. Backm. comm., vide ceterum infra. 
Kk. Sohjenansuu: Wainio Kasv.; enum.. verisim. fq : Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. »st fq (— fq)» : Hjelt & H. ; (p), in rivulo 
quodam ad catarrhactam Kelukoski, in rivulis Lintuoja et Kom- 



170 Callitriche vernalis. 

mattioja, in fluvio Kelujoki prope Onnela: Blom Bidr. ; [fq, 
enum. : Birg. p. 107;] per totam Lapp. silv. et subsilvaticam 
p: Wahlenb. p. 2; p: Fellm. Lapp.; st fq ad flumina Kemijoki 
et Kitinen in Kemijarvi et Sodankyla, st fq — fq etiam ad flu- 
men Ivalojoki et lacum Inari in Inari, st fq ad Salmijiirvi et 
lecta etiam ad Kongas prope Mare glaciale, praecipue ad f. 
minimam Hoppe pertinet : Wainio Not. ; complur. loc. in amni- 
ons reg. silv. [»barrskogsreg.»] : Hult Lappm.; Toivoniemi!, 
Vayla!, Kettu-Matti, nee non ad Naytamo (!) Varangriae, in reg. 
subsilvatica circa lac. Inari haud raro occurere videtur: Kihlm. 
Ant.; Paatsjoki: Fontell ! ; in Varangria merid. iuxta Pasvig ad 
Elvenaes, ad Klostervand (Brandhoug), ad Bagjajavre . . . iuxta 
partem interiorem fluminis Tanaelv ad Holmen: Norm. p. 264 et 
265; [Varangria Nyborg : Arrh. Ant.;] e multis locis enumeratur: 
Norm. Fl. Spec. p. 450, vide etiam Blytt p. S96, Hartm. p. 
882 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lsest; (r) in reg. 
subalp. Pingiskoski in rivulo, Hirvasvuopio in fundo lacus et 
ad ostium amnis Rommaeno in ripa arenosa (f. repens), cp in 
fluvio infra Vahakurkkio: Linden Bidr., spec, e Lataseno!, vide 
etiam Zetterstedt II p. 178.] 

Lapp. ross. ad Koddojaur, Sulkesjok et alibi p: Fellm. 
Ind.; in aqua stagnante partis occidentalis usque ad pagum 
Umba (Selin) et oppidum Kola!: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 562; 
non adnotata nisi in aqua vadosa ad ripam sinus Peskivuopio 
prope ostium fluminis Nuotjok: Linden Ant.; Olenitsa: Selin!; 
Pjalitsa et Ponoj : Mela herb.; Pjalitsa: Kihlman!; latere rossico 
in insula Savasuolo et prope pagum ad lacum Bagjajavre: 
Norm. p. 264; in media parte fluminis Petshenga: Fontell!; 
inter Varsina! et Jenjavr: Brotherus!; Voroninsk: Kihlman!; 

spec, etiam e Kantalaks! 

Ehuru denna art, sasom af det foregaende synes, af nara nog samt- 
lige forfattare upptages sasom allman eller atminstone tamligen allman, 
maste dock kannedomen om dess utbredning inom vart flora-omrade 
betraktas sasom ganska ofullstandig. Eudast relativt taget fa for- 
fattare l ) skilja bestamdt emellan denna art och C. polymorpha, och af dessa 

J ) Norrlin upptager visserligen hvardera arten fran Kon., men ar 
osaker pa utbredningen. — A. L. Backm. Fl. sager, att atm. den ena 
arten ar fq — fqq. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuica, 35. N:o 1. 171 

upptaga Wainio och Leopold, liksom afven Hartm. p. 383, G. polymorpha 
med storre frekvens. hvarvid Wainio sarskildt endast uppraknar ' . vemalis 
fran enstaka stallen. 

Om det salunda ar antagligt, att de aldre uppgit'terna delvis afse 
C. polymorpha, ar det dock a andra sidan sakert, att de ingalunda 
helt och hallet eller ens till en storre del g6ra det. Visserligen aro de 
allra fiesta aldre exemplar i H. M. F. mer eller mindre obestambara ; 
storre delen af det ofriga materialet tillhor emellertid med sakerhet C. 
vemalis, ja i de nordliga delarne af omradet synes denna art vara allde- 
les ofvervagande. Norm. p. 2G5 uppgifver bestamdt om G. polymorpha 
>non a me in agro arctico visa est*; likasa tillhorde all den bestambara 
Callitriehe-yegetaiion jag sag i L k. och Ob. C. vemalis. I H. M. F. fore 
ligga fran hela Lappland endast tva exemplar af G. polymorpha (fran 
Lm ), och fran L k. uppgifves denna art med sakerhet endast fran namn.la 
omrades sydliga del. I sodra delen af landet ater forekomma ifraga- 
varande arter med all sannolikhet blandade om hvarandra; i Sat. tyckes 
dock C. vcnmli*, om jag ej tar fel, vara den vida vftgnar allmannare 
arten. For Kol. o<h Kon. betecknar Kihlm., sasom ofvan blifvit fram- 
hallet. G. vemalis sasom allman, hvaremot G. polymorpha upptages endast 
fran tva, stallen med tillagget »mihi tantum ad . . . obviam». Framhallas 
bor vidare, att G. vemalis i H. M. F. ar representerad fran alia provinser 
atom Kol., O k.. Kk. orb Lp., hvaremot C. polymorpha I n. saknas fran 
langt flere ; se under denna art. — K u u s. Wainio Kasv. upptager en- 
dast varieteterna ; Sahib. Fort, sager daremot »allm.» ; det riktiga forhal- 
landet torde vara, att arten visserligen forekommer, men antagligen spridd 
eller atminstone ej allman vidare an stallvis (se A. L. Backm. comm.). 

Formerna maxima, minima, repens och fluitans, hvilken sistnamnda 
i sodra Finland kanske ar allmannast, aro, savidt jag kunnat finna och 
som afven Lindberg framhaller (Lindb. coram.), endast standortsformer, 
son) sinsemellan forete talrika ofvergangar. Samtliga, atminstone de tre 
sistnamnda, forekomma sakerligen mer eller mindre allmant inom omradet. 
Det bor framhallas, att formerna ej aro fullstandigt sarskilda i H. M. F., 
se Herb. Mus. Fenn. II p. 136. F6lj. uppg., af hvilka dock en del ma 
handa afse former af ( '. polymorpha, foreligga : 

C. vemalis f. maxima Hartm. Nyl. p: Ssel. 0. Nyl. — Ta. upprak- 
nas af Norrl. s. o. Tav. (!) - - Ex. i H. M. F. Annas dessutom atminstone 
fran S b. och Kon. 

F. fluitans Hartm. T a. uppraknas af Norrl. s. 6. Tav. - Ob. Yli 
tornio Karanes : Brenn. Obs. 

F. minima (Hoppe). . . . Fennia : Trautv. Iucr. p. 290 under namn 
C. minima Hoppe, jfr afven Brenn. Flor., Herb. Mus. Fenn. II p. 136 
och Mela Kasv. V. — A b. st f q : Renv.; p: Sel. — Nyl. p: Sfel. 0. Nyl. 
— Sat. Unga tillandningar : Hayr. Bjorneb. — Ta. uppraknas af Norrl. 
s. o. Tav., uiseissa paikoin> [liksom f. divaricata]: Wainio Tav. or. -- Sa. 



]7'2 Callitriche vernalis. 

Villmanstrand : Sael. herb. Oa. Jurva: Malnagr. ! - Kb., Ok., Kuus. 
och Kar. ross. p: Wainio Kasv. Kb. p, ep: Axels. Putk. ; Juuka Vuokko- 
jarvi: Ssel. herb. — O m. uppr. fran flera stallen: A. L. Backm. Fl. — 
Ob. afven Tornea vid staden : Brenn. Obs ! Ob. och Lk. >saepissime 
(cum f. reptante) invenitur* : Hjelt & H. — Lapp. fenn. Wainio Not. an- 
fores under hufvudformen, se afven Wahlenb. p. 2. -- [L. ent. bjork- 
reg. fq : Lsest. (!)] — I H. M. F. finnes dessutom ett antal ex., se ofvan. 

F. repens Hartm. — Ab. Vihti antraffas ofta: Flinck *), dar nar- 
mare uppg. meddelas. — Ka. Patraffas ofta pa uttorkade sjostrander, i 
pussar o. s. v.: Linden. — S a. (st r): Hult. — Ob. och Lk. »saepissime 
(cum f. minima) invenitur» : Hjelt & H. '), jfr Brenn. Obs. x ) — [L. ent. 
se under hufvudformen.] — Exemplar i H. M. F. finnas dessutom fran 
olika delar af landet; se afven Herb. Mus. Fenn. II p. 136. 

Yttermera omnamnas folj. former : 

F. angustifolia (Hoppe). Under detta namn har Lindberg i enlighet 
med Ascherssons Flora des Nordostdeutsch. Flachlandes upptagit alia 
submersa former med jamnbreda, smala blad: Lindb. comm., jfr Lindb. 
F.num., dar formen omnamnes. 

F. ecespitosa Schultz. [Kb.] »Nurmeksen pitajassa samannimisen 
kauppalan luona, [Kuus.] Kuusamon pitajassa Kirkonkylan luona ja [Kk.] 
Oulangan pitajassa Sohjenansuun luona» : Wainio Kasv. Enligt benagen 
uppg. af Lindberg har denna form ej hogre systematiskt varde an de 
ofriga: Lindb. comm. 

Var. divaricata Ssel. i Herb. Mus. Fenn. [I] p. 56 not, dar formen 
fullstandigt beskrifves. N y 1. Borga : Sselan ! ; Pyttis Hinkabole med G. 
autumnalis, helt och hallet under vatten: Sa;lan i Not. IV p. 250!, 
dar formen forst omnamnes, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I]. — T a. Hauho: 
M. Gadd ! : mseissa paikoin» [med f. minima]: Wainio Tav. or. — Ett par 
andra exemplar hafva atminstone nagon tid blifvit forda till denna form, 
men da de aro alltfor ofullstandiga for att sakert kunna bestammas, ma 
de har fbrbigas. — Formen upptages i Brenn. Flor., men icke i de pa 
senaste tid utkomna floristiska arbetena m. m. Enl. Lindberg hor den. till 
f. angustifolia : Lindb. comm. 

C. rernalis var. ambigua Brenn., som i (Prot. 6, II, 1886) Medd. 
XIII p. 242 och 243 beskrifves fran N y 1. Kyrkslatt, tillhor enl. Brenner 
( '. polymorpha. 

Tillaggas ma, att Wahlenb. p. 2 upptager 3 var.: a, p intermedin 
och y minima fran olika standorter. Flere former upptagas afven Meinsh. 
p. 121-122. 

En form, habituellt paminnande om <\ autumnalis, omnamnes af 
Stenr. fran Nyl. Nurmijarvi, och far jag i afseende a denna hanvisa till 
beskrifninjien 1. c. 



x ) Under namn af C. vernalis i. reptans. 



Acta Societatia pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 173 

Callitrlehe polymorpha Lonnr. 

//; toto fere territorio occurrere videtur, quamvis nondum 
in omnibus provinciis sit adnotata. Quanta vevo frequentia 
inveniatur, fjuamquam not/ satis exploratum est, tame// haud 
infrequens nonnullis saltern Fenniae an strolls (et mediae) 
plagis videtur esse, vide sub C. vernali. 

Fenn. mult, praecipue mer., detecta in (Satakunta) lege 
Sa. non Sat. a Saelan 1859: Nym. Suppl. p. 123; gubernium 
Olonets: Trautv. Incr. p. 291. 

Al. r Brando Lappo cp in fossis agrorum et lacunis: Bergr. !, 
cfr Medd. XX p. 38. — A b. Abo in »Kobetet», quod dicitur, 
cum C. autumnali 1886: E. Reuter; Halikko Toppjoki: U. Col- 
Ian!; Lojo SOLhem in fossa: Lindb. herb.; Vihti (fqq): Flinck, 
spec, e Nummela! et Langila!, vide etiam infra; saltern in 
partibus australibus territorii fpar. Mietois et Mynamaki]: Caj. 
Kasvist. — Nyl. [Ekenas] circa Brovik cp in nonnullis fossis: 
Hayr. Stud. p. 167, spec, e Snappertuna Kopbole!; Snappertuna 
ad Haseborg in aqua substagnante, Kyrkslatt ad praedium Fasa 
in fonte: Sael. herb.; Inga Svartback! [in ripa stagni exsiccati 
(f. terrestris)] et Haga! fq: Brenn. vaxtf. p. 80; Esbo Finna! 
et Kaitans] Skalorn!: Kihlm. ann.; [Nurmijarvi] r in nonnullis 
lacunis silvestribus [»metsalatakossa»] ad ripam australem lacus 
Nurmijarvi cp: Stenr., spec, e Nurmijarvi Kylajoki!; Thusby ad 
fines inter Gammelby et Traskanda: Astr. & H.; Thusby Sol- 
backa in rivulo: Sselan in dupl.!; Thusby Saksa: A. Brotherus 
in dupl.!; Helsingfors (!) T616 (!) in fossa: S. Lindberg!, vide 
infra; Helsingfors ad Fredriksberg in aqua stagnante: Sselan!; 
Askola Grefvas in fossis aqueis argillosis: Saslan!; Morskom 
ad Labbom in fonte: SobI. herb., vide etiam infra. — Ka. Siik- 
jarvi in lacuna prope Kaukiala: Blom!; Anlrea Oravankyto in 
fossa: Linden! [non inter enumeratas]. — Ik. Koivisto: J. V. Johns- 
son!; Sakkola Kiviniemi in litore arenoso fluvii Vuoksi : Sae- 
lan!; Valkjarvi in stagno prope Metsakyla!, Pyhajarvi in 11. 
Lohijoki!: Lindberg; in fluvio Riiska, Valkjarvi Pasuri, Metsa- 
pirtti Saaris in stagno prati: Lindb. herb.; [Meinsh. non distinxit]. 

Sat. r et st cp [UlfsbyJ Gammelby, Sonnas prope Musta- 



174 Callitriche polytnorpha. 

lahde, Kulla (Malmgren!): Hayr. Bjorneb.; r? Karkku Makipaa 
in lacuna coenosa: Hjelt!; Birkkala Pitkaniemi in rivulo: Seel, 
herb. Ta. (fq): Leop. ; Hattula Takajarvi in rivulo silvatk-o: 
Borg!; Hausjarvi Herajoki Laurila Kortiomaki: Brenner!; Hollola 
Hersala et Upila: Wainio ann.; Sysma Gamla Olkkola Ajos in 
fossa prati, Kankaanpiia! in lacuna, Nordenlund, Pakkasela in 
aqua stagnante et Nya Olkkola!: Unon.; r Orivesi in stagno 
silveslri ad meridiem versus a Savijarvi st cp: Borg Tiet.; (fq), 
[Korpilahti ad] Peuha! forma foliis latioribus: Wainio Tav. or., 
spec, etiam e Luhanka Koivisto! — Sa. Villmanstrand Laurit- 
sala in fossa (!): Saelan!; Joutseno Leppala in fossa, Ruokolaks 
Rasila in stagno: Ssel. herb., spec, etiam e Ruokolaks Vuoksen- 
niska in fossa aquosa! — Kl. Parikkala: Hannikainen!; Uuku- 
niemi: Nikl.!; Valamo in fossis: Saelan! Kol. Petrosavodsk: 

Kihlm.; Salmi Lunkulansaari, Ulahta: Wegel. 

Oa. (st r) Vasa, verisimiliter frequentior: Laur. Vaxtf. — 
Tb. Viitasaari in aqua tranquilla rivuli ad Lakomiiki: Kihlman! 
-Sb. Kuopio (!) Jynkka in fossa: Saelan! --Kb. Kide: Brander!; 
Liperi Simananniemi Halola: Europseus & Hitllstrom!; Polvi- 
jiirvi ad pagum prope templum in fossa, Juuka in fossa ad 
Vuokkojoki: Ssel. herb.; (st fq): Wainio Kasv.; Axels. Putk. 
non comm. — Kon. ad Kendjarvi adhuctantum estlecta(Gunther!), 
at certe plur. loc. provenit, in Reg. occ. saltern ad Mokko : 
Norrl. On., cfr Gunth. p. 38; Kusaranda: Kihlm.! 

Om. st r Jeppo, Munsala complur. locis: Laur. Vaxtf., 
vide sub Oa.; Gamla Karleby: Hellstr. !; (fq): A. L. Backm. 
Fl., ubi e compluribus locis enumeratur, multa spec, in H. M. 
F., ex. gr. Lappajarvi Tarvala Nyyssolii!, vide etiam supra p. 
170 not. — Ok. Kianta Lehtovaara: Wainio Kasv., cfr Brenn. 
Obs., sed incerta, vide infra; [Kianta] compluribus locis, sed 
non cp: Kyyhk.! — Kp. Tuhkakoski! in ripa argillacea exsiccata, 
Rukajarvi Ruuhioja, in fluvio Vig ad Matkatsch et in insula 
minima prope Soroka: Bergr. Ant. 

Ob. frustra quaesivi: Keckm.; Brenn. Obs. ex hac parte 
non comm. — Kuus. forma verisimiliter ad hanc speciem per- 
tinens ad Oulankajoki! circ. 30 km ab ostio in lacu Paana- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N.o 1. 175 

jarvi: A. L. Backm. comm. Kk. Oulanka Majavalahti, var. 
reptans ex eodem loco!: Wainio Kasv. 

Lk. [(fq) e multis locis enurn.: Birg. p. 107;] ad Vuosti- 
movaara et in Pyhajoki in Kemijarvi, in rivulo limoso in Pyha- 
tunturi in Sodankyla: Wainio Not., vide ceterum infra. 

Lm. prope pagum Voroninsk in stagno iuxta flumen: Kihl- 
man!; Varsina in aqua stagnante: Brotherus! 

Under ( '. vernalis ar redan omniimndt, att denna art forst pa senare 
tid blifvit fullstandigt sarskild — det forsta exemplaret togs 1859 af Sse- 
lan i Sa. [Villmanstrand Lauritsala]: Herb. Mus. Fenn. II p. X — afven- 
som att den, ehuru antagligen ej sallsynt eller stallvis t, o. m. nagorlunda 
allman i sodra delen af landet, dock torde aftaga i t'rekvens och ymnighet 
mot norden. Sjalffallet ar, att alia de aldre exemplaren i H. M. F. aro 
insamlade under namn af G. vernalis eller rattare C. vema. Detsamma 
ar afven fallet med nagra exemplar af senare datum, t. ex. (Bloms och) 
Lindens fran K a., Hannikaiuens fran K 1. m. ti. Tillaggas ma afven, att 
jag i L k. i Akasjoki nara Saivio sag en Callitriehe, som antagligen horde 
hit; den var dock alltfor ung for att kunna med sakerhet identifiers, jfr 
Hjelt & H. Kihlman formodar, att arten ocksa, finnes i L i., se Kihlm. Ant. 
Angaende forekomsten i A b. Vihti tillagges: »Ehuru ofta forekom 
mande tillsammans och pa liknande lokaler, tyckes C. vernalis mera alska 
stillastaende vatten och lerbotten, C. polymorpha daremot rinnande vatten 
och dybotten» : Flinck. 

O k. Wainios exemplar fran O k. Kianta Lehtovaara tillhor hOgst 
sannolikt C. vernalis, men ar alltfor ungt for att med full visshet kunna 
bestammas. 

Brenner beskrifver i Medd. XVIII p. 154—155 en f. amhirjua, och 
namner i Brenn. For. p. 134, att den under de senaste decennierna blifvit 
utrotad vid Helsingfors. - • Exemplar i H. M. F. foreligga fran N y 1. Hel- 
singfors » Gardestradgarden » i dike!, Helsingfors Fabriksparken ! och Kyrk- 
slatt Varnas dike!, alia samlade af Brenner. I Medd. 1. c uppgifver Bren- 
ner, att afven S. O. Lindbergs exemplar fran Helsingfors Tolo tillhora 
denna form. (Formen fordea i Medd. XIII p. 242 till C. vernalis Koch, 
men denna uppg. rattades af Brenner sjalf i Medd. XVIII p. 154.) 

Angaende var. reptans se under Kk. — Fran T a. omnamner Wainio 
en annan form, se ofvan. 

Callitriehe autuinnalis L. 

E Sinu fennico usque ad summam Lapponiam oboia 
est. Quamquam in nonnullis plagis inprimis maritimts 
maiore frequentia inmniri indicatur, plerumque vix frequens 



176 Callitriche auturnnalie. 

sit, quamvis inter dum copiosa. In interiore parte rara est 
multisque plagis non obvenit. 

Kalm; cum priore [C. verna] (fq): Prytz; maxima pars 
Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. : Nym. Consp. p. 251; Fenn.: 
Nym. Suppl. p. 123, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 71 et Led. 
II p. 122. 

A 1. (»p»): Bergstr.; Eckero Kyrksundet: Lindberg!, cfr 
Medd. XIX p. 50 et vide infra; Geta in stagno Bolstaholm: 
Bergroth!; Arrh. & K. non viderunt, vide etiam infra. — A b. 
(»fq»): Zett. & Br.; p: Arrh. Ann.; Abo in »Kobetet», quod 
dicitur, mixta cum C. polymorpha 1886: E. Reuter; r par. 
Gustafs nonnullis locis in Kivimaa et Vartsala: Bergr.; Pargas 
compluribus locis in sinubus maris limosis: Arrh.; Uskela: Nikl. ! ; 
Birila Syvakulju prope Aboam et in amne Salo: Hollm.; (»fq»): 
A. Nyl.; Bromarf Soderstrand : Sand.; Vihti r non visa nisi in 

o 

Kirvela Saukonkoski aut amne Aminki et in rivulo ad Enajarvi 
fluente ad Langila: Flinck, vide infra; Mietois p compluribus 
locis in imo sinu Saari et in lacunis prope litus: Caj. Kasvist.; 
[Nystad] Sorvakko in fossis et in fossa contra Madonmaa: Sod. 
— Nyl. p: His.!; »(fq) praesertim in aqua marina ad litora»: 
W. Nyl.; Helsingfors Somas in portu grandis et cp, Borga Ma- 
ren infra Borgbacken: Lindb. herb., cfr Medd. XXXIV p. 170; 
Borga ad insulam Emsalo: Ssel. herb.; r Borga! [in sinu amnis 
Maren, qui dicitur] ad Hammars et ad effluvium amnis Borga, 
Perno Fallholmen, Pyttis Hinkabole!: Seel. 0. Nyl. — Ka. Ju- 
vankoski: M. Werving!; r tantum in Jaaski in amne Kasila: 
Linden!; Jaaskjarvi in parte septentrionali: H. Buch!; Vainikka 
(Nerv. !): Malmb. — Ik. [Kakki] Kirjola: Malmb., spec, etiam e 
Kakisalmi!; Valkjarvi in Valkoja!, Koivisto [»Bjorko»] in sinu 
Humallahti!: Lindberg; Kakki [»S:t Johannes»] in sinu vadoso 
Laurikkalahti ad septentrionem versus a deversorio Vaahtola: 
Lindberg in Medd. XXXV p. 72; Kuolemajarvi in sinu argilloso 
ad orientem versus a Styrsudds bak: Lindb. herb.; [in plagis 
litoralibus st fq: Meinsh. p. 122]. 

Sat. enumeratur a Maimer., spec, e Kallfjard!, cfr Hayr. 
Bjorneb.; Eura: Wirz. ann. [forsitan confirmatione egeat]; [in 
vicinitate opp. Bjorneborg] r et cp [Hvittisbofjard] Buohokari! 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 1<< 

in aqua dulci, Hvittisbofjard complur. locis [K. (i. Ollonqvist : 
Hayr. Bjorneb. Ta. [Kalvola 1 r unico tantuni loco prope 

praedium Niemis in stagno f Kalvola]: Knabe Fort.; [Tavastehus 
(st fq): Asp. & Th. [forsan incerta] ; Hauho: M. Gadd!; Hollola 
Hersala in Vesijiirvi: Lang!, cfr Lindberg in Medd. XXXV p. 78; 
Asikkala in canali Vesijarvi: Lindberg!; par. Gustaf Adolf st 
r: Bonsd. — Sa. nondum adnotata est. — Kl. Parikkala r 
tantum ad Huotikkala ad ripam: Hann.!; in sinu ad Sortavala 
(Bergstrom): Norrl. Symb.; (p): Enw. hav.; Impilaks (!) Hunnuk- 
kaniemi: Hjelt; Mantshinsaari: Chydenius! — Kol. rr Sermaks: 
Elfv., spec e Bossia!'; Mjatusova ad 11. Svir: Sahlberg!; secun- 
dum max imam partem fluminis Svir, saltern a Rovskoja ad 
Vosnessenje, et ad septentrionem versus a Nikola, etiam duobus 
locis circa Kalajoki!, ad Soutujarvi et Shoksu: Caj. 

O a. enumeratur e prov. a Malmgr.; Qvarken: Simming!; 
Laur. Vaxtf. omittit. — Sb. r: Mela; Jorois Jarvikyla in lacu 
Valvatos: Lindb. herb., cfr Medd. XXXIV p. 170. Kon. in 

lacu Mundjarvi sub aqua altiore p cp, Tiudie, Kendjarvi (Kull- 
hem), Suopohja (!) et Unitsa (Simming), in Saoneshje ad Schungu: 
Xorrl. On., cfr Giinth. p. 38; Ukshosero: Gunther! 

Om. st fq in mari: Hellstr. ! — Ok. rr Paltamo: Brenn. 
Obs. — Kp. in ripa australi lacus Jyskjarvi! et in ripa australi 
sinus Kemi: Bergr. Ant., vide etiam Beket. p. 562. 

Ob. circa Tornea (st fq): Jul. p. 271; p secundum oram, 
in parte interiore r, Ylitornio, Bovaniemi, in confinio par. Simo 
et Tervola, Simo, Muhos: Brenn. Obs., spec, ex Ii! ad insulam 
Pikku Konni in ostio amnis et in herb, e Simo; Muhos: Wirz. 
ann.; Muhos Matokorpi: Brenn. Ber. 1870; Uleaborg: E. Ny- 
lander!; Uleaborg (fq): Leiv. et Leiv. Putk. ; [Uleaborg] Hietasaari: 
Leiv. Oul. p. 40; inter Piispanletto et Kello pc: 1. c. p. 60, 
vide etiam Leiv. Veg. p. 200; in sinubus maris vadosis et 
lacubus p, in partibus interioribus rarior Simo Konttijarvi. 
Koukkulanjarvi: Keckm.; Kemi st r: Rantaniemi!; Bovaniemi 
Tervo in Ounasjoki, Ylitornio [»Ofvertornea»] in lacubus Iso- 
vietonen! prope conlluentem lacum Raanujarvi et in Portimo- 
jarvi, denique ad Pello in flumine Tornea, fortasse plur. locis 
in lluminibus, etsi facile neglecta: Hjelt & H. Kuus. Kuu- 

Typis impr. ' [, 1910. ** 



178 Callitriche autumnalis. 

samonjarvi: Silen!, cfr Wainio Kasv. ; in fossa ad Hentelii et 
ad Kantoniemi: Hirn Fort. — Kk. ad flumen Kouta: Fellm. 
Ind. ; Ruanjarvi: N. I. Fellm. 

Lapp. fenn. Kittila prope pagum eiusdem nominis in 
flumine Ounasjoki: Hjelt & H.!, vide sub Ob.; [Sodankyla] it 
in fossa aquosa ad Anneberg: Blom Bidr. ; (fq): Fellm. Lapp.; 
Muonioniska in fluv. Muonio: Sselan!, cfr Norrl. Lappm. p. 268; 
[p Muonionalusta : Birg. p. 107;] Kemijarvi in Pyhajoki ad 
Vuostimovaara, Sodankyla in flumine ad Kairala et in sta»no 
ad pag. Sodankyla: Wainio Not., cfr 1. c. p. 30; Riesto, Lokka: 
Hult Lappm., cfr 1. c. p. 31 (et 86); usque ad fines orientales 
Lapponiae passim et ulterius ad Pasvig etc. (Deinboll): Wahlenb. 
Fl. Suec. p. 599, cfr Th. Fries p. 198; a Deinboll iamdudum 
indicata cpp habitat in lacu tluminis Paatsjoki [»Pasvigelf»], 
varians lunulifeva: Norm. Ind. p. 16, ubi forma describitur; 
non tantummodo in lacu Klostervand [ad Brajndhaug], sed 
quoque in lacu infra posito Goalsejavre: Norm. p. 265, cfr 
Norm. Fl. Spec. p. 450, vide etiam Blytt p. 398 etc. ; 
Kihlm. Ant. non comm. — [L. ent. reg. subalp. (»fq»): LaBst., 
vide etiam Hartm. p. 384; Linden Bidr. non enum.] 

Lapp. ross. in aqua tranquilla infra litora fluminis Tu- 
loma, iuxta oppidum Kola: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 562; 
Kusomen: Mela herb.; Hirvasjarvi ad pagum magnum in fundo 
arenoso! et Talvijoki!: Axelson & Borg ; cp in aqua profundiore 
ad sinum Peskivuopio [lacus Nuotjavr] prope ostium fluminis 
Nuotjok contra coloniam : Linden Ant.!, cfr Linden Beitr. p. 9. 
Att denna art af Here fori angifvits med alltfor stor frekvens ar 
sakert; sa ar t. ex. fallet pa A 1., dar Arrh. & K. ej sago densamma och 
afven Bergstr. Beskr. blott upptager »flerstades». Lindberg bar pa exemplaret 
fran Eckero antecknat, att han tagit lbsryekta siinmande bitar i norra andan 
af Kyrksundet i Eckero ; Bergr. upptager den i sin vaxtforteckning endast 
fran Ab. — Afven i A b. ar den ingalunda allman enl. Hollmen. - - An- 
markningsvardt ar, att Brenu. ej upptager arten fran N y I. Hogland, lika 
litet som Laur. Vaxtf. (fran O a.) och O. K. Fries [fran O b ; ], hvilket sy- 
nes utvisa, att den ej heller i hafstrakterna forekommer ofverallt. — Afven 
Wahlenb. p. 2 upptager den blott fran Lulea Lappm. — Da f. 6. forvax- 
ling understundom synes hafva egt rum emellan C. autumnalis och C. 
vernalis, sasom fallet ar t. ex. med Simmings exemplar fran Nakkila och 
Malm^rens fran Laihela. hvilka inlamnats under nanin af C. autumnalis, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, S:o 1. 179 

men bora till G. vernalis (se afven langre fram under N y 1.), aro mahanda 
nagra uppgifter ej sakra; sa ar sarskildt fallet med Asp. & Th:s och Bons- 
dorffs fran T a. (Tillaggas ma, att afven ett och annat exemplar at G. 
polymorpha inlamnats under namn af C. autumnalis). — Uppgifter, som 
forefalla mig an mera osakra, aro: A b. Vihti fq: Printz. — N y 1. Thusby 
Gammelby: Astr. & H. in litt. — Sat. Kyro: Asp: Birkkala?: Carlss. — 
Atminstone ar frekvensen alldeles oriktig i uppgiften fran Vihti, jfr Flinck ; 
med afseende a uppgifterna fran Sat. markes, att jag ej sett arten i dessa 
trakter, och att Simming, fran hvilken uppg- fran Birkkala sannolikt har 
stammar, forvaxlat C. autumnalis med former af C. vernalis. Ett par 
uppg. i M. S. har jag helt och hallet bortlamnat. 

N y 1. Lapptrask Norrby : Ssel. O. Nyl. ; exemplaret fran Lapptrask 
hor enl. Kihlm. till G. vernalis, — Arten upptages i Herb. Mus. Fenn. 
[ed. lj fran S a v. F. n. finnes ej nagot exemplar fran denna provins i 
H. M. F. ; mahanda foreligger nagot misstag. I Fl. Kar. upptages arten 
sasom stikert forekommande, ehuru nagon fyndort ej kan angifvas. — 
K u u s. Kuukmojarvi : Desideratkat ; uppg. afser sakert Kuusamonjarvi, 
sasom redan Wainio tolkat densamma. — Fran Lp. och Lm. fOreligga 
inga uppgifter. — Arten upptages afven fran Kpor. : Mela Kasv. V. 

Angaende f. lunidifera Norm, se under Lapp. fenn. 



Af familjen Buxaceae odlas i Finland, ehuru mig veterligen mycket 
sallan, Buxus sempervirens L. Angaende denna art namnes: Enligt uppgift 
skall man bafva lyckats balla denna vid lif under atskilliga ar i O a. 
Wasa (Alcenius): Elf v. Ant. p. 93, jfr afven Ale. Ill och Mela Kasv. V. - 
Sselan namner, att han ej sett den odlad pa kalljord: Sasl. aim. 



Empetraceae. 

Empetrum nigrum L. 

In Lapponia etiam in partibus superioribus frequentis- 
sime et copiosissime, in Fennia plerunif/ue frequenter el saepe 
copiose prorenit, quamquam nonnullis plagis praecipue in 
interiore parte Fenniae australis frequentia minuitur, ita 
tamen ul passim inveniatur. 



180 Empetrum nigrum. 

Till.; Kalm; in montosis et collibus sterilissimis fq: Prytz 
cont.; tota Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1.: Nym. Consp. 
p. 646; per totum territorium fq dispersum: Schedae p. 88 
[non prorsus recte, vide supra], vide etiam Led. Ill p. 556, DC. 
Prodr. XVI, 1, p. 24, Ign. Geogr. p. 343, Koppen Verbr. II p. 
9 et 10, Hjelt Utbr. p. 170 [37], Borg Beitr. p. 99, 133 et 139, 
Kranck Tallf. p. 181-182, Liro Ured. p. 455 et Seel. marj. p. 22. 

A 1. fqq: Bergstr, cfr 1. c. p. 5; fq: Bergstr. Beskr.; fqq 
et cp: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; circa Aboam fq, saepe 
cp: Arrh.; Pargas fq — st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand, et Renv. ; 
ubique fq: A. Nyl.; st fq: Sel.; Vihti fq: Printz ; [Vihti] fq in 
turfosis [»myrar»] et sphagnetis, p in pinetis aridis et iugis ex. 
gr. »Lojo as»: Flinck; [Pyhajarvi et Pusula] st r, enum.: Weeks.; 
st fq. Caj. Kasvist., quem 1. inspicias. Nyl. fq: omnes auet. 
— Ka. fq: Blom; p: Linden. — Ik. fq: Malmb.; secundum 
totam oram maritimam in numero plantarum frequentissimarum: 
Thesl. Dynb. p. 62-63; [fq in tota Ingria: Meinsh. p. 309]. 

Sat. fq: Malmgr. ; [Bjorneborg] st fq et st cp, hand prope 
ostium [»i deltat»], Hvittisbofjard st fq, ex. gr. Sandocp: Hayr. 
Bjorneb.; in interiore parte p: Hjelt. Ta. p: Leop. ; (fq): 
Knabe Fort, et Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav. ; fq: Bonsd.; 
fq — p: Borg Tiet., vide infra; p — st fq: Wainio Tav. or. — 
Sa. fqq: Hult. — Kl. f q : Fl. Kar.; st fq: Hann.; (r): Backm. ; 
Palkjiirvi st r, panllo frequentior in Ruskiala, Impilaks (st fq): 
Hjelt; in Ruskiala et Impilaks rarior: Hj. Neiglick & J. Lupander 
comm. — Kol. Vosnessenje p, Mjatusova st r, Gorki in ericetis: 
Elfv., cfr 1. c. p. 122; magna distributione in vicinitate lacus 
Onega saltern a Vosnessenje ad Petrosavodsk, non autem in 
parte interiore: Caj. 

Oa. fq: Malmgr.; fqq: Laur. Vaxtf. Tb. st fq: Broth.; 
Pihlajavesi fq : Norrl. n. v. Tav. p. 430. Sb. fq: Enw.; fqq: 
Mela; fq : M. & J. Sahib. -- Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv.; 
fq, suis locis cp, aliis subdominans: Axels. Putk., quem 1. in- 
spicias. — Kon. fq in sphagnetis et campis iugisque arenosis 
sterilibus subpinosis: Norrl. On.; Loimala fq: Hjelt, vide etiam 
Giinth. p. 49. 

Om. fq: Hellstr.; fq-fqq: A. L. Backm. FL; fqq: Term. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 181 

et Brenn. Obs. - Ok. (fq): Wainio Kasv. et Kyyhk. ; fqq: Must.; 
fqq, in parte orientali (fq): Brenn. Obs. — Kp. fq: Wainio 
Kasv. ; fq, in maritimis cpp, ad partem maximam cp, sed in 
partibus australibus non cp nisi nonnullis loeis [»stallvis»], 
[Solovetsk fqq et cpp]: Bergr. Ant. 

Ob. fq in insulis (et lapidosis): Jul. p. 13; fqq: Brenn. 
Obs., quern 1. inspicias, Leiv., Keckm. et Bantaniemi; [fq: 0. I!. 
Fries;] fqq interdum cp per totum territorium: Hjelt & H., vide 
etiam Linne Iter lapp. p. 175, Leiv. Veg. p. 206 etc. — Kuus. 
(fq): Wainio Kasv.; fqq in parte septentrionali: A. L. Backm. 
comra. — Kk. (fq): Wainio Kasv.; fqq et cp: Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. fqq, praecipue in montibus subalpinis saepe 
cp: Hjelt & H.; [fq, enum.: Birg. p. 105;] in campis arenosis, 
silvis frondosis siccioribus. pinetis arenosis et turfosis supra 
caespites per totum territorium fq: Blom Bidr. ; ubique omnium 
vulgatissimum scil. in collibus et campis siccioribus silvaticis 
atque subalpinis fqq, in ipsis alpibus etiam maritimis earumque 
lateribus campisque omnibus vix parcius, sed summa cacumina 
baud frequentat, ante Andromedam tetragonam desistens: 
Wahlenb. p. 273 et 274; fq cp, in ipsis alpibus supra terminum 
Betulae adscendit ex. gr. in Utsjoki 650 m [»2000 pedes par. »]: 
Fellm. Lapp.; fqq in Kuolajarvi. Kemijarvi, Sodankyla, Inari, 
et ad Paatsjoki usque ad Mare glaciale: Wainio Not.; fqq in 
omnibus regionibus usque ad summa cacumina: Hult Lappm., 
vide infra; Utsjoki fqq: Ssel. kat.; fqq et saepe cp per omnes 
regiones, usque in cacumina suprema territorii fertilis aggrediens. 
Baccae buius plantae in bis regionibus, ut iam animadvertit 
G. Wahlenberg, multo succosiores sunt, quam in Fennia meri- 
dionali . . . [Bastekaisa SO 730]: Kihlm. Ant., quern 1. inspicias; 
reg. subalp. — reg. alp. (inf.) (st fq—) fq: Arrh. ant.; e permultis 
loeis, interdum maxima copia enumerator: Norm. Fl. Spec. p. 
936. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Lsest. ; in reg. 
subsilv. cpp: Norrl. Lappm. p. 259, vide etiam 1. c. p. 263; 
fqq et cp in reg. subalp. et alp. . . . Tshaimo 780, Saivaarri 
815 et Mebkasvaarri 960 m: Linden Bidr., vide etiam infra. 

Lapp. ross. » ubique vulgatissimum, quotannis fere baccas 
suas maturat, quas hie succosiores sapidiorosque quam in Fin- 



182 Empetrum nigrum. 

landia cognovi» : Fellm. Ind.; »in collibus campisque siccioribus 
ubique fqq, baccae, hie grandiores sapidioresque quam in Fin- 
landia, a Lapponibus avide edunturv : N. I. Fellm., cfr 1. c. p. 
XLIV; enum. : Beket. p. 590; fqq et cp ubique secundum Nuotjok 
atque Nuotjavr et in reg. silv. et alte in clivis montium alpi- 
norum reg. alpinae: Linden Ant., vide etiam Middend. p. 693, 

Broth. Wand. p. 8. 12. 13 etc. 

I afseende a krakbarets forekomst ma annu framhallas, att arten 
redan i S a t. Ylojarvi var allmannare och forekom oftare pa torrare mark 
an i mellersta delen af provinsen, som jag foretradesvis undersokt. — 
Fran T a. skrifves: >Soilla, korvissa ja myoskin kallioilla seka joskus 
ahoilla ja kankailla, usein runsas etenkin suomailla. Langelmaen ja Ori 
veden etelaosissa p» : Borg Tiet. — L k. Hult framhaller, att arten ar 
allmannare i norra Sodankyla an i sodra Lappmarken: Hult Lappm. p. 39, 
jfr 1. c. p. 35. — [Fran L. ent. namnes yttermera: Beklader till stor del 
de jordkladda fjallen och gar upp till och med pa steniga oeh klippiga 
fjalltoppar : Linden Bidr.] — I afseende a forekomsten i Lapp. ross. skrifves: 
*>Wohl die haufigste phanerogame Pflanze des Gebietes»: Kihlm. Pfl. p. 108. 

N:o 285 i PI. Finl. exs. ar tagen Sat. Karkku Jarventaka Sorvijarvi 
ej Savijarvi]. 

Uppgifter om den alder och storlek arten uppnar i sodra Finland 
(Ta.) tinnes i Keso Alt. p. 11-14, jfr L. Y. 1909 p. 39-43. Haraf fram- 
gar, att de undersokta exemplaren i allmanhet voro 19—40 cm hoga, men 
da de krypa langs marken, blir deras hela langd anda till 274,5 cm. Stam- 
mens alder varierar emellan 15-28 ar, men kan dock blifva annu hogre. 
Den grofsta stammen var 7 mm, men i allmanhet varierar den stdrsta 
diametern emellan 3,5 och 6.25 mm; oftaet aro stammarna endast 2,25 — 
3 mm: 1. e. p. 11. De langsta arsskotten aro 5—10 cm langa: 1. c. p. 12. 
Af intresse ar att jamfora dessa forhallanden med dem, som iakttagits i 
Lapp, ross . darifran en tabell i detta afseende publicerats i Kihlm. Pfl. 
p. 226. Har ma fran densamma endast anforas f 61 j. : "Die Stamme haben 
durchschnittlich einen Durchmesser von 7—8 mm, einzelne sogar 10 — 12 
mms. >Die Lange der Jahrestriebe ist meistens 1—2 cm, selten 3 cnn. 
Den hogsta alder, som anfores, ar 79 ar, den nasthogsta 73 ar, hvarvid dock 
bor framhallas, att i den forra stammen dessutom ingar en oraknad del 
[»X»]. 1 ofrigt far jag banvisa till originaluppsatserna och sarskildt till 
tabellen i Keso Alt. p. 13—14. 

Sasom fossil uppraknas Empetrum endast fran ett par stallen: G. 
And. p. 102, jfr 1. c. p. 21 och Herlin p. 176. Senare hafva dock nagra 
nya fyndorter tillkommit, se Lindb. torfm. I p. 7, jfr Lindb. Subf. p. 73 
och Lindb. und. p. 104. Pvedan 1890 papekade f. o. Kihlman : >Reiner 
Empetrum- Torf hat nur eine sehr geringe Yerbreiturig* : Kihlm. Pfl. p. 7. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 183 

Umbellatae. 

Laserpiciura latifolium L. l ). 

Non cerium nisi ex Alandia, ubi passim invenitur. et 
ex in ^ulis proximis. 

»Crescit in Alandia, attulit M. Crist. Alander» : Till, no- 
mine Elaphobosvum; Kalm ; » tr jiff as inland pa oarne i ska- 
ren, nog sallsynt vaxt uppe i landet» : Hell. p. 6, vide infra; in 
pratis montosis umbrosis p, praesertim insularum maritimarum 
Finl. australis: Prytz; Fenn. merid. occ. : Fries; Aland.: Nym. 
Consp. p. 277, vide etiam DC. Prodr. IV p. 204 et Led. II 
p. 335. 

Al. p: Bergstr., cfr 1. c. p. 5; p in coryletis Geta Bolsta- 
holm, Sund prope templum, Finstrom prope templum, Jomala 
Mockelo, Kumlinge in pago eiusdem nominis et st fq in insulis 
Sorholmen et Ingersholmen, Lemland Flaka-holmen et Knuts- 
boda, Hammaiiand Skarpnato: Arrb. & K.; Finstrom Bergo in 
nemoribus st cp 1877, Mariehamn in nemore ad praediolum 
Klinten st cp 1891: Ssel. herb.; Hammarland Appelo, Geta 
Dano, Isakso et Snacko: Ch. E. Boldt; Saltvik Togbole. Lind- 
holmen, Sylloda etc.: E. Erics.; Geta Graggnas: Hult ann.; in tae- 
niis australibus haud infrequens, Finstrom Emnas, Vardo Listerby- 
holmen : Laur. Fort.; [Sund] cp in agro et in campo herbido 
ad septentrionem versus a templo: Prim. p. 68; Geta Bolsta- 
holm, Finstrom Bergo in promuntorio Huso: E. Beuter; Finstrom 
Grelsby, Foglo Juddo st r, Sottunga in vicinitate templi st r, 
Lemland Noto, ubique in coryletis: Arrh.; Finstrom Grelsby et 
(ieta Snacko: Bergr. comm.; (ieta Dano: Poppius in Medd. 
XXIX p. 3, cfr Popp. p. 29; Jomala Klinten in luco: H. Buch!, 

o 

cfr Medd. XXXI p. 4; r Brando Blomo Afva, Kumlinge Ingers- 
holm cp, Soderholm [= Sorholm] (Arrhenius), ad occidentem 
versus a pago Kumlinge (Arrhenius): Bergr., cfr 1. c. p. 43 et 
Medd. XX p. 37. — Ab. [Korpo] ins. Kelo: Bupr. Diatr. p. 24, 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136, vide ceterum infra. 



\, Lctserpitium latifolium I.. Herb. Mus. Fenn. II et alii. 



184 Laserpicium latifolium. 

»In insulis maritimis Finl. australis nee non loeis siccis, imprimis 
ad radices montium, Nylandiae, Tavastiae et Sataeundae>: VVirz. pi. off.; 
>ex Helsingfors indicatur» : Rupr. Diatr. p. 24; Gamla Finland: Knorring 
}>. 27. Samtliga dessa uppgifter hafva icke blifvit bestyrkta genom senare 
undersokningar, Wirzens icke, savidt den beror N y 1., T a. och Sat. 
Afven Hellenii uppgift, att arten skulle forekomma i det inre af landet, 
ar ej bekraftad. — Ab. Vihti Juotila Kuutola [eller troligen Kultala: Flinck] 
ang: E. G. Printz, jfr Flinck ; [Vihti] torp vid gamla kyrkovagen: Flinck. 
Nagot exemplar foreligger icke fran Vihti, och de manga andra botanister, 
som exkurrerat darstades, omnamna ej arten; det bor salunda utredas, om 
denna mojligen varit tillfallig, eller om nagot misstag bar foreligger. 
Flinck anvander beteckningen for tillfalli.L: forekomst. — N y 1. se of van. 
Sat. Nakkila: A. G. H. i dupl.!; antagliuen genom forvaxling med 
nagot alandskt exemplar; se afven har ofvan. — Kb. Polvijarvi (sem. 
oppilas J. Hirvonen): L. Y. 1903 p. 223-224 och Mela i Medd. XXX p. 
3. For min del ar jag ofvertygad om, att arten bar upptradt tillfalligt; 
afven i Mela Kasv. V upptages K b. inom parentes for att beteckna en 
sadan tillfallig forekomst. 

Enl. Ascherson m. rl. anvander jag benamningen Laserpicium, bvil 
ken enl. benaget meddelande af ofverliiraren Hj. Appelqvist i sprakligt 
afseende ar riktisare. 



■ -' 



Daucus carota L. 

In toto territorio eolitur, in parte australi interdum efferatur. 

Daucus Till. Icon. 87 fores hit af Fries Ofvers. ; 0. Hjelt Nat. han- 
for tiguren till Libanotis montana All.; »Eur. omn. exc. . . . Fenn. ; occur- 
rit insuper, etiam in his, subsponte. In usum oeconomicum frequenter 
coluntur varr. radice carnosa eduli» : Xym. Consp. p. 279; r SV : Brenn. 
Flor. ; >in Fcnuia australi interdum efferatus>: Herb. Mus. Fenn. II 
p. 13H. 

A 1. r i mellersta delen af vastra Aland [»Am.»] : Bergstr. ; forvildad 
fierst. i tradgardar: Bergstr. Beskr. ; Suud Kastelholm spont., inl. af Nikl. ! 
Y)k emellertid Niklander enligt uppgift af Su'lan aldrig besokt Aland, ar 
det antagligt, att han erballit exemplaret af nagon annan, hvarfore xspont. > 
inaste anses osakert; Finstrom Emnas: E. Erics.; Geta Westergeta: Bren- 
ner!; Geta Bolstaholm enl. uppg. vild : Arrb. & K. ! ; Geta: L. Hogman 
i Medd. XXIX p. 172; Lumparland »kuiva lastauspaikka siis villina* : 
T. Paavonen! - Ab. [Tenala Lappvik lastageplats] »aug. 1894 nagra indi- 
vider ofvanfor gamla angbatsbryggan. H. M. F. aug. 1904. Herb. Tvar- 
minne» : Hayr. Adv. p. 160, exemplar af Palmen ! ; [Muurila] »metsistyneena 
eraalla pellolla lsontalon aitan takana, mutta on nyt luultavasti kokonaan 
havinnyt* : Renv. ; [Vihti] forvildad pa, Suksela Laatta [enl. Weeks, muist. 
ej »Lautta»] gardsplan: Flinck; TNystad] »v. 1890 pari kappaletta Sauna- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 185 

sillan rannalla* (Cajander): Sod. Nyl. Helsingfors Mjolo: Sahlberg!; 

Helsingfors Observatoriebergen : Unonius i herb. lye. n. — K a. [Virolahti] 
rr i en klofveraker i Muurikkala by: Blom ! — Ik. Valkjarvi »pag. Valkia- 
matka in prato Trifolio consito» : Lindberg! - Sat. Karkku Kauniais pa 
odlad jiriL: : Hjelt ! Tillaggas ma, att namnda exemplar ar insandadt 1879, 
och att arten visserligen icke bibeholl sig, men anyo inkom med hot'ro 
de folj. aren. Sarskildt fdrekom den ar 1887 ganska talrikt a Kauniais, 
ehuru da i en annan aker, men senare har jag icke antecknat densamma. 
— Ta. Janakkala pa en ang: Hollmen ! — Oa. Ett exemplar [vid Wasa 
angbatsbrygga] 1882: Lauren i Medd. XXII p. 41 ; ett enda litet, men full- 
stiindigt exemplar i Wasa hofrattspark 1884: Lauren 1. c. p. 42. -- Sb 
Leppavirta: J. V. Johnsson! — Ob. Toppila i sept. 188(3 fa exemplar 
med blommor och n. mogen frukt : Zidb., jfr Brenn. Obs. 

Flertalet uppgifter tyder afgjordt pa, en tillfallig forekomst, se t. ex. 
under Sat. Huru harmed forhaller sig pa Aland, torde dock bora nar- 
mare undersokas ; det ligger onekligen nara till hands att afven har for 
en sa allmant och delvis i stort odlad vaxt misstanka, att arten varit 
adventiv. 

I at'seende pa artens odling far jag i hufvudsak hanvisa till den 
fullstandiga framstallningen i Elfv. Ant. p. 97-98. Har ma endast till 
la^gas folj. Arten upptogs redan at' Till. ; var. saliva storsta delen af Finl. 
och sodra Lappl. : Fries ; kan odlas i hela landet anda upp till Utsjoki : 
Ign. Geogr. p. 349, jfr Elfv. Ant. 1. c, men se langre fram. — Ob. [Ulea- 
borg] blir ock nog klen : Jul. p. 20. — Fran svenska sidan niimnes : Haapa- 
ranta, >korta» godt resultat, »langa» medelgodt, Pajala godt: Birg. p. 59. 
[L. ent. Enontekiainen prastgard, flere ars forsok [hafva utfallit] skaligen 
val: Fellm. Anteckn. Ill p. 503, jfr Clarke p. 466.] — Li. Toivoniemi pa 
kalljord med stor framgang: Nordling p. 307; gafvo ymnig afkastning: 
1. c. p 315, jfr Elfv. Ant. p. 23. Daremot namnes: morottema gafvo icke 
ekonomisk fordel [i Utsjoki 1822]: Fellm. Anteckn. I p. 138. 

Uppgifter angaende odlingen har jag f. o. antecknat: Kein p. S3, 
Elfv. Kult. p. 114, Stenr. \>. 16 [Nurmijarvella »viljelevat talonpojat har- 
vemmin»], Medd. XXV p. 12, Geogr. F. T. 1899 p. 43, A. L. Backm. Fl. 
p. 26, Kyyhk. [Ok. Kianta], Turistf. arsbok 1902 p. 80 och F. Tradg. 1909 
p. 126 [Ob. Ylitornioj, [Buch p. 70, Svansten,] Fellm. Anteckn. Ill p. 646 
[Lk. Kemijarvi], [Last. p. 9,] rloror etc. 



Torilis anthriscus (L.) Gmel. 

lam a Kalmio in Fennia indicata; a. 1897 in Alandia 

est repe/'ta: quantum scimus, nisi in/'issime non occumt. 

Kalm ; in ruderatis Finl. australis rarius: Prytz, cfr Led. 



186 Torilis anthriscus. 

II p. 343; Fenn. austr. occ. : Fries; Scand. (exc. Lapp.): Nym. 
Syll. p. 164; Eur. omn. exc. Fenn.: Nym. Consp. p. 281. 

Al. Geta Dano: Montell! in Medd. XXIV p. 15, cfr 1. c. p. 
62, Bot. Not. 1898 p. 63, Medd. XXVIII p. 41 A et Medd. XXIX 
p. 170; Hammarland in litore oceidentali in dumeto Hippophaes 
1903: Paimgr., cfr Medd. XXXIII p. 53, spec, ledum inter Mar- 
sund et Hammarudda! 

»lu Nylandia et partim in Femiia australi (vulgaris?) sec. auctores»: 
Rupr. Diatr. p. 23. Savidt man for narvarande kanner, har arten ej blif 
vit funnen i Nyland. 

Under en larig foljd af ar ansags Torilis frammande for Finlands 
flora (se t. ex. Hjelt Kann. p. 18 not 5), tills den 1897 antraffades pa 
Aland af Montell. I Medd. XXTX p. 170 framhaller Montell, att arten 
soinmaren 1900 forekom pa flera naturliga lindor iriom samma inhagnad, 
dar han form gangen funnit denna vaxt, hvarfore ban anser den bora 
vaknas till den inbemska floran. — Meinsh. p. 140—141 upptager den- 
samma endast for kalkstensomradet. 

Denna vaxt kallas af nagra forf. T. rubella Moench, se t. ex. Neu- 
inan p. 242. 

Levisticum officinale Kocb. 

Antea saepe colebatur et nam- quoque persistit, rarius anient efferaiur. 

'Colitur vero hinc inde in territorio omni, praec. ut herba medi 
cinae veteriuar., etiam subsponte oceurrens>: Nym. Consp. p. 282. 

A 1. r : Bergstr. ; forvildad t. ex. i Geta och Finstrom : Bergstr. Beskr. ; 
Lemland Jerso kvarstaende pa en gardsplan 1891: Ssel. aim.; »Hammar- 
land Frebbenby and Morby» : Lindr. Verz. p. 22; Sund Hogbolstad fiere 
gardar: Gadol. — A b. [Pojo] »p ad pagos, cultum primitus* : A. Nyl., se 
afven Moberg Nat, p. 128; Bromarf Bredvik forvildad: Sand.; [Vihti] enl. 
E. G. Printz flerstades omkring boningsbus, t. ex. prastgarden. »Af mig 
iakttagen a hemman vid Vihtijarvi» : Flinck ; [Vihti] »01kkalan Nybackan 
torpan luona» : E. af Hallstr. ; »metsistyneena Pyhajarven Haaviston Tal- 
leen ja Pusulan kirkonkylan talojen puutarhoissa* : AVecks. ; [Mynamaki 
etc.] »paik. puutarhoissa (Kallisessa, Ristimaessa y. m.) muistoina niilta 
ajoilta, jolloin sita viljeltiin laakkeiksi* : Caj. Kasvist. - Nyl. Ekenas 
Danskog, forvildad i angsbacke (for flere ar sedan fauns bar ett torp), 
Ekenas Tvarminne Bjorkskar, forvildad i tradgard : Hayr. ; Fagervik, Sjundea 
Myrans CNerv.), Karis Rejbole (eff .) : His. ; Inga Svartback r : Breun. vaxtf. 
p. 76; [Nurmijarvi] >Simonsbergin talon puutarhassa Nurmijarven etela- 
rannalla metsistynyt» : Steur. ; »intra vicos rurales adventitium» : W. Nyl.; 
Helsingfors i Botaniska tradgarden • Brenn. For. p. 132-133, jfr Lindr. 
Verz. p. 22 ; Borga kvarstaende pa en gard 1905 : Syel. ann. — I k. Viborg : 



Acta Kocietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 187 

Ale. oeb Ale III. — Sat. r [Bjorneborg] Pihlava forvildad pa gardsplan 
(A. Helander), Hvittisbofjard forvildad i tradgardar i kyrkobyn. Luvia 
Niemenkyla Joopi, odlas fortfarande ; tidigare odlad afven i Hanninkyla 
Pulli ocb Perankyla Uusiseppa ; anvandes sasom medicin at kreturen (E. 
Hermonen): Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 57. — Ta. r forvildad pa. en gam- 
nial tomtplan i narheten af Aulango : Asp. & Th., jfr Ale. ; Sysma Vinturi 
gardstomt: Unonius ! ; [Orivesi etc.] »(st fq— p) talojen ymparilla, metsisty 
neena, usein runsas, vaikka on saanut 30-40 vuotta olla hoidotta» : Borg 
Tiet. ; Langelmaki pa en gardsplan, Keuruu Mantta 1863 : Ssel. ann. ; Gustaf 
Adolf vagkant: S. Sablberg! - Sa. Nyslott kvarstaende pa en gardsplan 
1881: SEel. herli. Kl. r >in Valamo ad monasterium, primitus veri- 

similiter cultum» : Fl. Kar. Tb. Saarijarvi ! Saarikoski, Karstula Lintn 
laks: Broth. — Ok. Sotkamo Juurikkalahti 1900: S?el. ann. — Ob. Pudas 
jarvi : Martik. p. 4'2 [uppraknas bland »rikkaruoboja»]. 

Sasom kandt odlades libstickan fordom ratt mycket som medicinal- 
vaxt ocb finnes annu kvar pa manga stallen sasom minne af den forna 
odlingen (se bl. a. Hayr. under Nyl.. Hayr. Bjorneb. under Sat., Borg 
Tiet. under Ta. m. fl.). I detta afseende far jag framst hanvisa till fram 
stallningen i Elt'v. Ant. p. 97. Har ma tillaggas folj. Arten upptogs redan 
af Till.; >ex antiqua cult. inquil.» Fenn. spor. : Fries; »vilj. ja melk. ko- 
tiutunut*: Mela Kasv. V, jfr Brenn. Flor., Lindr. Verz. p. 22 etc. - A b. 
Pargas allm. i tradgiirdstappor : Arrb. Ta. Palkane sen gammalt odlad, 
ses har oeh bvar inom tappor tatt invid vaggen af inbysings- och torpar- 
stugor heist i aflagsna bygder : Zidb. [Likartadt har jag funnit forhallandet 
vara i S a t. Karkku : Hjelt] ; se afven of van. O m. p - st fq odlad som 
prydnadsvaxt i allmogens tradgardstappor : A. L. Backm. Fl., jfr 1. c. p 
26. — Ok. »Kohtokasvina taitaa vanhastaan olla muutamilla . . . esim. 
Porolassa Paltaniemella* : Must. p. 41. Ob. [Uleaborg] >i Apotbekstrad- 
garden. Hinner ej till blomma* : Jul. p. 20. 

Archangelica officinalis Hoffm. 1 ). 

In occidentali saltern Lapponia frequenter aid satis 
frequenter occurrit; ad meridiem versus apud nos saltern 
usque ad 66° 10' progreditur. 

In Europae montanis, ad rivulos praesertim in Lapponia 
. . .: DC. Prodr. IV p. 169; Lapp.: Nym. Consp. p. 282, vide 
etiam Borg Beitr. p. 99, 115, 133, 142, 152 et ceterum infra. 

Ob. in parte maxime septentrionali st fq, ad meridiem 
versus r, Bovaniemi: Brenn. Obs.. spec, e Kemi in ripa fluminis 



! ) F. norvegica (Tabern., Kupr.) Neum. 



1S8 Aichangelica officinalis. 

ad Torvinen !, cfr Herb. Mus. Perm. II p. 136, vide eeterum 
infra; Ylitornio ~»Ofvertornea»] : H. M. F. [sine nomine in 
dupl.!; [Korpilombolo: Backm. & H. p. 69;] circa Tornea. (Pryt/). 
Ostrobottnia (Nylander msc): Led. II p. 298; st fq praecipue in 
Lapponia: lljelt & H. Kuus. e lacu Tavajarvi ad septen- 
trionem versus p, ad Paanajarvi st fq : Wainio Kasv., spec, in 
dupl. ex Ukonvaara!; Rajala: Nyberg!, vide etiam Hellstr. Distr. 
p. 9. — Kk. Sonostrow: Mela PI. et Sahlberg!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 136. 

Lapp. fenn. st fq, in interiore parte fq : Hjelt & H. ; 

enum. complur. locis : Birg. p. 98;] per omnium alpium latera 
et radices convallesque . . . vulgaris, descendit quoque iuxta 
flumina in parte subsilvatiea Lapp, kemensis et tornensis p : Wah- 
lenb. p. 72, cfr 1. c. p. LXIII; (fqq): Fellm. Lapp.; Ounastunturit 
cp in reg. subalp. : Sandm. p. 22 et 32; Kuolajarvi ad Onkamo. 
Koirankyrpoja, Salla, Tenniojoki. Kemijarvi ad Luusua, Sodan- 
kyla ad Kalkkivaara, ad flumen Kemijoki, prope Varrio et Seita- 
jarvi, Inari st fq — fq ad flumen Ivalojoki. in litore marino, 
lucis, cet., ad Kongas st fq : Wainio Not., cfr 1. c. p. 6, 10 et 
30; r in reg. silv. Kopsusjarvi. Luirojarvi, Luirohaara, Seita- 
jarvi (Wainio): Hult Lappm., cfr 1. c. p. 94; »iuxta rivulos reg. 
subalpinae st fq, sed plerumque st pc, supra terminum betulae 
vix observavimus, in subsilvatiea autem reg. specimina solitaria 
hinc inde ad ripas lapidosas fluviorum reperiuntur. Lappones 
caulibus succulentis. dum in vaginis foliorum inclusi sunt, 
fruuntur et eos adeo perquirunt, ut haec planta vix, nisi sterilis. 
inveniatur, Ailigas SV 400, [Rastekaisa SO 297]»: Kihlm. Ant ; 
usque [ad Nordcap] tinesque Rossiae fq: Wahlenb. Fl. Suec. p. 
182; e multis locis enum.: Norm. Fl. Spec. p. 524. quern 1. 
inspicias, vide etiam Blytt p. 878-879, Hartm. p. 146 etc. 

L. ent. fq : Grape p. 104; reg. alp. et subalp. fq : Lsest. ; p — st 
fq in ripis, ad scaturigines et rivulos alpinos in reg. subalp. et 
alp.: Linden Bidr., vide etiam Hartm. p. 146, Heintze Vaxtg. 
p. 24 etc.] 

Lapp. ross. baud infrequens: Fellm. Ind. ; p, st pc ex. gr. 
in insula Kildin et in viciniis pagi Ponoj (!): N. I. Fellm., cfr 
Beket. p. 567 et Knabe Pfl. p. 280; Seredna, inter Shelesna et 



Acta Soeietatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. l s< .» 

Seredna, Tshun, Tshapoma et Ponoj: Mela PL; Lujauri urt in 
reg. silv.: Bot. Not. 1887 p. 268. cfr Kihlm. & Palm. p. 9 ; p 
secundum ripas lluminis Nuotjok et in vallibus rivulorum reg. 
silv.. in reg. alpina nisi in valle alpium Vuojim non visa: Lin- 
den Ant.; planta fruticetorum ad Orloff propria: Kihlm. Ber. 
p. 15; Tuloma, »Ora» [= [Jura?], Kola etc.: Enw. ann. ; Muotka- 
vuono [»Bumansfjord»|, Subovi: Broth. Wand. p. 13 et 15. vide 

ceterum infra. 

Enar var. litoralis hos de aldre forf. forenades med A. officinalis, 
h an for sig en stor del af deras uppgifter om Angelica arekangelica L. till 
den forra. Ehuru dessa uppgifter kunnat direkt anforas under var. litoralis, 
upptagas de dock har i ett samraanhang. Till. ; Kalm ; >ar nagot sallsynt, 
iinnes dock teinnieligen ymnigt i Tavastland vid backar» : Hell. p. 7; »in 
pratis subsilvaticis humidis p praesertim in Finl. boreali vulgaris» : Prytz: 
>per totam Fenniam et Lapponiam regione Aboensi forsan excepta ad 
rivos et in pratis humidis » : Wirz. pi. off., jfr om flere af dessa uppg. 
Led. II p. 297—298; Gamla Finland: Knorriug p. 27. — Al. Kadi. p. 235. 
— Ab. Pargas: Elmgr. p. 144; Eura: Lindstr. p. 117. — Ob. (fq): Jul. 
p. 277; Kemi: M. Castren p. 338. — Af dessa uppgifter hanfora sig dock 
de af Hell, och Lindstr. anforda antagligen till nagon form af Angelica 
silvestris. Julins. M. Castrens och Prytz' uppg. kunna lika val hafva af 
seende pa var. litoralis som pa, A. officinalis. 

Storsta delen af Finl. och Lappl. : Fries, hvilket afgjordt ar oriktigt, 
da A. litoralis upptages af honom sarskildt; W. Nyl. Distr. sager: »e Fen- 
nia a me non visa» oeh Wirz. M. S. upptager riktigt >Tornea — alpes». — [I k. 
se langre fram.] — Ob. Kemi Torvinen : Brenner !, jfr Brenn. Obs. ; ett 
exemplar hor dock enligt Kihlman troligen till var. litoralis; Kemi prast- 
gardaholme i elfven: Brenn. Obs.!; afven detta exemplar fores numera 
till var. litoralis. — Slutligen ma, bar papekas, att den ringa frekvens, som 
blifvit arten tillagd i Lapp, ross., mahanda beror darpa, att sarskildt N. 
I. Fellm. foretradesvis undersokte kusten, vid hvilken Archangel ica offici- 
nalis i analogi med sitt allmanna forekomstsatt torde upptrada mindre 
allmant an inne i landet ; sa sager Wahlenb. : »in inferalpinis Norvegiae 
vix reperitur*. Heuoerne el. Ainak just pa gransen mellan Li. och Lapp, 
ross. voro dock bevuxna med »en Skov af Angelica*: Friis p. 165. Att 
Anhangelica officinalis for ofrigt i vissa trakter forekommer mindre ym- 
nigt, an man af dess utbredning i ofrigt kunde formoda, framgar t. ex. 
daraf, att den pa Pallastunturit i L k. ej var allman och blott sags i gran 
ret:. — Att arten dock trifves val i Lapp, ross., bevisas emellertid bl. a. 
daraf, att jatteexemplar omtalas fran Lm. Vishnjak : Broth. Wand., hvar- 
jamte densamma uppraknas fran manga stallen i Mela PI. Afven i H. 
M. F. finnas flere ex., bi. a. Lim. Luhtschijoen varrella! och Juonnijoen 
varrella ! : Axelson & Bora. 



190 Archangeliea officinalis. 

Oster om vart tiora-omrade 8r Archangeliea raer eller mindre allman 
langt soderut ; sa namnes bl. a.: »Onegan laaksossa osittain yl. . . . ei 
lansipuol. reg.» : Cajander i Medd. XXVI p. 181 ; »ist em ziemlich hauriger 
Nebenbestandtheil der Wiesenbestande des Onega-Thales» : Caj. Oneg. p. 
31, jfr afveu Mela Kasv. V. Manga uppg. frau aflagsnare stallen foreligga 
dessutom. (Arten upptages dock icke af Gftnth.). I Meinsh. p, 138 skrif- 
ves : >haufig am Meeresstrande (auf den Inseln nahe bei Petersburg, bei 
Strelna)» och 1. c. p. XXV upptages arten I— IV. Da A. litoralis ej upp- 
tages, antager jag emellertid, att denna uppgift, hvad Isthmus (I) angar, 
hanfor sig till sistnamnda art. 

*Ubique fere culta* : DC. Prodr. IV p. 169, jfr Nym. Consp. p. 282. 
Nagon uppgift, att arten inom vart flora omrade skulle vara foremal for 
odling, foreligger rnig veterligen icke. Af resebeskrifningar m. m. fram- 
gar dock, att vaxten anvandes saeoni fdda afveu i Lappland, se bl. a. 
Kihlm. Ant. under Lapp. fenn. 

I likhet med Xeuman p. 238, Lindb. Enum. och Mela Kasv. V bar 
jag h£r fort Archangeliea litoralis sasom varietet till A. officinalis Hoffm., 
hvarfore den nu behaudlade vaxten bor kallas f. eller var. norvegiea (Ta- 
bern. Rupr.) Neum. Saval Sa?lan soru Lindberg anse uamligen, att A. lito- 
ralis ej kan betraktas sasom en sarskild art : Seel. ann. och Lindb. comm. 
Se afven Nym. Consp. p. 282 och [Rupr.i] Fl. Samoj. p. 37. 



AFChangeliea officinalis var. litoralis (Fr.) Neum. '). 

Ad litora marium usque ad 65° 45' passim out satis 
frequenter obvia est, 

Fenn. merid. : Fries, cfr 1. c. p. 181; Fenn. mer. occ. : 
Nym. Consp. p. 282; Fenn. bor. occ. (Ostrob.): Nym. Suppl. 
p. 136, vide ceterum sub A. officinalis Spic sub Nyl.. DC. 
Prodr. IV p. 170 et Led. II p. 298. 

Al. p: Bergstr., cfr 1. c. p. 5; (st r) Saltvik ! in insulis in 
Farjsundet, Finstrom Bergo, Jomala Rattgrundet ad Mariehamn: 
Arrh. & K. ; [Sund] (fq) in litoribus insularum sinus ad Bomar- 
sund: Prim. p. 68; in litoribus (fq) : Bergr. — A b. p: Zett. & 
Br. ; p Matgrufvan : A. Nyl. Nyl. Ekenas p in taeniis ex- 
terioribus et extimis, enum.: Hayr. ; (in litoribus st fq): Hi?.; 
Kyrkslattj st fq in taeniis: Rosb. Kyrksl. p. 109; st fq: W. Nyl. 



x ) Archangeliea litoralis (Fr.): Herb. Mus. Fenn. II; Angelica litora] is 
Fr. auct. plerique. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 



191 



p. 209; in taeniis par. Sibbo ad Loparo: Spic. I p. 17; st fq 
in maritimis: Ssel. 0. Nyl.; in Hogland non visa est: Sselan in 
Medd. XXV p. 80. — Ka. Virolahti ad Virojoki in litoribus mari- 
timis st cp: Ssel. ann.; »Batteriholmarna» prope Trangsund 
(Nerv. !): Malmb. ; in Haapasaari multa spec: Saelan in Medd. 
XXV p. 80; Brenn. et Blom non comm. — Ik r Kakki Kaita- 
saari: Malmb ; [Meinsh. vide sub A. officinale supra p. 190]. 

Sat. st fq in litoribus: Malmgr. ; p et pec st cp, 
maximam partem st pc, inprimis in reg. maritima, enum.: Hayr. 
Bjorneb., cfr 1. c. p. 45 et 46. 

Oa. st fq in litoribus: Malmgr.; p ad oram : Laur. Vaxtf.. 
cfr 1. c. p. 12. 

Om. (st fq): Hellstr. et Tenn. — Kp. Kemi ! p in litoribus 
taeniarum inter lapides, Shuja (Sahib. Dagb.), [Solovetsk in 
litoribus,] Shuigarvi ! in ripa lapidosa insulae parvae: Bergr. Ant. 

Ob. p in litoribus Tornea, Kemi, Simo etiam Maksniemi, 
Ii Maagrunni: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; p per totam 
regionem litoralem Simo Tiuranen et Bajaletto cp, Kemi Ajos- 
saari, Hattsaari. Pajusaari etc.: Keckm., cfr 1. c. p. 13; Kemi st 
fq: Rantaniemi; (terminum septentrionalem attingit ad) Ii Maa- 
grunni: Brenn. Reseb. p. 77! et Not. XIII p. 456, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 136; Kemi Torvinen: Brenner! nomine Angelica 
archangelica, vide sub hac; Kemi in insula praedii sacerdotis: 
Brenner! primum nomine A. archangelica, dein Angelica sil- 
vestris, vide etiam Leiv. Veg. p. 201. Kk. ad »Sarovatka» 

[= Siirobatka?]: Angstr. p. 51; Keret ad Mare album: F. Nyl. 
Utdr. p. 153. 

m. Hellstroms frekvens ar ej fullt saker, da jag tidigare anterk 
nat, att ett af bans ex. under namn af A. litoralis hor till Angelica sil- 
vestris. Likasa ar Hisingers exemplar af Angelica silvestris fran Nyl. Inga 
Noto inlamnadt under narnn af A. litoralis. — Ob. inlamnad fran Ulea- 
borg af Brenner: Not. XI p. 459, hvilket bor vara fran Ii, se ofvan. 
Lapp. ross. Lapponia (Scbrenk in litt.) : Led. II p. 298; sakert genom for- 
viixling med Archangelica officinalis, som Schrenk ej tyckes omnanina. 

Sarekildt anmarkningsvard ar fyndorten i Kp. Shuigarvi sasom den 
enda, hvilken icke ligger vid hafvet. Afven Kihlm. i Atlas p. 5 upptager 
arten bland dem, som aro uteslutande bafsstrandsvaxter. 

1 likhet med Cajander i Mela Kasv. V bar jag betecknat denna 
vaxt sasom varietet. Neuman p. 238 kallar den f. och i Lindb. Enum. 



192 Archangelica officinalis. 

.skiljes den ej fran Archangelica officinalis, ehuru den tidigare (annu i 

Herb. Mus. Fenn. II) beteoknades sasoni sarskild art. Se f. 6. ofvan p. 190. 

Ex. »med ovanligt delade blad» omnamnas fran [Ob. Sirno] pa 
Tiuras grund : Keckm. 



Angelica silvestris L. 

In tota Fennia frequenter— satis frequenter provenit: ad 
septentrionem versus usque ad 67° saltern procedit, sed etiam 
ad 68° 23' inveniri indieatur. 

Till.; Till. Icon. 80; Kalm; cp (in pratis udis) Tavastiae et 
alibi: Hell. p. 7; ad rivulos et in pratis humidis fq: Prytz; in 
silvis et pratis paludosis per Fenniam et Lapponiam silvaticam: 
Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Eur. omn. 
exc. . . .: Nym. Consp. p. 283, vide etiam DC. Prodr. IV p. 
168 et Led. II p. 296. 

Al. cpp per omnes insulas: Tsernstr. p. 57; st fq: Bergstr., 
cfr 1. e. p. 5; (p) in toto territorio: Bergr. — Ab. fq: Zett. & 
Br.; st fq— .fq: Arrh. Ann.; (p), in par. Inio non adnotata: 
Bergr.; st fq: Benv.; fq: Sand.. A. Nyl., Sel., Printz, Flinck et 
Weeks.; (p— ) st fq, enum.: Gaj. Kasvist., quern 1. inspicias. — 
Nyl. fq: His.; fq. plerumque pc: Stenr. ; fq: Sasl. 0. Nyl.; fq 
c. var. maior: W. Nyl.; [Hogland] (r): Brenn. ; [Hogland] (r) in 
declivi montis Lounatkorkia: Sselan in Medd. XXV p. 76. — 
Ka. (p): Blom; st fq. f. maior Hartm. Jaaski Kiirkkaala : Lin- 
den. — Ik. fq: Malmb.; [per totum territorium fq: Meinsh. 
p. 137]. 

Sat. st fq in interiore parte: Malmgr.; st fq et pc — cp, 
. . . Hvittisbofjard fq: Hayr. Bjorneb.; st fq: Hjelt. — T a. (p): 
Leop.; st fq: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; 
fq: Bonsd. et Borij Tiet. Sa. [in tota Savonia] fq: E. Nyl. 
& Chyd.; p: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm.; st fq: Hann ; 
Valamo st fq: Sad. ann. — Kol. fq : Elfv. 

O a. st fq in interiore parte : Malmgr. ; st fq : Laur. Vaxtf. 

Tb. st fq: Broth. S b. fq: Enw. ; (fqq) : Mela; fq : M. & 

J. Sahib. — Kb. fq: Eur. & H.; fq, st cp : Axels. Putk. ; fq 

- st fq: Wainio Kasv. Kon. fqq, in nemorosis, pratis, silvis 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N":o 1. 193 

humidis vel subturfaceis, clivosis, deustis etc. fq et hand r cp. 
in Saoneshje et Reg. occ. fq, e Pertnavolok f. ad var. monta- 
nam verg. (Kullhem): Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. 

O m. f(( : Hellstr. et Lackstr. ; st fq, enum.: A. L. Backm. 
Fl., quern 1. inspicias ; st fq : Tenn. — Ok. fq — st fq : Wainio 
Kasv. : fq : Must.; fq : Brenn. Obs. ; st fq, sed non ep: Kyyhk. 
— Kp. fq — st f q : Wainio Kasv.; fq (— st fq): Bergr. Ant.: 
enum. : Beket. p. 567. 

Ob. fq : Jul. p. 277; fq, in parte maxime septentrionali 
tamen minore frequentia : Brenn. Obs. ; fq : Leiv. et Keckm. ; 
Tornea: Linne Iter lapp. p. 173 nomine Ang. temufolia, cfr 
Smith p. 142; [st fq : 0. R. Fries p. 159;; p - st fq: Hjelt & 
H., vide etiam Leiv. Veg. p. 201 et Caj. Torn. p. 43, 44, 63, 87 
et 129. — Kuus. fq — st fq: Wainio Kasv.; fq in septentrio- 
nali parte: A. L. Backm. comm, cfr Medd. XXXV p. 200. — 
Kk. fq — st fq: Wainio Kasv.; fq: Bergr. Ant. 

Lapp. fenn. [r enum.: Birg. p. 98, cfr 1. c. p. 85;] in 
parte silvatica tota omnium Lapp, suecicarum . . . sat vulgaris: 
\\ "ahlenb. p. 72; haud infrequens: Fellm. Lapp.; in Kuolajarvi 
et Kemijarvi fq — st fq, ad Kairala (67" 12') et Hietasuvanto in 
Sodankyla: Wainio Not., cfr 1. c. p. 6 et 31; Kemijarvi ad 
templum, Sodankyla Pelkonen— Hietasuvanto: Kihlm.; Kuolajarvi 
[»Salla»] ad Enianjoki: Borg & Rantaniemi!; in septentrionali 
parte par. Sodankyla non obvia: Hult Lappm. p. 40, vide etiam 
infra. — [L. ent. reg. subalp. r: L<est; vix ad partem fennicam 
spectatj 

Lapp. ross. in silvarum locis humidis: Fellm. Ind.; 
(fq): N. I. Fellm., cfr Beket. p. 567; Kantalaks: F. Nylander!; 
Shelesna: Broth. Wand. p. 5; ad fontes [»latvoilla» amnis 
Tupujoki f. monstrosa : Borg & Rantaniemi!; ad lacum Nuotjavr: 
Enwald & Hollmen!; Pjalitsa in fruticetis ad fluvium : Kihlman!; 
Tshapoma: Mela ann. ; in Mela PI. insuper e multis locis magis 
ad occidentem versus enum.; p, sed pc secundum ripas amnium 
et in vallibus rivulorum reg. silv. [ad Nuotjavr et Nuotjokl, 
etiam in declivibus silvaticis udis prope reg. alpinam ex. gr. 
in declivi australi montis Siulutoldi et in paludosis ad infimos 
montes Vuojim: Linden Ant., vide etiam infra.; Ponoj : Mela herb. 

Tyj.is impr. u |, 1910. 13 



194 Angelica silvestris. 

Tillaggas bor, att arten hnnes nara Finlands botaniska norra grans 
vid Nyborg: Schiib. Virid. p. 127, jfr iifven Blytt p. 878, Hartm. p. 145, 
Norm. ann. p. 28 etc. Den nordligaste fyndorten pa, finskt omrade ar Lt. 
sparsamt a Rahkujokis strander 68° 23': Linden i bref af 1, X, 1907. — Lk. 
»r Kolari ad Koskenniemi et Kojoma ad Naamijoki, sed ulterius non 
observata» : Hjelt & H. ; exemplaret fran Koskenniemi! hor enl. Kihlman 
till Archangeliea officinalis, hvarfore uppg. fran Naamijoki afven behofver 
bekraftas. 

Af denna art omnamnas exemplar af 2,4 m [»4 alns»] hojd fran 
b. Uleaborg pa sma holmar i alfmynningen : Zidb. 

Som fossil ar Angelica silvestris tagen vid [S a t. Ikalis] Kovelahti i 
fnruzonen: G. And. p. 92, jfr Herlin p. 160. 

Moustrosa former, som omnamnas Hartm. p. 145, saknas ej lieller 
i Finland; hit bora bl. a. Nybergs exemplar fran Ob. Kemi! och framfor 
allt Borgs och Rantaniemis fran Lim.! Sannolikt ar det en nagorlunda 
likartad form, som omnamnes fran K a. Jaaski af Linden p. 156 not, jfr 
Medd. XVIII p. 152. 

Fran Kton. omnamnes f. incisa Asch.: Mela Kasv. V. 

Angaende f. maior Hartm. se under N y 1. och K a. — Den upptages 
enl. Brenn. Obs. afven fran Ob. Kemi holmar vid prastgarden : F. Ny- 
lander; jag kanner emellertid ej, hvar Nylanders uppg. ingar. Enl. 

Sselan ar denua form allman i Nyl. pa fuktiga skogaangar och holmar i 
Helsingfors och Borga skargard : Ssel. ann. 

En form, narmande sig var. montana (Schleich.), omnamnes fnin 
Kon.; se Norrl. On., dar formen beskrifves. 



Selinum carvifolia L. 

In parte maxime austral i Fenniae rarius legitur ; ad 
septentrionem versus 60° 10' vix super at. 

In graminosis submontosis Nylandiae rarius (af Forselles): 
Prytz; Fenn. merid.: Fries; Fenn. mer.occ: Nym. Consp. p. 
283, vide etiam DC. Prodr. IV p. 165 et Led. II p. 292-293. 

A 1. Geta prope insulam Geta-o: Hult herb.; r Saltvik 
Gullbergs-holmen et Haraldsby-holmen! in Farjsundet, Lemland 
Flaka-holmen: Arrh. & K. — Ab. r: Zett. & Br.; Abo (!) Lill- 
heikkila: Ale; Uskela: Nikl.!; Bjarno praedium Pojo: E. G. 
Printz; Vihti r prope Oravalalampi: Printz, cfr Flinck; r in 
prato Ratila prope Oravalalampi!, Niemis, in prato ad amnera 
Kivisilta, in prato ad Vanhala, lrjala, ad viam publicam inter 
Oravala et Pietilii: Flinck; Vihti Vanajarvi (G. Lang): Lindr. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 195 

Umb. p. 105 et Liro Ured. p. 305; Vihti ad praediolum Myyri 
Stenbacka prope templura: Weeks, muist. — N y 1. r Fagervik 
ad Horssund: His.!; Inga Barosund: Sael. ann. et Hult coll.; 
Inga Stor-Ramso et Noto ad Blindsund!: Brenn. vaxtf. p. 78; 
Kvrkslatt Bergstad Lakaudd in litore: Brenner!; Esbo Kaitans 
et Lofo: Kihlm.; Helsinge Drumso Mossviken: Hult herb.; Hel- 
singe Villinge (Helene Simelius): Sael. herb.; Helsingfors Humle- 
viken 1869, Helsinge Degero et insula Repoholm: Ssel. ann.; 
Sibbo Grand pc in alneto: Hayr. ; secundum oram maritiinam 
(st fq), in Morskom et Artsjo! st pc: Sael. 0. Nyl ; Borga in 
taeniis maritimis ins. minima Salsholmen in freto Stensundet: 
Ssel. herb.; Perno! Harkapaa ad fines par. Borga: Ssel. Fort.; 
Perno prope Lappnor: Arrh. et G. Sucksdorff!; Stromfors Bul- 
lers! st fq, Pyttis Hinkabole, Orimattila Hillsdal : Sael. ann. — 
K a. Virolahti ins. Rapasaari ad Hailila in litore marino: 
Saelan!; r st cp in pratis silvestribus fruticosis in Jaaski Kasila 
et Karkkaiilii!: Linden; [Viborg] Horttana (Nerv.): Malmb. — Ik. 
Pyhajarvi! et Kakki: Malmb.; [in reg. calcifera fq, ceterum st 
pc: Meinsh. p. 136]. 

T a. Somero Avik Horsiannummi 1884! in prato silvatico 
humido et ad Hasthagen etiam ad Lautela: Gadol., cfr Ale. IV. 

Kol. >rr prope Nikola ad oram silvae spec, juvenile legi» : Elfv. !, 
jfr Mela Kasv. V ; exemplaret ar dock alltfor ungt for att kunna sakert 
bestammas och hor enl. Kihlm. mojligen till Peueedamau palustre. 

Selituott lineare Schum. se under Cnidium venosum Koch. 

Imperatoria ostruthium L. 

Per errorem apicd tios indieata est. 

Magistrantia hos Till, anses i 0. Hjelt Forsok afse denna vaxt, 
hvarjamte den upptages bland officinella vaster: O. Hjelt Nat. Enl. Till. 
Icon. 59 ar vaxten odlad, och synonymet afvensom figuren fores i Fries 
Ofvers. p. 104, om an med tvekan, till Astrcmfia maior L. 

Peucedanum palustre (L.) Moench. 

In maxima parte Fenniae satis frequenter out frequen- 
ter, interdum autem passim provenit .• ud septetiirioneni ver- 
sus fere ad 67° progreditur. 



196 Peucedanum palustre. 

Till.; Till. Icon. 106; Kalm; in paludosis silvaticis st fq: 
Prytz; Scand. : Nym. Consp. p. 286; Fenn.: Nym. Suppl. p. 137, 
vide etiam DC. Prodr. IV p. 179, Led. II. p. 310 et Hayr. Stud, 
p. 169. 

A 1. (p): Bergstr. ; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; 
p — st fq in pratis uliginosis: Bergr. — A b. fq: Zett. & Br.; 
st fq: Arrh. Ann. et Benv. ; fq: Sand., Sel, Printz, Flinck et 
V. E. Broth.; (fqq): Weeks.; st fq, st cp: Gaj. Kasvist.; A. Nyl. 
omittit. Nyl. fq: His.; st fq, pc: Stenr.; fq: W. Nyl., Ssel. 

0. Nyl. et Brenn. K a. st fq: Blom et Linden. Ik. fq: 

Malmb.; [fq in tota lngria: Meinsh. p. 139]. 

Sat. p: Malmgr. ; p, pec — st pc, enum.: Hayr. Bjorneb.; 
st fq: Hjelt. — T a. st fq: Leop.. Norrl. s. 6. Tav. et Wainio 
Tav. or.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th. et Bonsd.; st fq, sp: 
Borg. Tiet. — S a. st fq: Hult. — K 1. p: Fl. Kar.; st fq: Hann. 
et Hjelt. — Kol. st fq : Elfv. 

Oa. (p): Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. Tb. stfq: Broth. 
— Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; (p) : M. & J. Sahib. — Kb. fq: 
Eur. & H.; st fq, ad partem maximam spec, solitaria: Axels. 
Putk., quern 1. inspicias; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq in 
omni territorio: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. 

Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr.; fq, sp: A. L. Backm. 
Fl. — Ok. p: Wainio Kasv., Must, et Brenn. Obs.; p, haud cp: 
Kyyhk. — Kp. [Bepola] st fq et inde ad septentrionem versus 
p: Wainio Kasv.; p — st fq : Bergr. Ant. 

Ob. »Limingo (!) ang» : Jul. p. 276; p, ad oram st fq, in 
parte maxime septentrionali r: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; 
(fqq): Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 201; st fq: Keckm. et 
Bantaniemi; ad summum Sinus bottnici usque: Hellstr. Distr. 
p. 6; [p: 0. B. Fries p. 159;] cp florens in par. Karunki prope 
Baumajoki: Hjelt; r in pratis paludosis et ad ripas uliginosas 
Bovaniemi Tolonen ad Mantyjarvi et. Haukijarvi, Turtola: Hjelt 
& H.; Ounasjoki: Fellm. Lapp., vide infra. Kuus. lectum 
etiam ad Poussu: Wainio Kasv.; ad Kuontijarvi, Perajarvi et 
Salmisenjiirvi (Brotherus & F. v. Wright): Broth, litt.; ad Karhu- 
pera et Vaarulampi: Him Fort., vide etiam infra. — Kk. p, 
lectum usque ad Kiestinki Vuarankyla: Wainio Kasv., cfr Herb. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 197 

Mus. Fenn. II p. 136; (fq): Hergr. Ant. Jad Kp. partem 
maximam spectatj. 

Lk. ad Humeri Ounasjoki: Fellm. Lapp, [ad Ob.? refe- 
rendum, vide infra]; Kuolajarvi: Nyberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 136. 

StOrsta delen af Finl. och Lappl. Fries ; uppg. ar knappast riktig, 
atrn. ej i fraga om Finland, se langre fram. — Kutts. Forekommer ej ut- 
ined Oulanka. Enl. V. Brenner (fq) i s. 6. Kuusamo: A. L. Backm. comm. 
— Lk. anteeknad for Kolari : Hjelt & H., men uppg. maste anses osaker, 
enar exemplaren voro alltfor unga for att med full sakerhet kunna be 
stammas. >Ad flumen Ounasjoki : Fellm. Lapp. : denna uppg. anser jag 
atminstone foretradesvis afse Osterbotten, da ju Lappmarkens grans tidi 
gare drogs betydligt mera at soder an f. n., se t. ex. Hjelt Kami. p. 53 
not 1. I detta fall bor sarskildt ihagkommas, att Wablenb. p. 71 sager 
>per partem silvaticam Lapp, meridionalium ubique», och att arten upp- 
raknas bland dem, som hafva sin nordgrans mellan Nederkalix och Haapa 
ranta : Birg. p. 82, afvensom bland dem, som visserligen finnas i sodra 
Lappmarken, men saknas i norra Sodankylas barrskogsregion : Hult Lappm. 
p. 40. — Lapp. ross. >p parcius» : Fellm. Ind. under namn af Thysseli[n]um 
palmtre hanfor sig enl. N. I. Fellm. p. LXTI till Coniosdinum tatarieum 
Fisch. [»C. Fiseheri* Wimm.l. 

Tillaggas ma, att Peucedanum palustre kallas »Finsk Ingefahra* : Fl. 
Suec. p. 86, jfr Fl. Lapp. p. 67. 

Som fossil omnamnes Peucedanum palustre fran tvenne stallen : G. 
And. p. Ill, se afven Sern. p. 590. Sedermera bar dock Lindberg funnit 
densamma pa minst 4 nya stallen, se Lindb. p. 44 o. 45, Lindb. Torfm. 
1 p. 35, Lindb. [exk. p. 16 o. 17, jfr Lindb. Subf. p. 74, afvensom Lindb. 
and. p. 98. Da arten salunda icke synes vara sallsynt bland aflagringarna, 
torde det ej vara skal att upprakna de speciella fyndorterna. 

Var. selinifolium forevisades och beskrefs af Brenner fran N y 1. 
Kyrkslatt 4, XII, 1886: Medd. XV p. 191. Denna form finnes afven fran 
Nyl. Helsinge Turholm : elev G. A. Andersson i dupl. !, jfr afven Mela 
Kasv. V. 

Brenner anfor vidare var. fUifolium fran O k. Puolanka emellan Ki- 
vari och Housuvaara : Brenn. Obs., dar formen beskrifves. 

En abnorm form omnamnes af Linden p. 156 not, jfr Medd. XVI 1 1 
p. 152; en annan af Flinck. 

,Anethum graveolens L. 

In toto fere territorio^colitur et^nonnunquam efferatur, sed non persit 

»Colitur ubique in hortis culinaribus, e quibus passim aufugit> : 
Nym. Consp. p. 288. — Al. nordv. och mellersta delen af fasta Aland [»Anv. 



198 Anethnm graveolens. 

m»J p: Bergstr.; Harnmarlands prastg. forvildad: Bergstr. Beskr. — A b. 
»usein vilj. ja rnelkein aina metsistyneena ryytimaissa» : Caj. Kasvist. — 
Nyl. [Helsingfors] pa Skatudden : Brenn. For. p. 132, jfr Medd. XXXIII 
p. 76; Botaniska tradgarden: 1. c. p. 132—133. — Ta. Mustiala: Karsten!, 
jfr Mela Kasv. V, dar arten upptages sasom forvildad. 

Dill odlas ganska allrnant af herreman i hela landet anda upp till 
Inari och Utsjoki sarat traffas afven a fornamligare bondgardar i de trak- 
ter, dar allmogen sysslar med odling af koksvaxter: Elfv. Ant. p. 97, jfr 
Fries, Kein p. 83, Ign. Geogr. p. 349, Elfv. Kult. p. 205, Brenn. Flor., 
Mela Kasv., Ale. III. Har ma tillaggas folj. uppg. : Arten upptages redan 
af Till. — [Ob. Uleaborg] fron rnognade 1789: Jul. p. 20. — Li. Toivo- 
niemi pa kalljord med stor framgang: Nordling p. 307, jfr 1. c. p. 315 
och Elfv. Ant. p. 23. — Daremot namnes fran svenska sidan : odlas hvar- 
ken i Haaparanta eller Pajala : Birg. p. 59. — [L. ent. forsok i Naimakka : 
Lsest, p. 9.] — Uppgifter om odlingen har jag vidare antecknat: Stenr. p. 
16, Medd. XXV p. 12, A. L. Backm. Fl. p. 26, Leiv., Turistfor. Arsbok 
1902 p. 80, F. Tradg. 1909 p. 127 [Ob. Ylitornio Jolma], Fellm. Anteckn. 
Ill p. 646 [Kemitrasks prastgard 1809]; se f. o. of van. 

Pastinaea sativa L. 

In Mo fere territorio colitur ; in Fennia austral! saltern usque ad 62° 
15' nonnunquam efferatur et din persistit. 

Till. ; Kalm ; »vaxer vill pa flere stallen i Finland, der hon satt sig 
fran tradgardarna> : Hell. p. 7 ; »iamiam spontanea in aggeribus et cultis 
ad pagos Finl. australis p ex hortis propagata» : Prytz ; »in ruderatis et 
prope domicilia per Careliam meridionalem, Nylandiam etAlandiam>: 
Wirz. pi. off.; sodra Finl.: Fries; »Eur. omn. exc. Scand. plur. ... (in 
Fenn. . . . non nisi planta efferata)> : Nym. Consp. 289 ; forvild. S., all- 
inant odlad: Brenn. Flor.; »adest e multis locis Fenniae australis, sed 
ubique adventicia> : Herb. Mus. Fenn. II p. 136, se afven DC. Prodr. IV 
p. 188-189 och Led. II p. 317 318. 

Al. p: Bergstr.; rlerst. forv. : Bergstr. Beskr. — Ab. p »sannolikt 
allestades forvildad » : Zett. & Br.; numera vild vid Kuppis pa angarna: 
Hollm [uppg. forefaller mig mindre sannolik, afven Arrhenius betviflar 
dess riktighet]; Nadendal : Brenner!; Kuusto slott i ruinerna forv.: Adl. ; 
Bromarf Kansjarvi trol. forvildad: Sand.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bons- 
dorff!; [Muurila] »metsistyneena Kaukelmaan puutarhassa, Marttilan vie- 
ressa* : Renv. ; r, vaxte ymnig pa etranden vid Sakkola, trol. forv. : Sel. ; 
Vihti (!) st fq: Printz ; [Vihti] forvildad i byarna kring kyrkan m. fl. st., 
torp mellan Irjalansaari och Laukkamaki : Flinck ; Vihti »villina Olkkalan 
puutarhassa*: E. af Hallstr. ; [Mynamaki etc.] »vilj., joskus metsistynyt> : 
Caj. Kasvist,; [Nystad] uppraknas sasom tillf. : Sod. -- Nyl. »forma gla- 
berrima Fagervik r, in par. Sjundea ad Myrans sine dubio eadem forma 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 199 

Nerv.)<: His.; lnga Svartback r: Brenn. Vaxtf. j>. 78; [Nurmijarvi] p 
vpuutarhoissa paik. erittain runsaasti»: Stenr. ; »p adventitial: W. Nyl. !; 
Helsingfors »Eisenbahnbank fast konstant, wenn auch nicht reichlich* : 
Kihlm. Beob. p. X; Thosby forv.: Astr. & H. ; Borga nara Kroksnas pa 
barlastholnie, saval blad som stjalk voro ludna: Gadol. ; Borga Lindorn 
vid Rrako pa barlast: Brenner!, inl. under namn af P. opaca Bernb., 
men bestamd till P. sativa af Lindb. 1904 [samma lokal soin foreg.]; »in 
der Umgegend von Lovisa 1899 . . . Hohe 1,83—1,90 m, Durchrnesser 1,2 
cm, Lange der Zweige 0,6-0,8 m» : Iver. p. 33. — Ka. circa Viborg!: Fl. 
Kar. — Ik. Nykyrka: Malmb.!; Kakisalmi: M. Werving!; Uusikirkko 
Sykiala Mustamaki ang midt emot stationen: O. A. Grondahl!; [Meinsh. 
upptager ej arten fran Isthmus]. 

Sat. Huittinen forv.: Lyd.; forvildad i tradgarden vid Tyrvaa 
gamla prastgard: Hjelt : Kyro : Asp. — Ta. [Tavastehus] p forv.: Asp. & 
Th., exempl. fran Tavastehus af Sselan ! ; forv. >har i artionden vuxit 
ganska talrikt pa renarna och dikeskanterna kring en liten akertappa vid 
Kantokyla gamla herrgard i Palkane» : Zidb. ; »numera vaxande vild vi<l 
Kaitass : Xorrl. s. o. Tav. — S a. Villmanstrand dn castris» : Paelan ! 

Oa. [Wasa angkvarnl enstaka 1891: Lauren i Medd. XXII p. 40; 
Wasa angbatsbrygga !] i ett par exemplar 1886: 1. c. p. 41. -- Tb. Jyvas- 
kyla »imetsistyneena> : Wainio Tav. or. — Sb. r : Mela; [Leppavirta !] >ryy- 
timaissa ei tavallinen. Ldytyy jotenkin runsaasti Vokkolan ryytimaassa> : 
Enw. — Kon. Dvorets (Sahlbergj: Xorrl On. 

Om. upptages harifran Mela Kasv. V; mahanda afses dock Kon. 

On.»]. 

Med undantag af Hollmens uppg. fran Abo gifva de ofriga uppg. 
mer eller mindre tydligt vid handen, att arten endast bor betraktas sasom 
forvildad eller eljest tillfallig. Pastinaea sativa upptogs i Herb. Mus. Fenn. 
[ed. I] bland vilda vaxter, ehuru betecknad sasom »efferata>, men upp- 
raknas i Herb. Mus. Fenn. II p. IX not bland dem, hvilka uteslutits sa- 
som tillfalliga eller forvildade. 

I afseende a artens odling tar jag framst hanvisa till Elfv. Ant. p. 
97, jfr bl. a. Rein p. 83 och Elfv. Kult. p. 114, dar den omnamnes fran 
Rovaniemi och Kittila. Utofver det ofvan meddelade ma ytterligare fol- 
jande tillaggas om Pastinaea. —Ob. [Uleaborg^ rotterna bli smala och 
greniga: Jul. p. 20. [Fran svenska sidan namnes: Haaparanta »korta» godt 
resultat, ?>langa^ medelgodt, Pajala osakert : Birg. p. 59. — L. e n t. Enon 
tekiainen prastgard flere ars forsok [hafva utfallit] skaligen val : Fellm. 
Anteckn. Ill p. 503.] —Li. Toivoniemi [odlad] pa kail jord med stor 
framgang: Nordling p. 307, jfr 1. c. p. 315 och Elfv. Ant. p. 23. 

Uppgifter om odlingen har jag dessutom antecknat: Medd. XX \ 
p. 12, A. L. Backm. Fl. p. 26, Turistfor. arsbok 1902 p. 80 och F. Tradg. 
1909 p. 126 o. 127 'Ob. Ylitornio], Fellm. Anteckn. Ill p. 646 [L k. 
Kemijarvi]. 



200 Heracleum villosum. 

Heraeleum villosum Fisch. 

Semel a pud nos easu tectum est. In Fennia australi raro eolitur (nomine 
H. g ig a n t e 11 »/ Fisch.) 

Forvild. r S. : Brenn. Flor. — N y 1. En glattare, i Sibbo funnen 
form af denna vaxt fdrevisades af Brenner (Prot. 7, X, 1871): Not. XIII 
p. 463. Sakert var arten darstades odlad eller forvildad, sasom afven fram- 
gar af Brenners senare uppg. i Brenn. Flor.; vaxtens storlek 3 m [»om- 
kring 10 fot>] talar afven darfor. Exemplaret fran Sibbo Salpar ! kallas af 
Brenner t 3 subvillosum DC. Lindberg har granskat exemplaret, men ar ej 
saker pa bestamningen. 

Enl. benaget meddelande af Lindberg ar H. giganteum Fisch. iden- 
tisk med H. villosum: Lindb. comm. Angaende H. giganteum namnes : 
»vilj. joskus koristuskasvina> : Mela Kasv. V. — Saelan namner, att han ej 
sett den odlad annorstades an i Nyl. och Ab. : Seel. aim. I Sat. Karkku 
Linnais har arten sasom planterad fortlefvat flere ar, men ej blommat, 
hvarfore jag ej kunnat granska bestamningen; den rekvirerades under 
namnet H. giganteum. 

Heracleuin sibiricum L. 

/// Fennia ovientali frequenter vel frequentissime inveni- 
tur et usque in Lapponiam (saltern ad 67*) progreditur : in 
parte occidentali tantum ad 64° 10' ad septentrionem versus 
procedit et multis plagis inprimis in interiore parte raro vel 
deest., in aliis provinciis passim — satis frequenter oceurrit. 

Till.; Till. Icon. 83 [male depictum]; Kalm; »pa skuggrika 
stallen pa oarne i skaren till myckenhet» : Hell. p. 6 nomine H. 
sphondylium L.; in pratis nemorosis Finl. australis et medialis 
st fq : Prytz ; in pratis, locis umbrosis et agris per Kareliam meri- 
dionalem, Nylandiam, Alandiam, Tavastiam, Satacundam provin- 
ciamque Aboensem: Wirz. pi. off., ut superior nomine H. 
Sphondylium; var. angustifolium per omnes Fenniae regiones 
ad agros etc., latifolium cum praecedente specie [Cenolophium 
Fisrheri] ad Mare album: Spic. 1 p. 17; maxima pars Fenn. : 
Fries, cfr 1. c. p. 181; Scand.: Nym. Consp. p. 290; Fenn. 
(deest in Lapp. exc. max. or. ross., sed adest in Bottnia): 
Nym. Suppl. p. 139, vide etiam Lindr. Verz. p. 21 et sub var. 
sphondylio. 

Al. p: Bergstr. ; st fq : Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; st 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. '20\ 

fq in par. Brando et Kuralinge : Bergr., vide etiam Liro Ured. 
p 299. — Ab. p: Zett. & Br.; p (- st fq): Arrh. Ann.; Kuusto 
ad ruinas arcis st cp: Ssel. ann.; st fq in par. Inio, in par. 
(iustafs et Tofsala non adnotatum: Bergr.; p: A. Nyl.; Pojo 
His.; Bromarf Kansjiirvi, Soderstrand: Sand.; Vihti (p): Printz 
iVihti] st r in pagis, Palojarvi, Ridal, Nummela, Vanhala: Flimk; 
Mietois et in vicinitate templi par. Mynamaki [»Pt»| st fq, in 
aliis plagis p, st r aut deficiens, enum. : Caj. Kasvist., quern I. 
inspicias; [Nystad]: Sod.; Sel. et Weeks, non coram. - Nyl. 
p in oppido Ekenas: Hayr.; circa Fagervik p, Karis ad Rejbole: 
His.; st r, »ad Somas in nemoribus forma eximie latifolia» : 
W. Nyl.; Helsingfors insula Sumparn 1876: Ssel. ann.; Thusby 
r: Astr. & H.; p ex. gr. in Borga, Elimaki et Pyttis: Ssel. 0. 
Nyl.; ad oppidum Borga et ad amnem Svarta, Elimaki, Ratula, 
Lovisa: Seel, ann.; Stenr. non comm. — Ka. Kymmene: Sa^l. 
0. Nyl.; st r in vicinitate fluvii Vuoksi, Kaukola Jarvenpaa, 
Raisala in vicinitate templi: Linden, cfr 1. c. p. 128; Viborg: 
Larssen!; Brenn. et Blom non comm. — Ik. fq: Malmb.; fq 
in tota Ingria: Meinsh. p. 139]. 

Sat. fq: Malmgr. ; r et st pc, in oppido Bjorneborg 1901. 
Pihlava 1907 (Hjordis Rosenlew per Fontell), Rafso 1901 (V. Jakobs- 
son) in ruderatis »afstjalpningsplatser»] et saburra: Hayr. 
Bjorneb.; p (— st r): Hjelt. — T a. Luopiois prope templum, 
Kantola, Pohja etc.: Leop.; st fq: Tikk. et Asp. & Th.; p: 
Norrl. s. 6. Tav.; Lahtis: Sael. ann.; Sysma complur. loc. enum.: 
Unon.; (st fq): Bonsd.; Wainio Tav. or. et Borg Tiet. non comm. 

S a. Villmanstrand: Simming!; prope oppidum Villmanstrand 
in ruderatis et ad vias cp, ad Parkkarila in pascuis, Ruokolaks 
Vuoksenniska, in oppido Nyslott: Ssel. herb.; r | Ruokolaks' 
LItula, Rasila: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. ; (st r) in vicinitate lac. 
Ladoga, Kaukola Rami, Hiitola Vavoja: Linden; [Parikkala] (r) 
Surumaki: Hann.; p: Hjelt. — Kol. in reg. silv. etaren. observatum 
in pagis et eorum viciniis: Elfv. 

O a. fq inprimis in Vasa: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. 

T b. non adnotatum. S b. Leppavirta Leppiisalo ad prae- 
dium Koponen cp: Enw., vide ceterum infra. Kb. Tohma- 
jarvi Vartsila: Hjelt; Liperi r Harjula unicum spec: Eur. & H.!; 



2U2 Heracleura sibiricum. 

in parte maxime australi par. Repola ad Kiimovaara et orien- 
tem versus a lacu Lieksa ad Vuosiniemi et ad Tsholka, ubi 
cp: Wainio Kasv. Kon. f q — fqq per omne territorium in 

collibus et clivis duris, praesertim iuxta pagos st cp, interdum 
etiam in nemoribus, ad Dvorets in saxosis ad vias cet. atque 
in deustis cpp: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 40. 

m. p: Hellstr. ; r Soini Laasola plantae solitariae, Alajarvi 
praedium Iiru [ad ripam orientalem lacus Iirujarvi! cp in colle 
herbido [»angsbacke»j, Mankijarvi, Orava, extra territorium etiam 
Soini Pahkamaki, Lappajarvi ad praediolum Vakkara ad viam 
versus Kortesjarvi (Nystrom) et Esse Hjulfors: A. L. Backm. Fl. ; 
Tenn. non coram. — Ok. Kajana: Eberh. et Lackstrom!, cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 136; Sotkamo Sopala, Kajana ad Koivu- 
koski: Must., cfr Brenn. Obs., ubi rr esse dicitur, vide etiam 
infra. — Kp. fq et cp: Sahib. Bidr.; fq, inprimis in parte 
austro-occidentali in omnibus pagis adnotatum, enum.: Bergr. 
Ant.; enum.: Beket. p. 567; [Solovetsk: Selin!, cfr N. I. Fellm.;] 
Wainio Kasv. vide sub K b. 

Kk. Keret: F. Nylander!, vide etiam Beket. p. 567; ad 
Maris albi oram occidentalem foliis angustioribus 1. latioribus 
legitur: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXI not. et XXVI; Kouta: Mela 
herb.; Sonostrow, Knjasha et in promuntorio inter Knjasha et 
Kouta: Mela PL; Fedosersk prope Kantalaks: Broth. Wand. p. 
4; Wainio Kasv. et Bergr. Ant. non ex hac parte comm. 

Lim. Kantalaks: N. I. Fellm. p. 30, vide ceterum sub 
Kk.; Kantalaks et in ruderatis et in marginibus agrorum, Umba: 
Mela PI.; Umba in devexis herbidis: Kihlman! — Lv. Kuusreka, 
Kaskarantsa et Tetrina : Mela PI. ; ad promuntorium Kenovers- 
kij inter Pjalitsa et Tshapoma : Kihlman! — Lp. Tshapoma et 
Ponoj: Mela PI.; ad ostium flum. Ponoj: Kihlman!, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 136, vide etiam Knabe Pfl. p. 280 et ceterum 
sub H. arctico. — Lt. vide infra. 

1 afseende a nomenklaturen etc. se under H. sphondylium p. 204. 
S b. Uppgifve8 forekomma »hier und da>: Knabe p. 21; uppgiften 

behofver bekraftas. Kuopio gardsplan: Bndden ; arten torde bar bora be 
traktas sasom tillfallig. — Ok. [Kianta] »loydetty Suomussalmen Vnokin 
kylasta Kuivajarven torpparin pientarelta yksi kappale. »Kylassa> asuu 
venajankarjalaisia, jotka knuluvat kunnallisessa snhteessa Suomussalmeen»: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 203 

Kyyhk. ! Tillagget synes mig tyda pa en tillfallig forekomst. -- Lv. Njam 
ineljok [i denna proving?] >hautes de 1 m 70 cm» : Eabot Ch., Explorations 
daDS la Laponie Russe (Bull, de la Soc. de Geograpbie sept. ser. Tom X . 
Paris 1S89. Kihlrn. misstanker, att harmed afses Archangelica officinalis. 
— Lt. Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 11. Da fyndorten ar alldelee isole- 
rad, torde det bora undersokas, om artens upptradande har mojligen varit 
tillfalligt. — Lm. Oposovo: Beket. p. 567. Huruvida uppg. afser stallet 
med detta namn i Lm., synes mig nagot osakert; afven i ofrigt torde 
nppg. krafva bekriiftelse. 

Till atskillnad fran var. angustifolium Jacq. kallar Mela Kasv. p. 66 
den vanl. formen var. mdgare. Angaende f. latifolium se Spic. afvensom 
under N y 1. (och Kk.). Denna form tyckes ej hafva blifvit sarskild at' 
senare rlorister. 

Heracleum sibiricura f. angustifolia (Jacq.) l ). 

Inter formam typicam raro vel rarissime occurrit. 

Al. r: Bergstr. ; [Foglo] Degerby: Bergstr. Beskr. ; Sund 
Sundby et Finstrom Godby : Arrh. & K. ; Sund prope templum: 
A. Tigerstedt ! 

Kol. Petrosavodsk : Simming! 

Kon. Sennoguba in margine agri: Lindroth & Cajander! 

Lim. insula Polaschka prope Kantalaks cum (f.) latifolia 
erescens : N. I. Fellman ! ; ad pag. Umba in graminosis herbidis 
una cum typo: Kihlman! 

I enlighet med Neuman p. 240—241 m. fl. har jag kallat denna 
form H. sibiricum var. [eller snarare f.] angustifolium och betraktat H. 
elegans Jacq. sasom en form af H. * australe. 

Af utbredningen m. m. f ram gar, att var. angustifolium [F. Nyl.] i 
Spic. I p. 17 ej ar identisk med denna form, ehuru Brenn. Obs. anfor 
den utan reservation ; se f . o. afven Brenn. Flor. 

Formen uppraknas afven fran Kton. och Kpor. : Mela Kasv. V un- 
der namn af H. spkondylium * sibiricum f. angustifolia. 

Heracleum sphondylium L. 

In saburra etc. imprimis in Wennia australi rum occurrit. 
Ab. inom planteringen a kyrkotorget i Abo stad (C. J. Arrh.): Zett. 
A: Br. 2 ), exemplar pa samma stalle taget af Hollmen ! ; detta afses med 
Abo adventicium» : Herb. Mus. Fenn. II p. 136. — Nyl. Perno Lassdal bar- 



v ) H. sibiricum var. elegans (Jacq.): Herb. Mus. Fenn. II p. 67. 
2 ) Under namn af H. sibiricum var. australe Hartm. 



204 Heraclenm sphondylium. 

lastplats 1903 : G. v. Frenekell ! — Sat. Bjorneborg Rafso pa barlastplats 
(1901): Ssel. herb. 

Ett exemplar fran A 1. Finstrom Ernnas angen norr om bron : E. 
Eriksori ! narmar sig afven till denna form. Likasa tror jag mig i Oa. 
Wasa sett ett exemplar, som star nara densamma. 

Sasom framgar af det ofvanstaende, anvanda Kalm, Hell., Prytz och 
Wirz. pi. off. namnet H. sphondylium for den form, som har of van kallats 
H. sibirieum, hvarfore Led. II p. 322 upptager H. sphondylium fran Fin- 
land och H. sibirieum endast fran Lapponia (Schrenk pi. exs.): 1. c. p. 321, 
jfr afven Wied. & VV. p. 167. Neurnan p. 240 och Mela Kasv. V betrakta 
daremot H. sphondylium (eller sasom Neuman skrifver namnet H. upon- 
dylium) sasom en kollektiv art, hvaraf * sibirieum L. och * austraie Hartm. 
aro underarter. I Hartm. p. 144 framhalles, att bagge formerna icke 
kunna skiljas sasom arter, och att namnet H. sphondylium L. ej kan vin- 
diceras at den sydliga formen i Sverige, jfr redan Fries p. 181. — Sakert 
ar, att de aldre forf. hos oss torde afse samma form, som af flertalet 
hnska botanister kallats H. sibirieum, hvarfore jag anfort deras uppg. 
under denna. Endast Lindb. Enum. och efter honom Hayr., Kyyhk. och 
A. L. Backm. Fl. anvanda benamningen H. sphondylium * sibirieum. 

Heraeleum arcticum Rupr. 

Ui ait N. I. Fellman, ah H. sibirico non potest internosci. 

Lp. Ponoj (Schrenk): Fl. Samoj. p. 37, dar vaxten beskrifves sasom 
en ny art, jfr Trautv. Incr. p. 341. Afven i Nym. Consp. p. 290 upptages 
den, ehuru med?, sasom en sarskild art. N. I. Fellman, som vid Ponoj 
sett exemplar af denna form, hvilka alldeles ofverensstamma med original- 
exemplaren och beskrifningen, haller fOre, att H. arcticum ej kan skiljas 
fran H. sibirieum. For min del far jag endast hanvisa till N. I. Fellmans 
framstallning p. 29 — 30. 

Foeniculum officinale All. 

/// Fenuiu nunc saltern raro vel rarissime colitur. 

Fenkol odlas ytterst sallan af herreman sasom en kuriositet anda 
upp till Nykarleby ; Elfv. Ant. p. 97 under namn af F. capHlaceum [Gilib.], 
jfr Brenn. Flor., Ale. Ill, Mela Kasv. V. — Arten upptogs redan af Till., 
liksom Till. Icon. 86 (F. sativum i O. Hjelt Nat.). Sannolikt var dess 
odling tidigare af relativt taget storre betydelse an i vara dagar. — Exem- 
plar foreligga i H. M. F. fran N y 1. Helsingfors Eodbergen afstjalpnings- 
plats : Brenner! 

Silaus pratensis Bess. 
Per errorem apud nos indicatus est. 

»In pratis uliginosis Nylandiae rr (af Forselles)* : Prytz under namn 
af Peucedanum Silaus, jfr Spic. I p. 16, Led. II p. 287 och Wirz. pi. off. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 85, N:o 1. 205 

under nainn af Onidium Si/am Spreng. ; »en umbellat, 80m af inhemska 
blott kan jamforas med en ytterst frodig Silaus pratensis* fran Kk. Keret: 
F. Nyl. Utdr. p. 191 ; >legi ad litora glareosa Maris albi ex. gr. ad Gridimi, 
Plaveschnaja guba etc.» : Spic. I p. 17; sodra Finl. : Fries; Finl. : Nym. 
Syll. p. 154; »von Finnland durch d. russ. Ostseeprovinzen» (Patze, Meyer 
u. Elkan): Wied. £ W. p. 162, jfr afven 1. c. p. 163 o. XC. F. Nylander 
ejalf hanfor i Spic. II p. 6 formen fran Hvita hafvet till Cenolophiui» 
Fisckeri Kocb * lapponicum F. Nyl. Formen fran Nyland ater formodar 
ban hora till Onidium renosum Kocb, som forekommer vid Petersburg. 
Sakert ar, att niigon nyare uppgift om Silaus pratemis ej foreligger. 



Haloscias seoticum (L.) Fr. 

Ad litora Maris glacialis et albi plerumque saltern 
frequenter provenit. 

Maxima pars Lapp.: Fries; a Mari albo usque ad Ore- 
sund: Fries p. 181; Lapp, or.: Nym. Consp. p. 293; Lapp. fenn. 
max. bor. (Inar. Kol.[aensis]), Fenn. bor. or. (Kp.): Nym. Suppl. 
p. 140, vide etiam DC. Prodr. IV p. 157 et Led. II p. 286. 

Kp. haud infrequens ad litora Maris albi: Sahib. Bidr. ; 
Soroka! [et Solovetsk!]: Selin; [in insula Anserskij ostroff: Beket. 
p. 566;] secundum oram arenosam Maris albi, [insula Solovetsk]: 
Kusn. p. 117; in reg. litorali fq in litoribus, [Solovetsk! st fq 
in litoribus] : Bergr. Ant. !, vide etiam infra. 

Kk. Sonostrow et Knjasha: Mela PI., vide ceterum sub 
Kp. et Lapp. ross. 

L i. ad litora exteriora maris Nordlandiae et Finmarkiarum 
p fq: Wahlenb. p. 72, cfr 1. c. p. XVII; ad mare septentrionale 
per . . . Finmarkiam usque ad fines Bossiae ubique: Wahlenb. 
Fl. Suec. p. 181; in litore Maris glacialis ad Kongas: Wainio 
Not, cfr 1. c. p. 20; Soholmen, Beppen, Karlbunden, Bugonses, 
Nyborg!]: Arrh. ant.; Varangria australis enum. ex 6 locis: 
Norm. Fl. Spec. p. 514; Var. austr. Kirkenas! et Jakobs elf!: 
Fontell, vide etiam Blytt p. 872, Hartm. p. 149 etc. 

Lapp. ross. ad litora maris haud infrequens: Fellm. Ind.; 
ad litora sinus Kola! et Maris glacialis usque ad ostium fluminis 
Ponoj, ut etiam ad oram occidentalem Maris albi fq: N. I. Fellm.; 
etiam in Lv. ex gr. Kusomen ad ostium flum. Varsuga: Kihl- 



•206 Haloseias scoticum. 

man!; spec, in H. M. F. nunc etiam adsunt e Lim., Lp., Lt. 
et Lm.; enum.: Beket. p. 566, vide infra, vide etiam Broth. 
[Jtdr. p. 132, Knabe Pfl. p. 281, Broth. Wand. p. 4 et 13 et 
infra; in Mela PI. e multis locis enumeratur ex. gr. Kuusreka, 

Sosnovets et Devjatoi. 

Kp. Angaende forekouisten harstades namnes: Antraffas redan vid 
pass 4 km [»verst>] fran Kemi vid buktene strander: Bergr. Ant. — Ob. 
r kivinen merenranta ja merensaari Hailuoto [»9 Kivin. M. Merens. Hai- 
luoto»]: Leiv. under namn af [Agustieum scoticum. Ehuru sakra data 
ova artens forefintlighet i vart flora-omrade endast foreligga fran Hvita 
hafvets och Ishafvets strander, har jag dock ej velat alldeles utesluta 
uppg., utan upptager den sasom manande till vidare undersokningar ; det 
bor dock framhallas, att senare namnes: »on arveltu loytyneen Hailuodossa, 
vaan ei liene uskottava* : Leiv. putk. — Lt. vid floderna Tuloma och Kola: 
Beket. p. 066 i ofvers. Det forefaller mindre sannolikt, att Haloseias 
skulle forekomma vid floderna i det inre af landet. Ingen annan exkurrent 
har heller anmarkt den darstades, om afven arten, enl. Bergr. Ant., au- 
traffas nagot hogre upp fran hafsstranderna. — Arten forekommer afven i 
Kpor. : Mela Kasv. V. 

Conioselinum tataricum Fisch. 

Ad litora Maris glacialis frequenter prooenit; ad me- 
ridiem versus frequentia minuitur, sed ad Mare album satis 
frequenter occurrere videtur ; quamvis raro in vicinitate lacus 
Onega et ad flumen Srir et in Fennia maxime austro-orienta/i 
(Isthmo karelieo) occurrit, ubi usque ad 60° 40' ad meridiem 
versus deseendit. 

Ad litora Maris glacialis et albi fq: Spic. II p. 6, ubi 
descriptio 1 ); Lapp. bor. or.: Fries nomine Haloseias Gmelini; 
Lapp. or. Finm.: Nym. Consp. p. 293 '); Fenn. or. tota: Nym. 
Suppl. p. 140 ! ), vide etiam Led. II p. 290 l ) et Lindb. Pfl. p. 14. 

I k. [Sakkola] infra pag. Monko in fruticeto ad ripam 
australem lacus Suvanto cp cum Festuca gigantea, Aconito et 
Rumice crispo: Lindberg in Medd. XXIV p. 82 x )!, cum intra 
lines civiles Fenniae primum est adnotatum; [fq in regione 
litorali, locis ab hac magis distantibus st pc : Meinsh. p. 136 
nomine Ligusticum Gmelini Cham. & Schl.]. 

'J Nomine Conioselimtm Fiseheri Wimm. & Grab. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, No 1. '207 

Kol. ad flumen Svir [fere a Bovskoja] ad Nikola et a 
Vakrutschej ad Knjastora [?] haud procul ab ostio, etiam ad 
Ivina!, Kuschlega et Petrosavodsk: Caj.; »prope Petrosavodsk 
in betuleto iuniori saxoso et ad marginem eiusdem speeimina 
us(|ue 1,5 m !»5- pedalia>] legb : Norrl. On.!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 136; in silva betulina iuveni circa fluvium Loso- 
sinka ad Petrosavodsk : Giinth. p. 39. 

Kon. rr Unitsa (Simming!): Norrl. On.; Suoju: Caj. 

Kp. tantum ad litus Maris albi ad Shuja [»Tschuja»]: 
Sahib. Bidr. et Dagb.; in reg. litorali fq — st fq in litoribus 
inprimis pratensibus taeniarum, in pratis herbidis secundum 
amnem Shuja!, Tuhkakoski! in colle herbido et ad catarrhactam 
Matkatsh, [Solovetsk st fq inprimis in litoribus]: Bergr. Ant., 
cfr Medd. XXI p. 21, ubi r iin tota Kp.j inveniri indicatur. 
spec, etiam e Kemi »Gorelloi ostrow!», vide etiam supra et 

o 

cfr Angstr. p. 51. 

Kk. Keret: F. Nylander!, cfr N. I. Fellm. p. XXV 1 ); 
Knjasha: N. I. Fellman!; Sonostrow, Knjasha et in promuntorio 
inter Knjasha et Kouta: Mela PI. 2 ); Fedosersk: Broth. Wand. 

o 

p. 4 1 ), vide ceterum Angstr. p. 51 et sub Lapp. ross. 

[Li. complur. loc. circa sinum Varangricum : Th. Fries p. 
183 nomine C. Gmelini, cfr Blytt p. 874 eodem nomine, Norm. 
Fl. Spec. p. 514 et Hartm. p. 148; Skibegard— Nyborg: Arrh. 
ant.; Wainio Not. non comm. e Kongas.] 

Lapp. ross. ad litora Maris glacialis arenosa et albi orae 
occidentalis fq, etiam ad sinum Kola: N. I. Fellm. l ), cfr 1. c. 
p. XXXIV 1 ) et Beket. p. 566 1 ); Tshapoma: Mela herb.; Tsha- 
vanga: Kihlman!; Marjok ad ripam: Palmen!; etiam multa alia 
in H. M. F. adsunt spec, lit in omnibus huius territorii pro- 
vinces lectum sit, vide ceterum Broth. Utdr. p. 132 2 ), Broth, 
exk. p. 77 2 ), Knabe Pfl. p. 280 nomine C. Gmelini, Broth. 
Wand. p. 15 l ) etc.; etiam in Mela PI. 2 ) e multis locis enu- 
merator. 

Med undantag af nagra af de allra nyaste forf. anvanda endast 
Norrl. On. och Hartm. namnet C. tataricum. — Enl. N. I. Fellm. skulle 



x ) Nomine Conioselinum Fischeri Wimm. & Grab. 
- Nomine Selinum Gmelini [de Bray], 



208 Conioselinum tatarieum. 

var form motsvara Conioselinum univittatum Turcz., hvilken han dock, 
liksom afven Led., betraktar blott sasom synonym till C. Fischeri. I Herb. 
Mus. Fenn. [ed. I.] kallas arten Selinum tatarieum (Fisch.). 

Lapp. ross. N. 1. Fellm. hanfor uppgiften i Fellm. Ind. aug. Thys- 
seli[n]um (= Peueedanum) palustre till denna art. Nym. Consp. p. 293 
anmarker, att ex. i N. I. Fellm. PI. arct. N:o 114 ar en >pl. depauperata». 

Arten hOr till dem, som aro sarskildt utmarkande for omradet pa 
ryska sidan om den .1. c. foreslagna naturalhistoriska gransen: Cajander i 
Medd. XXVI p. 178, jfr 1. c. p. 182. Den upptages afven for Kpor.: 
Mela Kasv. V. 

Af Conioselinum tatarieum upptager Mela formerna denselobaium 
Mela och angustifolium Mela : Mela Kasv. ; den senare afser emellertid den 
da annu icke hos oss sarskilda C. cenotophiotdes Turcz., se Mela Kasv. V. 

Conioselinum cenolophioides Turcz. 

Quod his demum arm is apud nos rite distinetum est, 
distributio vix cert a sit. Quantum scimus, in Fennia et 
Lapponia orientali rarissime occurrit. 

De distributione vide Medd. XXVII p. 64-65, cfr I. c. p. 
134 et Lindb. Pfl. p. 12; in Nym. Consp. non comm. 

Kp. in litore marino extra Shuja: Bergroth & Lindroth! 
nomine C. tatarieum [(. dissecta}. 

Kk. Kouta: Malmberg! nomine Selinum Gmelini Bray. 

Lt. Kildin: Schrenk ex Trautvetter, vide infra. 

Ehuru Melas exemplar redan ar insamladt 1870, var det fbrst H. 
Lindberg, som 2, II, 1901 papekade, att det tillhorde den tidigare hos oss 
icke sarskilda C. cenolophioides, se Medd. XXVII p. 64— 65 och jfr L. Y. 
1901 p. 41-42 afvensom Bot. Not. 1901 p. 128. Angaende forekomsten i 
Lt. namnes: »Planta . . . omnino congrua, aeque ac cum specimine 
Schrenckiano in insula Kildjin collecto (sub nom. C. Fischeri v. tenuifoliae) 
Trautvetter in sched.»: Lindberg i Medd. XXVII p. 65. 

Det fortjanar framhallas, att bade Mela och Bergroth sarskilde 
denna vaxt fran C. tatarieum (sasom f. angustifolia el. dissecta); da nu Mela 
betecknar den sasom rr [>yh»], och Bergroth upptager den endast fran 
en lokal, torde arten forekomma synnerligen sallsynt inom floraomradet. 

Cnidium venosum (Hoffm.) Koch. 

Ad fines orientates raro aut rarissime tectum est. 
In territorio Fennoscandiae orientalis tantum rarissime in 
parte australi Kareliae rossicae crescit: Schedae p. 93. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 209 

[Ik. p in territorio, saepe cpp: Meinsh. p. 136 *).] 

[Kol. vel Ksv. ad flumen Svir inter Rovskoje [quamvis 
non hoc loco] et Nikola, etiam ad Ivina!: Caj. 1 ), spec, etiam 
ad Nikola Ostretshina in prato ripario leg. Cajander & Lindroth!, 
cfr Cajander in (Diar. 5, XI, 1898) Medd. XXV p. 26 '), 1. c. 
p. 98 x ), L. Y. 1898 p. 192 '), Bot. Not. 1898 p. 284 *), Lindr. 
Umb. p. 105 et 162 1 ), Liro Ured. p. 305 et 568, vide etiam infra. 

Kton. in ripa fluminis Vodla ad pag. Kukulinskaja: Ca- 
jander & Lindroth! 

Emedan arten ar iakttagen i Ksv., uppraknar Cajander i Medd. 
XXVI p. 183 densamma bland arter, som aro frammande for Finlands flora. 

Angaende F. Nylanders formodan, att Cnidium venosum for lange- 
sedan skulle hafva blifvit funnen i Nyl,, se ofvan p. 205. Tills vidare 
foreligger ingen nyare uppgift harom. I Medd. XXV p. 26 omnamner 
Cajander, att arten ar sallsynt vid Ivina, men forekommer talrikare [»enem- 
man»] vid Ostretshina Nikola. 

N:o 304 i PI. Finl. exs. ar insamlad »in prato humido prope pag. 
Nikola. 16, VII, 1898 af Lindroth & Cajander. 

I afseende a artens allmanua utbredning se Nym. Consp. p. 293. 

Cenolophium Fischeri Koch. 

Ad litora Maris albi et sinus Kantalaks r*arius inve- 
nitur; ad sepientrionem versus usque ad 66° 44' procedit. 

Ad litora Maris albi occidentalis et borealis (fq), Keret, 
Kantalaks etc.: Spic. II p. 5 et 6, cfr Angstr. p. 51 et Fries 
p. 180; Fenn. bor. or. et Lapp. bor. or.: Fries; Fenn. bor. or : 
Nym. Suppl. p. 140, vide etiam Cajander in Medd. XXVI p. 181, 
Lindb. Pfl. p 14 et infra. 

Kp. tantum ad litus Maris albi ad Shuja [»Tschuja»]: 
Sahib. Bidr. ! et Dagb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136 et vide 
infra; [Solovetsk: Selin!, cfr N. I. Fellm. et Enwald & Knabe!; 
Solovetsk fq et cp in litoribus: Bergr. Ant., cfr Medd. XXIII p. 37]. 

Kk. Keret: F. Nylander!, cfr N. I. Fellm. et vide Angstr. 
p. 51; Sonostrow: Mela PL; Kouta: Sahlberg in herb. lye. n.; 
Fedosersk: Broth. Wand. p. 4. 



') Nomine Sclininn linearc Schum. 
Typis Impr. "|, 1910. 14 



210 Cenolophiurn Fischeri. 

Lim. ad litora sinus Kantalaks inter Keret et Umba p 
rarior: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXIV et XXV, Beket. p. 566 
et Broth. Utdr. p. 132; Porjeguba: Selin! et Mela PI.; Umba 
(66° 44') in litore arenoso: Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II 

p. 136. 

Enl. Spic. II p. 6 hor deu nordiska formen af Silaus pratensis i 
Spic. I p. 16 och sakert afven den umbellat, som omnamnes i F. Nyl. 
Utdr. p. 191, till denna art. Pa samma stalle forsakrar Nylander, att den 
lappska formen ar val skild fran den ryska och beskrifver den under 
narnn af C. Fischeri * lapponicum. Denna olikhet fornekas, sasom det 
synes pa goda skal, af N. I. Fellm.; arten kallas emellertid i Herb. Mus. 
Fenn. [ed. I] G. lapponicum Nyl., jfr Trautv. Incr. p. 330, Nym. Consp. 
p. 294 och Nym. Suppl. p. 140, dar namnet dock eiidast upptages sasom 
synonym. — Kp. Bergroth sokte 1894 forgafves arten pa den af Sahlberg 
angifna lokalen (sma grasholmar vid Shuja as mynning): Bergr. Ant. 

Arten uppraknas bland dem, som stiillvis aro allmanna i Onegas 
floddal: Cajander i Medd. XXVI p. 181 och upptages fran Kpor. : Mela 
Kasv. V. 

Libanotis montana Crantz. 

In Fennia maxime austro-occidentali usque ad 60^ 30' 
ad septentrionem et 40° long, ad orientem versus rarior 
occurrir. 

Till.; Kalm; in coliibus pratorum p: Prytz nomine Atha- 
manta Libanotis; Fenn. mend, occ: Fries; Fenn. mer.-occ. : 
Nym. Consp. p. 295. vide etiam DC. Prodr. IV p. 150 et Led. 
II p. 279. 

A 1. (rr): Bergstr., cfr 1. c. p. 7; r [Finstrom] Basto et [Geta] 
Bolstaholm: Bergstr. Beskr. ; Geta Ostergeta et Graggnas: Hult 
ann.; p fq ex. gr. Eckero in pago ad templum: Hult coll.; 
p — st r Saltvik Germundo, Finstrom fq in tumulis gentiliciis 
[»attehogarne»] ad Godby!, Lemland prope templum: Arrh. & 
K.; Saltvik prope Qvarnbo, Finstrom Godby »attehogarne» : Ch. 
E. Boldt; Lemland ins. Jerso prope Mariehamn st cp 1891, 
Finstrom Godby in tumulis gentiliciis apricis cp 1891: Sael. 
herb.; in pag. Jomala: Laur. Fort.; Jomala Klinten: Br. Flor- 
strom!; Geta Bolstaholm 1886: E. Reuter; [Sund] st r in S6- 
derby et ad ruinas castelli Bomarsund pauca tantum specimina: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. X:o 1. 211 

Prim. p. 68; Sund prope templum: Bergr. comm.; Lemland 
Jerso 1902: Palmgr., vide etiam infra. — A b. r: Zett. & Br.; 
ad agros eorumque limites, qua itur ad Kathrinedal (!), Lill- 
Heikkila (Ann. ad Till.): Leche p. 26; Abo: Nikl.! et Zetterman!, 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 186; Abo Batterierna: E. G. Printz; 
Abo Ispois : Hollm. in dupl. !, cfr Lindr. Umb. p. 93, ubi errore 
typographico legitur llpois, Liro Ured. p. 310 et E. Reuter. 

Till. Icon. 87 enligt O. Hjelt Nat.; Fries ofvers. hanfor teckningen 
till Daunts earota. — A 1. Redan pa 1860-talet var arten kand fran atte 
hogarne vid Godby (C. J. Arrh.): Arrh. — Ik. Sakkola : elev Savander i 
dupl. I, jfr Desideratkat. p. 17; for min del anser jag troligt, att 
exemplaret ar taget i vastra Finland, Lindberg sa.2 icke arten pa Isthmus: 
Lindb. comm. — Sat. »in Sat. sup.»: Gadd Sat. p. 48; en hogst osaker, 
for att ej saga osannolik uppgift. — Ob. Uleaborg r: Jul. p. 276: sakert 
aHdelea vilseledande, jfr Brenn. Obs. 

Aethusa cynapium L. 

In Fennia australi (passim—) satis raro usque ad 61° 
10' invenitur, ullerius ad septentrionem versus interdum in 
saburra etc. oeeurrit. 

Kalm; in cultis (»fqq»): Prytz; chca Aboam: Wirz. pi. 
off.; Fenn. merid. : Fries; Eur. omn. exc. . . . Fenn. plur. : 
Nym. Consp. p. 297; Fenn. extra mer.-occ. vix adsit: Nym. 
Suppl. p. 142; in Finlandia australi (r vel) st r crescit, in parte 
occidentali Finlandiae mediae et septentrionalis tantum rr adven- 
ticium: Schedae p. 93, vide etiam DC. Prodr. IV p. 141 et 
Led. II p. 27o. 

Al. p: Bergstr.; Jomala in horto praedii sacellani, Geta 
Bolstaholm!: Arrh. & K.; Sund Kastelholm: Bergr. comm. — 

o 

A b. [Abo] (st fq): Zett. & Br.; spec, ex Aboa leg. S. Salmen- 
linna!, vide etiam infra; Lemo Bukkila st cp in horto: Hjelt; 
Nagu in coemeterio: A. Dahl!; Pargas r Gunnarsnas: Adl.; 
Pargas Lofsdal (0. M. Reuter): Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!; 
Bjiirno praed. Pojo: E. G. Printz; Pojo (»fq»): A. Nyl. ; Bromarf 
Rilaks: Sand.!; Vihti p: Printz, cfr Flinck, qui ipse non vidit; 
Mietois et Mynamaki in vicinitate templi [»Mt ja Pt»] p — st r 
inprimis in hortis et oleraceis: Caj. Kasvist. ; Nystad: Kl. Wahl- 



212 Aethusa cynapium. 

man!, vide etiam infra. — Nyl. in oppido Ekenas (fq) et pc — 
st cp, in par. Ekenas p — st fq: Hayr., vide infra; ad Fagervik 
p: His.!; Inga Svartback : Brenn. vaxlf. p. 78; [Kyrkslatt] Gun- 
narskulla in horto: Rosb. Kyrksl. p. 109; [Helsingfors] p: W. 
Nyl.; Helsingfors in hortis culinariis: Ssel. ann.; Sveaborg in 
cultis : Kihlman ! ; Borga : W. Grefberg in dupl. ! ; Borga Finby (Fast- 
berg): Ssel. ann.; Svartholm f. reducta: Aspelin! — K a. r Vi- 
borg: Fl. Kar., Larssen!, Malmb. et Zill. — Ik. Uusikirkko 
Sykiala Mustamaki in cultis ad stationem viae ferratae: 0. A. 
Grondahl!; [in tota Ingria p, non fq: Meinsh. p. 135]. 

Sat. Raumo: W. Wallenius ! ; r in oppido Bjorneborg (V. 
Jakobsson), Rafso in saburra pc 1901, Rafsd 1905 (A. Lindfors): 
Hayr. Bjorneb., ubi insequentes ex parte afferuntur; Nakkila: 
A. G. H.!; Ulfsby: Malin in herb. lye. n. ; Birkkala: A. Torn- 
gren in herb. lye. n.; Birkkala Kaarila [Carlsberg] in horlo: 
Th. Gronblom!, vide etiam Gadd Sat. p. 48. — Ta. Saaksmiiki 
Voipala: 0. Ticcander!, cfr Rosb. Utk. p. 220; [Tavastehus] p: 
Asp. & Th. ; Hattula Stjernsund: Sselan in dupl.!; Koski Palo- 
maa r: Leop. ann.; rr [Hollola] Laitiala in horto: Norrl. s. 6. 
Tav. ! ; Hollola Parinpelto: Wainio herb. 

A 1. och A b. Bergstr. upptager arten fran hela Aland och angran- 
sande skargard »A. B. C. D.» — A b. Arten ar vanlig i tradgardar i Abo : 
C. J. & A. Arrh. Den finnes afven fran Tenala Lappvik haran, barlast 
plats : K. Holniberg ! — Nyl. Har tillagges angaende fdrekomsten i 
Ekenas: Ett af de mest karaktaristiska ograsen i stadens tradgardar: Hayr. 
Borga: H. Stjernvall! — Sat. Kyro: Asp; en ganska osaker uppg. — 
Ta. Hauho: Herk. ; troligt, men behofver bekraftas. - K 1. Kronoborg: 
A. E. Olsoni in berb. lye. n. — O a. Gamla Wasa 2 exemplar 1881, sanno- 
likt tillfallig, eburn ymnig 1883: Hjelt!, jfr Ale. Ill och Lauren i Medd. 
XXII p. 43, dar det namnes, att arten >forekommer darstades troligen 
arligen>; [Wasa angkvarn] enstaka 1890: Lauren 1. c. p. 40; [Wasa hofratts- 
park] en liten individ med blommor och frukt 1884: 1. c. p. 42. Det bor 
framhallas, att Lauren ej upptager arten i Lanr. Vaxtf., hvarfore O a. i 
Herb. Mus Fenn. II p. 68 mabanda borde inneslutas inom parentes; 1. c. 
p. 13<i namnes: >(4amla Wasa, forsitan non persistens*. Arten upptages 
fran [Gamla] Wasa redan i Wirz. ann. — O m. Gamla Karleby barlast: 
Hellstr. p. 136. -Ob. Uleaborg pa barlast: Hougb. ! och S. W. Liljeblom! 
— »Forekommer arligen, men i sma exemplar och foga talrik pa barlast 
vid Uleaborg (sardeles Toppila) och Kemi ; i en tradgard antraffades dar- 
emot ett exemplar af ovanlig storlek, 1,2 m [»4 fot»] i okt. 1886 » : Zidb., 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 213 

jfr om denna m. fl uppg. Brenn. Obs. ; Uleaborgj (st fq) painolastilla 
Hietasaaren puolella [»5 P. PH»]: Leiv., jfr Leiv. Putk. ; pa barlastgrus i 
Simo vid Va?ankari samt i Kemi stad : Keckm.; Kemi : Enwald & Holl- 
men ! ; till forekomst a barlastplats banfor sig enligt all sannolikbet afven 
uppg. >Ostrobottnia (Nylander msc.)' : Led. II p. 270. 

N:o 303 i PI. Finl. exs». ar insainlad »A b. opp. Nystad in horto> : 
Holhnen ! 

Oenanthe phellaudrium Lam. 

In Fennia australi raro, sed nonnunquam copiose, usque 
ad 61° 20' ad septentrionem versus reperta est. 

Kalm; in lacubus et rivulis st r: Prytz ; »haud mihi late 
distributa apparuit, nee nisi in Fennia australi hucusque obvia 
fuit» : W. Nyl. Distr. ; Eur. omn. exc. . . . Fenn. p. d.: Nym. 
Consp. p. 297; Fenn. adest (extra Aland.) in mer. parcius: 
Nym. Suppl. p. 142, vide etiam DC. Prodr. IV p. 138 et infra. 

A 1. r: Bergstr. ; r Jomala ad praedium sacerdotis: Bergstr. 
Beskr.!, spec, ibidem leg. Arrh. & K. ! ; Jomala Ofverby: Laur. 
Fort. — Ik. r in Rautu ad Sumbula: Fl. Kar., cfr Malmb. ; ex 
eodem loco reportavit Lindberg!, cfr Medd. XXIV p. 83, ubi 
st pc inveniri indicator; Kakisalmi in ripis limosis stagni Parna- 
lampi: V. Jaaskelainen!, vide etiam Knorring p. 27; [in tota 
Ingria (fq): Meinsh. p. 135]. 

Sat. Kallfjard ! [in par. Norrmark], Euraaminne : Malmgr., 
spec, ex Euraaminne leg. Simming!; Euraaminne [»Eurajoki»] 
in Sinu bottnico ad ostium flum. Eurajoki: C. G. Bjorkenheim ! ; 
in amne Lappo: Kl. Wahlman!; in ostio fluminis Kumo st fq 

— f q et pc - epp, etiam fq in Hvittisbofjard in Norrmarks a: 
Hayr. Bjorneb., cfr 1. c. p. 19, 25, 26 et 43, Hayr. und. p. 27 
et vide infra, spec, e Bjorneborg Gasholmen prope »Kalafornien 

— Kl. Valamo: Europseus in Hjelt herb, et Oberg in herb. lye. 
n . — Koi. rr Sermaks in fossis limosis: Elfv. ! et Kihlm.; 
ad flumen Svir a Rovskoje usque ad Nikola!, etiam [ad fluvium 
lvina] ad Muuromi: Caj.; Salmis (Lungula): Chyd.. spec, lectum 
inter Kuronlaks et Lungula! [= Kl. in Herb. Mus. Fenn. ed. I]. 

Tillandz' Cicutaria afser troligen Oicida virosa, ehuru Leche och 
Wirzen fora den till Oenanthe, jfr O. Hjelt Forsok p. 219. »In aquis Btag- 
nantibus vel lente fluentibus, ut ad ostia amnium per totam australem 



I 



214 Oenanthe phellandrium. 

et rnediain Finlandiae partem. Indero, Uleaborg> : Wirz. pi. off. ; uppg. 
grundar sig delvis pa Julin och ar saledea oriktig i afseende a Ob. (ae 
liii gre fram); storata delen af Finl. : Fries ar afven oratt. — A b. I'ojo 
p: A. Nyl. ; antagligeu afses Peucedanum palustre, sorn saknaa i forteck- 
ningen. — Ik. Lumbula: Deaider.-tkat. p. 17; tryckfel i at. f. Sumbula eller 
egentligen Sumpula. — Sat. Kyro: Asp; en mycket osaker uppg. — Kon. 
Art*-n uppgifves vara inlamnad fran detta landskap af Poppius enl. Medd. 
XXIII p. 50. Del sterila exemplar fran Saoneshje Velikaja-guba, aom 
uppgiften afser, ar enligt Liudberg en f. submersa af Stum latifolium. 
Uppg. bor darfore utga. — Ob. >Sallaynt jamte Sium latifolium oeb Oe- 
nanthe fishdosa ; jag har hittills endaat funnit dem i Stadabacken vid ata- 
den» ; Jul. p. 277- Hela uppgiften ar fullkomligt falsk. Emellertid hvilar 
antagligen pa denaamma Ostrobottnia (Nylander msc.) : Led. II p. 269 lik- 
aom delvis Wirzena uppg., uppg. anforas bland oriktiga i Brenn. Oba. 
Angaende forekom.«ten i n- id v. delen af Sat. namnes : »Pa an[nu] 
djupare vatten [an Butomus] npptrader sed- rmera, blandad med manga 
andra vattenvaxter, den for denna vik [Kellahti eller Kallfjard bafsvik i 
Hvittisbofjard socken pa gran>en till ISorrmark] karaktariatiaka Oenanthe 
phellandrium vid kanten ;f atiomfAran, nagongang sa tatt, att den med 
sina grofva atjalkar ffirsvarar all batfart» : A. Wahlroos, Bidrag till kanne- 
dom om bafsstrandens forskjutning vid en del af Finlanda ve8tkuat, (Fen- 
nia XII X.o 9), Helaingfors 1896, p. 15. Senare skrifvea om denna vaxt: 
»Forekommer i n-dre delen at' deltat (ungefar fran Lotabre nedat) och i 
mynningaviken: at f q — fq och pc - cpp, meat at pc - at cp (cpp t. ex. 
vid Krootila och a Lyttakar mellan Alholnnnkari och faatlandaudden). Vanli- 
gen innanfor vattengraabeatanden pa 2— 1" dm djup ; igengroende adror och 
vikar, strandangar bland Agrostis alba, Heleocharis, Polyg. hydropiper m. fl. 
Hv. [Hvittisbofjard] fq Norrmarks-a, Pohjajoki m. fl. I aarna utanfor 
aafven med Sagittaria m. m.» : Hayr. Bjbrneb., dar afven foregaende upp- 
gifter anforas. 

Oenanthe fistulosa L. 

Per errorem apud nos indieata est. 

[Uleaborg] r i stadsbacken: Jul. p. 277, ae under Oc. phellandrium, 
och Jul. i V. Ak. H. p. 175, jfr Prytz, Wirz. pi. off. och Led. II p. 268. 
Friea anfor forekoinaten saaom oaaker, men F. Nyl. Spic. I p. 3 fornekar 
den pa det bestamdaate och uppvisar deaa orimlighet, jfr Brenn. Obs. 

Myrrhis odorata (L.) Scop. 

In hortis veteribus etc. Fenniae inprimis austro-occtdentahs efferata 
occurrit 

»Colitur hinc inde in hortia, praec. rusticorum, unde etiam extra 
aream geogr. . . . aubaponte occurrit>: Nym. Conap. p. 299;» vix indigena, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 215 

sed multis locis st cp per annos perdurans; specc. adsunt ex A I., A b., 
Sat., Ta., insuper e prow. N y 1. et S b. indicatur* : Herb. Mas. Fenn. 
II p. 136, jfr 1. c. p. IX not. (I ed. I ingar arten utan reservation bland 
vilda viixter). Forr odlad och anvand, numera forvildad i gamla trad- 
gardar i sodra och sydvastra Finland ; granspunkterna for dess utbred- 
ning aro Mantsala, Asikkala, Vesilahti : Elfv. Ant. p. 96, jfr afven Brenn. 
Flor., Mela Kasv. etc. 

A 1. r: Bergstr. ; flerst. forv., t. ex. Finstrom, Hammarland: Bergstr. 
Beskr. ; Lemlaud nara kyrkan : Hult aim. ; Jomala i en tradgard : R. 
Chvdenius ! ; st r Finstrom Godby, Jomala prastgard, Hammarland Skarp 
nato, prastgarden och Posta, ofverallt ursprungligen odlad: Arrh. & K. ; 
Finstrom Grelsby, vid Jomala prastgard: £. Reuter; >Hammarland 
Bovik, Finstrom kirkkotarhassa* (A. Kajava & Lindroth) : Lindr. Lisat. 
p. 8 och Liro Ured. p. 293, jfr Lindr. Uinb. p. 16. — A b. Abo [odl.?]: 
Moberg Nat. p. 127; Pargas: I. Ringbom !, jfr Zett. & Br.; Pargas rr 
trol. forv. Gunnarsnas: Adl.; Pargas Gunnarsnas Ostergard, uppenbar- 
ligen odlad som prydnadsvaxt i tradgarden under forra halften af 
1800-talet och nu upptradande dar i valdiga, frodiga massor, men ej spridd 
utom namnda omrade och gardsplauen invid detsamma: Arrh.; Bromarf 
Bredvik forvildad: Sand.; r »vid odlade stallen forv.» : Sel., ex. fran Lojo 
Jalansaari ! ; Lojo prastgardstradgarden : Hels. ; Lojo Kihila, Karis prast- 
gard : Hult herb.; Vihti Kourla (G F. af Hallstrom): Moberg Klim. II p. 
40; [Vihti] forvildad i Olkkala tradgarden: Flinck ; r [Vihti] >rikkaruohona 
Irjalan ja Olkkalan puutarhoissa» : V. E. Broth. — N y 1. Ekenas Danskog 
forvildad i tradgard: Hayr. ; Kyrkslatt Wohls tradgard forvildad : Brenner!; 
>Simonsberg'in talon puutarhassa Nurmijarven etelarannalla erinom. run- 
saasti*: Stenr. ; Helsingfors: Hult herb ; Ht-lsingfors forvildad i parken 
pa Lappviks udden : Sael. ann.; Thusby Lepola forv.: Astr. & H. ; Sibbo 
Eriksras: 8sel. ann.; Borga Gammelbacka park st cp: Gadol. ; Borga Karls- 
borg: W. Wahlbeck!; Mantsala: Elfv. Ant. p. 96. 

Sat. Raumo : W. Walleniusl; Tyrvaa Jaatsi, Tammerfors kyrko- 
garden, Vesilahti Laukko ! forv.: Hjelt. — T a. Saaksmaki r Rautu: Tikk. ; 
[Tavastehus] r >i narheten af apotekstradgarden afven vid Lahdentaka 
(O. Idestam)* : Asp. & Th. ; »vid Sarholm och Reivila [i Asikkala] trol. 
forvildad*: Norrl. s. o. Tav. ; tagen i Asikkala redan af Nikl.l 

S b. Leppavirta Vokkola tradgarden cpp: Enw. och Mela, som dock 
ej omnamner ymn'ghetsgraden. 

Arten uppraknas afven fran Ka. och m. : Mela Kasv. V; jag 
kanner ej, hvarjia dessa uppg. aro gruudade. 

I afseende a artens odling har j-<g endast antecknat, att den upp. 
raknas sasom odlad i O b. Uleaborg : Jul. p. 20 under namn af Seandix 
odorata ; dar uamnes dock ingenting om den mojliga framgang, med hvil- 
ken odlingen bedrifvits. 



216 Chaerophyllum Prescottii. 

Chaerophyllum Prescottii DC. 

In parte maxime occidentali ad meridiem versus tan- 
tum ad 67 \ quo loco circ. 41° 30' long, etiam ad terminum 
occidentalem pervenit, in Fennia or i en tali autem ad 61° 50' 
ad meridiem versus progreditur ; quantum scimus. frequenter 
inprimis inter 64° et 66* aut 66° 30' lat. et inter 47° et 50° 
long, proven it. 

Lapp. bor. or.: Fries; Lapp, or.: Nym Consp. p. 300; 
Lapp. fenn. Fenn. bor., or. (Oneg. Olon.): Nym. Suppl. p. 143, 
vide etiam Lindb. Pfl. p. 13 et Spic. sub Kk. 

Kol. Petrosavodsk(I) in versuris unacum Anthrisco [»Cere- 
folio»] silvestri obvium, Suosaari (Simming!): Norrl. On.; circa 
Petrosavodsk locis umbrosis: Giinth. p. 40. 

Kon. st r ad Dvorets et Tiudie: Norrl. On., ubi brevis 
des-criptio; Santalo [»Sondolu»]: Ispol. p. 61. 

Ok. Kianta r et pc ad Lehtovaara [etiam auct. Kyyhk. litt.] et 
Kiannanniemi: Wainio Kasv., cfr Brenn. Obs. et Herb. Mus. 
Fenn. II p. 136; [Kianta] Kiannanniemi!, etiam prope templum 
par. Hyrynsalmi in valle rivuli prope viam publicam: Kyyhk. 
— Kp. in toto territorio exc. ad occidentem versus a lacu 
Lieksa et in vicinitate lacus Kiide, ad orientem versus a lacu 
Lieksa et pag. Luvajarvi fq, ad meridiem versus tantum non- 
nunquam cp ex. gr. ad Kontokki, Luvajarvi et Tsholka [in par. 
Repola]: Wainio Kasv., spec, e Repola Vuosiniemi !; (p): Sahib. 
Bidr., spec, e Paadane!, cfr Norrl. On. et vide Ispol. p. 61 ; e 
permultis (saltern 19) locis enum. in Bergr. Ant.; etiam 3 spec, 
in H. M. F.! 

K u u s. in parte australi r Paatalo et st cp ad Manninen, 
iam in vicinitate lac. Kuusamonjarvi st fq et magis ad septentrio- 
nem versus fq, quamvis haud saepe cp (ex. gr. ad Riekki): 
Wainio Kasv.; Paanajarvi: F. Nylander!; Tavajarvi: M. & J. 
Sahlberg!; Ruutoniemi! et Hakkila Maalavaara!: Nyberg; Paatalo 
(ad orientem versus a Mantyniemi) ad Mantyniemi et Kouta- 
niemi: Him Fort; in clivis herbidis [»angsbackar»] ad dever- 
soria Paanajarvi et Pohjola: A. L. Backm. comm.; Kenttijarvi 
in agris: W. Brenner!, vide etiam N. I. Fellm. — Kk. fq, in 



Acta Soeietatis, pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. "217 

par. Oulanka et Kiestinki plerumque cp: Wainio Kasv.; in pa- 
gis Kiimasjarvi et Suvanto in marginibus agrorum: Bergr. Ant. 
[forsitan ad Kp. saltern ad partem referendum]; in pratis ad 
pagum Keret! iuxta Mare album cum Anthrisco [»Cli.»] sil- 
vestri: Spic. I p. 17 nomine Ch. bulbosum, cfr F. Nyl. Utdr. 
p. 153 et vide Angstr. p. 51; Knjasha: Karsten!; vide ceterum 

sub Lapp. ross. 

Lk. st r Kittila! e pago eiusdem nominis usque ad 
Kaukkonen st fq, Kolari Sieppijarvi st cp et [Ylitornio] Kosken- 
niemi!: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 92; Kittila Kiistala: Sselan!, 
vide etiam Silen Bl. p. 86; [Sodankyla! in vicinitate templi] in 
agris et cultis per totum territorium fq, interdum cp: Blom 
Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XVIII; Kemijarvi ad Kostamuspera 
et Vuostimovaara pc, Sodankyla ad Martti fq, ad Lokka et 
Mutenia, ad pag. Sodankyla fq, ad Sattanen fq et sat abundan- 
ter, ad Kaaretkoski haud r: Wainio Not., cfr 1. c. p. HO, Hult 
Lappm., 1. c. p. 38, 39, 93 et vide infra; [Muonioniska] Liepima- 
jarvi: Malmberg!, cfr Norrlin in Not. XIII p. 273 not.; Kuola- 
jiirvi [»Salla»] in pago Salla : 0. Moller!; Kuolajarvi [>Salla»] 
in pago Ala-Kurtti: Borg & Rantaniemi! 

Lapp ross. e Keret (!) ad Kantalaks! et ad sinum Kola- 
ensem: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXV, XXVI et XXXVII et Be- 
ket. p. 567; ad Seaptirjavr [nomen difficile lectu] in Lim.: Axel- 
son & Borg!; Mela PI. tantum e Kantalaks (multis locis) comm.; 

Hirvasjoki [in Lt.]: A. Torckell ! 

Sasom delvis framgar af det ofvanstaende, anvanda F. Nylander, 
Angstr. p. 51, Brenn. Reseb. p. 76, (liksom Beket. p. 567 m. fl.) for denna 
art benamningen Ch. bulbosum L. Nyman (liksom Mela Kasv. V) kallar 
densamma Ch. bulbosum * Prescotii, N. I. Fellm. och Zidb. Ch. bulbosum 
v. Prescottii (DC). Att dessa benamningar banfora sig till samma form, 
8om har ofvan kallats Ch. Prescottii, torde vara fullt sakert. 

Odlas med godt resultat i Helsingfors (Sselan). Rotknolarna af vildt 
vaxande exemplar hafva etundom anrattats; de prisas sasom hogst val 
smakliga (laneagronom A. Th. Europseus): Elfv. Ant. p. 96. Zidb. om- 
namner arten sasom odlad i Uleaborg med tillagg, att den harstammar 
fran Kittila. Pa forsok odlad i Inari, Wasa, Helsingfors : Ale IV. 

O b. Uppgifves for Uleaborg af F. Nylander : Brenn. Reseb. p. 76 
under namn af Ch. bulbosum. I Brenn. Obs anfores uppg. under Ch. 
Prescottii, hvarjamte tillagges, att den har ar »sannolikt forviidad>. 



218 Chaerophyllum Prescottii. 

Mojligt vore enl. min tanke, att afven Nylandera uppg. kunde hafva af- 
seende pa odlade exemplar, jfr Zidb. Sakert torde vara, att arten icke 
forekommer vild i dessa trakter. Under senaste ar har densamma afven 
blifvit antraffad pa svenska sidan om Tornea alf : Cajander i (Prot 1, XI, 
1902) Medd. XXIX p. 36, jfr L. Y. 1902 p. 313 etc. 

Oster om Finlands botaniska grans forekommer arten sannolikt 
mer eller mindre allinant sasom fullt spontan, hvilket synes mig framga 
bl. a. af Cajanders uttalande i Medd. XXVI p. 182. Kton. Pelkula: 
Ispol. p. 61. Framhallas bor emellertid i sammanhang harmed, att tills 
vidare inga uppgifter foreligga fran Lv., Lp. och Lm. 

Hult Lappm. p. 38 angifver, att artens nordgrans vore vid [L k. 
Sodankyla] Mutenia, hvilket nog ar sannolikt, hvad Lapp. fenn. angar. 
Arten forekommer likval nordligare i Eyska lappmarken, dar den enl. 
N. I. Fellm. och A. Torckell ar iakttagen i Lt. 

Chaerophyllum bulbosum L. 

Quamquam quae e territorio indicantur maximam partem ad Ch. Pres- 
cottii nescio an pertineant, tamcn raro (aut rarissime) eoli videtur et in- 
primis in Fennia ausfrali raro adrenticium inveniri indieatur, 

Att de uppgifter om vildvaxande Ch. bulbosum, hvilka inga i Spic. I p. 
17 liksom i F. Nyl. Utdr. p. 153 och 191, Angstr. p. 5i, Ispol. p. 61 och Beket. 
p. 567, jfr Wied. & W. p. 172, torde hanfora sig till Ch. Prescottii, fram- 
holls of van p. 217. Detsamma ar afven fallet med uppg. i Brenn. Reseb. 
p. 76. Huru det stalier sig med uppg. [O b. Uleaborg] rr niityilla ja ran- 
noilla lahella tulitikkutehdasta [»10 N. R. K.»]: Leiv., vagar jag ej afgora. 

I afs?eende a artens sakert ytterst obetydliga odling far jag hanvisa 
till Elfv. Ant. p. 96, jfr Nordling p. 307 och 315; se afven Zidb. har 
nedanfor. Vidare uppgifves arten sasom tillfallig fran A b. och N y 1. : 
Mela Kasv. V, jfr Mela Kasv. (rr fran N y 1.), Mela Kasv. IV och Ale. IV. 
— N y 1. Helsingfors i Botaniska tradgarden : Brenn. For. p. 132—133; 
Helsingfors odlad och forvildad pa, holmen Sumparn 1875, likasa i Lapp- 
viks tradgard 1884: Ssel. ann. — Ob. Forut odlad i en tradgard nara Ulea- 
borg, numera [1885—87] forvildad och upptradande i nagra exemplar pa, 
en grasplan ej langt darifran: Zidb., jfr Brenn. Obs. 

Se afven angaende artens forekomst Lindberg i Medd. XXIX 
p. 174 

Chaerophyllum temulum L. 

Quantum scimus, rarissime adventicium occurrit. 

Arten uppgifves sasom »Sat. puistossa Ab.»: Mela Kasv. V och 
Ale. IV. Da Cajander exkurrerat i dessa trakter, grundar sig uppg. an- 
tagligen pa hans egna undersokningar. — A b. Abo Vardberget (N. Aschan 
1893): Ssel. herb. — Ob. Uleaborg Toppila 1882 1 exemplar: Zidb.. jfr 
Brenn. Obs. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 21H 

Angaende artens allmanna utbredning namnes: »Eur. omn. exc. 
. . . Fenn. >: Nym. Consp. p. 300. 

Sat. Tyrvaa: Warel. ; enligt min tanke sannolikt skriffel for An- 
thriscus silvestris, sora ofta den tiden kallades Chaerophyllum silvestre. 

Chaeropliyllum aromaticuni L 

In Karelia Onegensi trans 51° 20' long, raro invenitur. 

Fenn. or. (Carel. Oneg., ubi a Sahlberg detectum 1869): 
Nym. Suppl. p. 143; in territorio Fennoscandiae orientalis tan- 
turn in parte australi Kareliae rossicae nonnullis locis lecta est: 
Schedae p. 93 nomine Myrrhis aromatica (L.) Spreng., vide 
etiam Lindb. Pfl. p. 14. 

Kon. r ad Dvorets! (vers. Kendjarvi) fq et st cp in de- 
clivibus lapidosis olim deustis atque in marg. saxosis viae pu- 
blicae, etiam ad domicilium lso-ojanselka circ. 1 km [»stad. ross.»] 
e Dvorets in versuris cp, ad Mundjarvi (Lahti!) st pc: Norrl. 
On., cfr Not. XI p. 454 et Giinth. p. 40; ad Dvorets primus 
leg. Sahlberg! 1869, cfr Herb. Mus. Fenn. 11 p. XI; 5 locis ad 
Klimetskoi [»Sennoguba»], etiam Oieniostroff !: Caj., cfr Medd. 
XXV p. 26, ubi ex insulis [»saaristo»] Kishi [»Kiischi!»] et 
Sennoguba profertur; spec, in PI. Finl. exs. N:o 305 ad Kishi 
[»Kiishi»] in insula Klimotsk in agro lapidoso 1898 leg. Lind- 
roth & Cajander; Saoneshje Kosmosero: Poppius! 

[Fran Ik. namnes: >hin und wieder, nicht haufig in Ingrien, doch 
haufiger im Kalksteingebiete* : Meinsh. p. 133; 1. c. p. XXV upptages ar- 
ten I -III; nagou fyndort frau I ar icke mig bekant.] 

Anthriscus silvestris (L.) Hoffm. 

In tota fere Fennia frequenter (inter dum frequentisst me) 
saepeque copiose provenit; quamquam ad septentr.-orien- 
tem versus et inprimis in Lapponia frequentia minuitur, tameu 
ad summum septentrionem progreditur. 

Fq (aut fqq *)) in Fennia usque ad 65° inveniri consentiunt 
plurimi auctores (exc. Wainio Kasv.), cfr Till., Till. Icon. 73, 



l ) Prytz, Bergstr., Bergr., Flinck, V. E. Broth., Weeks., Linden, 
Leop., Fl. Kar., Hann., Elfv., Mela, Norrl. On. (vide infra), Tenn. et Must. 



220 Anthriscus silvestris. 

Linne Fl. Suec. ed. I (Stockholm 1745) p. 85, Kalm, Hell. p. 
7, Prytz, ut nonnulli alii nomine Chaerophyllum silvestre L.; 
in pratis et ad habitationes hominum sepesque per totam Fen- 
niam atque Lapponiam: Wirz. pi. off., cfr Fries; Eur. omn. 
exc. . . .: Nym. Consp. p. 301, vide etiam DC. Prodr. IV p. 
223, Led. 11 p. 346 347 et Hayr. Stud. p. 166. 

Ob. fq: Jul. p. 277; fqq, in partibus septentrionalibus 
minore frequentia: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; fqq et cp 
in Uleaborg: Zidb.; fqq: Leiv. et Keckm.; [st fq: 0. R. Fries 
p. 159;] fq in collibus et locis cultis, st pc in lucis: Hjelt & H., 
cfr 1. c. p. 109 et infra sub Lapp, fenn., vide etiam Leiv. 
Veg. p. 201. — Kuus. Muosalmi!, Akso et Vatajarvi: Wainio 
Kasv.; Rajala: Hirn Fort.; Oulankajoki st fq-p a Savilampi 
deorsus: A. L. Backm., vide etiam Moberg Nat. p. 128 et infra. — 
Kk. Oulanka p: Wainio Kasv., spec, e Paiinuorunen! ; fq saepe cp : 
Bergr. Ant.; Keret: Brenner!; Kuolajarvi [»Salla»] ad infimum 
fluvium Kutsa: Axelson & Borg!; etiam in Mela PI. e multis 
locis commemoratur. 

Lapp. fenn. fq, in nonnullis partibus tamen aut non 
esse aut rarius inveniri videtur: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 109 et 
sub Ob., spec, lectum ad Kukasjarvi!; [p enum.: Birg. p. 98;] 
p in pratis graminosis prope Emaus et pagum Sattanen st pc 
nonnullisque aliis locis graminosis: Blom Bidr.; per partem 
silvaticam et subsilvaticam omnium Lapp, p cp nee non in 
inferalpinis . . . Finmarkiae usque ad . . . Kistrand st r: Wah- 
lenb. p. 73, cfr Kmlm. Ant.; (fq): Fellm. Lapp.; Kemijarvi ad 
Suorsa abundanter, ad Luusua et pag. Kemijarvi, Sodankyla ad 
Kairala st fq, ad Hietasu'anto, in luco cet. pluribus locis ad 
pag. Sodankyla, ad Sattanen st fq, Inari in luco et in clivo 
arenoso ad flumen Ivalojoki et in campo graminoso ad Torma- 
nen in regione coniferarum mixtarum, in culto prope Menikka 
et ad Salmijarvi fluminis Paatsjoki, abundanter in luco, in cul- 
tis cet. fq ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not., vide 
etiam Hult Lappm. p. 40; Naytamo [»Neiden»]: E. Nylander & 
M. Gadd!; Utsjoki: S. Castren p. 354, cfr Kihlm. Ant.; » nobis 
nusquam, nisi in Varangria Naytamo etc., obvia»: Kihlm. Ant.; 
in Varangria ad Karlbunden [et Nyborg]: Arrh. ant.; in Varangria 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. '221 

austr. e 9 locis enura.: Norm. Fl. Spec. p. 533, quern 1. in 
spicias, vide etiam Blytt p. 881, Hartm. p. 141 etc. — [L. en t. 
reg. subalp. r [longe a finibus Fenniae]: Lsest.] 

Lapp. ross. p: Fellm. Ind. ; haud r: N. I. Fellm.; Teri- 
bjerka, Oposovo, Kantalaks: Beket. p. 567; inter Shelesna et 
Seredna, Umba, Jokostrow, Hibina ad habitacula, Kuusreka, 
Olenitsa, Kaskarantsa, Tshapoma et Ponoj: Mela PI.; Shelesna: 
Broth. Wand. p. 5; inter Dshynosero et Jokostrow: Brotheru?!; 
Lujauri urt!, Seidjavr ad rivnlum in abieto!: Kihlman; in Lu- 
jauri urt, non autem in Umptek: Kihlm. Veget. p. 34, cfr Bot. 
Not. 1887 p. 268; Ponoj: Mela herb, et Knabe Pfl. p. 280; 
st r secundum ripas fluvii Nuotjok in reg. silv., in domicilio 
vetusto ad superiorem partem fluvii et prope coloniam com- 
pluribus locis inprimis in insulis vicinis : Linden Ant.; Vaido- 
guba: E. Nylander & M. Gadd!; Subovi: Broth. Wand. p. 13; 
Petshenga! ad monasterium: Fontell! 

A b. st fq: Caj Kasvist., dar narmare uppg. lamDas. — Nyl W. 
Nyl. endwst uppraknar arten fran Helsingfors trakten, men utsatter ej 
frekvensen; den forekommer dar fqq: Sad. ann. - - Sat. st fq— fq och st 
cp-cpp: Hayr. Bjorneb., dar standorterna uppraknas. — Kb »etelaisem- 
massa osassa Repolaa (Vuosiniernen, Kiimovaaran ja Tuulijarven seutuvilla) 
tav. [fq] ja runsas [cp]; Pohjois-Karjalassa j. harv. [st r] ja parastaau 
tavattu Pielisjarven seutuvilla*: Wainio Kasv. Denna uppgift, liksorn uppg. 
1. c fran O k. och Kp., strider alldeles einot de ofriga om artens utbred- 
ning; dock upptager afven M. & J. Sahib, densamma sasom r i Iisalmi 
(S b.). Sahib. Fort, betecknar Anthriseus silvestris sasom fq annu i Kuus., 
hvarfore forhallandet bor narmare undersokas. [Pielisen ja Hoytiaisen 
valisella kannaksella] st fq »nurmikoilla, vanhoilla asuinpaikoilla, heina- 
pieliksien pohjilla y. m. vahassa maarin eri osissa aluetta. Herajarven 
lansirannalla kasvaa sita pohjanurmikoilla muutamin paikoin joks. runs > 
[st cp]: Axels. Putk. -- Kon. >fqq, Saoneshje ad Velikaja guba fq, in Reg. 
occ. st fq» Norrl. On. Ok. Knhmo Lentiira Wainio Kasv.; Kajana: 
W. Nylander!; Sotkamo Naapurinvaara cpp: Brenn. Reseb p. 67; fqq: 
Must.; fqq, i ostligaste delarne mindre a, i Kianta ej observerad: Brenn. 
Obs , dar nagra andra uppg. fran denna trakt anforas ; [Kianta] p »karta 
noiden laheisyydessa ja kylvopelloilla» : Kyyhk. Se under K b. ; uppg. 
fran Kianta harstammar fran allra senaste tid - Kp. * Vnokiniemen ja 
Kontokin kylissa» : Wainio Kasv., se under K b. 

Att arten forekommer ymnigt framhalles af Mere forf. ; sa t. ex. 
»usein erinom. runsas* ; Stenr., se afven Hayr. Stud. p. 166 och Hayr. 
Bjorneb. (under S a t.). 



222 Anthriscus silvestris. 

Brenner omnamner i (Prot. 6, II, 1886) Medd. XIII p. 243 en 
f. furcata fran N y 1. Helsinge. 

F. parviforo Iverus »ymnig i en mot soder dosserande sanka a 
skaret Dunkahall i N y 1. Lovisa-viken> : Iverus i Medd. XXIX p. 96. 

Anthpiseus cerefolium (L) Hoffm. 

In tcrritorio raro colitur, nisi rarissiine non disseminatur. 

»Est planta in usum culinarem saepe culta et facile subspontanea 
evadens» : Nym. Consp. p. 301; nagongang forvildad: Ale. IV. — N y 1. 
[Helsingfors] i Botaniska tradgarden ! : Brenn. For. p. 132—133, jfr Mela 
Kasv. V. 

Sddra Finl. : Fries: »Scand. (exc. Lapp.)» : Nym. Syll. p. 168. Hvari- 
fran Fries har sin uppgift, framgar ej ; W. Nyl. Distr. sager >non hinc 
mini innotuit». 

Angaende artens odling far jag hanvisa till Elfv. Ant. p. 96, jfr 
Elfv. Kult. p. 134, Brenn. Flor. under namn af Chaerophyllum sativum 
Lam., Ale. Ill, F. Tradg. 1909 p. 127 [Ob. Ylitornio], Nordling p. 315. 
Har ma endast tillaggas, att arten upptogs redan af Till. {Cerefolium 
Oingidium: 0. Hjelt Nat. p. 44 under namn af Seandix cerefolium). — 
Fran [Ob. Uleaborg] namnes: fr6n mognade 1789: Jul. p. 20, dar arten 
afven ingar under namn af Seandix Cerefolium [L.]. 

Seandix pecten L. 

In saburra raro vel rarissiine oceurrit. 

»Eur. omn. esc. . . . Fenn.>: Nym. Consp. p. 302 under namn af 
Se. Pecten Veneris L. — Nyl. Borga, Gersnas : VV. Wahlbeck!, jfr Mela 
Kasv. V och Ale. IV. — O a. [Wasa angkvarn] alltid enstaka eller i [ettj 
par exemplar: Lauren i Medd. XXII p. 38. — Ob. Uleaborg pa barlast: 
Hougb., jfr Brenn. Obs. 

Cicuta virosa L. 

In maxima parte Fenniae passim vel satis frequenter, 
nonnullis p/agis Fenniae mediae etiam frequenter saepeque 
copiose oceurrit; ad septentrionem versus quamquam nonni- 
hil rarescit, usque ad 68° 22' lecta et usque ad 68° 30' 
adnotata est. 

Till., vide sub Oenanthe; » intra fines Lapponiae raro ad- 
modum . . . Tornoae autem in Vestrobottnia & Limingae in 
Ostrobottnia vulgatissima fuit» : Fl. Lapp. N:o 103 p. 71 et 72; in 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 2'2'd 

Ostrobottnia, tota Finlandia: Fl. Suec. p. 92; Kalm ; »Akkas 
[»Achas»] prastgard i Tavastehus lan»: Gadd Anm. om Cicuta 
i K. Sv. Vet. Akad. Handl. 1774 p. 241; »i aar och backar, 
uti Lemo a vid Portas torp till storsta myckenheb: Hell. p. 7; 
ad ripas lacuuni et fluviorum fq: Prytz; maxima pars Fenn. 
et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 304, 
vide etiam DC. Prodr. IV p. 99 et Led. II p. 241. 

Al. p: Bergstr. et Arrh. & K.; (r) Kumlinge in stagno 
Enklinge: Bergr. Ab. p: Zett. & Br.; Pargas (r) Qvidja: Arrh. 
Ann. et Fl.; Bromarf saltern ad Vattlaks: Sand.; p: Renv.; p: 
Sel.; Vihti fq: Printz et V. £. Broth.; [Vihti] fq et interdum 
cpp ad ripas: Flinck; fq: Weeks.; nonnullis plagis st r, aliis p, 
sed maximam partem st fq, st cp: Caj. Kasvist., quern 1. inspicias ; 
A. Nyl. non comm. — Nyl. p: His.; p, interdum cp, ad ripas 
Iacus Nurmijarvi planta fere dominans [»kasvustoina»]: Stem-.; 
p fq: W. Nyl.; fq: Sail. 0. Nyl. Ka. p: Blom; st fq in 

paludibus vacillantibus et secundum ripas amnium: Linden. — 
Ik. fq: Malmb.; [fq in toto territorio: Meinsh. p. 131]. 

Sat fq: Malmgr.; st fq-fq et pc— st cp: Hayr. Bjorneb., 
quern 1. inspicias, cfr Hayr. Vaxtl.; p: Hjelt. — T a. p: Leop. 
et Asp. & Th.; fq: Knabe Fort.; p-st fq: Norrl. s. 6. Tav.; 
fq: Bonsd.; st fq— p, st fq ad ripas et in pratis ripariis lacus 
Liingelmavesi, ceterum rarior, sp: Borg Tiet.; st fq: Wainio 
Tav. or. — S a. p: Hult. — Kl. fq : Fl. Kar.; Parikkala si r 
Koantausjarvi, Rautalahti: Hann.; p: Backm. — Kol. (»st 
r— r»): Elfv. 

Oa. fq: Malmgr. et Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 10. — T b. 
p: Broth. — S b. fq: Enw. et M. & J. Sahib. — Kb. fq : Brand, 
et Eur. & H.; (r) pec, enum.: Axels. Putk.; p-st r: Wainio 
Kasv. — Kon. st fq, in Saoneshje fq, in Reg. occ. quoque est 
visa: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 39. 

Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr.; p, enum. longa, in 
parte interiore [frequentia] manifesto minuitur [>aftager mark- 
barb)]: A. L. Backm. FL, quem 1. inspicias, cfr 1. c p. 137; 
(fqq): Brenn. Obs. Ok. p st r: Wainio Kasv.; (fq): Must.; 
p: Brenn. Obs.; [Kianta] (r) unicum spec, inter Kuormajarvi et 
Torvinen, cp ad ripam stagni Hattulampi, etiam prope par. 



224 Cicuta virosa. 

Hyrynsalmi in rivo prope viam publicam: Kyyhk.; in pago 
Piispajarvi ad ripam freti Haapalampi: Kyyhk. litt. — Kp. 
p-st r: Wainio Kasv.; p (— st r), enum.: Bergr. Ant.; enum.: 
Beket. p. 565. 

Ob. in prato Liminka [»Liminge ang»]: Linne Iter lapp. 
p. 193 nomine Cicutaria aquatica; [Uleaborg] st cp in »Stads- 
backen» ad oppidum: Jul. p. 277; fq, in parte maxime septen 
trionali p, in parte maxime australi ab Ylikiiminki ad meridiem 
versus fqq: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; fqq: Leiv., vide 
etiam Leiv. Veg. p. 201; fq : Keckm., vide etiam Linne Iter 
lapp. p. 173; [st fq: 0. B. Fries p. 159;] p: Hjelt & H., vide 
etiam sub f. tenuifolia. — Kuus. st r Iivaara et Hanninen 
[= Hannila: Sahib. Fort.]: Wainio Kasv.; ad flumen Pernojoki: 
Wainio Not.; complur. locis inter Ylikitkajarvi et Autinkongas 
(Brotherus & F. v. Wright): Broth, litt., vide etiam infra. — Kk. 
p-st r, in paroeciis maxime septentrionalibus st r: Wainio 
Kasv., spec, ex Oulanka Sohjenansuu!; ad stagnum quoddam 
prope Uhtua: Bergr. Ant. [ad Kp. verisim. spectat]; ad flu- 
men Kouta: Fellm. Ind.; in lacusculo quodam iuxta pag. Knjasha!: 
N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVIII et Beket. p. 565; Keret: 
Beket. 1. c. 

Lk. r Kittila Alakyla! cp, Kolari Naamijoki complur. loc, 
Monaoja et Bautujiirvi ad Akasjoki (ex his duobus loc. fortasse 
var.): Hjelt & H., vide etiam sub f. tenuifolia; [complur. locis 
cum var. enum.: Birg. p. 98;] r in stagnis Kartelampi et Kom- 
mattilampi st pc: Blom Bidr., cfr ad partem Wainio Not.; per 
partem silvaticam totam omnium Lapp, suecic. p cp . . . tota 
planta hisce in locis multo tenerior est quam in nostra suecia, 
foliorum serraturis magis inflexis: Wahlenb. p. 73; Kemi- 
jiirvi ad Pyhajoki et Vuostimosalmi abundanter, Sodankyla ad 
pag. Sodankyla: Wainio Not., cfr 1. c. p. 30, vide etiam Hult 
Lappm. p. 40; lacus Kemijarvi [»Kemitrask»]: Nyberg!; Kuola- 
jarvi [»Salla»] in palude ad ripam lacus Matarakutsajarvi prope 
pagos Kurtti: Borg & Bantaniemi! [L. ent. vide sub f. te- 
t mi folia.] 

Lim. ad ripas Talvijoki in ripa paludosa: Axelson & Borg!; 
r non visa nisi ad ripas paludosas sinus Peskivuopio et lacus 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 225 

Peskilampi contra coloniam, ubi cp obvia: Linden Ant., spec, 
adscriptum prope ostium flum. Nuotjok! [ad fines provinciae 
Lt]. — Lv. Kuusreka: Mela herb., cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 136. 

»In paludosis et humidis per totam Fenniam ad alpes lapponicas 
usque* : Wirz. pi. off.; oaktadt Cicuta vaxer i Lappland, gar den dock ej 
till fjallen. — Nyl. Har nainnes: »Ekenas st r-p i inre skargarden och 
pa. fastlandet, icke af mig observerad i yttre och yttersta skargarden, dar 
i stallet Peueedanum ar de vata och fuktiga lokalernas umbellat* : Hayr. 
K u u s. »Saknas langs Oulanka, ej heller for ofrigt af mig eller \V. 
Brenner observerad i Kuusamo* : A. L. Backm. comm. — Li. Kjelmesb 
(F. C. Schubeler) : Herb. Mus. Fenn. II p. 136. Schiibelers uppgift har 1. c. 
genom ett beklagligt misstag blifvit anford under Cicuta virosa i st f. 
under Canon carvi, hvilken den ratteligen afser. Den nordligaste fynd- 
orten for arten ar f. n. Peskivuopio pa gransen mellan Lim. och Lt. (68° 
22' enl. benagen uppg. af Linden); varieteten tenuifolia ar dock antecknad 
fran L. ent. Sarkijarvi, som ligger nagot nordligare, ung. 68° 30'. — Li.: 
Herb. Mus. Fenn. II p. 68 bor afven utga. 

Sasom fossil ar arten ej sallsynt, se G. And. p. 100. Sedan dess 
hafva yttermera flere fyndorter tillkominit, se t. ex. Lindb. und. p. 97 o. 
98, Lindb. subf. p. 74, m. fl. 

Till atskillnad fran var. tenuifolia anvander Mela Kasv. for hufvud- 
formen benamningen var. vulgaris. 

En form med alia blad nastan 3-dubbelt delade ar tagen i T b. 
Saarijarvi af Brotherus! 

Cicuta viposa var. tenuifolia Froel. 

Inprimis in Fennia septenirionali et Lapponia inveniri indicator. Nostra 
autem specimina nomine varietatis I eta, ut ait H. Idndberg, a forma typica 
no)i diversa sunt. 

»E Sa., Kl., Ob., Lk.»: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, se afven 
Herb. Mus. Fenn. [ed. I], dar formen upptages fran Lapp. ross. Emellertid 
har jag ej kunuat utreda, hvilket exemplar harmed afsetts; detsamma 
galler Sa: Herb. Mus. Fenn. II 1. c. — K 1. st r: Fl. Kar, exemplar fran 
Hiitola! - Ob. nordligaste Eovaniemi, Kuivaniemi, »Ylikiirninki kyrk- 
trakt»!: Brenn Obs. l ) ; r Salminanti: 0. R. Fries p. 159; r Alatornio 
[>Nedertornea»] Salminanti: Backm. & H. p. 68; r Rovaniemi Alajaaska: 
Hjelt & H l ) - L k. >r Kittila prope pag. ad septententriones versus haud 
procul a flumine Ounasjoki et ad Kaukkouen!, Kolari inter Sieppijarvi et 
Lombola»: Hjelt & H. '); [Pajala: Backm. & H. p. 68; med hufvudformeu: 
Birg. p. 98 x )] ; Sodankyla Lehmanpaarimpi: Zidb. l ) — [L. ent. reg. sub- 



x ) Under namn af var. angustifolia (Kit.). 

15 



Typis. impr. 7 | t 1910. 



226 Cicuta virosa var. tenuifolia. 

alp. r i Kaaresu'anto vid Kaenjarvi och Euontekiainen Sarkijarvi: Lsest., 
jfr Backm. & H. p. 68.] 

Af Wahlenbergs beskrifning (se under hufvudformen) framgar, att 
Cicuta i Lappland i regeln ar spadare an soderut. I Led. II p. 241—242 
anfores darfore var. tenuifolia fran Lappland enl. Wahlenberg. Smellertid 
forsakrar Lindberg : »vara exemplar af var. tenuifolia aro synbarligen 
ej annat an sma och magra exemplar af hufvudarten» : Lindb. i bref af 10, 
XI, 1907. I anledning haraf har jag tills vidare anfort uppgifterna fran 
Finland sasom osakra och bortlamnat nagra opublicerade uppgifter. Se 
afven Birg. p. 98. 

Sium latifolium L. 

In parte australi Fenniae occidentalis raro occur r it, 
inprimis auiem in Fennia orientali viget, ubi usque ad 65° 
tectum est. 

Kalm; in ripis lacuum et fluviorum p: Prytz; Eur. omn. 
exc. . . . Lapp. Fenn. p. d. : Nym. Consp. p. 304; Fenn. hab. 
in sola mer.— or. (Carel. Olon.): Nym. Suppl. p. 144, vide 
etiam DC. Prodr. IV p. 124, Led. II p. 259, Lindb. Pfl. p. 15 
et infra. 

Al. in Alandia continente [A, B,] (p): Bergstr.; r Sund: 
Bergstr. Beskr., vide infra. — K a. Antrea in stagno Kavantholm : 
H. Buch! — Ik. vide infra. 

Kl. r Valamo (!): Fl. Kar.; (fq) secundum totam oram 
septentrionalem lacus Ladoga: Chyd.; Kakisalmi [»Kexholm»] 
Parna in ripa lacus Ladoga: Lindberg! [forsitan ad Ik. adnu- 
merandum]; st fq in Sortavala (!) et Impilaks: Backm. — Kol. 
[in vicinitate fluminis Svir] (p) in fluviis, amnibus et rivulis: Elfv.; 
in fluvio Kuschlega: Lindroth & Cajander!; [Salmis] Uusikyla! 
et Salmis Kirkkojoki!: Chydenius; Solomeno: Sahlberg!, vide 
sub Kon. 

Kon. »st r, ad pag. Suoju in fluvio fq, ad Suosaari [»Sao- 
serie* (!)] et Solomeno cl. Sahlberg formam foliis angustioribus, 
subfalcatis legit, Saoneshje ad Velikaja-guba! in aquosis limosis 
ad lit. sinus Onegae fq. Dein etiam in fl. Sepsa prope Saama- 
jiirvi vidi»: Norrl. On., vide etiam Gunth, p. 39. 

Kp. Onda ad catarrhactam Krivetz in flumine Wig et circ. 
6 km sursum a Foki, in vicinitate Jyskjarvi in ripa lapidosa 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 227 

inundata ad Valkehinenkoski!, Kemi circ. 5 km [» l 2 mil »1 in- 
fra Tuhkakoski loco simili, in ripis lapidosis fluvii Wig infra 
Sosnontje, ad Matkatsh et nonnulla km sursum!, etiam ad Paallo 
deiectum Korga: Bergr. Ant., cfr Medd. XXI p. 24, ubi duobus 
tantum locis lectum esse dicitur, postea autem etiam aliis loeis 
visum est. 

St6rsta delen af Finl : Fries ; uppg. anger alltfor vidstrackt utbredning. 
— Bergstrands uppg. fran Aland behofver bekraftas, da arten icke af senare 
exkurrenter antraffats pa Al. — I Wirz. M. S. upptages arten fran N y 1. 
Sibbo, men uppgiften raaste anses hogst osaker. — I afseende a artens 
forekonist i Ik. gora sig olika asikter gallande : Cajander upptager arten, 
tydligen pa grund af Lindbergs exemplar fran Kakisalmi, fran namnda 
provins: Mela Kasv. V. Lindberg for fyndorten till K 1. och namner ut- 
tryckligen: »fehlt auf Ik.»: Lindb. Pfl. p. 15. Meinsh. p. 132 ocb XXV 
upptager ej arten fran Isthmus. — Da Ale III namner K 1. »hela kusten 
fran Hiitola till Salmis >, bor emellertid ihagkommas, att arten numera ar 
funnen nagot sydligare. — Ob. salisynt i Stadsbacken: Jul. p. 277; en sa- 
kert alldeles oriktig uppgift. Ostrob. (Nylander msc): Led. II p. 259 grun- 
dar sig troligtvis iudirekt pa Julins uppg , jfr afven Brenn. Obs. 

Oster om Finlands naturalhistoriska grans ar arten vida allmannare. 
Sa namnes, att den ar formationsbildande i Onegas floddal, hvarvid sar- 
skildt framhalles: »Die Sieten sind in den Tiimpeln des ganzen Wiesen- 
gebietes liberall sehr haufig»: Caj. Oneg. p. 20, jfr afven Cajander i Medd. 
XXVI p. 182, Caj. Westgr. p. 10 etc. — Fran Kton. namnes: Antraffad 
endast i trakten af Povjenets: Ispol. p. 61 i of vers.; Povjenets: Kullhem!, 
jfr Norrl. On. 

Angaende en nagot afvikande form se under Kon. 

En f. submersa, tidigare af Kihlman bestamd till Oenanthe phellandrium, 
finnes afven fran Kon. Saoneshje V'elikaja-guba : Poppius! (Den rattade be- 
stamningen enl. Lindberg). 



Sium sisarum L. 

In Fennia rarissime eolitur. 

Angaende den obetydliga odlingen tar jag i hufvudsak endast han- 
visa till Elfv. Ant p. 96, jfr Elfv. Kult. p. 115, Ale. Ill och Mela Kasv. 
V. »Colitrir in usum culinarem»: Nym. Consp. p. 304. Arten upptages 
redan af Till, och fran [N y 1. Mantsala] Frugard 1808 : Elfving i Medd. 
XXV p. 12. Sockerrotter uppraknas bland de vaxter, som odlas i b. Yli- 
tornio Jolma: F. Tradg. 1909 p. 126 afvensom i Li. Toivoniemi pa kail 
jord med stor framgaog: Nordling p. 307. Huruvida sistnamnda uppg. 
afser samma vaxt som de ofriga, torde dock kanske bora ifragasattas. 



228 Biura angustifolium. 

Slum angustifolium L. 

Per errorem apud nos indication est. 

»Eur. omn. exc. Norv., Suec. bor. med., Ross. bor.»: Nym. Consp. 
p. 304. Ehuru af detta citat kunde antagas, att arten skulle forekomma i 
Finland, beror uppgiften dock sakert pa nagot misstag. Tillaggas bor, att 
Sium angustifolium ej alls upptages i Nym. Suppl. 

Aegop odium podagraria L. 

In Fennia australi usque ad 62° frequenter provenit 
(excepta forsitan Alandia et or a occidental i, ubi frequent \n 
minuitur) ; ad septentrionem versus subito rarescit et ultra 
63° 30' vix nisi adventicium occur rit: usque ad 65° indicatur. 

Till.; Kalm ; in umbrosis Finl. inter, st r: Prytz; Fenn. 
merid.: Fries; Eur. omn. exc. Lapp. . . .: Nym. Consp. p. 
305; exc. etiam Fenn. bor. multa: Nym. Suppl. p. 145, vide 
etiam DC. Prodr. IV p. 114, Led. II p. 247, et Liro Ured. p. 311. 

Al. (»r»): Bergstr., cfr I. c. p. 5; st r Sund, [Geta] Bolsta- 
holm: Bergstr. Beskr.; (fq): Tengstr. in dupl.!; p— st r: Arrh. 

o 

& K., spec, e Finstrom Godby!; r Brando Afva, Kumlinge 
Snacko: Bergr. — Ab. st fq: Zett. & Br.; (p): Arrh. Ann.; fq: 
Sand.; (p): Renv.; fq: A. Nyl., Sel., Printz, Flinck et Weeks.; 
st fq: V. E. Broth.; p, sed non in omnibus plagis, sterile, enum.: 
Caj. Kasvist. — Nyl. st fq: His. et W. Nyl.; fq (pc): Stenr.; 
fq : Ssel. 0. Nyl.; Hogland Somerikonniitty: Brenn. Till. p. 38. 
— Ka. fq: Blom; fq in lucis et ad ripas amnium umbrosas 
fruticosasque: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [fq in tota Ingria: 
Meinsh. p. 132]. 

Sat. Euraaminne: Malmgr.; [Bjorneborg] st r et st pc— cp, 
Sonnas in horto, Sado circa domos, Yttero (Hjordis Rosenlew 
per Fontell): Hayr. Bjorneb.; fq: Hjelt; etiam in catalogis plan- 
tarum enum. — Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th., 
Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq— p, interdum st cp: Borg Tiet.; 
fq (- fqq): Wainio Tav. or. — S a. fqq: Hult. — Kl. st fq 
usque ad Ladogam borealem: Fl. Kar. ; fq: Hann. et Backm.; 
fq etiam in Palkjarvi: Hjelt. Ant. p. 65. — Kol. fq-fqq:Elfv. 

O a. r Vasa Sandviken, »Gamla Vasa»: Laur. Vaxtf. et 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. 35, N:o 1. 229 

Ale. — Tb. Jyvaskyla Lohikoski: Gadol., cfr Prim. p. 51. 
Sb. Leppavirta haud infrequens: Enw.; p: Mela; Kuopio: C. E. 
Roos in dupl.!; Maaninka Hameenmaki: Kyyhk. litt. — Kb. 
Tohmajarvi: Lackstrom!; Liperi p inprimis in Save- Parnan- 
vaara: Eur. & H.; r in vicinitate lac. Pielisjarvi ad Kopras et 
Piironen: Wainio Kasv., spec, e Nurmes in pago ad templum! 

— Kon. (st fq) usque ad Onegam: Fl. Kar.; fq, praesertim per 
part, australiores, in nemorosis umbrosis et saxosis fertilibus 
ad vias etc. nee non in deustis saepe cp. ceterum ad domos 
atque in lucis silvisque frondosis umbrosis etc. st fq, e parte 
bor. occ. haud adnotatum. In Saoneshje ad Schungu plur. loc. : 
Norrl. On., vide etiam Gunth. p. 39; Tolvoja: Kihlman ! 

Om. Teerijarvi: Hellstr.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. 

— Ok. Paltamo [rr] in horto praedii sacerdotis: Must.!, cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 136 et Brenn. Obs. — Kp. non visum. 

Ob. vide infra. 

Ob. Uleaborg: S. W. Liljeblom i dupl.! ; antagligen tillfallig , [Ulea- 
borg] pa en med hoga nasslor och hundflokor bevuxeu plats nara villa- 
omradena a Toppilansaari, ej talrik : Zidb , jfr Brenn. Obs. Afven har 
ar jag benagen att anse arten tillfallig; mojl. afses samma lokal som 
foreg. »Kasvaa yhdessa ainoassa kohdassa Kiimingin maantien mutkaxsa 
Laanilan luona aivan tien vieressa» : Leiv. Putk. Mahanda erfordras 
afven har narmare undersokning. 

Pimpinella saxifraga L. 

In Fennia ad 64° fere frequenter provenit; ad septen- 
trionem versus usque ad 66° 40' pvocedit, ubi iam rarls- 
sirna est. 

Fq in Fennia usque ad 62° inveniri consentiunt plurimi 
auctores, cfr Till., Till. Icon. 88, Kalm, Hell. p. 7. Prytz; in 
siccis per totam Fenniam ad Uloam usque: Wirz. pi. off., cfr 
Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 306; exc. etiam 
Lapp, plur.: Nym. Suppl. p. 145, vide etiam DC Prodr. IV p. 
120, Led. II p. 255 et Liro Ured. p. 297-298. 

Oa. fq: Malmgr.; st fq inprimis in ripis amnium viridibus : 
Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. — S b. fq : Enw.; (fqq): 
Mela et M. & J. Sahib. — Kb. fq: Eur. & H. ; fq ad Eno 
Jakoko.ski: Wainio ann.; fq, ad partem maximam subdomi- 



230 Pimpinella saxifraga. 

nans, rarius st cp: Axels. Putk.; in vicinitate Pielisjarvi et Vieki- 
jarvi st fq et in par. Nurmes usque ad Maanselka: Wainio Kasv. 
— Kon. fq per omne territorium: Norrl. On. 

Om. p Gamla Karleby, Perho: Hellstr. ; p, enum. longa: 
A. L. Backm. Fl., quern 1. inspicias; p in parte interiore: Tenn., 
spec, e Sale-!; (fq): Lackstr. — Ok. (fq): Must.; p inprimis in 
paroeciis australibus, in parte orientali non visa: Brenn. Obs.; 
Ristijarvi st cp ad pontonem prope templum: Kyyhk.; Risti- 
jarvi cp etiam ad Putkola in vicinitate templi in margine 
agri : Kyyhk. litt.; Wainio Kasv. ex hae parte non comm. — 
Kp. p e Tuulijarvi! in par. Repola ad Laitasalmi! in par. 
Oulanka [in Kk.] et multis loc. cp: Wainio Kasv.; p— st fq, enum.: 
Bergr. Ant., spec, e Torovaara!; Kemi: Selin!, cfr N. I. Fellm. 

Ob. Liminka: Hellstrom!, cfr Brenn. Obs.; [Uleaborg] 
»pa en akerlinda vid elfstrand» : Jul. p. 277; Uleaborg in 
insula Slottsholmen et p in declivibus amnium haud cp [»tal- 
rik»]: Zidb. ; Uleaborg (»fqq»): Leiv. ; Ulea: Eberh.; in par. 
Kiiminki (fq), ceterum r: Brenn: Reseb. p. 78; Kiiminki 
Ukkola, Alatornio Kalkkimaa et Yliluukas: Brenn. Ber. 1870; 
in parte australi ditionis septentrionalis [»Nor.»] Tornio, Kemi!, 
Simo et Tervola p, in parte maxima [»Obor.»] ad oram p, in 
interiore parte r, Kiiminki et Ylikiiminki: Brenn. Obs.; Kemi: 
M. Castren p. 338; in collibus aridis apricis p in ditione lito 
rali, Simo Sikaluoto et Kalliosaari, Kemi in vicinitate templi, 
Peteri cp: Keckm., cfr 1. c. p. 16, ubi dicitur st fq in parte 
infima vallis Kemi inveniri, vide etiam Caj. Torn. p. 112; Ala- 
tornio prope Luukas: Hjelt; Alatornio Kaukamo: Hougb. not. 
[forsan idem atque superior]; ad summum Sinus bottnici usque: 
Hellstr. Distr. p. 6; (var. dissecta) Tornea fq: Hellstrom!, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 136. — Kuus. compluribus locis in parte au- 
stro-orientali: W. Brenner comm. — Kk. Keret: Beket. p. 566; 
Wainio Kasv. vide sub Kp.; Bergroth in hac parte non vidit, 
vide etiam infra. 

Lim. Umba: Selin!, cfr N. I. Fellm., 1. c. p. XXX et 
XXXVIII et Beket. p. 566; Umba in devexo graminoso haud 
procul a pago: Kihlman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 136. 

A 1. p: Bergstr., men st fq: Bergetr. Beskr. och fq: Arrh. & K. A I. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Kennica, 35, N:o 1. 231 

och A b. st fq — fq pa angsmark och i lundar. Ej observerad i Gustafs. 
Forbisedd: Bergr. — A b. [Vihti] fqq: Flinck och Weeks.; st fq — fq, enum.: 
Caj. Kaevist. — K a. fqq: Blom och Linden. — [Ik. fqq: Meinsh. p. 133.] 
— Sat. st f q — f q och st cp — cp. Angsbackar, lundar, alfbranter hogre 
upp. Hvittisbofjard fq pa torrare marker: Hayr. Bjomeb. — Sa. cp: Hult. 
K 1. fqq: Hann. — Kol. fq — fqq: Elf v. — Kk. Arten omnamnes fran denna 
provins i Mela PI. Det framgar dock ej sakert, huruvida Mela patraffat 
den vid Skoroduma eller Ruanjarvi. 

I Liro Ured. p. 298 uppraknas arten bl. a. fran Kpor. 

Arten upptages sasom odlad fran Nyl. Mantsala Frugard: Medd. 
XXV p. 13; for min del misstanker jag, att harmed afses P. anisum. 

Pimpinella saxifraga f. dissecta (M. B.) Spreng. 

Cum forma typica rarior occurrir. 

In cam pis arenosis par. Hvittisbofjard [»Vitsbofjerd»] ditio- 
nis Bjoerneburgensis (rr) ([C. R.] Sahlberg): Prytz, cfr Mela 
Kasv. etc. nomine var. dissecti folia Wallr. 

Al. (p) in parte septentrionali Alandiae orientalis [»Bn»]: 
Bergstr. ; Eckero, Geta: Hult ann. — A b. Nagu Ernholm loco 
petroso et umbroso: A. Dahl!; Bromarf Kansjarvi: Sand.; Lojo 
Lylyis in colle sicco pratensi: Edv. af Hallstrom!; [Vihti] formae 
ad hanc accedentes p: Flinck. — Nyl. Fagervik: His.; Inga 
Svartback in graminoso: Brenner!, cfr Brenn. vaxtf. p. 78; 
[Nurmijarvi] st r locis humidioribus, magis umbrosis quam f. 
typica: Stenr. ; [Helsingfors] p: W. Nyl. 

S a t. r cum f. typica: Hjelt; Suoniemi: A. Lindfors!, vide 
etiam supra et cfr Hayr. Bjorneb. — T a. Mustiala: G. Zitting!; 
p: Leop.; Tavastehus in colle sicco lapidoso ad pag. Stor-Luo- 
lais c. 3,5 km ab oppido: 0. Collin!; haud infrequens: Norrl. 
s. 6. Tav.; Lammi: alumn. J. F. Lagerblad!; r cum f. typica: 
Borg Tiet.; nonnullis locis: Wainio Tav. or. — S a. Villman- 
strand Parkkarila st cp cum f. typica: Seel. ann. — Kb. Liperi 
Niinikkosaari: Europseus & Hallstrom!; Eno Saapaskoski in 
prato: J. Pehkarinen!; haud r esse videtur: Axels. Putk.; com- 
pluribus locis: Wainio Kasv. — Kon. p per totum fere terri- 
torium: Norrl. On. 

O m. r: Hellstr. — Kp. pag. Jyskjarvi in marginibus 
agrorum, ad canalem inter Maasjarvi et Tungunjoki in declivi 
sicco, Sjujunvaara, Suopaissalmi, Suopaisvaara, Voingi, Kevatto- 



232 Pimpinella saxifraga f. dissecta. 

marvi!, in vicinitate Kellovaara Paakonniemi ad Nuokkarvi: 
Bergr. Ant.; compluribus locis: Wainio Kasv. 

Ob. r Tornea, Kemi, Uleaborg: Brenn. Obs. ; Uleaborg in 
Slottsholmen et p in declivibus amnium haud cp [»talrik»]: 
Zidb., cfr Brenn. Obs.; Kemi Peteri tria spec: Keckm.; Kemi 
Vaurantorma: Rantaniemi; Tornea: Hellstrom!, cfr sub f. typica. 

Framhallas bor mahanda, att fornien i Mela Kasv. [ed. II] anges 
sasom st fq, men ed. IV st r. — Den foreligger afven fran Kton. »in colle 
deusto ad pag. Semjonova ster.»: Cajander & Lindroth!, jfr Mela Kasv. V T . 

Sannolikt finnes formen flerstades, ehuru den jamforelsevis sallan 
blifvit aDtecknad. Nagra exemplar, hvilka numera foras till hufvudformen, 
hafva tidigare blifvit forda till densamma; jag har ej anaett nodigt, att 
har omnamna dessa. 

Pimpinella anisum L. 

In Fennia raro vel rarissime colitur et semel aid bis in saburra etc. 
cisa est. 

Till., Till. Icon. 63; »ob fructus aromaticos colitur > : Nym. Consp. 
p. 306; >harv. vilj.»: Mela Kasv. V, jfr Brenn. Flor. — N y 1. [Helsingfors] 
Ulrikasborgsbergen : elev B. A. Lindberg!, exemplaret, som inlamnades 
under namn af Coriandrum sativum, ar bestamdt af Lindberg 1910; Helsing- 
fors Skatudden (L. Hogman) : Lindb. herb. — O a. [Wasa angkvarn] i ett 
exemplar 1882: Lauren i Medd. XXII p. 40; [Wasa angbatsbrygga] 1882 
[ett] par individer: 1. c. p. 41. — Se afven of van p. 231. 



Pimpinella magna L. 

In territorio non lecta est nisi unico loco in Karelia 
septentrionali circ. 62° 30' et 47° long., ubi verisimile est 
earn adventiciam fuisse, [etiam ad fines territorii ad f lumen 
Svir occurrit]. 

Eur. omn. exc. . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 305—306; Kb. 
Liperi verisimiliter adventicia, adest etiam e vicinitate Mandroga 
ad fines orientales territorii: Herb. Mus. Fenn. II p. 136, cfr 
1. c. p. XI; indicatur in Fenn. or. (in Carel. bor. detexit Euro- 
pseus 1869): Nym. Suppl. p. 145, vide etiam DC. Prodr. IV 
p. 119 et Hjelt in Medd. XXVI p. 13. 

[Kol. rr in deusto umbroso et graminoso Mandroga: Elfv., 
spec, e Rossia!). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 233 

Kb. Liperi r ad pag. Lammo in prato UKokkola backen!»] 
ad lac. Suuri Liima: Eur. & H.! 

Carum bulbocastanum (L) Koch. 

In Fennia australi his annis unico loco, ut videtur adoenticium, 
ledum est. 

Ta. Hattula Herrenas [nara Parola station] (M. v. Essen): Kihltnan 
i (Prot. 4, X, 1902) Medd. XXIX p. 5, jfr 1. c. p. 38, L. Y. 1902 p. 260 
[dar socknen angifves oriktigt] och Mela Kasv. V; ex. fran Hattula in- 
saraladt af C. L. v. Essen ! 

I Medd. XXIX p. 5 framhalles, att arten redan flere ar forekommit 
a Herrenas a odlad ang. Se angaende artens allmanna utbredning Nym. 
Consp. p. 303 under nanin af Bulbocastanum Linnaei Schur. 

Carum carvi L. 

In maxima parte Fenniae frequenter provenit; nonnul- 
lis tarnen plagis frequentia minuitur. Ad septentrionem 
versus in parte occidental^ ad 68" saltern visum., ubi ram 
rarum est, sed etiam ad 69* 50' inveniri indicatur. In 
Lapponia oriental! vix est repertum, nisi forte in parte 
australi. 

Till.; Till. Icon. 74 e Fries Ofvers. ; vide Hjelt Kann. p. 4 
not. 6; Kalm; fq in agris argillaceis, rarius in taeniis: Hell. p. 
7; in pratis, pascuis et agrorum martnnibus fqcp Prytz; in pratis 
siccis et agris argillaceis per omnes provincias, in internis vero 
Tavastiae vulgatissimum: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et 
Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 307; Fenn : Nym. Suppl. 
p. 145, vide etiam DC. Prodr. IV p. 115 et Led. II p. 248. 

Al. (st fq): Bergstr.; fq: Arrh. & K.; fqq: Bergr. — A b. fq: 
Zett. & Br.; fq — fqq: Arrh. Ann.; fq: Sand., Renv., A. Nyl., 
Sel. et Printz; fqq: Flinck, V. E. Broth, et Weeks.; Mietois et 
in media parte par. Mynamaki fqq, ceterum fq, cp in marginibus 
agri: Caj. Kasvist. — Nyl. fq: His.; fq, inprimis in marginibus 
agri cp: Stenr.; fq: W. Nyl. et Sael. 0. Nyl.; Brenn. non comm.; 
Hogland: Seelan in Medd. XXV p. 73 et 76. — K a. (st r): 
Blom; r? tantum Kirvu in vicinitate templi adnotatum: Linden, 
vide sub K 1. — Ik. fq: Malmb.; [ubique fqq, inprimis in pratis 
apricis siccis epp: Meinsh. p. 131]. 



234 Carum carvi. 

Sat. dispersa: Malmgr.; (p — st fq) et st cp — cp, enum.: 
Hiiyr. Bjorneb.; fq, saepe cp aut cpp: Hjelt. — Ta. fp: Leop., 
Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; fq, saepe st cp — cp: 
Borg Tiet.; st fq _ p: Wainio Tav. or. — S a. fq [in tota Sa- 
vonia]: E. Nyl. & A. Chyd.; Valkiala fq: Hult Fort.; Villman- 
strand Parkkarila et ad praedium sacerdotis st fq: Ssel. ann.; 
(r) insula Salonsaari, sacerdot. Ruokolaks: Hult. — K 1. (fqq): 
Fl. Kar.; r? tantum in Hiitola Vavoja adnotatum: Linden; [Parik- 
kala] (r) Honkakyla: Hann.; Valamo: Sael. ann.; Palkjarvi et 
Ruskiala r: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 65; Backm. non comm. — 
Kol. st fq in viciniis pagorum et viarum: Elfv. 

O a. dispersa [»spridd»]: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. 
st fq: Broth.; Pihlajavesi fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. 
fq: Enw. et Mela; Iisalmi p: M. & J. Sahib. — Kb. Tohmajarvi 
Everila ex indiciis incolarum: Hjelt; Liperi Simananniemi: Eur. 
■& H. ! ; p prope domos, ad antiqua domicilia, in marginibus 
agrorum st pc et saepe non nisi adventicium: Axels. Putk.; st 
f q — fq : Wainio Kasv. — Kon. fqq, in Saoneshje fqq: Norrl. 
On., vide etiam Giinth. p. 39. 

O m. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr. ; »(st) fq» : A. L. 
Backm. Fl. — O k. st fq — fq : Wainio Kasv. ; fq : Must. ; (fqq), in 
partibus maxime orientalibus st fq: Brenn. Obs.; [Kianta] fq et 
st cp : Kyyhk. — Kp. st fq — fq: Wainio Kasv.; fq, quamvis 
non in omnibus pagis observatum : Bergr. Ant. 

O b. [Uleaborg] (»r»): Jul. p. 277; (fqq), in partibus maxime 
septentrionalibus st fq: Brenn. Obs., quem 1. inspicias; (st fq) 
et cp in Uleaborg: Zidb. ; [Uleaborg] (fqq): Leiv.; st fq ad oram 
et in valle amnis Simo, sed in partibus territorii interioribus 
incultis [»obebyggd»] deest: Keckm.; Kemi (fqq): Rantaniemi; 
st fq: [0. R. Fries p. 159 et] Hjelt & H. — Kuus.(r): Brenn. 
& Nyb. ; (st fq — fq) : Wainio Kasv. ; Ahola et Hirvasvaara in 
collibus herbidis [»iingsbackar»] : A. L. Backm. comm. — Kk. 
in par. Oulanka et Kiestinki non visum: Wainio Kasv., vide 
sub Kp.; (fq): Bergr. Ant. [ad Kp. partem maximam spectat] ; 
»ad pagos Maris albi, supra Kouta vero nunquam mihi occurrit»: 
Fellm. Ind.; N. I. Fellm. non ipse vidit, cfr 1. c. p. XXV et 
XXXVIII et Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Maaselka [»Maselga» 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 235 

in hac provincia?, vide infra], a Keret [ad Archangelsk]: Beket. 
p. 566. 

Lapp. fenn. p, in vicinitate pag. Kittila! r: Hjelt & H. ; 
r in cultis pagi Sattanen : Blom Bidr.; [r Kengis (Brundin), 
Pajala: Birg. p. 98;] per partem totam silvaticam Lapp, meri- 
dionalium fq et Tornensis parcius : Wahlenb. p. 73; p: Fellm. 
Lapp.; Kemijarvi ad praedium sacerdotis (N. Fellman): Moberg 
Klim. p. 54; [Kemijarvi] ad Pietila: Fellm. Anteckn. I p. 273, 
vide infra; Kemijarvi ad Suorsa et fq ad Vuostimovaara, So 
dankyla ad Kairala, Hietasuvanto, Aska, fq ad pag. Sodankyla, 
ad Sattanen fq et sat abundanter [cfr Blom], ad Petkula pc, 
ad Lokka et Mutenia: Wainio Not., cfr 1. c. p. 30, Hult Lappm. 
et 1. c. p. 39 et 93; Muonio: Malmberg in dupl.!; Muonio (68°) 
in prato ad Ylikyla: Montell!; Muonioniska Kutuniva ad Jaris- 
jarvi: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Kuolajarvi [»Salla>] 
in margine agri ad Yli-Peteri: Borg & Rantaniemi!; Paats- 
joki Salmijiirvi in graminoso: Granit & Poppius!, cfr Medd. 
XXIV p. 46, num adventicium, vide infra; ^secundum dicta, pro 
quorum fide non spondere audeo, occurrit ... ad insulam 
Kjelmoen Varangriae australis, verisimiliter, si res vera est, his 
locis, ut multis aliis, primitus ab homine consulto dispersum 
ut herba aromatica aestimata» : Norm. Ind. p. 19, cfr Norm, 
ann. p. 28; Kjelmeso [Kjelmo apud Norm.] sinus Jarfjorden 
(Schubeler) fq et verisimiliter spont. : Blytt p. 869, vide infra; 
Varangria australis Kirkenas 1899: Fontell!, vide infra. 
[L. ent. reg. subalp. et silv. r: Lsest.; non, quantum scimus, 
ad partem fennicam spectat, vide etiam infra.] 

Lt. vide infra. 

Kk. Ehuru ett Maselga finnes p& gransen emellan Lim. och Lt., 
antager jag dock, att Beketoffs uppg., om den ofverhufvudtaget ar riktig, 
icke hanfor sig till detta stalle, utan till nagon ort i Kk - L k. Ogras 
vid Korvanen: Hult Lappm. I afseende a forekoinsten a [Kemijarvi] Pie- 
tila namnes, att dar forekommer vildt vaxande kummin, hvaraf skordas 
till och med till afsalu: Fellm. Anteckn. I p. 273. Hult framhaller, att 
artens nordgrans ligger vid Mutenia [68° 2']: Hult Lappm. p. 38. (Detta 
under foruteattning, att arten i Li. och Lapp. ross. anses tillfallig. Nam- 
nas kan i sammanhang harmed, att densamma i Norge sasom fullt vild- 
vaxande uppgit'ves forekomma anda till 70° 26'— 27': Norm. Fl. Overs, p. 



236 Carum carvi. 

310, diir f. 6. narmare redogores for dess forekoinstsatt och fortplantning 
i dessa trakter). — Li. Inari (C. Berghall): Moberg Klim p. 53, 54 och 
55, mojligen har arten har varit odlad; uppg. ar eljest mindre saunolik, 
da arten ej upptages af Kihlm. Ant. Anmarkuingsvardt ar i hvarje hsin- 
delse, att afven fromognad upptages. — Angaende forekomsten i nordli- 
gaste delen af Norge namnes : [Planta] »adventicia fortuito allata v. saepius 
consulto in pratis seminata, plnribi, etiam Var[angria] merid., sed mox 
evanescens, quantum a rne observata» : Norm. ann. p. 28. Senare skrif ves : 
»Nordvaranger distr. . . . Nyborgs omegn, sandsynligvis tilffeldig (Th Fries). 
Sydvaranger distr. Kjelmoen i 60-arene tilfolge handelsmand Jordan's 
opgave, men hvor jeg ikke uoterede den under et meget flvgtigt ophold 
der i 1873. Jarfjorden overst i Karpedalen ved vasgg^n af en gamme i 
1877, et par eksemplarer, utvivlsomt tilfseldige og opvoksede af fro fra 
syden, som deres hoie vsekst viste. Elvenes pa hjemmejorden i 1864, 
hvor den nogle ar tidligere var udsaet af eieren M. Klerk, og hvor den 
opgaves endnu at holde til i 1881* : Norm. Fl. Spec. p. 511. Med stod af 
dessa uppgifter och Lindens fran Lapp. ross. misstanker jag, att arten 
afven vid Salmijarvi och Kirkenas varit mer eller mindre tillfallig. — 
[L. ent. Arten uppraknas bland dem, som ej iakttagits omkring Kaaresu'anto : 
L. L. Lsest. p. 292.] — Lapp. ross. Angaende forekomsten vid Nuotjavr 
namnes: »r taml. rikl. vid Nybygget (ursprungligen odlad). Enligt horsa- 
gen finnes den afven vid en lappboningsplats vid Nuotjavr*: Linden Ant. 
Carum carvi odlas sakert i mycket ringa utstrackning i vart land. 
Oberaknadt de uppg. i detta afseende, hvilka framga af det ofvanstaende 
(se under L k., Li. och Lapp, ross.), har jag endast antecknat, att arten 
odlas i Lk. Kittila: Silen Bl. p. 86. Daremot ar exporten af vildt 

vaxande kummin betydlig. Ar 1905 uppgick den till 164,800 kg, ar 1906 
till 89,900 kg, ar 1907 till 146,400 kg: Statistisk arsbok for Finland 1909, 
Helsingfors 1909, p. 157. Tidigare har exporten vissa ar varit anna storre; 
sa uppgafs den kr 1899 till 366,552 kg: Stat, arsbok 1902 p. 73 och i 
Elfv. Kult. p. 204 uppgifves, att ar hafva funnits, da utforseln ofverstigit 
400,000 kg. (I uppgifterna i Stat, arsbok inga hari afven ofriga kryddor ; 
savidt jag kanner, hafva dessa dock en mycket ringa betydelse, se harom 
de statistiska uppg. om handel och sjofart). 

Petposelinum sativum Hoffm. 

In toto fere territorio saepissime, cjuamris minore eopia, colitur. In 
parte maxime awtrali raro (vel rarissime) subsponte inveniri indicatur. 

y> Colitur caeterum ubique in hortis (P. hortense Hoffm.) etc., unde 
etiam . . . subsponte occurrit» : Nym. Consp. p. 309. — N y 1. Helsingfors 
afstjalpningsplats vid tullen vid vagen till Munksnas 1887: G. J. Oster- 
man!, jfr Mela Kasv. V, dar arten upptages sasom tillfalligtvis forvildad 
bade i A b. och N y 1. etc. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35 X:o 1. 2H7 

Angaende odlingen far jag framst hanvisa till Elfv. Ant. p. 96. 
Har ma endast tillaggas, att arten upptages redan af Till.; odlad i storsta 
delen af Finland och sodra Lappland: Fries. — [Ob. Uleaborgj sroten tal 
sta ute ofver vintrarna» : Jul. p. 21 under namn af Apium petroselinum 
[L.] Bade i Haaparanta och Pajala [pa svenskt omrade] har arten odlats 
med godt resultat: Birg. p. 59. — Li. Toivoniemi pa, kalljord med stor 
framgang: Nordling p. 307, jfr 1. c. p. 315, Elfv. Ant. p. 23 etc. — 
Uppgifter angaende odlingen har jag f. o. antecknat, utom i floror etc., 
afven Kein p. 83, Ign. Geogr. p. 349 (dar det uppgifves, att den kan odlas 
anda upp till Utsjoki), Elfv. Kult. p. 205, Medd. XXV p. 12, A. L. Backrn. 
Fl p. 26, Turistforeningens Arsbok 1902 p. 80 och F. Tradg. 1909 p 127 
[O b. Ylitornio], Fellm. Anteckn. Ill p. 646 [L k. Kemijarvi], Lsest. p. 9, 
jfr Clarke p. 466. Denna forteckning torde dock knappast vara fullstandig. 

Afven f. erispa (Mill.) DC. odlas jamte hufvudarteu: Brenn. Flor. 
och Mela Kasv. V. 



Apium gpaveolens L. 

Raro in hortis eolitur. 

Angaende odlingen far jag i hufvudsak hanvisa till Elfv. Ant. p. 
96. (Dar framhalles bl. a., att arten uppgifves fran Inari; nagon annan 
uppg. darifran ar mig icke bekant.) Folj. uppg. ma tillaggas: [Kp. 8olovetsk: 
Rosberg i Geogr. F. T. 1899 p. 43]. — [O b. Uleaborg] »Silleri wil intet 
fort*: Jul. p. 21. — Odlas a Jolma i Ylitornio [»Ofvertornea»] nara Aava- 
saksa: Turistfor. Arsb. 1902 p. 80 och F. Tradg. 1909 p. 126. - - Fran 
svenska sidan namnes: Haaparanta osakert resultat: Birg. p. 59. I Ale. 
Ill namnes: >odl. i Sydl[igaste delen af Finland]*; sa, obetydlig odlingen 
an ar, kan denna inskrankning i afseende a dess forekomst ej anses be- 
fogad, sasom delvis afven framgar af det ofvanstaende. — Tillaggas bor, 
att om artens allmanna utbredning namnes: »Eur. plur. . . . exc. Scand. 
plur.»: Nyiu. Consp. p. 309; »Fenn. deest»: Nym. Suppl. p. 146. 

Oberaknadt de i det foregaende anforda uppg., liksom uppg. i flo- 
rorna. har jag endast antecknat folj. dylika: Elfv. Kult. p. 115, Liro Ured. 
p. 308 (Helsingfors) och Medd. XXV p. 12. 



Helosciadium nddiflorum (L.) Koch. 

la saburra rarissime oceurrit. 

Ab. [Vid Abo slott!] observerad i 8 exemplar, samtliga vaxande 
tillsammans pa ett fuktigt stalle, ganska langt aflagset fran den egentliga 
barlastplatsen . . . exemplaren voro forsedda med utvecklade frukter jamte 
blommor: Seel. Fr6v.. jfr (Prot. 7, II, 1885) Medd. XIII p. 208, floror etc. 



238 Bupleurum protractum. 

Bupleurum ppotraetum Link et Hoffmansegg. 

Sf-mel adventicium est visum. 

O a. Alavus [Sapsalampi] odlad ang, tillfallig, tagen af fru Eriksson !, 
inlamuad genom lektor Linden: Medd. XXV 7 II p. 91, jfr Mela Kasv. V 
och Ale. IV. 



Conium maeulatum L. 

In Fennia austral i raro invenitur; ad septentrionem 
vei*sus usque ad 63°, in saburra etiam ultra lectum est; in 
Fennia orientali vix obvium. 

Till.; Kalm; in ruderatis et agrorum marginibus minus 
fq: Prytz; in hortis, ruderatis et agris fertissimis [nonne ferti- 
lissimis] Fenniae meridionalis, Bjorneborg: Wirz. pi. off., cfr 
Fries; Eur. omn. exc. . . . Fenn. plur. : Nym. Consp. p. 315; 
adest in Fenn. mer. et parcius med.: Nym. Suppl. p. 148, vide 
etiam DC. Prodr. IV p. 242 et Led. II p. 359—360. 

A 1. [Finstrom] Godby: Bergstr. p. 131!; Geta in pago ad 
templum, Hockbole et Ostergeta: Hult ann.; r Geta Bolstaholm 
in horto: Arrh. & K. et Arrh. Fl. — A b. Abo: I. Ringbom !, 
cfr Zett. & Br.; Abo Kakola: Hollm.; Nadendal: K. F. Tigerstedt! ; 
Merimasku (Karsten): Lindr. Umb. p. 89 et Liro Ured. p. 307 ; 
Piikkis et Nagu: Leche p. 26; Uskela: Nikl.!; Bromarf Kans- 
jarvi : Sand.; r Maila in Isosaari 1859: Sel.; in eodem loco 
vidit Ohrnb.; Vihti (!) cp ad Olkkala: W. Nyl. p. 204; Vihti 
(p): Printz; [Vihti] st r Oravala, Niuhala, Suksela, Olkkala, 
praedium Vanjarvi, Irjala: Flinck; Vihti in area praedii sacer- 
dotis, Niuhala, Myyri: Weeks, muist.; Vihti [in parte austr.- 
occidentali] (st fq) in locis cultis, prope praedia etc. : V. E. 
Broth.; Mynamaki r in horto aeditumi prope templum, iam 40 
annis antea in eodem horto vidit pater: Caj. Kasvist. — Nyl. 
r Karis Rejbole: His.!; Kyrkslatt ad praedium sacerdotis: Rosb. 
Kyrksl. p. 109; Nurmijarvi Naas, Helsingfors in coemeterio, 
Sibbo Loparo: Sael. ann.; Stenr. non comm.; r in coemeterio 
Helsinge: W. Nyl.; Helsingfors T616: Wainio herb.; Helsingfors 
Skatudden et aliis locis in cultis: Hjelt; Helsingfors p in rude- 
ratis: Hayr. ; Helsingfors Gumtakt: Hult coll.; in agris ad opp. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenuioa, 35, N:o 1. 239 

Borga (!), et intra id, Perno Harkapaa, sacell. Liljendal! ad de- 
versorium Saftrask: Sael. 0. Nyl., vide etiam infra; prope Borgo- 
am oppidum in cumulo stercoroso: W. Wahlbeck!; Lovisa: C. 
J. Arrh.; Hogland Suurkyla in agro solano consito (Sievers): 
Brenn. Till. p. 38; [Hogland] Suurkyla in areis st cp: Sselan 
in Medd. XXV p. 76. — Ka. r Viborg: Fl. Kar.!, cfr Malmb.; 
par. Viborg Kinderi: alumn. Berg in dupl.!; haud infrequens 
in opp. Viborg: Zill.l — Ik. Uusikirkko Sykiala Mustamaki: 
0. A. Grondahl!; ad oppidum Kakisalmi 1881: Sael. ann.!; 
ibidem 1904: Silen Blomb. II p. 45; [in tota Ingria p: Meinsh. 
p. 130]. 

Sat. Bjorneborg (Simming!): Malmgr., cfr Hayr. Bjorneb.; 
Euraaminne Vakkara: Kl. Wahlman!; r Karkku in coemeterio !, 
Jarventaka Alanen! 1875—1896, sed hoc loco nunc exstinctum, 
Tammerfors ad amnis deiectum: Hjelt. — T a. Saaksmaki r ad 
praed. sacerd.: Tikk., spec. leg. Cannelin!, cfr Liro Ured. p. 
307; Saaksmaki Ridvala: Kihlm. herb., cfr Rosb. Utk. p. 220; 
Palkane Laitikkala in lapidoso agri (Zidback): Leop.; Kalvola 
(Tikkanen): Hult herb.; [Tavastehus] (p): Asp. & Th. — S a. 
Nyslott Tallisaari pauca spec: Budden, vide etiam infra. 

Oa. Gamla Vasa in ruinis 1880: Hedv. & Hj. Hjelt!, cfr 
Malmgr, qui tantum ex Oa. enumerat, vide autem infra. — 
Sb. r: Mela; Kuopio: C. E. Roos!, cfr Herb. Mus. Fenn. II 
p. 137. — Kb. Liperi r ad viam publicam in Alasotkuma: Eur. 
& H., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137. 

Nyl. >Ehuru icke forut observerad forekom den i ymnighet [i 
Borga] sommaren 1857 och blef troligen inford fran Ryssland (med hvete ?)» : 
Seel. O. Nyl. — Sat. Kyro: Asp; uppg. ar sannolik, men behofver dock 
bekraftas. — Sa. I H. M. F. finnes ett exempl. af 0. Carlenius, sum 
troligen harstammar fran Nyslott, hvilken ort afven anfores af Ale. Ill, 
jfr Desideratkat. p. 17. — Kl. Arten uppraknas harifran i Herb. Mus. Fenn. 
II p. 69, jfr bl. a. Mela Kasv. och Mela Kasv. V; numera erinrar jag 
mig icke specialuppgiften, hvarfOre mojligheten af ett misstag icke ar 
utesluten. — O a. I afseende a forekomsten i Gamla Wasa ma namnas 
folj.: Lauren anfor arten [enligt iakttagelser 1882, 1884, 1888 o. 1891] sasom 
allman i groparna: Medd. XXII p. 43 och bar insamlat den 1883! Anna 
11, IX, 1893 antecknade jag den sasom ymnig darstades, men under de senare 
aren har den forsvunnit; sa sag jag den icke 1904, och 11, IX, 1907 sokte 
jag sarskildt efter densamma, men kunde ej finna nagot enda exemplar. 



240 Conium maculatum. 

Den anfores ej heller bland de vildt vaxande arterna i Laur. Vaxtf. Gainla 
Wasa anfores sasom granspunkt i Herb. Mus. Fenn. II p. 137, men med 
stod af ofvanstaende betraktar jag den numera sasom endast tillfallig 
darstades. Sa betraktas den afven Ale. III. Uppgifter fran namnda fynd- 
ort inga afven Lindr. Umb. p. 89, Lindr. Lisat. p. 10 och Liro Ured. p. 
307. — Wasa angkvarn: Ale. Ill; numera forsvunnen: Hjelt. — O m. 
Brahestad Lundbergs angkvarn: Blom!; tydl. tillfallig. Hellstr. p. 135 upp- 
raknar arten bland dem, som ej ga till Gamla Karleby. — Ok. [Kianta] 
>tavattu yksi kappale Lassilan heinapellossa» : Kyyhk. !; arten bor tydligen 
betraktas sasom tillfallig darstades. — Ob, *Sedd i Apotheks Tragarden 
[i Uleaborg] for nagra ar sedan, hvarest Orten nu arligen sax sig sjelf>: 
Jul. p. 20; Uleaborg Toppila sund 1869: Brenner!; tydligen pa barlast; 
Uleaborg Toppila i sept. 1887, nagorl. talrik (omkr. 12 ex.): Zidb., jfr 
Brenn. Obs. ; se afven L. Y. 1907 p. 236. — Kk. Keret vid Hvita hafvets 
strand: F. Nyl. Utdr. p. 153; uppg. behofver bekraftas. 



Copiandrum sativum L. 

Earo eolitur, nisi rarissime rum disseminatur. 

A b. Nystad 1863: Kl. Wahlmanl — Nyl. Helsingfors Ulrikasborgs- 
bergen 1879: Unonius!, jfr Brenn. For. p. 132; Helsingfors i tradgarden 
vid » villa Arkadia*, Fjalldal bland Lamium purpwetim tillfallig 1895: Seel, 
herb.; Sibbo »in vico Paipis ad praedium Kesis in horto, una cum Anetho 
graveolente crescens (quasi spontaneum)» : W. Wahlbeck ! — O a. Wasa 
unicum spec, adventicium 1889 : Hjelt. — Ob. Uleaborg pa, afstjalpnings- 
plats 3 a 4 exemplar 1887 : Zidb., som dessutom ornnamner exemplar 
tagua pa ruderatplats, jfr afven Brenn. Obs. — Arten omnamnes f. 6. i 
floror etc. 

I afseende a den atminstone numera mycket obetydliga odlingen 
har jag endast antecknat folj. : Arten upptages redan af Till. »Gar till 
och med anda upp till polcirkeln» : Elfv. Kult. p. 204. — Ob. [Uleaborg] 
gaf mogna fron 1789: Jul. p. 20. Se f. 6. floror etc. afvensom angaende 
artens allmanna utbredning t. ex. Nym. Consp. p. 316 och Nym. Suppl. 
p 148. 

Epyngium raapitimum L. 

Per errorem apud nos indieatum est. 

A b. >Ad diversorium Sands in par. Tenala* : A. Nyl., som sager 
sig val ej sjalf hafva sett vaxten, men hort den beskrifvas af invanarena. 
Pa denna uppg. stodja sig bl. a.: sodra Finl. : Fries och Finl. mer. : Nym. 
Syll. p. 163. Afven upptages arten i forsta uppl. af Byteskat. W. Nyl. 
Distr. sager om uppg.: »erronee, nam in loco indicato non aderit, ut com- 
mnnicavit D. Hisinger», hvarfore arten bor utga ur finska floran. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. '241 

Af detta slakte odlas hos oss, om ock, eavidt jag vet, ganska 
sallsynt, E. amethystinum L., se Ale. Ill, dar den uppgifves fran sydliga 
deleu af landet. 

E. planum L. upptages sasom fbrekommande pa, barlast i A b. Abo 
hamn: Tallgr. p. 77. 

Astpantia maior L. 

/// hortis colitur, rarissime etiam disseminari indicatur. 

Odl. i tradg. sorn prydnadsvaxt. Sydlpga delen] : Ale. Ill, jfr Brenn. 
Flor. och Mela Kasv. V, dar arten afven omnamnes sasom tillfalligtvis 
forvildad fran N y 1. ; uppg. afser exemplar fran Kyrkslatt Koskis : Brenner! 
— Se afven ofvan p. 195. 

Angaende artens allmanna utbredning se t. ex. Nym. Consp. p. 318 
och Nym. Suppl. p. 149. 



Sauicula europaea L. 

In Alanclia passim vet satis raro invenitur. 

In actis Alandiae p: Prytz, cfr Wirz. pi. off.; Fenn. mer. 
occ. : Fries nomine S. vulgaris L., cfr Trautv. Incr. p. 319; 
Eur. omn. exc. . . . Fenn.: Nym. Consp. p. 318; adest in 
Aland. (Fenn. mer.-occ): Nym. Suppl. p. 149, vide etiam (DC. 
IV p. 84 et) Led. II p. 235. Al. (»r»): Bergstr.; [Foglo] 

Gripo (!), Ido etc.: Bergstr. p. 4; Jomala— Hammarland: Tengstr. !; 
Geta Pansarnas: 0. Hoffstrom & P. F. Molander!; Lemland 
Karmanaset: Leopold in dupl.!; Finstrom Bergo »Mellangards 
verkholmen» st cp: Erics.!; Jomala Lofdal: Seel, ann.; ad oppi- 
dum Mariehamn in nemore st cp: Sael. herb.; Finstrom Emnas, 
Grisholm: E. Erics.; Geta complur. loc. Bolstaholm, Hago, Dano. 
Grondal et Graggnas: Hult ann., cfr Popp. p. 32; Foglo: W. 
Juslin in Hult herb.; Hammarland Appelo, Geta Dano, prope 
Finno Langviken: Ch. E. Boldt; Jomala Ramsholm!, Hammar- 
land Skarpnato, Lemland Lembote, Finstrom Grelsby!, Foglo 
prope Degerby: Arrh. & K.; Vardo Listerbyholmen! in taeniis 
ubique locis idoneis: Laur. Fort., spec, etiam e Lemland Nato!; 
[Sund] nonnulla spec, in pineto prope praedium sacerdotis: Prim, 
p. 68; Sund (!) Kastelholm, Geta Loko: Bergr. comm.; Sund 
Hogbolstad et Foglo Gripo cp in coryleto!: Gadol.; Foglo Niif- 

Typis. impr. 29 | 10 1910. t6 



242 Sanicula europaea. 

versholm: H. Federley!; r Kumlinge in parte austro-orientali 
insulae Kumlinge! complur. locis cp: Bergr. et Bergroth in 
Medd. XX p. 37, cfr 1. c. p. 43 et 45. 

A L Angaende artens forekomst harstades namnes : Mycket spridd, 
delvis yinnig, sarskildt i hassellundar : Arrh. — A b. Pojo fq: A. Nyl., 
jfr Rupr. Diatr. p. 24; uppg. ar sakerligen alldeles oriktig. 



Af familjeu Araliaceae odlas hos oss allmant Hedera helix L., [ehuru] 
mest som krukvaxt: Ale. Ill p. 210, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasv. V; 
Saelan betviflar, att den numera odlas sa mycket som forut och att den 
gar till pa. kalljord ; atminstone minnes han ej, att nan skulle sett den 
pa kalljord: Sael. ann. — Angaende artens allmanna utbredning namnes: 
vEur. omn. exc. Scand. bor. Fenn. . . .» : Nym. Consp. p. 319. 



Cornaceae. 



Comus sang-uinea L. 

In magna parte Fenniae colitur et in Alandia efferata inreniri indicatur. 

A I. »Planterad och forvildad vid Jomala prastgard*: Bergstr. p. 
131!, jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I]. — Sat. Tyrvaa : Warel. p. 18. Savidt 
jag : kanner, forekommer arten i dessa trakter endast odlad men ej ens 
forvildad. 

Sasom framgar af det ofvanstaende, upptogs C. sanguinea bland de 
vilda arterna i Herb. Mus. Fenn. [ed. I], men uppraknas i Herb. Mus. 
Fenn. II p. IX not bland tillfalliga eller forvildade arter, som uteslutits. 
I aldre floror t. ex. Mela Kasv. I och II, Brenn. Flor. etc. anfores den 
afven sasom vildt vaxande. I Mela Kasv. V uppgifves: >Vilj. ja mets. 
Al.» — Emellertid bor framhallas, att nagon uppgift om artens fortfa- 
rande forekomst som forvildad vid Jomala prastgard mig veterligen icke 
foreligger. 

1 afseende a artens allmanna utbredning namnes : »Eur. omn. exc. 
Scand. bor., Fenn. . . .»: Nym. Consp. p 319. 

Angaende odlingen far jag i hnfvudsak endast hanvisa till Elfv. 
Ant. p. 98, jfr floror etc. afvensom A. L. Backm. Fl. p. 25. I Wasa har 
afven jag sett densamma, och Schiib. p. 288 upptager: >bis Wasa». 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 243 

[Cornus sibirica Lodd. 

Prope fines oiientales sponte occurrit, eeterum in iota 
fere Fen ma colitur. 

Kpor. in nemore ad ripam fluminis Koscha haud procul 
a pago Sidorofskaja: Cajander! in Medd. XXVII p. 8, cfr 1. c. 
p. 49, 134, Medd. XXVI p. 180, [Diar. 13, V, 1900], Caj. 
Westgr. p. 13—14, Lindb. Pfl. p. 13 nomine C. tatarica Mill. etc. 

Det bor framhallas, att alia fyndorter for C. sibirica sasom vildt 
vaxaDde ligga utom omradet, sasom det begransats i Herb. Mus. Fenn. 
II etc. Oster om floden Onega fbrekommer arten st fq— p: Cajander i 
Medd. XXVI p. 180. En full^tandig redogorelse for de narmast Fin- 
land belagna fyndorterna lanmas i Caj. Westgr. p. 13—14, till hvilken 
uppsats jag far hanvisa. 

Exemplaret i H. M. F. ar insamladt ar 1899 af Lindroth och Ca- 
jander! I H. M. F. finnes afven ett exemplar, antraffadt af desamma 
i Ross. bor. »in nemore ripae fluminis Onega prope pag. Kirilova* ! 

Arten upptages icke i Nym. Consp. ; i Nym. Suppl. p. 150 omnam- 
nes den fran »Ross. or. (etiam arct.)». — I Mela Kasv. V kallas den- 
samma G. tatarica Mill. v. sibirica (Lodd). 

Vidkommande odlingen far jag framst hanvisa till Elfv. Ant. p. 98, 
dar C. sibirica betecknas sasom »den hardigaste arten», jfr Ale. Ill och Mela 
Kasv. V. F. 6. bar jag endast antecknat uppg. fran N y 1. Helsiugfors 
Botaniska tradgarden : Kihlm. Beob. p. 40 och O b. [Uleaborg] »viljeltyna, 
puutarhoissa ja puistikoissa» : Leiv. Putk., jfr Leiv. Arten uppraknas bland 
dem, som kunna med sakerhet odlas anda till O b. Tornea : Puut. 1900 
p. 34.] 

Cornus alba Wang. 

In maxima parte Fenniae colitur. 

Arten odlas mangenstades i olika delar af landet, ehuru icke i storre 
utstrackning, se framfor allt Elfv. Ant. p. 98 och jfr floror etc., delvis un- 
der namnet C. stolonifera Mich. — Afven jag har antecknat C. alba fran O a. 
Wasa. Den uppraknas jamte foregaende bland arter, som kunna med 
sakerhet odlas anda till Tornea: Punt. 1900 p. 34. Vidare omnamnes den 
fran Kb. Joensuu och Nurmes 1900 aivensom Ob. Uleaborg: Ssel. ann. 
Fran Uleaborg anfores arten afven af Leiv. Putk. 



Utom de nyss anforda C. sanguinea, C. sibirica och C. alba odlas, 
ehuru mera sallan, afven andra arter af detta slakte Sa t. ex. omnamnes 
i Mela Kasv. V C. mas L. sasom odlad. Emellertid namnes : C. mas 



244 Cornus mas. 

maste odlas ytterst sallan ; jag har ej sett den odlad hos oss: Ssel. aim. 
Ej heller Lindberg har sett den odlad: Lindb. corn in. — Det torde ej vara 
skal, att har inga narmare pa fragan om den eller de ofriga arterna. 



Cornus suecica L. 

In Lapponia frequentissime saepeque copiose—copiosis- 
sime prove/lit et quamvis minore frequentia usque in regio- 
nem alpinam penetrat; in Fennia septentrionali item fre- 
quenter copioseque invenitur, sed infra 63' 30' aut 64° in 
parte interiore subito rareseit et nisi in plagis valde silve- 
stribus vix oceurrit; ad oram mar iti main passim (— satis 
frequenter), sed saepe eopiose est obvia. 

In Ostrobottnia & Finlandia vulgaris est: FJ. Lapp. N:o 65 
p. 37; Kalm; locis umbrosis in Finl. bor. vulgatissime, in aus- 
traliore rarius: Pryiz cont.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; 
Scand. : Nym. Consp. p. 320; Fenn.: Nym. Suppl. p. 150, vide 
etiam DC. Prodr. IV p. 274, Led. II p. 377 et Borg Beitr. p. 
99, 133 et 143. 

Al. in Alandia eontinenti et in taeniis australibus [»Av, Bn, 
Csv»] p: Bergstr., (cfr 1. c. p. 7); Kokar: Bergstr. p. 4; st r 
[Eckero] Signilsskar, [Kokar] Ido, [Jomala] Langnoskiir: Bergstr. 
Beskr., spec, e Jomala!; Foglo Klafskar cp: Sievers ; »pa klip- 
piga holmar i norra delen, dar den forekommer ganska allmant» : 
Erics.!; Jomala Hammarudda, Sund Gesterby Kannan [»Tjenan»]: 
E. Erics. ; Hammarland Ronnskar ad promuntorium septentrio- 
nale ins. Finbo (Bergroth), in scopulo ad occidentem versus a 
Trollklobben, pharus Salskar: Ch. E. Boldt; Kumlinge Baro, 
»Seglingeklobben» in Delet, Soltunga Masshaga: Laur. Fort.; 
Geta Grondal et aliis locis in parte septentrionali : Hult ann. et 
herb. ; st r Sund Gesterby Kannan : Arrh. & K. ; Eckero Skepps- 
vik: Lindberg!; Foglo Juddo, Sottunga Kyrklandet p, Kokar Ido, 
Helso, Karlo et Langskar : Arrh., vide etiam infra; (fq) in parte 
occidentali et media [= A 1.] : Bergr., ubi loca natalia enume- 
rantur. — A b. r: Zett & Br.; st r? in parte orientali [= Ab.l 
par. Gustafs Kattkuru et ad Isojarvi, Inio Keisto ad stagnum 
Frisko : Bergr.; Abo: Just., cfr Moberg Nat. p. 127; Korpo- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 245 

strom Hjorto: I. Ringbom!; Korpo Galto cp: Arrh. ; Sagu Sando: 
Elfving!; Kimito Hiitis fq, Nagu : Arrh.; Pojo p: A. Nyl.; 
Bromarf st fq: Sand.; [Karjala] in vicinitate Laajoki r in luco 
humido ad Suomenpaa ad australem partem lacus Koskeljarvi 
pc: Caj. Kasvist. ; Nystad Enskar: Kl. Wahlman ! ; Nystad Put- 
saari: Hollm.; infra Pyhajarvi ad lacum Pyhajarvi: alumn. 
E. F. N. Candolin!, spec. ded. 0. Collin [forsitan indigeat con- 
firmationis]. — Nyl. Ekenas Espskar etc. fq in litoribus : Hayr. 
Ber., cfr Hayren in Geogr. F. T. 1900 p. 225. spec, ex Hiisto! 
et Tofo!; p ex. gr. ad Fagervik!, in taeniis exterioribus, etc.: 
His.; Inga Vesterkulla Skammo: Brenn. viixtf. p. 78; p (fq): 
W. Nyl.; fq ad oram : Seel. 0. Nyl.; Hogland locis humidis fq 
ex. gr. ad »Launakorkia» et »Haukavnori» ut ad oram orien- 
talem: Schrenk p. 160; Tytiirsaari: Brenn., spec, ex Hogland ad 
occidentem versus a Majakallio !, vide etiam infra. — K a. p 
inprimis cp ad Kavalajarvi, Korkeasaari: Blom, spec, e Virolahti 
Koivuniemi!; (fq) in regione Viburgi : Fl. Kar. p. 188; [Viborg] 
Kiiskila: J. Krohn in herb. lye. n. ; Trangsund: alumn. Berg 
in dupl. ! — I k. r Kivennapa prope pag. Kuokkala!, Kakki in 
insula Luuri, Koivisto [»Bjorko»] Vasikkasaari (E. Nyl. Ber.): 
Malmb. ; Uusikirkko Inonniemi in promuntorio ad mare: 0. A. 
Grondahl ! ; [in reg. litorali haud infrequens Rajajoki [»Sestrorezk»] 
. . .: Meinsh. p. 141; cp ad litus Sinus fennici, enum.: Schmalh. 
p. 68]. 

Sat. frequentior in maritimis quam in interiore parte: 
Malmgr.; Raumo: [W.] Wallenius!; Ulfsby: Karsten in dupl.!, 
cfr Hayr. Bjorneb. ; nonnullis locis st fq — fq et st cp — epp, 
ceterum non visa: Hayr. Bjorneb., cfr 1. c. p. 40, 46 et vide infra; 
Parkano duobus locis ad meridiem versus a deversorio Kuiva- 
nen: Hjelt. T a. vide infra. — Sa. Kerimaki Karvila Yaa- 

ranjarvensuo: A. E. Forsstrom!, spec. ded. Budden. — K 1. 
Impilaks Syskysalmi (Bergstrom !): Norrl. Symb.; Palkjarvi r 
Valkiajiirvi!, Suistamo saltern prope templum, sed forsitan haud 
infrequens: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 63. — Kol. nondum visa est. 

O a. frequentior in maritimis quam in interiore parte: 
Malmgr., spec, e Vasa!; fq ad oram, in parte interiore p: Laur. 
Vaxtf., cfr Kihlm. Beob. p. XXIV; in interiore parte in par. 



246 Cornus suecica. 

Storkyro et Ylistaro: Laur. ; Jalasjiirvi r: Biickm. p. 271; Toysa 
ad praedium sacerdotis (B. L. Frosterus): Moberg Klim. p. 50. 
— T b. Saarijarvi (Furuhjelm): Broth.; Multia (P. H. Lindegren): 
Moberg Klim. p. 50; Karstula Paajarvi: Gadol. ; Viitasaari Lako- 
maki in silva mixta subhumida: Kihlman ! — Sb. in Savonia 
rr: E. Nyl. Veg. p. 261; r?: Mela, spec, e Tuusniemi!; Iisalmi 
(!) Jyrkka: Lundstr. ! — Kb. Liperi r [sacell. Polvijarvi] Rauan- 
joki!, Aisusjoki, Sukkulanjoki !: Eur. & H.; Kihtelysvaara, Pielis 
(E. Winter): Chyd.; [inter Pielinen et Hoytiainen] st r tribus 
locis in parte australi pag. Romppala in paludoso prope Palo- 
suo, prope Matinpuro et infra Korpela, hoc loco st cp : Axels. 
Putk.; in Repola et parte septentr.-orientali par. Nurmes st fq, 
ceterum st r, Lieksa inter pagos Pankajarvi et Lieksa et ad 
Koukonvaara!, in parte austro-occid. par. Nurmes ad Janne- 
vaara!: Wainio Kasv. — Kon. r, sub monte Miinanvaara in 
silvis turfosis, in Reg. occ. ad ripas fl. Suojunjoki atque inter 
pagos Kaitajarvi — Porajarvi pluribus locis: Norrl. On., spec, 
adscr. Suojarvi! et Kostamus!; Loimala! fq: Hjelt Ant. p. 65; 
Suojarvi: A. Genetz in Suomi II, 8 p. 201; [in silvis circa 
Povjenets: Gunth. p. 40,] vide etiam infra et sub Kton. 

Om. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr. [haec omnia ad oram 
spectant] ; [Lappajarvi (!) in interiore parte prov.] p— st fq, ad 
lacum Lappajarvi fq et plerumque cp [ceterum r] : A. L. Backm. 
Fl., cfr 1. c. p. 138 et vide infra. — Ok. fq, interdum cpp: 
Wainio Kasv.; Puolanka fq: Brenn. Reseb. p. 71 ; fqq, in parte 
orientali fq et interdum cp: Brenn. Obs. ; [Kianta] (st fq)etcp: 
Kyyhk. — Kp. fqq: Sahib. Bidr. ; fq, interdum cpp: Wainio 
Kasv. ; in taeniis fqq et cp, in reg. litorali ceterum fq, in parte 
media et circa Kellovaara st fq, ceterum enum. e multis locis, 
in parte austro-occidentali primum visa ad viam inter Lappo- 
lampi et Tiiksijarvi, [Solovetsk fqq et cpp]: Bergr. Ant., vide 
etiam Kudrawtsow p. 235 et Kusn. p. 118. 

Ob. fqq, enum.: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; Jul. p. 
274 tantum enum.; fqq: Leiv. et Keckm., vide etiam Leiv. Veg. 
p. 201 et Martik. p. 36; Kemi cp: Linne Iter lapp. p. 175 no- 
mine Mesomora ; Kemi (p): Rantaniemi; fq et saepe cp in Ala- 
tornio: Hougb. not.; [ad flumina: 0. R. Fries p. 155, ex enu- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 247 

meratione oblita;] fqq et saepe cp ubique: Hjelt & H. - Kuus. 
fq, interdum cpp: Wainio Kasv.; fqq: Sahib. Fort.; fq in parte 
septentrionali: A. L. Backm. comm. — Kk. fq, interdum cpp: 
Wainio Kasv.; (p— st fq) locis humidis, umbrosis: Bergr. Ant. 
Lapp. fenn. fqq et saepe cp ubique: Hjelt & H. ; in 
silvis mixtis, abiegnis turfosis marginibusque humidis pratorum 
(p et st pc): Blom Bidr.; [fq, enum.: Birg. p. 97;] omnium vul- 
gatissime locis umbrosis per partem silvaticam et alpinam us- 
que in lateribus inferioribus alpium totius Lapponiae: Wahlenb. 
p. 50; ubique vulgaris: Fellm. Lapp.; fq— st fq in Kemijarvi, 
Kuolajarvi [non Koulajarvi], Sodankyla, Inari, ad Paatsjoki fq 
usque ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 
6 et 30; (st fq) in reg. silv., fq ad ripas fluminum, (st r) in lu- 
cis reg. subalpinae: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 39; per reg. sub- 
silv. et subalpinam fqq et saepe cp, in reg. alpinam iuxta 
rivulos usque ad terminum salicum st fq evadit, Peldoaivi N 
440, SO 448, Ailigas SV 398, [Bastekaisa h362]: Kihlm. Ant.; 
[Varangria australis] per regionem subsilvaticam et subalpinam 
fq— fqq et plerumque cp, ad terminum salicum iuxta rivulos 
saepe evadit: Arrh. ant.; e permultis locis enum.: Norm. Fl. 
Spec. p. 540-541, vide etiam Blytt p. 888 etc. — [L. ent. 
reg. subalp. et silv. fq : Lsest.; fqq in reg. subalp., st fq in 
reg. alpina infima, ad ripam australem lacuum Johkas- et 
Skatjajaur specimina macra [»tviniga»], ulterius non visa: Lin- 
den Bidr., vide etiam Hartm. p. 136 etc.] 

Lapp. ross. fqq: Fellm. Ind.; in silvaticis locisque um- 
brosis totius Lapp, fq: N. I. Fellm.; enum.: Beket. p. 568; 
Lujauri urt cpp: Kihlm. & Palm. p. 8; fqq secundum ripas et 
in silvas depressas [»laglanda»] reg. silv. et in Lt. et in Lim., 
sed fq etiam in declivibus montium alpinorum et in vallibus 
reg. alpinae et visa est usque ad summum fere montem Viert- 
soivk Linden Ant.; Subovi cp: Broth. Wand. p. 13, vide etiam 

Kihlm. Ber. p. 23 etc. 

Kihlman framhaller, att arten i Helsingfors-trakten ar en exklusiv 
kustvaxt: Medd. XVIII p. 264. Detsamma galler, enligt hvad af ofvan- 
staende framgar, nastan nela sodra Finland. 

A 1. Angaende artens forekomst harstades namnes: Pa klipphol- 
mar och kobbar langt ute i hafsbandet stundom ymnig: Arrh. — Ab. 



248 Cornus suecica. 

Karislojo (C. G. Gronqvist): Moberg Klim. p. 50; uppg. forefaller osanno- 
lik. — Detsamina galler om N y 1. Morskom kyrkoby? (J. Granholm): 1. c. 

— I Helsiugfors-trakten ar arten antecknad bl. a. fran Lappviksudden, 
oarna Estlotan, Vastertokan cp: Sael. ana. — [Hogland] ang r: Brenn., men 
a pa vata stallen enl. Brenn. Till. p. 38. — Sat. Tyrvaa: Warel. ; Kyro: 
Asp. Uppg. behofva bekraftas; arten ar ej funnen af mig i dessa trakter. 
Angaende artens forekomst i Bjorneborgs-trakten namnes : » Endast anteck- 
nad fran Indero, Yttero, Kumnas och Tahkoluoto, men bar st fq-fq och 
st cp— cpp. Heist pa sandjord pa laglanda, tradbevuxna stallen. Allun- 
dar, alsnar, lundar med al och asp eller bjork, kanten af granskogar 
garna bland bjornmossa, kanten af skogsangar. Hvittisbofjard fq. Luvia 
fq i skargarden och dessutom st cp vid Pinkkijarvi (E. Hermonen)» : Hayr. 
Bjorneb. — Ta. [Kalvola] r >denna art har jag antecknat a, en frisk 
faltbacke, belagen omedelbart vid landsvagen fran Liljevik till Tavastehus 
och ungefar a /2 km fran forstnamnda stallet» : Knabe Vaxtf. ; mahanda 
bor denna forekomst tydas som tillfallig, enar arten, savidt jag kanner, 
i allmanhet icke forekommer pa dylika standorter i det inre af landet. 

— Hauho: Herk. Da sa manga af Herkepsei uppg. visat sig otillfor- 
litliga, tarfvar denna bekraftelse. Emellertid anser jag icke omojligt, att 
Cornus tidigare forekommit i dessa trakter, ehuru den nuraera saknas dar. 

— Loppi: elev Lindberg i herb. lye. n. ; afven denna uppgift bor bekraftas. 

— Kon. Arten upphor plotsligt, da man pa andra sidan om Finlands natur- 
historiska grans passerar vattendelaren emellan Hvita hafvet och Onega: 
Sahib. Dagb., se afven langre fram under Kton. — O m. Angaende fore- 
komsten i trakten kring Lappajarvi namnes: » Forekommer fq och vanl. cp 
sarskildt pa strandvallar vid Lappajarvi sjo; fqq pa holmarna; dessutom 
i granskog vid gamla strandlinjen vaster om Pyhavuori! pa 20—30 meters 
hojd ofver sjon samt pc pa den gamla strandvallen vid Saaksjarvi nedan- 
for Tuomala (Vindala). Alajarvi Mankijarvi (Nystrom). Forekommer (enl. 
Ivar Thome) afven vid Iirujarvi» [i Alajarvi]: A. L. Backm. Fl. under 
namn af Chamaeperielymmum suecicum (L.) Asch. & Gr. 

Kton. Antraffades ofta pa bergen i nordvastra delen af Povjenetska 
kretsen; pa andra stallen sallsynt och forekommer dar endast pa, flod- 
eller sjostrander, Tschiassalma, Nesterova, Pelkula, Iwanowa-Gora, Babja 
Salmn, Marjavaara. Afven funnen i ostra delen af Povjenetska kretsen 
pa vattendelaren i narheten af Morskaja Maaselka [»Maseljga>] och i 
trakten af Povjenets. Pa Siesjarvis [»Sjegoseros»] sodra strand endast pa. 
tvenne stallen: Ispol. p. 61—62 i ofvers. [En del fyndorter ligga i Kon. 
ehuru jag anfort uppg. i ett sammanhang]. Giinth. p. 40 se under Kon. 

[L. ent. En abnorm form beskrifves fran stranden af Muonio alf: 
Leest.] 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 249 

Crassulaceae. 

Sempervivum soboliferum Sims. 

In Karelia maxime austroorientali unico loco a. 1884 
ab J. Sahlberg inventum et ab Osw. Kihlman determina- 
tum est. 

Ksv. in spatio satis magno [»langre stracka*] ad ripam 
orientalem lacus Ladoga prope praediolum Haapanava circ. 50 
km [»5 mil»] ad septentrionem versus ab ostio fluminis Svir 
st cp in arenosis siccis graminosis: Sahlberg! in (Diar. 4, X, 
1884) Medd. XIII p. 194, cfr Medd. XIII p. 222 omn. nomine 
S. tectorum L., Herb. Mus. Fenn. II p. XIII, Nym. Suppl. p. 
127 nomine S. globiferum L. p. p. et Lindb. Pfl. p. 14. 

I Reseberattelse ofver en sommaren 1884 . . . foretageu I.epido- 
pterologisk exkursionsresa narnuer Ebnberg, att Haapanava ligger 7 km 
[»verst»] norr om Hubaritza [sannolikt Humbaritsa] vid mycningen at" en 
mindre flod. 

Pa motet 5, II, 1887 framholl Kihlman, att var art icke ar S. tec- 
torum L. utan S. soboliferum Sims, och uppvisade skillnaden emeilan dessa 
arter, se Medd. XV p. 197. 

Det bor papekas, att of van namnda fyndort ligger utom flora- om- 
radet, sadant detta begransas af Cajander och pa nyare kartor; jfr Mela 
Kasv V, den enda finska floristiska handbok, som upptager arten. 

Sempervivum tectorum L. 

Spontanewn inveniri per errorem indicatum est, raro autem vel raris- 
sime colitur. 

Upptages pa grund af oriktig bestamning, sasom tillhorande landets 
flora, se under S. soboliferum Sims, och jfr Nym. Suppl. p. 126. (I Wied. & W. 
p. 255 uppgifves arten torekomma »in den Nachbarfloren>, hvilket saledes 
ej galler Finland) Fran nyare tid foreligger uppg. Nyl. Lovisa-trakten 
Dunkahall (Iverus!): Sselan i Medd. XXIV p. 21. Angaende forekomsten 
harstades tillagges: »Dunkahall [har] aldrig varit bebodd . . . Sempervivum 
[har] medfoljt barlast . . . [flyttad till] Degerbygarden > : Iver. litt. — Odlad 
i tradgarden pa Lappviksudden vid Helsingfors: Stel. ami. — I Mela Kasv. 
V namnes: »koristuskasv. vilj.» Angaende artens allmanna utbredning 
uppgifves: »Eur. omn exc Scand. bor. Fenn. . . . Sed multis locis, praec. 
. . . Scand. non nisi inquilin. est (colitur in tectis)»: Nym. Consp. p. 258. 
Uppgifter om artens odling i andra lander foreligga f. d. i sarskilda ar- 



250 Sempervivum tectorum. 

beten, se t. ex. Koch, Synopsis Fl. Germ., p. 288, Garcke, Flora von 
Deutschland vierz. Ausg., p. 153, Lange J., Oversigt over de . . . til Dan- 
mark indvandrede Planter, p. 273, Klinge p. 513 etc. Fran Finland aro 
endast nyss anforda uppgifter mig bekanta. 

Sechim, maius hos Till, anses af 0. Hjelt Forsok motsvara denna 
art och har i sa fall sakerligen varit odlad. 

Rhodiola rosea L 

In montibus atpinis Lapponiae Enontekiensis, ut etiam 
in it's, qui ad litora Maris glacialis et albi sunt, plerumque 
frequenter provenit, ceterum in Lapponia vara est; ad oram 
Maris albi usque ad 64° 35' [et nescio an infra] descendit, 
in oeeidentali autem Fennia non est obvia. 

In declivibus alpium lapponicarum p: Prytz; ad ripas 
fluminum et rivorum Lapponiae ab alpibus usque in Palojoensuu: 
Wirz. pi. off.; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; 
Lapp. . . . alp. etc.: Nym. Consp. p. 265; Fenn. bor.-or. : Nym. 
Suppl. p. 129, vide etiam Led. II p. 179 et Borg Beitr. p. 99, 
107, 112, 133 et 145. 

Kp. Kemi: Fellm. Anteckn. I p. 521, cfr 1. c. Ill p. 271; 
haud infrequens in rupibus ad Mare album: Sahib. Bidr.; Soroka: 
Sahib. Dagb. ; inter Soroka et flu men Shuja!, [Solovetsk!]: Selin, 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137 ; fq in taeniis et in tota regione 
litorali: Bergr. Ant., cfr Bergroth in Medd. XXIII p. 36 et vide 
infra, spec, e Russki Gusowoi-ostrow! et Studentski-ostrow! 
extra Kemi, vide etiam Beket. p. 563. 

Kk. Sonostrow, in promuntorio inter Kouta et Knjasha: 
Mela PL, vide ceterum sub Lapp, ross.; verisimiliter haud 
infrequens. 

Lapp. fenn. inter Huukki et Saitakoski: Linden in Medd. 
XVIII p. 239, spec, e Kolari Hietanen!; per totum alpium iugum 
praecipue Norvegiam versus vulgatissime et in alpinis maritimis 
locisque inferalpinis ubique fq, sed e suecico latere haud extra 
alpes altiores . . . occurrit, nisi ad fluvios disseminata rarius 
ad Palojoensuu et versus Enontekiainen Lapp. Torn.: Wahlenb. 
p. 275 et 276, cfr 1. c. p. LXI; in Utsjoki (!), Inari et Enonte- 
kiainen p: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; haud raro ad ripas 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 251 

fluminis Muonio in reg. silv., frequentior autem in reg. subalp. 
[ad L. ent. spectat]: Norrl. Lappm. p. 258, cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 137; Muonio (Norrlin): Wainio herb.; Muonioniska: A. 
Montin!, cfr Caj. Torn. p. 112; Muonio ad lat. bor. c. 68° in 
ripa lapidosa catarrhactae prope Ylikyla: Montell!; Pallastunturit 
aug. 1880 (K. Laurin): Zidb., vide infra; ad ripas fluminis Tana, 
semper hermaphrodita 3-4 pistillis: S. Castren in Hush. p. 352; 
»ad catarrhactam Ylikongas flum. Tenojoki, quo probabile est, 
rivum Lavajajoki ex alpe Rastekaisa plantam deducere, et hinc 
infra vulgatius, de cetero autem a nobis non visa est* : Kihlm. 
Ant.; in litore fluvii et in articulis rupium fq ad Kongas prope 
Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 21; [Rastekaisa: Hult 
alp. Pfl. p. 191;] [Varangria australis] reg. subalp.— alp. (inf.) 
st fq (— p) in rupibus et ad rivulos: Arrh. ant.; Varangria au- 
stralis [et borealis] e permultis locis enumeratur: Norm. Fl. Sp. 
p. 462, vide etiam Blytt p. 892 etc. — [L. ent. reg. alp. et 
subalp. fq, reg. silv. p: Laest.; fq in ripis, in vallibus rivulorum 
lapidosis etc. reg. subalpinae et alpinae usque ad montes alpinos 
Haiti NV 925 m: Linden Bidr., vide etiam Hartm. p. 258, 
Heintze Vaxtg. p. 60 etc.] 

Lapp. ross. ad litora maris, in scissuris petrarum locis- 
que irrigatis et declivibus vulgatissime: Fellm. Ind. p. 314; ad 
saxa maritima et litora irrigata Maris glacialis et albi orae 
occidentalis, ad oram vero borealem huius maris sabulosam 
nee in interioribus peninsulae lapponicae nullibi obvia fuit: 
N. I. Fellm.; enum.: Beket. p. 563; Teribjerka cp: Broth. Utdr. 
p. 130, vide etiam Broth. Wand. p. 10 et 13, Kihlm. Ber. p. 13, 
Kihlm. Pfl. p. 32 etc. et infra; Petshenga [»Peisen»] secundum 
totam oram Maris glacialis: E. Nylander & M. Gaddl; etiam 
multa alia spec, in H. M. F. e Lim., Lp. et Lt. 

Finl. bor.: Nym. Syll. p. 261; uppg. grundar sig pa missuppfattning 
af Fries' uppg. och rattas af Nyman sjalf (se ofvan). Att uppg. i Nym. 
Syll maste anses vilseledande, foljer bl. a. daraf, att arten ej iakttogs af 
mig ens i sydliga delen af Lk., lika litet soni den upptages af Hult Lappm., 
se 1. c. p. 150. — Kp. Angaende forekomsten i denna trakt namnes: En 
verklig karaktarsvaxt for Kem'ska skargarden, dar den forekommer ofver- 
allt pa klippiga strander och ofver hufvud i bergsspringor, saknas (totalt) 
pa, Solovetsk: Bergroth i Medd. XXIII p. 36. Namnas bor dock i sam- 



252 Khodiola rosea. 

manhang harmed, att arten upptages fran Kpor.: Mela Kasv. V. — L k. 
[I afseende a forekotnsten pa svenska sidan om Muonio alf namnes: r . . . 
Muonio alf ned till norr om Granvik (pa ung. 67° 41' n. br., 184 m. 6- h.). 
Pa finska sidan af Muonio alf sags vaxten betydligt sydligare : Birg. p. 
102. Vid Muonio pa, svenska sidan a stenig strand nedanfor Kurki fors 
och 3 km [»verst>] ofvan Songamuotka (= 8 km ofvan Katkesu'anto) 1886 
(K. Laurin): Zidb. Se afven Samzelius p. 183—184; de af honom anforda 
fyudorterca aro dock belagna langre vasterut fran Finlauds grans.] — Pa 
Pallastunturit ar arten sannolikt ganska sallsynt; jag sokte den forgafves 
darstades, men har dock ej nagot skal att betvifla K. Laurins uppgift. 
— Lim. Anmarkningsvardt ar, att Linden ej iakttog Rhodiola pa fjallen 
kring Nuotjavr: Linden Ant. I Mela PI., dar arten f. o. upptages fran flere 
fyndorter (afven i Lp), foreligger ingen uppgift fran Hibina. N. I. Fell- 
mans uppgift, att arten saknas i det inre af Lapp, ross., maste salunda 
afven for narvarande anses riktig. 



Sedum telephium L. 

In parte australi pier umque satis frequenter— frequenter 
provenit; ad oram occidentalem passini usque ad 64'' occur- 
rit et paullo etiam longius ad septentrionem versus prog re- 
ditu?* ; in i uteri ore parte supra 61° plurimis rarescit plagis 
et supra 62° 40' vix visum, est. 

Till.; Till. Icon. 100 ex 0. Hjelt Nat.; Kalm; in montibus 
calvis fq: Prytz; in ruderatis lapidosis et rupibus per provincias 
australes et medias usque ad Narpes: Wirz. pi. off.; maxima 
pars Fenn. : Fries; in rupestribus Fenniae austr. maritimae a 
Viborg [»Wiburg»] usque ad archip. Aboensem (vulgatissime): 
Fl. Ingr. p. 404 nomine a petraeum; Scand. exc. Norv. bor., 
Lapp.: Nym. Consp. p. 260; Fenn. exc. bor.: Nym. Suppl. p. 
127, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 402 et Led. II p. 180-181. 

A 1. (p): Bergstr.; complur. loc: Bergstr. Beskr.; (fqq): 
Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand.; 
p: Renv. ; fq: A. Nyl., Sel., Printz et Flinck; [Vihti in parte 
austro-occidentali] (fqq): V. E. Broth., cfr V. E. B. p. 204; 
[Pyhajiirvi et Pusula] (fqq): Weeks.; st fq, enum., st cp in ru- 
pibus: Caj. Kasvist. — Nyl. par. Ekenas fq: Hayr. ; fq: His.; 
p, in rupibus et campis hie illic st cp: Stenr. ; fq: W. Nyl. et 
Sasl. 0. Nyl.; [Hogland] p: Brenn. — K a. Lavansaari: E. Ny- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, No 1. 253 

lander!, cfr Brenn.; Haapasaari fq: Sselan in Medd. XXV p. 80 
p: Blom et Linden. — Ik. (st fq): Malmb., spec, e Sakkola! 
Rautu pag. Karsala in colle sicco arenoso: Lindberg!; Kakisalmi 
Kalliosaari: Silen Blomb. p. 125; [in Isthmo [»Nordgebiet»] 
rarius et non visa nisi in plagis arenosis: Meinsh. p. 116]. 

Sat. p: Malmgr.; Euraaminne: Kl. Wahlman!; Huittinen: 
Car. p. 24 et Lyden; p — st fq (et st pc) in fissuris rupium, 
Hvittisbofjard in rupibus, Luvia in insulis (E. Hermonen): Hayr. 
Bjorneb., vide etiam Silen Blomb. p. 125; in interiore parte rr 
et mihi non obvium nisi ad Tyrvaa! Vehmais: Hjelt; Birkkala 
Carlss.; Kyro Kyroskoski: Sola Flor. p. 88. — T a. Kangasala 
Ilm.; [Kalvola] in locis montanis haud infrequens: Knabe Vaxtf. 
Hauho: Herk.; st fq in rupibus: Norrl. s. o. Tav.; [par. Gustaf 
Adolf] (fq): Bonsd.; Kuhmoinen: L. Y. 1909 p. 147; in parte 
austro-occidentali par. Luhanka st fq, ceterum ad Pohjola!, 
Vuarunvuori, Rappukallio, Haukkavuori et Vallyvuori, omnia 
in Korpilahti: Wainio Tav. or. [ad T b. p. p. spectatj; Leop., 
Tikk. et Asp. & Th. non coram. — Sa. haud infrequens usque 
ad Jorois: E. Nyl. k Chyd.. cfr E. Nyl. Veg. p. 260; [Valkiala] 
st fq: Hult Fort.; Villmanstrand: Simming!; Lappvesi p: Sael. 
ann.; [Ruokolaks etc.] p: Hult; Kristiina [»Ristiina»]: A. J. Sil- 
tala in L. Y. 1906 p. 162; Nyslott: Malmberg in kat., Enw. 
hav. et Budden. — Kl. (st fq) usque ad Ladogam borealem: 
Fl. Kar.; in par. Hiitola non adnotatum: Linden; [Parikkala] 
p: Hann.; Valamo: Sael. ann.; Uukuniemi: Nikl.l; st fq tantum 
in par. Impilaks non autem in Palkjarvi etc.: Hjelt; (fq) in par. 
Impilaks et Sortavala: Enw. hav. — Kol. r Vosnessenje in arvo, 
Mandroga et Porog: Elfv. ; in agris vetustis ad Vosnessenje, 
[Kargopol et] Olonets: Giinth. p. 39 [haec forsitan ad S. fabariam 
spectantl. 

Oa. (p) usque ad Gamla Karleby: Malmgr., spec, e Qvar- 
ken!; Kristinestad et »Gamla Vasa»!: Hjelt; p ad oram et in 
taeniis, in parte interiore in Vora et Lillkyro: Laur. Vaxtf., cfr 
1. c. p. 13 et Kihlm. Beob. p. 35, vide etiam infra. — Tb. 
Korpilahti: Herb. Mus. Fenn. II p. 137, vide ceterum sub Ta. 
— Sb. nondum visum est. — Kb. Kide: Brand.!; Liperi r 
Piirnanvaara!, Tutjuvaara, Hovivaara et Suoniemi [in Polvijarvi!]: 



254 Sedum telephium. 

Eur. & H. — Kon. Rasnavolok (Simming): Norrl. On., cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 137. 

O m. p ad oram: Hellstr., spec, e Gamla Karleby!; st fq 
ad oram maritimam: Term.; primum in par. Pyhajoki observatur, 
p deinde per Ostrob. meridiem versus crescens: Hellstr. Distr. 
p. 12, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Pyhajoki Rajaniemi: 
Lackstr.; Pyhajoki Puustellinlahti: Leiv. Veg. p. 70, cfr 1. c. p. 
4 et 198; Pyhajoki, Brahestad: Zidb.; saltern ad Brahestad: 
Ale, cfr Ale. Ill, vide etiam sub O a. 

Linne uppgifver i Fl. Lapp. Proleg. § 30, att denna art har sin 
nordgrans vid Kristinestad i O a., hvilket kanske i sa matto ar riktigt, 
att den nordligare ej ar allman, jfr afven Linne Iter lapp. p. 199. Fries 
Of vers, hanfor Till. Icon. 100 till » Sedum purpureum sine flore». —Kb. 
Sfelan framhaller, att ban 1899 ej fann arten i Juuka och Kontiolaks: 
Ssel. ann. — Ob. [Uleaborg] p kuivilla paikoilla, makip. Kirkkomaella 
[>6 Kp. Makip. Kirkkorn.>]: Leiv. Senare tillagges: >kasvaa Kirkkornaalla 
metsistyneena* : Leiv. putk. 

Benamningen S. maximum Suter anvandes af flere, sarskildt nyare 
fori.; i Mela Kasv. V kallas vaxten S. telephium * maximum (L.); Led. 
m. fl. anvanda namnet S. wdgare Link. 

F. orbiculata Ssel. K a. pa en af Batteriholinarna mellan Viborg och 
Trangsund: Nerv.!, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137, dar formen beskrifves. 

Vidare naraner Sselan, att han nagon gang fuunit 5. telephium med 
blekroda eller rosenroda blommor, en form, som han kallat f. rosea. Denna 
foreligger t. ex. fran Nyl. Helsingfors Lappviksudden 1899: Ssel. ann. 

Sedum telephium * puppureum (L) Link. 

In parte australi et austro-orientali rarissime et rix nisi adrentieiwn 
tectum est. 

Nyl. Helsingfors vid nordvastra tullporten: Brenner!; Helsingfors 
Tolo: [elev] A. W. Forsman!; Helsinge pa ang vid Fattiggarden : W. Gran- 
berg! — Ta. Haubo Juttila bostalle 1859: Unonius i herb. lye. n. ; Tuu- 
lois Sairiala! och vid prastgarden! ymnigt i ragaker: O. Collin!; Tuulois 
prastgard i hafreaker (E. M. Takala): Well, comm., se afven langre fram. 
— Kol. Mandroga: [Elfving?]! 

I Herb. Mus. Fenn. II p. 69 betecknades denna vaxt sasom en 
varietet af S. telephium och upptogs sasom vildt vaxande. Sselan fram- 
haller emellertid, att S. purpureum numera allmant uppfattas sasom en 
sarskild art, som i Sverige afvensom i vissa delar af Tyskland forekom- 
mer endast forvildad: Ssel. ann., jfr Neuman p. 428 afvensom Lindb. 
Enum. — I anslutning till Mela Kasv. V har jag har betecknat densamtna 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 255 

sasom en underart. (I Nym. Consp. p. 260 kallas den S. vulgare Lk * 
purpureum Lk.). 

Anmarkuingsvardt ar, att denna vaxt i Tuulois synes hafva fort- 
lefvat under manga ar och numera forekommer pa flere sarskilda lokaler. 

Angaende Fries' bestamning af Till. Icon. 100 se under hufvud- 
formen. — Ik. Om exemplar fran Nykyrka se under S. fabaria. [Parkala : 
Herb. Mus. Fenn. II p. 137; exemplaret fores numera till S. fabaria.] — 
Ta. Pa, Collins tidigaste exemplar fran Tuulois finnes antecknadt: »prae- 
dium Saariola i en ragaker temmeligen ymnigt. Enstaka exx. vaxte afven 
vid den nara belagna all manna lands vagen . . . planta adventitial* Saa- 
riola ar uppenbarligen ett skriffel for Sairiola. — K 1. Ruskiala: Euro- 
paeus!, jfr Not. XI p. 457. Exemplaret ar ofullstandigt, men torde knap- 
past bora till samma form som de ofvan omnamnda, hvarfor det ej heller 
upptagits i Herb. Mus. Fenn. II p. 69. 

Sedum fabaria Koch. 

Quamvis tarn a. 1839 in Isthmo karelico adnotatum 
non ante a. 1894 rite distinctum est. In Fennia austro- 
orientalt, quantum scimus, raro aut rarissime occurrit; ad 
septentrionem versus apud nos 62° 30' vix attingit. 

De distributione vide Lindberg in Medd. XXI p. 3; nee 
Nym. Consp. p. 260 nee Nym. Suppl. p. 127 e Fenn. comm. 

Ik. »prata nemorosa ad rivnlum Tshornaja [»Tschornaja»] 
e regione Viburgensi (ipse a. 1839)»: Rupr. Diatr. p. 60, vide 
infra; Valkjarvi epp in agro prope praedium [»hoflager»] Veik- 
kola etiam in duo-bus agris vicinis inveniri dicitur: Lindberg! 
in (Diar. 6, X, 1894) Medd. XXI p. 3; [plerumque in agris inter 
frumentum, etiam in hortis olitoriis [»Gemusegarten»] optime 
evolutum, interdum in arenosis, vix nisi in Isthmo [»Nordgebiet»] 
Parkala [»Pargola»], Murina, Lachta etc.: Meinsh. p. 117; Par- 
kala prope stationem viae ferratae: Flinck!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 137 nomine S. telephium var. purpureum] . 

Kol. Vascheni ad flumen Svir in agro sicco : Poppius!, 
spec, valde iuvenile; Salmi pag. Mantsila [>Manssila»] in agro 
argilloso: Backman!, vide infra. 

Kon. Saoneshje Kosmosero in agro sicco: Poppius!, cfr 
Medd. XXIII p. 50. 

Ik. Ruprecht tillagger: »cum diagnosi cl. Koch bene convenit. con- 
tradicit tamen tempus florendi . . . apud nos S. fabaria versus finem 



256 Sedum fabaria 

Augusti m. (calend. recent.) floret*: Diatr. 1. c. Den af Ruprecht angifna 
fyndorten ligger dock knappast inom floraomradet. — Etiketten till Herb. 
Norm. XIV N:o 48 lyder: » Sedum fabaria Koch. Fennia orient. Wiborg 
et Petropoli, ubi legit Dr Kiihlewein.» Uppgiften ar mig (genom Elfving) 
meddelad af D:r H. Dahlstedt, sorn tillagger: »Pa arket [a exernplaret i 
Riksmuseuni i Stockholm] Annas tva individ, ett fullstandigt och ett be- 
staende af vaxtens ofversta del. Bladen aro korta, trubbiga med glesa, 
laga tander. Exemplaren likna mest har [i Stockholm] befintliga exemplar 
fran Schlesien. » Det far val salunda arises tvifvelaktigt, om ifragavarande, 
af D:r Kiiblewein samlade exemplar verkligen aro funna inom Fenno- 
Scandia. Tillaggas ma, att exemplaren till Herb. Norm. XIV insamlades 
aren 1849 — 52, ehuru fascikeln sannolikt utdelades forst 1853, da den 
i Bot. Not. 1853 p. 141 omnamnes sasom nyss utkommen. Ehuru Nym. 
Consp. p. 260 omnamner exernplaret sasom funnet i >Fenn. or.», upptager 
han i sin redogorelse for artens utbredniug icke densamma fran Finland. 

— Nykyrka: A. och C. Collan i Herb. lye. n. under namn af S. telephium 
purpuraseens. Lindberg sager om dessa for ofrigt hogst ofullstandiga 
exemplar, att, savidt man af deru kan sluta, foreligger har samma form, 
som den ingermanlandska, af ryska forf. benarnnd S. fabaria. Om denna 
ar den akta S. fabaria, vagar han ej afgora. Dessa exemplar fran Nykyrka 
sakna mig veterligen uppgift om artal pa den vidfogade etiketten; till 
upplysning kan meddelas, att de af mig antecknats i slutet af 1870-talet. 

— K 1. Arten upptogs fran denna provins i Mela Kasv. V; mahanda fore- 
ligger ett misstag, se under Kol., eller afses exernplaret fran Salmi. — 
Kol. Fa Backmans exemplar ar antecknadt, att arten visserligen ar fun- 
nen i Salmi, men sedermera utplanterats i Kl. Impilaks pa starkt godslad 
plats, darifran det ena herbarie-exemplaret harstammar; afven detta exem- 
plar har nagon tid blifvit kalladt S. telephium var. purpurea ai. 

Arten uppraknas bland dem, som «harvinaisina on tavattu Suomen 
etelaosissa, mutta jotka Onegaa pitkin nousevat paljon pohjoisemma . . . 
poikkeematta kuitenkaan ensinkaan tai ainoastaan harvoissa kohdissa mai- 
nitun rajan lansipuolisiin osiin» : Cajander i Medd. XXVI p. 182. Den 
upptages afven fran Kton.: Mela Kasv. V. 



Sedum spupium M. Bieb. 

Raro eolitur et rarissime disseminatur. 

Nagon gang odlad pa begrafningsplatser och stundom forvildad: 
Seel. ann. — A b. Nadendal Luonnonmaa Jaakkola bergsklack, tradgard: 
Dora Collan!; exernplaret ar tillvarataget 20, VIII, 1906 och bestamdt af 
Lindberg 3, HI, 1910. Bromarf forvildad pa begrafningsplatsen (G. E. T. 
Sanded): Seel. ann. — N y 1. Helsingfors gamla begrafningsplatsen 1902: 
Seel. herb. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 257 

Sedum aizoon L 

Raro colitur et raro out rarissime disseminator, sed diu persistit. 

A b. »Mag. Norrlin forevisade en Sedum, som torde vara S. aizoon 
L., tagen pa en gard i Abo af Stud. N. I. Tallgren*!: Not. XIII p. 485. 
Lokalen bor hellre kallas >tradgard>: Arrh. ; exemplaret ar insamladt 1872. 
— Nyl. Helsingfors odladt stalle 1891: Lindroth!, jfr Brenn. For. p. 132, 
Brenn. Flor. och Mela Kasv. II— V; exemplaret benamndes en tid S. hy- 
bridum. — Sat. Karkku Kulju i tradgarden vid stranden, sakert ej odlad 
pa 20 ar: Hjelt. — Arten iakttogs af mig pa Kulju 1881—1884, (mojl. 
1885), men var utgangen 1887 och bar ej senare blifvit antraffad. — Ta. 
Saaksmaki Voipaala [»VoipaIa»] i en tradgard 1860: K. E. Inberg! Exem- 
plaret, som inlamnades under namn af S. hybridum, bestamdes 1910 af 
Lindberg; pa dess etikett ar antecknadt: fanns ymnigt annu 1877: Kihl- 
man. Fran samma fyndort foreligger ett annat exemplar, insamladt 1898 
af 0. Collin !, da arten afven forekom ymnigt. Padasjoki Saksala sparsam 
pa, en backe 1888: 0. v. Zansen!, inlamnadt genom O. Collin; fran denna 
lokal foreligger ett annat exemplar, insamladt ar 1895 och forsedt med 
folj. anteckning: Denna art har for mer an ett halft sekel pa, obekant satt 
hithamtats och trifs nu val pa de murar, som finnas i parken, dar den 
arligen vinner mera terrang: Knabe! 

Arten odlas afven, ehuru, savidt jag kanner, mycket sallan. I Nym. 
Co^p. p. 263 framhalles, att S. aizoon ar en sibirisk, for Europas flora 
frammande art. 

Sedum hybridum L. 

Raro colitur; forsitan cum super tore confusum. 

»Non nisi adventitie, et quidem raro in Norv. et Fenn. occurrit» 
Nym. Consp. p. 263, jfr Brenn. Flor. och Mela Kasv. II— V. 

Sasom framgar ur relationen om 5. aizoon, hafva nagra exemplar, 
som tillhora denna art, en tid blifvit forda till 5'. hybridum. Nagot exem- 
plar af den sistnamnda arten foreligger mig veterligen icke i H. M. F. 
S. hybridum odlas sakerligen hogst obetydligt, jfr harom Mela Kasv. V. 

Sedum oppositifolium Sims. 

Semel, ccrte adrenticium, est adnotaium . 

T a. Sommaren 1894 . . . Heinola . . . i manga ars tid, ogonsken- 
ligen vildt vaxande invid namnda stad pa, en stenig kulle ej langt fran 
Jyranko strom: O. Collin i Medd. XXIV p. 125—127, dar arten beskrifves 
och narmare uppg. lamnas, jfr afven (Prot 2, IV, 1898) 1. c. p. 39; exem- 
plaret ar insamladt af V. Toppelius! Utplanterad vid Janakkala prastgard 
1894, har den bibehallit sig val och utbredt sig: 1. c. p. 127. 

Arten upptages icke i Mela Kasv. V. 

Typis impr. ,5 |„ 1910. 1"? 



258 Sedum rupestre. 

Sedum rupestre L. 

In Alandia rarissime et non ante annum 1881 ledum est. 

Fenn. mer.-occ. ins. Aland. (A. Arrhenius 1881): Nym. 
Suppl. p. 128, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. XII. 

Al. Jomala! ad Sviby ab Arrhenius et alumn. Rettig 1881 
detectum et ad Mariehamn ab Elfving & Arrhenius visum: 
Arrhenius in (Diar. I, X, 1881) Medd. IX p. 128, cfr 1. c. p. 
145; ad septentrionem versus a Mariehamn 1887: E. Rettig!; 
Mariehamn Kasberget pc: Arrh. Fl. [idem locus atque antece- 
dentes]; Mariehamn ad septentrionem versus a »Klintens barg» (!) 
st cp 1887: Gadol.!; Saltvik Kungsholmen!: J. A. Bomansson!; 
Jomala cp in monte ad sinum Sviby 1898 [= Klinten: Lindb. 

comm.]: Palmgren! 

T a. Palkane pa en bergafsats vid stranden af Mallasvesi (lyceist 
J. O. Saxelin!): Lindroth i (Prot. I, X, 1898) Medd. XXV p. 9, jfr 1. c. p. 
29 och L. Y. 1898 p. 177, dar arten genom ett skriffel kallas S. palustre. 
Sasoni Arrhenius papekar i Medd. XXV p. 9, ar det mer an tvifvelaktigt, 
om arten verkligen ar vildt vaxande pa denna plats, jfr Mela Kasv. V. 
Exemplaret ar insamladt: »vastapaa Aimalan kylaa Lepo huvilan alue.» 
— I forbigaende ma namnas, att exemplar fran Aland, som flyttats till 
Sat. Karkku Linnais, under flere ar bibehallit sig darstades och t. o. m. 
en gang blommat, oaktadt lokalen icke var sarskildt lamplig. Exemplar 
fran Sverige, hvilka inplanterats i Ab. Pargas pa Lofsdal, hafva betydligt 
spridt sig. I detta sammanhang ma namnas, att flere Sedum- och Semper- 
vivum&rter, hvilka planterats pa nyssnamnda stalle, bibehallit sig darsta- 
des 25 a 30 ar; nagra af dessa hafva spridt sig, om an icke i samma 
man som S. rupestre: E. Reuter 1910, jfr langre fram p. 259. — Nyl. 
Exemplar af S. rupestre, planterade 1891 af grenskott fran Aland, hafva i 
aratal trifts utmarkt val och blommat pa Lappviksudden vid Helsing- 
fors: Ssel. ann. 

Sedura album L. ') 

In Alandia frequenter, ceterum in Fennia maxime 
austro-occidentali raro eel rarissime occurrit. 

Till.; in monticulis campestribus p: Prytz; Fenn. merid. 
occ: Fries; Eur. omn. exc. . . . Fenn. plur. (adest tantum in 



') (i micranthum (Bast.): Schedae p. 78, vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fermica, 35, N:o 1. 259 

mer.-occ): Nym. Consp. p. 262; tantum in Al., Ab. et Nyl. 
in vicinitate maris crescit: Schedae p. 78, vide etiam DC. Prodr. 
Ill p. 406 et Led. II p. 187. 

Al. (fqq): Bergstr., cfr 1. c. p. 5; st fq: Bergstr. Beskr.; 
fq in tota Alandia: Tengstr.! et E. Reuter; etiam in Kumlinge 
in Sorholm et Ingersholm: Arrh. & K.; fq — st fq in Foglo, 
Kokar et Sottunga: Arrh.; [Sund] cp: Prim. p. 68; Kumlinge 
st fq: Bergr., cfr 1. c. p. 43 et Medd. XX p. 37; ceterum multa 
spec, et adnotationes ex Al. adsunt. - - Ab. r [Piikkis] Harfvaro: 
Zett. & Br.!; Piikkis Storgard : 0. M. Reuter; Korpo (!) Kalo: 
Tengstr.!, cfr Rupr. Diatr. p. 24 et Bergstr.; Korpo Bendby [?] 
in monte: G. Renvall!; Kimito (Reuter): Arrh.; Kimito [vel 
potius Vastanfjard; Dalsbruk cp in monte prope officinam: Hayr.; 
[Karislojo] tantum in promuntorio Karkali (L. Boehm!): Sel., 
cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; etiam ab A. Lagus et aliis! 
ibidem visum est; in eodem loco 1891 (alumn. E. af Hallstrom): 
Arrh.; hie illic cp in Karkali: Lindb. coram. — Nyl. [Ekenas] 
in insula Tvarminne: A. J. Silfvenius in L. Y. 1904 p. 275, 
spec, ibidem leg. Lonnbohm !, spec, in PI. Finl. exs. N:o 250 
ibidem humosis locis in rupe sicca leg. Palmen, vide etiam infra. 

Till. Icon. 149 fores af O. Hjelt Nat. bade till denna art och S. acre; 
antagligen afses blott den senare (jfr Fries Ofvers.), trots att sterila gren- 
skott saknas. — A b. Karkali udde ligger pa gransen emellan Lojo och 
Karislojo; jag har darfore hallit for troligt, att uppg. fran Lojo: Ch. E. 
Boldt och Ohrnb. hafva afseende pa Karkali. Afven Lindberg anser detta 
sakert: Lindb. comm. Tillaggas ma vidare, att den S. album, som vaxer 
pa, Lofsdal i Pargas, harstammar fran Piikkis. Den hade spridt sig allt 
mer, men numera [1910] har spridningen afstannat och arten forekommer 
pa ifragavarande stalle ratt sparsamt: O. M. & E. Reuter. — Nyl. Ar 
vid Tvarminne by, pa berget S om gardarna, planterad af Ossian Reuter 
och sedan under arens lopp stadd i forokning. Daremot ursprunglig 
vid Tvarminne zoologiska station; har vaxer arten pa norra sluttningen 
af Storangsberget, pa ett omrade af nagra nr. Planterad i Ekenas nara 
Slottsbacken, dar den trifves val och sprider sig: Hayr. — Fagervik (Tik- 
kanen): Ohrnb.; enl. min tanke krafves utredning, huruvida arten verkligen 
ar vildt vaxande harstades, da, den hvarken upptages af His. eller 
Brenn. Vaxtf. — Lofo v Nerv.): W. Nyl., jfr Ale. Ill; afven denna uppgift 
erfordrar bekraftelse pa ungefar samma skal som foregaende. — Planterad 
at' grenskott fran Aland pa Lappviksudden vid Helsingfors, dar den i 
aratal trifts utmarkt val och spridt sig vidare: Sael. ann. — Ob. Har 



2B0 Sedum album. 

jag endast funnit pa Krasile holme vid Uleaborg*: Jul. p. 283; Kemi: M. 
Castren p 334. Mojligt, men foga sannolikt ar, att dessa uppg. kunde 
afse nagot pa barlast funnet ex.; ocksa betecknas de i Brenn. Obs. som 

oriktiga. 

I Schedae p. 78 namnes: » Solum /? micranthum (Bast.) apud nos 

occurrit. > 

Sedum album var. balticum C. Hartm. 

In Alandia, quantum scimus, unico tectum est loco. 

Aland, ex Wainio 1880: Nym. Suppl. p. 128. 

Al. Jomala [nonne Finstrom?] Bjorsby, sinus Emnas in ins. 
Bjorsby: E. Erikson!, cfr Wainio in (Diar. 9, X, 1880) Medd. 
VI p. 251; in eodem loco lectum et a. 1880 et a. 1900. 

Lindberg namner, att han betraktar var. balticum- som eu blek form 
af S. album var. micranthum och bailer fore, att densamma lampligast bor 
uppfattas som S. album var. micranthum f. pollens (Hartm.): Lindberg i 
bref af 14, X, 1908, jfr Schedae p. 78. 

Seduin sexangulare L. 

In Alandia rarius occurrit. 

Aland. (Bergstrand; C. J. Arrhen. et Zetterman 1863): 

Nym. Suppl. p. 128. 

Al. in rupibus taeniarum roediarum [»Cm, Rp»] (p): 
Bergstr.; [Sund] Kastelholm in minis: Bergstr. Beskr.; Eckero: 
Zetterman! et C. J. Arrhenius!, cfr Diar. 5, XI, 1863, cum pri- 
mum museo datum est, vide Herb. Mus. Fenn. II p. XI; Eckero 
in montibus a telonio sitis ad meridiem versus: J. 0. Bomans- 
son in dupl.I; Finstrom Emnas in insula Bjorsby: E. Erics.; 
Geta Kubbsund et Sund prope templum: Hult ann.; Eckero 
Storby (!), Hammarland Posta et Byttbole, Finstrom Bergo, 
Langtrask prope Godby et Grelsby, Lemland Granboda: Arrh. 
& K., spec, e Jomala Vargsunda!; in insula minima ad meridiem 
versus e Statholmen in taeniis australibus: Laur. Fort.!; Fin- 
strom Huso in promuntorio: E. Reuter; Mariehamn Hasthagen 
ad rupes una cum S. albo et S. acri: Ssel. herb.; Mariehamn 
ad septentrionem versus a Klinten: Gadol., cfr Ale. Ill; Lemland 
in taeniis complur. locis: Arrh.; in taeniis Lemland complur. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1 261 

loc. fq: Palmgr., spec, e Jomala in saxis occidentalis partis 
sinus Mockelo!; Lumparland in colle sicco: T. Paavonen! 

Oa. Bjorko: Clarke X p. 93 not; uppg. afser sakert S. acre, sorn 
ej upptages. 

I Mela Kasv. V betraktas S. sexangulare sasom underart under S. 
acre; i Lindb. Enum. sasom varietet. Arrhenius anser utan tvekan S. 
sexangulare vara en god, fran S. acre val skild art: Arrh. 



Sedum acre L. 

In parte australi et inprimis austro-occidentali plerum- 
que frequenter — satis frequenter prooenit; in interiore parte 

([iiamquam iam infra 62° saltern plurimis plagis rarescit, 
tamen usque ad Mare glaciate progreditur. 

Till.; Till. Icon. 149; Kalm; st fq in tectis et declivibus: 
Hell. p. 9; in collibus montosis apricis et in tectis caespiticiis 
antiquis (fqq): Prytz ; in tectis, lapidibus, muris totius Fenniae 
usque in Ostrobottniam. Dein ad litus Maris glacialis circa 
Nordkap: Wirz. pi. off; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. 
exc. Lapp . . .: Nym. Consp. p. 262; adest Lapp. norv. (Norv. 
arct.), ubi paullo ultra lat. 71° progreditur (ex Norman), et 
indicatur etiam in Lapp. fenn. bor. nee non in Lapp, ross.: 
Nym. Suppl. p. 128; vide etiam DC. Prodr. Ill p. 407, Led. II 
p. 187, Thesl. Dynb. p. 63 et Borg Beitr. p. 99. 

Al. (fqq); Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. ; fqq, etiam in 
scopulis parvis extremae terrarum orae [»hafsbandet»]: Bergr., 
cfr 1. c. p. 8. - Ab. fq: Zett. & Br.; fq-fqq: Arrh. Ann.; 
fq: Sand, et Benv. ; ubique fq : A. Nyl.; p: Sel.; fq: Printz; 
Vihtil st fq, in vicinitate stationis viae ferratae Nummela tamen 
deest: Flinck; r in Vihti austro-occidentalii (fqq) in rupibus: V. 
E. Broth.; [PyhJijarvi etc.] (fqq): Weeks. ; fq — st fq, enum.: Caj. 
Kasvist., quern 1. inspicias. — Nyl. fq: His.; (p) in campis aridis 
et in rupibus fissurisque rupium cp: Stenr.; fq: W. Nyl., Ssel. 
0. Nyl. et Brenn. — K a. st fq: Blom; (st r) Kaukola in vicini- 
tate templi, Kirvu Vasikkala: Linden. — Ik. p: Malmberg; 
[ubique fq: Meinsh. p. 116]. 

Sat. (p): Malmgr. ; p — st fq et ad partem maximam st 



262 Sednm acre. 

cp, Hvittisbofjard fq, Luvia compluribus locis (E. Hermonen): 
Hayr. Bjorneb.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Knabe 
Fort, et Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf] 
tantum in parte australi, ubi fq: Bonsd.; st r compluribus locis 
in rupibus in vicinitate templi par. Orivesi: Borg Tiet. ; r Lu- 
hanka ad praediolum Lavio: Wainio Tav. or., spec, adscriptum 
Luhanka Keihasniemi! — Sa. [in Savonia] (fq): E. Nyl. & Chyd.!; 
Valkiala fq: Hult Fort.; Villmanstrand! cp: Sail ann.; st fq: 
Hult; Mikkeli haud fq, Nyslott Hungersborg!: Hasselbl., etiam 
Budden e Nyslott comm. — Kl. (fq): Fl. Kar.; st r Kaukola Rami, 
Hiitola Vavoja: Linden; [ParikkalaJ p: Hann.; ins. Valamo st 
fq : Ssel. ann.; Uukuniemi : Nikl. !; Kirjavalaks: Popp. p. 27; st 
fq in Impilaks, ceterum r, Ruskiala (!) Korpikallio! et Palkjarvi 
Korkianiemi: Hjelt, cfr Kihlm. Beob. p. XXVII. — Kol. st r: 
Elfv., spec, e Schtjeliki!; ad oram lacus Onega ad septentrionem 
versus a Derevjannoje, circa Petrosavodsk et Solomeno, non au- 
tem in parte australi ad flumen Svir: Caj. 

O a. p: Malmgr.; fq, in parte interiore p: Laur. Vaxtf. — 
Tb. nondum visum est. — Sb. Leppiivirta Niirala: Enw., vide 
infra. — K b. r Tohmajarvi Joukela: Hjelt; Vartsila in campo 
graminoso: Kihlm. Beob. p. XXVI; Liperi Hovivaara: Eur. & 
H.! — Kon. p (fq), in parte boreali haud visa. Saoneshje 
Schungu fq, in Reg. occ. ad Veskelys [»Weschkelys»j: Norrl. 
On.; in Saoneshje ubique secundum oras lacus Onega fq, 
Vyrozero : Kihlm.; Klimetskoi [»Sennoguba»] et in insulis adia- 
centibus: Caj., vide etiam Gtinth. p. 39. 

O in. fq: Hellstr., Tenn. et Lackstr. ; Brahestad ad rupes 
ins. Stor-Kraseli: Blom!; A. L. Backm. ex interiore parte [Lappa- 
jarvi etc.] omnino non comm. — Kp. [ad monasterium Solo- 
vetsk! et] in insula 32 km [»3 mil»] ad septentrionem versus 
a Kemi!: Selin, cfr Beket. p. 563; Kemi fq in fissuris rupium, 
circa oppidum et in taeniis, in rupibus ad Matkatsch: Bergr. 
Ant., spec. e. Popovansaari extra opp. Kemi! 

Ob. (fq) in Kemi: Jul. Fort. p. 102, cfr M. Castren p. 
336; p ad oram maritimam, in taeniis fq, in interiore parte 
non visum nisi in Ylikiiminki: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; 
[Uleaborg] (fqq): Leiv., vide etiam Leiv. Oul. p. 31 et Leiv. Veg. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 263 

p. 198; Uleaborg: W. Nylander!; Uleaborg st fq, Ylikiiminki 
et multis aliis locis: Zidb.; Ii: Brenn. & N.; Kuivaniemi prope 
Rantala: Hjelt; Simo Ruikka: Brenn. Ber. 1870!; st fq — p in 
plagis litoralibus, cpp in insulis taeniarum, sed non obvium in 
partibus interioribus territorii: Keckm., cfr 1. c. p. 13; Kemi p 
usque ad Taivalkoski: Rantaniemi; Alatornio Uiskila: Hougb. 
not.; [r: 0. R. Fries p. 161, vide etiam Birg. p. 82]. — Kk. 
Knjasha: Mela PI. 

Li. in rupibus ad Utsjoki (»p»): Fellm. Lapp., cfr Kihlm. 
Ant., Herb. Mus. Fenn. II p. 137, et Hult Lappm. p. 150, vide 
ceterum infra. 

Lapp ross. in saxis ad litora maris (»fq»): Fellm. Ind.; 

»a me autem modo ad templum Kola! rr visunu: N. 1. Fellm., 

cfr 1. c. p. XXVI11, quern 1. inspicias, Herb. Mus. Fenn. II p. 

137 et Beket. p. 563; Kantalaks prope pagum, Kaskarantsa, 

forsitan etiam ad Porjeguba: Mela PL; Kaskarantsa ad oram 

australem: Mela herb.; ad pag. Umba ad saxa maritima: Kihl- 

man!; Subovi in fissuris rupium: Broth. Wand. p. 13! 

S b. Angaende forekomsten i Leppavirta namnes: »Loytyy ainoastaan 
Niiralan kivisillalla ja sen likeisella tien varrella. Noin 15 vuotta sitten 
loytyi ainoastaan muutamia kappaleita sillalla, nyt on kasvi levinnyt seka 
etelaan etta pobjoiseen pain ymparoiville kallioille ja loytyy sangen run- 
saasti» : Enw. — Den senare vaxtforteckningen, hvarur detta ar anfordt, 
torde vara uppgjord pa 1880 talet, i hvarje handelse fore 1891. Arten 
upptages ej i Fnwalds vaxtforteckning af 1876. — Varkaus: Mela, som 
8jiilf anfor detta med?, jfr Desideratkat. p. 24. — Arten upptages ej heller 
fran S b. [= 12] i Mela Kasv. II, men val i Mela Kasv. IV. — Ob. Sedum 
omnamnes af Julin i Flora Avasaxensis: Acerbi p. 171; uppg. forefaller 
mindre sannolik, da, arten ej sedan dess blifvit antraffad. — Li. Angaende 
forekomsten i dessa trakter bor framst framhallas, hvad Wahlenb. p. 132 
sager om S. acre: >iuxta litora maris per Nordlandiam et Finmarkiam 
usque ad Nordkap ubique*. — Nyborg: Schub. Virid. p. 130; Norman, 
som i Fl. Spec p. 462-466 uppraknar en synnerligen stor mangd fynd- 
orter fran nordliga delen af Norge och bl. a. p 466 afven nagra fran 
Nordvaranger, omnamner ej artea fran Nyborg, jfr f. 6. ang. forekomsten 
i Ostfinmarken Blytt p. 896, Hartm. p. 259 och Norm. ann. p. 26. — Fran 
Sydvaranger foreligger mig veteriigen ingen uppgift. Ehuru jag icke har 
nagot skal att helt och ballet betvifla J. Fellmans uppgift fran Utsjoki, 
bor det dock framhallas, att nagon nyare uppgift darifran ej foreligger, 



264 Sedum acre. 

hvarfOre antagligt ar, att atminstone frekvensen ar alltfor hog. — Arten 
upptages bl. a. fran Kpor. : Mela Kasv. V. 

F. imbricata Ssel. »cum typo provenit' : Herb. Mus. Fenn. li p. 137, 
dar formen beskrifves. 



Sedum annuuiu L. 

Plerumque rarius (interdum passim aut satis frequen- 
ter*, saepius autem raro) in partibus magis occidentalibus 
Fenniae australis occurrit; supra 62° nisi rarissime non 
invenitur, sed etiam in montibus alpinis Lapponiae ledum est. 

Kalm; in locis aridis campestribus Finl. austr. st r: Prytz; 
maxima pars Fenn.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 264; Fenn. 
(non nisi) in mer. adest: Nym. Suppl. p. 128; in parte occiden- 
tal Finlandiae australis usque ad Tb. (62° 15') (r) occurrit, 
etiam in L. ent. lectum est: Schedae p. 78, vide etiam DC. 
Prodr. Ill p. 409, Led. II p. 186 et Borg Beitr. p. 100. 

Al. (p): Bergstr., spec, e Foglo!; Finstrom Basto in saxosis: 
Sselan!; [Sund] multo rarius quam antecedens [S. album], sed 
sp hie illic velut in monte supra receptaculum scapharum [»bat- 
huset»] ad Mangsteckta: Prim. p. 68; Jomala Brando in parte au- 
strali promuntorii: Palmgren!; Jomala Lembote in rupe riparia: 
A. R. Ruoranen!; p in Sottunga: Arrh. — Ab. (r): Zett. & Br.; 
Abo Runsala: Nik!.!, cfr Just.; Korpo: I. Ringbom in dupl.!, cfr 
Rupr. Diatr. p. 23; Karis Svarta: His. p. 59; Mietois rr pc in 
fissuris montis prope Hiippavuori: Gaj. Kasvist.; [Nystad] Viron- 
kallio: Sod.; Sand., Renv., A. Nyl, Sel., Printz, Flinck et alii 
non comm. — Nyl. Ekenas Tvarminne (!) compluribus locis, 
Hasto-Buso uno saltern loco: Hayr. ; Inga in insula Oster-Langon: 
His. p. 59; Inga Svartback! p: Brenn. vaxtf. p. 79; Kyrkslatt 
Siggas ad saxa (E. Ehrstrom) et Porkkala: Sasl. ann.; [Helsinge] 
Malm: Lindb. comm. et H Federley!; Thusby unico tantum 
loco: Astrom, cfr Astr. & H.; Sibbo: Elis af Hallstrom!; (p): 
Ssel. 0. Nyl.; Borga! (r) Hammars et Aggskar, Borgnas (!) Laha 
([A. E.] Nordenskiold): Ssel. Ofvers.; haud infrequens ad occi- 
dentem versus a Borga: Gadol.; Mantsala Frugard : A. [E.] Norden- 
skiold!; st r ex. gr. Morskom !, Elimaki, Anjala et Hogland: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 265 

Seel. & Str., cfr Brenn. ; Pyttis Tuuskas: Sael. arm.; [Hogland] 
Haukkavuori: Schrenk p. 161, cfr Brenn., Rupr. Diatr. p. 23 
et Fl. Kar. p. 189; Hogland in monte prope Kiiskikyla unicum 
spec: Saelan in Medd. XXV p. 76. — Ka. Sippola: Ssel. & 
Str.!, vide sub Nyl.; Sippola ad pag. Hirvela st cp: Ssel. ann. 

Sat. Birkkala (!): Malmgr., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 
137; p — st fq, etiam in Karkku et Tyrvaii: Hjelt; Vesilahti in 
rupe: 0. Eronen!; Hayr. Bjorneb. non coram. — Ta. Saaksmiiki 
st fq: Tikk.; p: Leop. ; Lempaala Hinnankallio: Br. Malmio!, spec, 
e Lempaala etiam leg. Elis af Hallstrom!; (fq): Asp. & Th.; st 
fq: Norrl. s. 6. Tav. ; Sysma [Nuoramois] inter Jokela et Hank- 
kaan torppa!, Vahteristo: Unon.; st r in rupibus prope stationem 
viae ferratae Orivesi! et templum huins par. et in rupibus 
ripariis ad Koljonselka [in par. Langelmaki!] sp: Borg Tiet. ; 
in parte australi promuntorii Luhanka (!) st fq — fq ceterum p, 
loca maxime septentrionalia sunt Rappukallio et Vuarunvuori 
in par. Korpilahti: Wainio Tav. or.; Bonsd. non comm. — Sa. 
complur. loc. in insulis lacus Saimaa ex. gr. Taipalsaari! Hurs- 
salo: E. Nyl. & Chyd., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; Hult 
non comm. — Kl. Palkjarvi: Hj. Neiglick!, spec. ster. in dupl. 

Tb. Jyviiskyla Haapakoski Kanavuori: Lindroth!. cfr Medd. 
XXII p. 52." 

Li. in alpibus maritimis et rupibus litoralibus per . . . 
maximam partem Finmarkiae p cp: Wahlenb. p. 132, cfr 1. c. p. 
XXXIV et LVII; ad flumen Tana parcius: Fellm. Lapp., cfr 
Kihlm. Ant., (Hult Lappm. p. 150) etc.; Fjelbma ad fluv. Tana: 
Th. Fries p. 185 [haec loca extra Fenniam sita esse puto]; [Ny- 
borg: Schiib. Virid. p. 130, cfr Norm. Fl. Spec. p. 470,] vide 
ceterum infra. — [L. ent. reg. alp. r: Leest. ; in reg. alp. iam 
circa Vittanki et Mukkavuoma: Norrl. Lappm. p. 265; Kilpis- 
jiirvi: Malmberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; r in declivibus 
graminosis alpinis reg. alpinae in partibus australibus et orien- 
talibus montis Saivaarri (E 793 m) et Angeloddi (S 672 m): 
Linden Bidr , spec, adscriptum Jokasjaur, reg. alpina, in latere 
orientali alpis Saivovaarri!] 

A b. Pargas Sysilaks: Arrh. Ann., hvilken dock sjalf betecknar uppg. 
som osaker, om ock ingalunda osannolik. — Nyl. »Helsingforsiae indie. » : 



266 Sedum annuum. 

Rupr. Diatr. p. 23 ; arten liar ej blifvit sedd af W. Nylander i denna 
trakt, jfr W. Nyl. p. 53 not; pa senaste tid iakttagen vid Helsinge Malm 
(se ofvan). — Li. Alia fyndorter i Norm. Fl. Spec. p. 470, som uppraknas 
fran Tana-elf och angransande trakter, aro belagna tamligen langt fran 
finska gransen, hvarfore jag antager, att afven den fyndort J. Fell man 
asyftar, ligger utom floraomradet, sasom det f. n. begransas. Med af- 
seende a, artens forekomst i angransande delar af Norge, jfr afven Blytt 
p 894, Norm. ann. p. 26 etc. — Lapp. ross. »praecedente [S. acrij rarius»: 
Fellm. Ind., jfr Led. 1. c, Beket. p. 563 etc.; N. I. Fellm. har, lika litet 
som nagon senare botanist, sett arten i Lapp. ross. For min del an- 
ser jag sannolikt, att J. Fellmans uppg. afser fyndorten vid Tana (se 
Fellm. Lapp.), hvilken trakt af honom besoktes ungefar samtidigt som 
Lapp. ross. Arten uppraknas bland dem, som i trakten af Varangerfjor- 
den uppna sin ostliga grans, eburu afven forekommande pa ryskt omrade: 
N. I. Fellm. p. XXII. 

I afseende a artens utbredning i angransande delar af Sverige se 
Birg. p. 86 not ocb jfr Hartm. p. 260 etc. 

Exemplaren i PI. Finl. exs. N:o 251 aro insamlade i »Sat. Birkkala 
Korvola in rupibus siccis* : Hedv. Forsblom. 



Bulliarda aquatica (L.) DC. 

In Fennia satis raro (—passim) occurrit : ad septen- 
trionem versus usque ad 65° 50' progreditur. 

In aquis prope Vasam rarius (Aeimele): Prytz; — erecta 
[Prytzii referuntur verba], »plur. loc. legi ex. gr. in Savolaxia 
ad Kallavesi (Toivala), ad ostium fluminis Ulea ad Hietasaari 
etc. cum — pj'ostrata ad flumen Kemi ad Laurila et iuxta 
Uleab rg [»Uloam»] cp»: Spic. 1 p. 13; maxima pars Fenn.: 
Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 265; deest in Fenn. bor. multa 
(exc. Ostrob.) cum Lappon.: Nym. Suppl. p. 129; in Finlandia 
australi et media haud infrequenter crescit. In parte occiden- 
tali usque ad 65° 15' x ) procedit: Schedae p. 78, vide etiam 
Led. II p. 172. 

A 1. r: Bergstr. (cfr 1. c. p. 7); r Eckero prope mansionem 
tabellariorum [*posthuset»]: Bergstr. Beskr. !; Hammarland Appelo, 
pharus Salskiir: Gh. E. Boldt; Jomala Onningby: Laur. Fort.; 
Eckero prope Marby: Lindberg!; Sottunga Kyrklandet: Arrh. ! 



') Vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 2(J7 

Ab. Korpo Bokulla: G. Renvall!; Uskela: Nikl.!; [Muurila 
r ad ripam occidentalem lacus orientalis Lampijarvi : Renv. ; 
p: A. Nyl.; Lojo Ojamo: S. 0. Lindberg!; Lojo Pullis Jalansaari 
etc.: Tikk. & Hult herb.; Nystad Isokari: Hollmen!; spec, in 
PI. Finl. exs. N:o 249 ibidem lecta sunt. Nyl. Tvarminne 

Langskar: Wecksell!; Snappertuna ins. Stromso: Sael. herb.; 
Esbo Skiilorn: Kihlman!; p: W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl., spec, e 
Borga! et Artsjo!; Borga in sinu Maren, qui dicitur, amnis 
Borgaensis: Sael. herb.; Pyttis Hinkabole: Sael. ann.; var. pro- 
strata Borga Seitlax: Sael. 0. Nyl. — Ka. Antrea in vicinitate 
templi in ripa inundata fluvii Vuoksi (Saelan ): Linden p. 151 
not., spec, ex Antrea Hannikkalanniemi vidi in Ssel. herb.; r 
ad ripam occidentalem lacus Torajarvi! et ad Jaaskjarvi: Lin- 
den; Vainikka (Nerv.I): Malmb. — Ik. Uusikirkko [»Nykyrka» 
in ripa argillacea lacus Halilanjarvi! f. submersa, Valkjarvi 
Pasuril in ripa fluvii Vuoksi pec: Lindberg, cfr Medd. XXI p. 
5; Sakkola Kiviniemi in ripa fluvii Vuoksi: Saelan!; ad ripas 
fluminis Neva in tota reg. litorali (saepe epp): Meinsh. p. 115]. 
Sat. Sastmola: Malmgr. !; [in vicinitate opp. BjorneboiL: 
non visa nisi ad ostium lluminis Kumo et in taeniis Lyttskar, 
ubi st fq et st cp - epp, Hvittisbofjard Sando cp in ripis va- 
dosis: Hayr. Bjorneb.. cfr 1. c. p. 31, 44, 112-113 et Hayr. und. 
p 27, spec, e Norrmark pag. Sodermark ad Krootila!, vide etiam 
infra; p, Karkku ! in ripis lacus Riippila nonnullos ante annos 
cp, nunc pc: Hjelt; Kyro: Asp; p in ripis inundatis aquarum 
profluentium Kyrosselka et Hameenkyro: Printz comm. — T a. 
Saaksmaki: G. 0. J. Blafield!; secundum ripas lacus Kukkia, sed 
st pc: Leop. ; [Kalvolai st r in ripis: Borg p. 430; p: Asp. & 
Th.; in ripis lac. Vesijarvi et Paijane (!), Kalkkis (Stromborg): 
Norrl. s. 6. Tav.; Padasjoki prope templum: Wainio ann.; p: 
Bonsd.!; Jamsa: Nikl.!; Sysma [ad praedium sacerdotis]: K. V. 
Renqvist!; p ad Paijane: Wainio Tav. or., spec e Korpilahti 
Raianlahti! — Sa. (fq), saepe cp: Hult, spec, ex Utula!; Laurit- 
sala Huhmarinlahti: Saelan!; Villmanstrand Parkkarila in ripa 
arenosa lacus Saimaa: Sael. herb. — K 1. [Parikkala] r ad ripam 
lacus Pieni Rautjarvi: Hann.; Sortavala ad deversorium Les- 
kela (Backm.): Enw. hav.; Impilaks Ratinen pc: Hjelt Ant. 



268 Bulliarda aqnatica. 

p. 66! — Kol. non visa nisi ad Nimpelto ad ripam flumi- 
nis Svir: Caj.! 

Oa. Qvarken: Malmgr., cfr Laur. Vaxtf.; in insula minima 
in taeniis opp. Vasa: Lauren! nomine Elatine hydropiper, spec. 
1894 determ. Kihlman; Prytz vide supra. Tb. rr Jyvaskyla 
Palokkajarvi: Broth.! — Sb. r: Mela; [Leppavirta] cp ad Leppa- 
salo, Harjula ad ripam prope balneum et in intimo sinu Kulma- 
lahti ad Hiekkaniemi: Enw.; Varkaus Tyyskinniemi: Hasselbl.! ; 
vide etiam Spic. et Knabe p. 22. — Kb. [inter Pielisjarvi et 
Hoytiainen] (st fq) in ripis lacuum maiorum, inprimis in ripis 
argillosis lacus Hoytiainen fq et cp : Axels. Putk. ; Juuka in 
ripa inundata argillosa lacus Vuokkojarvi cum Callitrichi 
vernali: Ssel. herb.; ad oppidulum Nurmes in ripa lac. Pielis- 
jarvi, Repola in ripa lacus Kolvasjarvi : Wainio Kasv. — Kon. 
r Suunu (W. Nylander): Norrl. On. 

O m. st fq in litore marino, p in ripis lacuum: Hellstr., 
spec, e Gamla Karleby Yxpila!, vide etiam Leiv. Veg. p. 198. 
— Ok. nondum visa est. — Kp. [Suma: F. Nylander!, cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 137;] in ripa argillosa infra serratri- 
nam in Soroka cum Elatine sp. in aqua subsalsa: Bergr. Ant.! 

O b. secundum oram r Kemi, Simo etiam Ruikka, Ii 
Virkkula et Hietakari!, Uleaborg: Brenn. Obs., ubi sequentes 
p. p. referuntur; Ulea: P^berh.!; [Uleaborg] Hietasaari: Leiv. 
Oul. p. 40, cfr 1. c. p. 112 et Leiv. Veg. p. 198; rr Simo 
Lammassari, forsitan compluribus locis, quamvis neglecta: Keckm., 
cfr 1. c. p. 14; ad summum Sinus bottnici usque adest: Hellstr. 

Distr. p. 6, vide etiam Spic. 

Sasom af det ofvanstaende framgar, angifves nordgransen i Schedae 
till 65° 15'. Ehuru i H. M. F. intet norr om Ii Hietakari (ung. 65° 15') 
funnet exemplar foreligger, finnes intet skal att betvifla de manga sam- 
stammiga uppgifterna fran nordligaste delen af Bottniska viken, ehuru 
visserligen arten forgafves eftersoktes af Brenner vid Kemi: Brenn. Ber. 
1864. I Ale. IV upptages arten anda till Tornea (i st. f. Ii: Ale. III). 

Bulliarda ar troligtvis ofta forbisedd, sarskildt framhaller A. L. 
Baekm. Fl. p. 136, att sa ar fallet i O m. Lappajarvi-trakten, se afven 
under O b. 

Sat Betraffande forekomsten i Bjorneborgs-trakten namnes: »En- 
dast iakttagen vid alfvens raynningsvik oeh i Lyttskars skargard st fq 
och st cp — epp, gar dock ut till Styltogrunden. tTnga tillandningar heist 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 269 

pa gyttjeblandad sand, stenstrander ined ema stenar narmast vattnet, i 
sandjord grafda gropar med vatten nara stranden, diken» : Hayr. Bjorneb. 
Var. prostrata (se Spic. och under N y I.) &r val endast en obetydlig 
lokalform, jfr Hartm. p. 260 och Mela Kasv. V. 



Saxifragaceae. 

[Saxifraga cotyledon L. 



In summis montibus a/pinis Lapponiae Enontekiensis 
rarissime occurrit. 

L. ent. reg. alp. r . . . Kilpisjarvi (L. L. Lsestadius): 
Lsest, cfr Grape p. 105, Wahlenb. p. Ill et XIX, Herb. Mus. 
Fenn. II p. 137 et alii. 

I Led. II p. 205 upptages arten fran Tornea-trask, hvarifran flere 
uppg. foreligga, bl. a. Wahlenb. p. Ill, 1. c. p. XXXI V och LVII ; dess 
utom flere nagot nyare uppg. Emellertid ar arten veterligen icke funnen 
darstades i senare tid: M. Sonden i Sv. Bot. T. 1907 p. 231. 

S. cotyledon uppraknas bland de arter, som ej forekomma vid 
Kaaresu'anto: L. L. Last. p. 292 .] 



Af S. avxoon Jacq. finnes i H. M. F. ett exemplar med foljande 
anteckning: Ta. Birkkala Harmala holme i tradgard, nagon gang plan- 
terad : Th. Gronblom ! 

Saxifraga nivalis L. 

In summis montibus alpinis interdum maiore frequentia 
provenit, ceterum in Lapponia et Fennia maxime septen- 
trionali raro out satis raro, in reliqua Fennia vix nisi ra- 
rissime, sed usque ad 61° 20' ad meridiem versus, occurrit. 

In lateribus irriguis montium subalpinorum rarius ex. gr. 
Kuusamo (Aejmele) [»Aemile»J: Prytz; Fenn. bor. or. et ma- 
xima pars Lapp.: Fries; Carel. or., Lapp.: Nym. Consp. p. 274; 
Fenn. or. tota, bor. et med. partim hab. : Nym. Suppl. p. 133; 
in Lapponia et Finlandia septentrionali et media haud infre- 



270 Saxifraga nivalis. 

quens. In Finlandiae australis parte orientali ad meridiem ver- 
sus usque ad lacum Ladoga rare- occurrit: Schedae p. 78, vide 
etiam DC. Prodr. IV p. 38, Led. Ill p. 213 - 214, Borg Beitr. 
p. 100, 133, 147 cum nota et Liro Ured. p. 266. 

Sa. Juva [»Jokkas»] prope Piikkila: Hasselbl.!, spec, e 
Juva etiam leg. alumn. I. G. Alopaeusl, cfr Herb. Mus. Fenn. II 
p 137. _ Kl. ad Ladogam, in Valamo! ad litora et in rupibus 
ad Kirjavalaks: Fl. Kar., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137 et 
Birg. p. 76 not.; Impilaks!, Kirjavalaks!, Valamo: Chyd.; etiam 
in insula Puutsalo: Norrl. Symb.; Makisalo, Liuvanvuori et 
Haukkarinta (!) 1899, haec omnia loca in taeniis ad Sortavala: 
A. L. Backm. comra.; Sortavala Haavus (Poppius & H. Federley), 
Impilaks Majatsaari (V. Jaaskelainen): Liro Ured. p. 266; Ruskiala 
Korpikallio et in rupibus adiacentibus: Hjelt Ant. p. 66. — 
Kol. Solomeno [prope Petrosavodsk!]: Giinth. p. 39, cfr Lind- 
roth in Bot. Not. 1902 p. 169!, spec, ex eodem loco etiam leg. 

Ivanitski ! 

Tb. r Korpilahti Vuarunvuori in declivi septentr. -occi- 
dental! : Wainio Tav. or.!, Prim. p. 59 et Gadolin!, qui locum 
Vaarovuori appellat. — Kb. Tohmajarvi Hiidenvaara: Hjelt Ant. 
p. 66!; Liperi r Parnanvaara : Eur. & H.!, cfr Not. XI p. 457; 
[inter Pielisjarvi et Hoytiainen] st r ad occidentem versus a 
Molonjarvi et Saarijarvi et Telynvaara atque Talvivaara pc: 
Axels. Putk., spec, adscriptum Juuka Ahmovaara in Portio- 
kallio prope Saarijarvi! — Kon. rr Koselma (Simming, [Kull- 
hem!] et alii), Saoneshje ad promont. Asheb in fissuris petra- 
rum dioritic: Norrl. On.; Shuiskoi — Kiwatsh: Selin!; Jalguba: 
Sahib. Bidr. et Dagb. et Giinth. p. 39. 

Kp. Jyskjarvi in gradibus montium ad Sirkonjarvi: Bergr. 
Ant., spec, adscriptum Sirkavaara! 

Ob. r Rovaniemi Hepokallio et Bistikallio: Hjelt & H.; 
r Konttikivalo pc, prope fines territorii Bovaniemi Antinkongas 
(cp) [vide sequ.]: Keckm., cfr 1. c. p. 6 et 15 et Brenn. Obs.; 
Rovaniemi Antinkongas ad Anttijoki prope fines par. Kuusamo 
et Kemijarvi pc in rupe: A. L. Backm. comra, cfr Medd. XXIX 
p. 112. — Kuus. Bukatunturi: Nyberg!; Kitkajoki: Silen!; 
Mantytunturi: Wainio Kasv., ubi priores afferuntur; Urovaara 



Acta Societatis pro Fanna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 271 

ad Paanajiirvi: Mela PI. et Montell!; in rupibus ad Korojoki! 
et ad Merenoja in fluvium Oulankajoki influentem: Broth, litt.; 
ad Kitkajoki inter Jyrava et Pesooja prope praedium Juuma: 
Broth. Ber. 1883; in declivibus montis ad oram australem lacus 
Ruoppijarvi!, Haataja, Rukatunturi, Ruskeakallio, Pieni Mutka- 
vaara, Jakalavuoma: Hirn Fort., cfr Hirn in Medd. XX p. 8, 
ubi ad Kitkajoki prope Jyravankoski lecta esse dicitur; [Kuola- 
jarvi] ad Kutsanjoki in rupibus praeruptis inter Tammakka- 
ojansuu et Janiskongas!: Stjernv., cfr Stjernvall p. 218, spec, 
e Janiskongas! et ad Kasijarvi! leg. Borg; Juuma Lam- 
masvuoma: W. Brenner!; Paanajarvi pc in rupibus ad 
deversorium, Ruskeakallio pec, Kulja aut Pieni Mutkavaara 
prope Mantyniemi, Rukatunturi, Kitkajoki infra Juuma, Juuma 
Jakalavuoma, par. Kuolajarvi [»Salla»] Oulankajoki in monte 
supra Savilampi! pc, Korojoki pec in montibus inter Voho et 
Pernu: A. L. Backm. coram, cfr Medd. XXXV p. 198, spec, 
etiam e monte ad superiorem partem Sarvisuvanto!; (epp) ad 
Lammasvuoma, Niittyvuoma et Jakalavuoma: V. E. Broth. Muist. 
p. 103 [haec ambo partim ad eadem loca atque superiores 
spectant]; Hautaniityn vuoma: Eron. maant. p. 197, vide etiam 
Jul. p. 283 et infra. — Kk. Oulanka Kivakka! et Paanuorunen: 
Wainio Kasv. ; in fissuris rupium secundum Ruomaanjoki [prope 
Kiimasjarvi] st cp: Bergr. Ant.!; Kivilampi [prope fines par. 
Kuusamo]: Hirn Fort. 

Lapp. fenn. r Muonioniska ad Akasjoki inter Saivio! 
et Kutuniva, Kittila in Paahtakallio inter Alakyla et Helppi! cp: 
Hjelt & H. ; per totum alpium iugum omnesque alpes mariti- 
mas • • • fq . . . sed iuxta flumina alpina in Lapponiis sueci- 
cis rr: Wahlenb. p. 114; ad Pahdanpaa iuxta templum Utsjoki: 
Fellm. Lapp., cfr Fellm. Anteckn. I p. 392; [r Kengis ad flu- 
vium Tornio in rupe riparia, (maxime ad meridiem versus) 
Kattilakoski ad fluvium Tornio (Fristedt): Birg. p. 102, vide 
etiam Hartm. p. 254;] Pallastunturit Rihmakuru: Hjelt; in rupi- 
bus reg. silv. infra Serrikainen, in rupibus supra Saarikoski 
ad Tanhua: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 29, 94 et 150; Kuolajarvi 
[»Salla»] Pyhakuru in vicinitate Vuorijarvi ad rupes: Borg & 
Rantaniemi!; Kuolajarvi Kiekerovaara ad Kiekerooja in flumine 



272 Saxifraga nivalis. 

Oulankajoki influenti, in rupibus ad pontonem, qui est in Kut- 
sanjoki, ad rivulum prope hunc pontonem et fq in Pyhakuru: 
Edv. af Hallstr.; in articulis et fissuris rupium ad Ruoptuin- 
vaara in Inari et plur. loc. ad Kongas prope Mare glaciale: 
Wainio Not., cfr 1. c. p. 21; Kultala prope ripam fluminis 
Ivalo: A. Tigerstedt!; in extremis marginibus et fissuris rupium 
umbrosarunT rarius per reg. subsilvaticam (ex. gr. ad Pyttel- 
vaara' et Tirro) et subalpinam (ex. gr. ad Parshi, Kudossuvan- 
nonpaa, Veitschinjarga, Puolmak!, circa lac. Mandoayn 
pluribi)- Kihlm. Ant., vide etiam infra; in valle Skietschem- 
joki- A. Nyman in Medd. XXXIII p. 19; Utsjoki Pihtioja prope 
Tana (reg/subalp.): H. Rancken!; Paatsjoki Kalkoaivi: Fontell!; 
Varangria australis reg. subalp. p, enum. e 5 locis: Arrh. ant.; 
enum e nonnullis locis: Norm. Fl. Sp. p. 486, vide etiam Lund 
p 77 Blytt p. 903 etc. — [L. ent. reg. alp. (fq), reg. subalp. 
et silv. r: Lsest., cfr Grape p. 105; Heetta : Malmberg!; st r in 
gradibus montium [,bergsterasser»] et fissuris rupium reg. subalp. 
Vaha-et Isokurkkio, Suukoski, Pahtasaari et in monte lapi- 
dis sectilis [» skiff erberget»] supra hanc insulam, (r) in reg. 
alpina Saivaarri (V 742 m et S), Angeloddi (E 675 m et S 
672 m), Halditshok (S circ. 1100 m et V 1270 m): Linden 
Bidr • multa alia spec, in H. M. F., vide etiam infra.] 

Lapp. ross. »ad Varasjoksuollo in districtu Motkensi» : 
Fellm. Ind.; secus totam oram Maris glacialis usque ad Ponoj 
(!) Maris albi, etiam in Karelia: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLVI, 
Beket p. 564 et Knabe Pfl. p. 280; Kantalaks: Fellm. Anteckn. 
1 p 544- Tshapoma, Kantalaks et Imandra: Melaann.; Seredna 
prope Kantalaks, Shelesna, Ponoj : Mela PI. ; Shelesna prope 
Kantalaks: Broth. Wand. p. 4!; Hibina [»Umbdek»] in reg. 
alpina- 1. c. p. 8, spec, in PI. Finl. exs. N:o 252 in fissuris 
humosis ad radices montis Shelesnaja leg. idem; Hibina!, Tua- 
lash ad Nuotjavr!: Enwald & Hollmen; Puitsitunturi ad partem 
australem: Axelson & Borg!; Lujauri urt Vavnbed: Kihlman!; 
[ad Nuotjavr] Lim. p in fissuris rupium et gradibus montium 
f»khppterasser»] reg. alpinae, ut in declivibus montium Viert- 
soivi Siuluoivi et Siulutoldi, Lt. p in fissuris rupium secundum 
ripas' Nuotjok in reg. silv.: Linden Ant.; Teribjerka cp: Broth. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 273 

Utdr. p. 130; insuper multa spec, ad oram Maris glacialis et 
albi lecta sunt. 

Kp. upptages harifran: Herb. Mus. Feim. II p. 70, men uppg. afser 
Kk. : 1. c. p. 137. Senare har dock Bergroth patraffat arten i Kp. — K u o s. 
Har tillagges: Oulankajoki pa de fiesta berg, [likasa] pa de fiesta berg 
vid Savina och Kitkajoki : A. L. Backm. comm. — [L. e n t. Arten upp- 
raknas bland dem, som saknas kring Enontekiainen : L. L. Lsest p. 292.] 

Var. elatior [Hartm.] L i. Puolmak : Th. Fries Resa p. 26. 
Var. tenuis Wahlenb. Lapp. fenn. »cum praecedente» [ad 
Pahdanpiia iuxta templum Utsjoki] : Fellm. Lapp.; [Rastekaisa 
NO 626: Kihlm. Ant.;] Seitavaara (alumn. Nordling herb.) : Zidb. 
— [L. ent. Kobdovanka et Tshatsekaisa : Wirz. M. S.] 

Den sistnamnda varieteten finues, lik.som afven f. densiflora Ser., i 
H. M. F., men den ar ej konsekvent sarskild fran hufvudformen, se Herb. 
Mus. Fenn II p. 137. Angaende f. densiflora Ser. ma dock tillaggas, att 
den forekominer saval 1 Kl. som Lp. och L. ent. 

Saxifraga hieraciifolia "Waldst. & Kit. 

In Lapponia orientali raro et primum a. 1887 lecta est. 

Lapp. or. centr. Imandr. (Kihlman 1887): Nym. Suppl. p. 
133, vide etiam Borg Beitr. p. 100, 104, 114, 133, 137 et 145. 

Lim. in alpibus Lujauri urt: Kihlman in Diar. 8, X, 1887 
e Bot. Not. 1887 p. 268 etc., spec, lecta sunt ad riv. Kaltuaj 
prope Seidjaur!, ad rivulum Suluaj prope Seidjavr! et Sengis 
in lapidosis aqua frigida irroratis reg. alpinae inferioris!, cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. XIII, Lindr. Lisat. p. 11, Kihlm. Veget. 
p. 34 et Liro Ured. p. 267. 

Saxifraga stellaris L. 

In montibus alpinis altioribus Lapponiae frequenter 
provenrt, extra eos videtur esse rarior et nisi in Lapponia 
non occurrit. 

In irriguis inferalpinis Lapp, p: Prytz; maxima pars Lapp.: 
Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 274, vide etiam Led. II p. 211 
et Borg Beitr. p. 100, 104, 114, 115, 133 et 145. 

Lapp. fenn. [r Esisaari spec, unicum. . . Kengis (Wahlen- 
berg): Birg. p. 102, vide etiam Samz. p. 185 et infra ;] Muonio 
8 km ad meridiem versus a Saitajoki in rupe irrigata: Linden!, 

Typis impr. 1S J,, 1910. 18 



274 Saxifraga stellaris. 

cfr Medd. XVIII p. 239 ; per universum alpium iugum et omnes 
alpes maritimas ubique fq, nee non extra alpes ad rivulos al- 
pinos et fluvios p, uti . . . ad Kengis prope Lapponiam Tornen- 
sem e. s. p.: Wahlenb. p. 114 et 115; in irriguis alpinis et 
inferalpinis (fq): Fellm. Lapp., vide infra; Utsjoki (!): S. Castren 
p. 353; »a nobis tantum in rupibus humidis ad flum. Tenojoki (!) 
prope Veitschinjarga!, Vadsnjunis, Puolmak et in terra nuda, 
aqua nivali irrigata, alpis Rouvuoaivi! visa» : Kihlm. Ant., spec, 
etiam e Reppen!, vide etiam Hult alp. Pfl. p. 181 et Hult Lappm. 
p. 150; Inari Kaamas in loco turfoso: Granit!; Paatsjoki: E. 
Nylander & M. Gadd!; [Varangria australis] reg. subalp. p — st fq, 
enum. e multis locis: Arrh. ant, ; e multis locis enum.: Norm. 
Fl. Spec. p. 482, vide etiam Blytt p. 902 etc. — [L. e n t. reg. 
alp. fq, reg. subalp. (r): Lsest., cfr Grape p. 105; in reg. alp. 
iam ad Vittanki et Mukkavuoma: Norrl. Lappm. p. 265; in reg. 
subalp. st fq in ripis et ad scaturigines, fq in vallibus rivulorum 
reg. alp., in alpibus Haiti usque ad circa 910 m adscendit (S 
et SE): Linden Bidr.] 

Lapp. ross. per omnes regiones alpinas, alpesque mari 
timas locis irrigatis nee non ad rivulos fq : Fellm. Ind. ; secun 
dum totam oram Maris glacialis usque ad Ponoj (!) Maris alb 
[»socia praecedentis» S. nivalis]: N. I. Fellm., cfr 1. c. p 
XLVI; [in montibus alpinis ad Nuotjavrl Lim. p et in vallibus 
rivulorum reg. silv. et in gradibus rupium [»klippterasser a f jail 
sluttningarna»] reg. alp. : Linden Ant., vide etiam Beket. p. 564, 
Broth, exk. p. 76, Knabe Pfl. p. 279, Broth. Wand. p. 13 et 
15; multa spec, e Lim., Lp., Lt, Lm.; maxime ad meridiem 
versus e Tshun ! ; Hibina: Mela PI. et herb., cfr Herb. Mus. Fenn. 

II p. 137. 

Arten anfores fran Kengis redan af Linne Fl. Lapp. p. 137. — 
K u u s. och L k. sfunnen i Kusamo» : Jul. p. 283. Wainio Kasv. betviflar 
med ratta uppg. ; for var del sago vi ej arten ens pa Pallastunturit: 
Hjelt & H. — L i. Namnas bOr, att S. stellaris i Fellm. Anteckn. endast upp 
tages fran Rastekaisa: 1. c. I p. 393. Antagligt ar, att den hoga frekvens, 
som angifvits af Fellman afven for denna provins, foretradesvis afser 
forhallandena pa, nyssnamnda f jail och i Sydvaranger. 

Af former omnamnes f. pygmaea fran L. e n t. bjorkregionen vid 
Munnikurkio af Linden i Medd. XVIII p. 202. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 275 

Saxifraga stellaris f. coraosa Retz. 

Cum forma typica rai^o occurrit, sed non infra 67° 
descend' t. 

[L. e n t. reg. alp. p: Lsest. ; iam in superiore reg. subal- 
pina in ripis amnium Saarikoski et Mutkakoski (term, inferior 
c. 460 m), in reg. alpina inferiore nonnullis locis inter Tenon- 
muotka et Porojarvi et ad Toskaljaur, st fq ad rivulos alpinos 
montium Haiti (S et SE circ. 910 m): Linden Bidr., cfr (Diar. 
1, II, 1890) Medd. XVIII p. 202, spec, e Poroeno Kahlaamakosket 
in ripa fluvii !] 

Lp. Triostrow (F. Nylander!) et iuxta Ponoj : N. I. Fellm., 
cfr N. I. Fellm. Lettre p. 6, nomine S. comosa, quo nomine in 
Trautv. Incr. p. 315 e peninsula Kola enumeratur; Orloff in 
prato paludoso aquoso!, ad rupes prope ostium rivuli Hapajow!, 
Triostrow in turfosis iuxta mare ! : Kihlman, cfr Kihlm. Pfl. p. 
15; Ponoj in loco humido in »tundra» : Montell!, vide etiam 
Broth, exk. p. 76 et Knabe Pfl. p. 281, quem 1. inspicias. 

Saxifraga oppositifolia L. 

In summis montibus alpinis Lapponiae eopiose provenit. 

Lapp. : Nym. Consp. p. 269, vide etiam Borg Beitr. p. 
100, 104, 114, 133, 145 et infra. 

L i. Sydvaranger Ornfjallen ad Kirkenas : Granit & Pop- 
pius !, vide etiam infra ; Bugonses prope mare, Iversdalen prope 
Beljek, [Jakobs-elven, in vicinitate Nyborg (Lund, Th. Fries)]: 
Norm. Fl. Spec. p. 491, e Bugonses etiam comm. Arrh. ant., 
vide insuper Blytt p. 905 etc. — [L. e n t. per totum alpium 
iugum et omnes alpes maritimas usque ad summa cacumina 
vulgatissime, ut etiam in petris maritimis et rupibus inferalpinis 
p, de cetero extra summas alpes haud visa . . . : Wahlenb. p. 
113, cfr I.e. p. LXV1; reg. alp. (fq): Lsest., cfr Grape p. 105; 
in reg. alp. iam ad Vittanki et Mukkavuoma: Norrl. Lappm. p. 
265; r in reg. alp. ad imum montem Halditshok! et ad declive 
eiusdem australe cp (SSV 1094 m), Haiti (SV 895 m) et in declivi 
septentrionali montis Angeloddi, in parte norvegica frequentior 



276 Saxifraga oppositifolia. 

Guolasjaur, Guolasjok etc. : Linden Bidr., cfr Medd. XVIII p. 245 
et Bot. Centr. LXI p. 221.] 

Lapp. ross. »in districtu Peisensi (!) p cp, alibi ad Mare 
glaciale in rupibus inferalpinis rariorem legi»: Fellm. lnd. ; in 
alpinis Maris glacialis et in iis circa lacum Imandra p cp: N. 
I. Fellm., spec, e Panfelofka!, cfr Beket. p. 564 etc.; Shelesna 
prope Kantalaks: Mela ann. et PL, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 
137 ; ad pag. Umba in ripa glareosa sin. Tshuidi-vum !, ad lac. 
Umpjavr [cfr Lindr. Lisat. p. 11 et Lire- Ured. p. 365] in ripa 
glareosa sin. Tuil-luht ad ostium fluv. Tuiljok !, in alp. Lujauri 
urt Seidjaur ad rupes rivuli Kaltuaj in reg. alp. supr. !, Lujauri 
urt Tshutsk-njun in campo glareoso reg. alpinae!, Katschkofka 
in ripa alta saxosa meridionali cp ! [cfr Liro Ured. p. 269], Or- 
loff loco frigido angusto inter rupes maritimas ! : Kihlman ; Hi- 
bina: Selin!, Malmberg! et alii!, cfr Broth. Wand. p. 8!; Tshun 
[»Dschyn»]: Sahlberg!, Nuotjavr in monte Tuatash!, ad piscinam 
Jeretik!: Hollm.; Raddeoi : F. Nylander!; peninsula piscatorum 
ad occidentem versus a Pummanki : Klingstedt ! ; Varsina : Brotherus ! 

»In lateribus> alpium Utsjoki et montium subalpinorum Kuusamo 
rarius*: Prytz, jfr Fellm. Lapp, och Led. II p. 205; n. 6 Finl. och storre 
delen af Lappl. : Fries; Finl. bor. : Nym. Syll. p. 253. — K u u s. »funnen 
i Kusamo* : Jul. p. 283. Dessa uppg., aom tydligen bora tillsammans, 
rnaste arises vara mycket osakra, for att icke saga osannolika, jfr Wai- 
nio Kasv. — Li. Utsjoki: Wegelius p. 235, jfr Prytz, Fellm. Lapp. etc. 
Ehuru arten senare blifvit funnen i L i., torde dock de nyss anforda upp- 
gifterna bora anses oriktiga, jfr Kihlm. Ant. Wahlenbergs uppg. har 
jag darfore fort uteslutande till L. e n t. — Lim. Linden sag icke 8. 
oppositifolia pa Tuatash, oaktadt han flere ganger besokte detta f jail ; den 
ar sakerligen sallsynt darstades. Troligen finnes den ocksa pa Vuojim- 
fjallen, ehuru han icke heller dar antraffade densamma : Linden i bref 
25, IX, 1910. 

Arten forekommer ej sallan subfossil i glaciala aflagringar, se t. ex. 
Lindberg i Medd. XXIV p. 102-103. Fran Finland ar den dock icke bekant. 

Saxifraga aizoides L. 

Ut superior, seal ad meridiem versus usque ad 66° 20' 
descendit. 

In confinio alpium iuxta flumen utsjokense st cp: Prytz; 
Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 277 

p. 269; hab. etiam Fenn. bor. (Kuus.j: Nym. Suppl. p. 131; 
in Lapponia haud fq, in Finlandia tantum in K u u s. lecta est: 
Schedae p. 79, vide etiam Led. II p, 209, Borg Beitr. p. 100, 
104, 107, 115, 133, 145 et 146. 

Kuus prope lac. Paanajarvi: Wainio Kasv. !, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 137; Kitkajoki: F. Silen!; cpp in praeruptis 
rupium ad Kitkajoki prope Jyravankoski : Hirn in Medd. XX p. 
8; Kitkajoki in rupe, quae uno alterove km ab effluvio in Ou- 
lankajoki abest: Montell!, cfr Liro Ured. p. 268; in ripa australi 
lacus Paanajarvi! ad occidentem versus a Miikkulanpuro, Jakala- 
vuoma: Hirn Fort.; [Paanajarvi] contra Mantyniemi: Alanne p. 
58 not.; Jyravanniemi : A. R. Ruoranen ! ; Juuma Lammasvuoma: 
W. Brenner!, cfr V. E. Broth. Muist. p. 103; Niittyvuoma st pc: 
V. E. Broth. I.e., quern 1. inspicias; Kuolajarvi [»Salla»] Ou- 
lankajoki in monte nonnulla km supra Savilampi ! et ad Tai- 
valkoski, Juuma, Jakalavuoma, Kitkajoki prope Juuma et ad Ah- 
venperankallio, Paanajarvi cp in valle rivuli sicci ad ripam 
australem contra Leinonen : A. L Backm. coram, [partem maxi- 
mam ad eadem loca atque superiores spectat]; [Kuolajarvi] in 
monte inter Tammakka-ojansuu et Janiskongas cum Pinguicula 
vulgari et alpina, cpp in rupibus infra Janiskongas: Stjernv., 
spec, e Janiskongas etiam reportaverunt Borg & Rantaniemi!, 
cfr Liro Ured. p. 268; ad hanc provinciam spectat etiam Ostro- 
bottnia (Nylander) : Led. II p. 209. 

[L k. Pajala Junusuando: Samz. p. 187.] — Li. ad flumen 
Utsjokense Lapponiae extimae kemensis cp visa: Wahlenb. p. 115, 
cfr I.e. p. XVII et Wahlenb. Fl. Suec. p. 272; ad Mierasjarven- 
kasket fluminis Utsjoki in lateribus rupium cp, alibi parcius: 
Fellm. Lapp. ; in lucis et silvis mixtis rarescentibus nee non 
supra saxa madefacta et aperta quoque inter Kenishkoski et 
Mierasjayri! Utsjokiae fq cp, de cetero modo in alpibus Har 
mitschokka iuxta Pakananjoki cp et hinc versus Naytamo Va- 
rangriae, color petalorum variabilis: Kihlm. Ant., cfr Hult Lappm. 
p. 85, 93 et 94; Inari Schallomjok in ripaturfosa: Granit!; Un- 
harvaara in reg. silvatica: G. Ekman!; Kielmoen [?] ! et Paats- 
joki!: E. Nylander & M. Gadd ; Junkkila prope flumen Munkelv: 
A. Renvall & A. Torckell in PI. Finl. exs. N:o 253; Paatsjoki 



278 Saxifraga aizoides. 

in montibus alpinis Petshenga ad rivulos alpinos reg. subalpi 
nae: Granit & Poppius!; [Varangria australis] in reg. subalp 

— reg. alp. inf. st fq in rupibus humidis et ad rivulos alpinos 
Arrh. ant., spec, ex Angsnas!; e multis locis enum. : Norm. Fl 
Spec. p. 496, vide etiam Blytt p. 906 etc.; Wainio Not. non coram 

— [L. ent. reg. alp. (fq): Lsest, cfr Grape p. 105 et Norrl 
Lappm. p. 265; propius Kilpisjarvi ad rivulos etc. in reg. sub 
alpina, non autem in vicinitate lac. Kelottijarvi : Norrl. Lappm 
p. 263; Saanavaara : Malmberg!; r in reg. subalp. Saarikoski 
duobus locis, r in reg. alpina cp in clivi glareoso montis Ange 
loddi (N 710 m) : Linden Bidr., spec, e Poroeno reg. subalp. Mukkas 
koski! et Jokasjaur reg. alpina ad Toskaljaur!, vide etiam infra.] 

Lapp. ross. ad flumen Niva (!), litora lacus Imandra in 
umbra parcius per omnes vero alpes ad rivulos locosque uli- 
ginosos (frequentior) : Fellm. Ind.; »modo ad flumen Niva! et 
lacum Imandra mihi obviam» : N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVII 
et Beket. p. 564; ad ripas Nivajoki infra Pinosero : Axelson & 
Borg!; Shelesna : Mela PL; Hibina: Malmberg!, Broth. Wand, 
p. 7 [»Umbdek»] et alii! ; ad lac. Umpjavr ad ostium fluv. Tuiljok 
in glareosis!, Orloff in uliginosis!: Kihlman; Keinjok: Palmen ! ; 
peninsula piscatorum ad amnem Kervanto: Klingstedt!; Petshenga 
reg. alp. in alpe Vogoaivi : Fontell ! 

Vidkommande forekomsteu vid Saarikoski i L. ent. namnes ytter- 
rnera: pa, tvenne lokaler, mossrika, af kalldrag eller karr fuktade strand- 
marker. Artens nedre grans uppgifves bar vara 455 in : Linden Bidr. 

Hufvudformen kallas var. flam Mela: Mela Kasv. II. 

Saxifraga aizoides f aurantia Hartm 

Cum forma typica raro, quamvis interdum copiose, 
occurrit. 

Li. cpp ad ripas fluminis Tana: Wirz. M. S., cfr Kihlm. 
Ant. [per errorem Wirz. Prodr. refertur] ; nine inde cum forma a: 
Kihlm. Ant., spec, ex Utsjoki Paksujalka!; Angsnas, Vesterelven, 
Barnsjarga ubique una cum a : Arrh. ant. — [L. entr in reg. 
alpina st pc cum f. typica in declivi septentrionali montis An- 
geloddi: Linden Bidr, spec, adscriptum Jokasjaur reg. alpina 
ad Toskaljaur!] 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 279 

o 

Lapp. ross. ad alpem Hibina [»Chibina»] (Angstr. p. 52), 
etiam ad Raddeoi Maris glacialis (F. Nylander herb.) : N. I. 
Fellm. p. 93; Hibina: Mela PI.; a ripa lacus Imandra usque ad 
(summum) montem Hibina: Beket. p. 564; ad lac. Umpjaur in 
ripa glareosa fluvii Tuiljok: Kihlman! 

Saxifraga hirculus L. 

In nonnullis partibus Lapponiae enontekiensis fre- 
quenter invemri indicatur, ceterum passim vet satis raro in 
Lapponia et Fennia maxime septentrionali occurrit, quam- 
quam raro usque ad Jines austro-orientales progreditur, in 
Fennia austro-oecidentali non visa est. 

[In Lapponia Tornoensi (P. Adlerheim): Fl. Suec. p. 142 J )j ; 
in pratis paludosis Ostrob. et Lapp, p: Prytz; Fenn. bor. or. 
et maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 274; Fenn. 
deest in tota mer.-occ, in mer. et med. partim: Nym. Suppl. 
p. 133; in Lapponia australi et Finlandia septentrionali haud 
infrequenter obvia. In Finlandia australi tantum in Karelia 
occurrit, ad meridiem versus usque ad Isthmum karelicum pro- 
venit: Schedae p. 79, vide etiam DC. Prodr. IV p. 45, Led. II 
p. 210, Lindr. Lisat. p. 13. Lindr. in Acta XXII N:o 3 p. 20, 
Borg Beitr. p. 100. Liro Ured. p. 555-556 et Heintze Ranunc. 
p. 196-199. 

I k. r in prato magno ad pag. Valkiamatka in par. Valk- 
jarvi!, Rautu! ad amnem Sumbula et in pago Kopola (!), Sak- 
kola (Nikl. !): Malmb. ; Sakkola Isosuo st cp inter Koti-et Pe- 
ralampi : Lindb. p. 21!; Valkjarvi Pahkinamaki ! et Valkoja ! in 
prato scaturiginoso!: Lindberg, vide etiam infra. 

Kol. r Mandroga! et Porog! in paluclibus: Elfv. ; ad me- 
ridiem versus a Selka: Gaj.; Derevjannoje: Liro Ured. p. 555; 
Solomeno (Kullhem): Norrl. On.; Petrosavodsk: Kihlm. 

O a. Teuva [»0fvermark»i nonnulla km ad meridiem versus 
a templo: Hammarstrom comm. — Kb. Tohmajiirvi (Backman, 



l ) Haec nunc apud nos Lapponia Lapp, enontekiensis appellator; 
forsitan autem extra civiles Fenniae terminos sita est. 



280 Saxifraga hirculus. 

F. E. Hartman): Chyd.; Tohmajarvi Hammaslaks: E. Winter!; 
r Tohmajarvi Hernevaara: Backm. in dupl.! — Kon. st r Mund- 
jarvi, Tiudie (!) plurib. locis, Kapselka (!) et Kendjarvi (Sim- 
ming), praesertim palndes vel prata turfosa inhabitat: Norrl. 
On., vide etiam Giinth. p. 39. 

Om. Teerijarvi Grand: Hellstr. ! ; Teerijarvi, Lohtaja, Pulk- 
kila, Salo: Zidb., cfr Ale. Ill; in palude in Siikajoki: Henrik 
Gabriel Porthans bref till Mathias Calonius I, Helsingfors 1886, 
p. 126, cfr Sv. Litt. Sallsk. Forh. 18 p. 133; inter Siikajoki 
[»Sykajoki»] et Karinkanta (Porthan & Franzen 1794): Jul. ann.; 
inter Lumijoki [»Kumijocki»] et Karinkanta [»Karinkango»] : 
Clarke X p. 68 not., vide etiam sub Ob. — Ok. Paltamo: 
Lackstrom!; Ristijarvi (Lonnbohm): Hult herb, et Bot. Byt.; r 
Paltamo Naulala in saltu [»takalolla»] ad Kotipuro, Ristijarvi: 
Must.; r: Brenn. Obs., ubi adnot. superiores comm.; Paltamo 
Mieslahti Mikkola in prato: A. R. Ruoranen!; Kianta cp in 
prato Myllypuro! [prope templum ad viam inter Nayhan- et Kaner- 
vaara], in ripa stagni prope Viitala st cp, ad Hiisijoki epp et 
cp in palude Pikkula in pago Ylinaljankii: Kyyhk. ; iam Lackstr. 
exk. e Kianta comm. — Kp. in parte media Sortansilta st pc 
in margine paludis, in prato paludoso infra aerariam Schuigarvi 
pc, ad meridiem versus a pago Voijiirvi, ad Kristinanvaara!, 
ad viam inter Sjagarvi — Maasjarvi, cp ad Kuusenkinjoki, epp 
in prato paludoso ad partem austro-orientalem lacus Sjuigarvi! 
et in palude prope Maasjarvi: Bergr. Ant., spec, etiam lectum 
ad septenlrionem versus a Koivuniemenjarvi!, vide etiam sub 
Kk.; Sahib. Bidr. p e tota Karelia orientali comm. 

Ob. »per totam fere provinciam borealiorem p in palu- 
dosis ... in vicin. fl. Kemensis usque in infer, par. Kemi 
provenit, ubi in palude sphagnosa st cp legi, e pratis par. Li- 
minka primus forsan reportavit H. G. Porthan»: Hellstr. Distr. 
p. 19, cfr 1. c. p. 10, et vide sub Om.; cp in sphagneto Sassa 
in Muhos: Jul. p. 283; (p), interdum cp, in parte maxime sep- 
tentrionali r: Brenn. Obs., ubi multae adnotationes comm.; 
Uleaborg: W. Nylander! et Zidb.; [Uleaborgj ad Oulujoki ex. 
gr. Siirkisuo 16 km ab oppido, in prato Liminka: Leiv. Putk., 
cfr Leiv. et Leiv. Veg. p. 198; Muhos Matokorpi et Alatornio 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 281 

Kalkkimaa: Brenn. Ber. 1870 et herb.; Pudasjarvi Siuruanjoki : 
C. Brand.!, cfr Marlik. p. 34 et 40; Pudasjarvi prope templum: 
C. J. Arrh.; p per totum territorium, Simo ad Viantienjoki, in 
palude infra Kivalot, Kemi (!) in palude Luikka prope Kailin- 
kangas, Kuivanuoro, Karjalahti et complur. locis: Keckm., cfr 
1. c. p. 10; Kemi p: Bantaniemi!; Alatornio Konola: Hougberg 
in dupl.l; Alatornio Kantojarvi: Hougb. not.; Alkkula: Nyberg! ; 
Ylitornio [»Ofvertornea»] st cp in sphagneto Anttolanvuoma 
prope montem Karhujupukka!, incolae hanc etiam in loco palu- 
doso vicinitatis esse indicavernnt: Hjelt & H., spec, in PI. Finl. 
exs. N:o 254 par. Ylitornio in spagneto subturfoso, prope Kar- 
hujupukka leg. iidem; Bovaniemi (J. Biickvall): Moberg Klirn. 
p. 106. — Kuus. r Hannila: Sahib. Fort.!, cfr Wainio Kasv. 
(ubi Hanninen); prope templum: Angstr. p. 52; prope Virra- 
niemi: Broth. Ber. 1883; inter Salminen et Kesalaks in palude 
profundo cp: Brotherus & F. v. Wright!; in pratis humidis prope 
Bovejoki [?] et Hentela, cp prope Hannila, in sphagneto inter 
templum par. Kuus. et Aikkila ad viam: Hirn Fort., spec, adscrip- 
tum Sovajoki!; Paanajarvi Buukki! compluribus locis in pratis 
carice obsitis ut etiam inter Paanajarvi et Juuma in paludosis: 
A. L. Backm. comm.; Juuma in prato paludoso ad Kitkajoki: 
W. Brenner! — Kk. cp in prato paludoso prope »Isoksenlampi» 
ad Kepajoki: Bergr. Ant.! [ad Kp. forsitan referendum], cfr Liro 
Ured. p. 555 [sub Kp.]; »ad flumen Tuntsa [prope Paanajarvi: 
N. 1. Fellm.j tantum legi » : Fellm. Ind. 

Lapp. fenn. r Kittila in palude inter Levitunturi et pag. 
Kittila: Hjelt & H.l, cfr Caj. Entw. p. 11; Kittila (!) Niilivaara: 
Sselan in dupl.!; Ahvenoja ad viam publicam inter pagos Kau- 
kos et Kittila: Silen Bl. p. 86; [Pajala complur. locis etc.: 
Samz. p. 185, quern 1. inspicias; (fq) Pajala . . . Muonion- 
vaara, terminus orientalis [in Suecia] 67" 55', 235 m supra mare: 
Birg. p. 102;] Sodankyla! in sphagnetis apertis ad rivulum Lintu- 
oja et prope insulam Petajasaari, in sphagneto etiam prope Onnela 
p r cp: Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XXI, Wainio Not. et Hult 
Lappm. p. 40; in paludibus firmioribus per partem silvaticam et 
subsilvaticam Lapp. Tornensis ubique fq et Kemensis p, ut etiam 
Varangriae in Finmarkia orientali (Gunnerus): Wahlenb. p. 115, 



282 Saxifraga hirculus. 

cfr 1. c. p. XVI; per partem silvaticam et subsilvaticam Lappo- 
niae Tornensis et Kemensis usque ad sinum Varangriae (fq): 
Wahlenb. Fl. Suec. p. 273; in paludibus Lapp, inferioris p cp: 
Fellm. Lapp.; Muonio: Malmberg! et (K. Enwald): Liro Ured. 
p. 556; Lompolonvuoma haud procul a Muonioniska: Caj. Entw. 
p. 28— HO, cfr 1. c. p. 36; [Kuolajarvi] cp in palude Matosuo 
inter Sovajiirvi et Kugsijarvi ut etiam ad viam inter templum 
(pag. Sallansuu) et Alakuolajarvi in palude Rimpioja: Stjernv.; 
Kuolajarvi [»Salla»] Ahmaapa prope Peteri: Rantaniemi!; Kuo- 
lajarvi ad fontem ad partem septentrionalem lacus silvestris 
Rokamojarvi in dimidio spatio inter Hirvasjarvi et Kursu, interdum 
cp in nonnullis sphagnetis ad viam inter Kursu et templum 
par. Salla, ad Osminaapa, cpp in Huikujanka et Naamakkajanka 
ad viam inter Wuorijarvi et Huikukongas, Porttoaapa 2—3 km 
ad septentrionem versus a Markajarvi, Pahtoaapa dimidio 
fere spatio inter deversoria Markajarvi et Kelloselka et denique 
Kaksuopajan-aapa ad meridiem versus a praedio Mukkala et 
tluvium Ala Kuolajoki: Edv. af Hallstr. ; Inari in palude ad 
Skiecemjokka: H. Rancken!; Utsjoki (st fq): Sael. kat. ; in 
Varangria merid. ad paludes vastissimas inter Salmijarvi [»Ovre- 
Klostervand» aut »Tsjolmejaure»] et montes Vsetsjer p st cp: 
Norm. p. 268, cfr Norm. Fl. Spec. p. 497 et Rlytt p. 905. - 
IL. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lsest.; fq in Lapp. Torn.: 
Backm. & H. p. Ill; (r) in reg. subalp. st cp in palude ad 
Hirvasvuopio: Linden Bidr.!, cfr Bot. Centr. LXI p. 221, vide 
etiam supra.] 

Lapp. ross. Raddeoi (F. Nylander!), in paludosis circa 
pag. Tshavanga cp: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 564; in palude 
[»letto»] ad austro-orientalem partem lacus »Tojjavr»: Axelson & 
Borg!, cfr Medd. XXIX p. 38; Tshapoma: Broth, litt.; Pjalitsa! 
[iam Mela PI.] in paludosis apertis et Orloff in palude aquosa!: 
Kihlman; Orloff: Broth, exk. p. 80; prope Triostroff: Brotherus!; 
Ponoj cp: Mela PI.!, cfr Knabe Pfl. p. 281 (unic. spec). 

Upptages i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] fran K = Kl.; tydligen afses 
exemplaret fran Sakkola, ehuru denna ort blifvit ford till oriktig provins. 
— [Ik. »zieinlich haufig* : Meinsh. p. Ill ; enl. 1. c. p. XXIV forekommer 
arten dock icke pa den till Ingermanland horande delen af Isthmus, d. 
v. s I.] — O m. Arten saknas i trakten af Lappajarvi: A. L. Backm. Fl. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, X:o 1. 283 

p. 136. — Li. Utsjoki (Wegelius): Kihlm. Ant. bor vara Ssel. kat.; Wegelins' 
uppg. galler S. oppositifolia (se under denna). 

Fran Kton. uppgifves: Ett blominande stand antraffades i ett sankt 
karr nara byn Schajesero; har annorstades ej antraffats: Ispol. p. 61 i of vers. 

Saxifraga granulata L. 

In Fennia maxime austro-occidentali satis frequenter - 
frequenter itwenitur; ceterum in Fennia austral i rarissime 
occurrit; ad septentrionem versus eerto ultra 62° 15' sed 
nescio an iam supra 60° 30' adventicia, in Fennia orientali 
omnino non visa est. 

Till.; Till. Icon. 26; Kalm; in insula Runsala et complur. 
loc. praecipue in collibus glareosis taeniarum: Hell. p. 9; in 
graminosis declivibus Finl. infer, p: Prytz; in rupibus et collibus 
.Jandiae et circa Aboam: Wirz. pi. off.; Fenn. merid.: Fries; 
Eur. omn. exc. Fenn. plur. . . .: Nym. Consp. p. 272; Fenn. 
mer.: Nym. Suppl. p. 132; in Finlandia austro-occidentali crescit, 
tantum in Al. st fq obvia: Schedae p. 79, vide etiam DC. Prodr. 
IV p. 35, Led. II p. 218 et Liro Ured. p. 554. 

Al. fq: Bergstr. ; fq per totam Alandiam : Tengstr. ! ; Sund 
cp: Prim. p. 68; (r) Kumlinge lngersholm: Bergr., vide etiam 
Lindr. Verz. p. 22, Geogr. F. T. 1905 p. 70 etc. — Ab. stfq: 
Zett. & Br.; p: Adl.; Uskela Fulkkila: K. E. v. Bonsdorff!; 
[Pojo] (p) ex. gr. Bjorkon etc.: A. Nyl., cfr Rupr. Diatr. p. 23; 
[Nystad] in prato ad septentr.-orientem versus ab pppido prope 
Ruonanperantie: Sod.; Hollm. non vidit in vicinitate opp. Ny- 
stad; nee Sand., Renv., Sel., Printz, Flinck aut Caj. Kasvist. 
enumerant. — Nyl. Ekenas in insula Tvarminne (!): E. Hfayren] 
in Sydvast 1904 p. 602, cfr L. Y. 1904 p. 275 et vide infra; 
spec, in PI. Finl. exs. N:o 255 indidem ad Krogen (!) in rupe 
humosa sicca leg. Inga Strom; Ekenas Tvarminne in terra con- 
tinenti inter pagum et sinum Byfjarden st cp: Hayr.; Kyrkslatt 
Porkkala »Kyrkogards on»: Greta Andersin!, cfr Medd. XXXI 
p. 42 et 55; in taeniis Borga in Sundo! et Delholmen: Sael. 
0. Nyl.; Borga prope Gammelbacka: Ulli v. Born!, cfr Lindberg 
in Medd. XXXI p. 4. — Ik. r Kakki Kirjola (B. Alfthan!): Malmb. 
[num adventicia?! 



284 Saxifraga granulata. 

Sat. Bjorneborg: Moberg Klim. p. 106; Ulfsby in praedio 
Anola ad viam versus deversorium Ruhade: Stromb., cfr Hayr. 
Bjorneb.; Huittinen: Car. p. 24 [confirmatione egeat], vide etiam 
infra. — Ta. Hausjarvi in prato sieco ad Laittilajiirvi : Karin 
Ekbom!, cfr Lindberg in Medd. XXXI p. 4. 

Oa. Kristinestad nonnihil ad septentrionem versus ab 
oppido: Stromb.; Kristinestad ad viam versus Alisundet: M. 
Sundman! [num adventicia?] 

Nyl. >circa Helsingfors iam indicatur»: Rupr. Diatr. p. 23; Esbo: 
G. A. Aberg i herb. lye. n. ; uppg. behofva bekraftas och sarskildt bor det 
framhallas, att nagon nyare uppg. fran Helsingfors ej foreligger. — Ro- 
rande artens forekomst a. Ekenas Tvarminne-6n tillagges: Hasselholmen 
pc, Kallvassa pc, zoologiska stationen cp. Den forekommer framst pa 
mossiga stallen kring sma bergsklackar [sa afven pa fasta landet], men 
afven pa grasrikare angsbackar: Hayr. — S a t. 1 tvenne exemplar i Luvia, 
enligt uppgift pa barlast p& Moorholm, det ena af frOken Anna Holmberg 
(torde finnas i fruntimmersskolans i Bjorneborg samlingar), det andra af 
froken Hanna Hermonen! den 26 juni ar 1901 (inlamnadt till universitetets 
samlingar). De senaste aren har arten icke varit synlig pa platsen: Hay- 
ren i Medd. XXXV p. 54, jfr Hayr. Bjorneb., 1. c. p. 52 och 185 not, — Ta. 
Hauho: Herk. ; uppg. ar mindre eannolik. — Sa. Mikkeli pa samma ang 
som Phyteuma spicatum 1 km fran staden 5 a 6 exemplar, sedan ej vidare 
antraffad: Hasselbl.; ehuru arten antagligen har upptradt tillfalligt, har 
jag dock ej velat utesluta uppg. — Ok. [Paltamo] »2 kapp. Siivolan 
maalla v. 1874 (lye. K. Huotari)»: Must., jfr Must. p. 40 och Brenn. Obs., 
dar arten sages vara aterfunnen 1884. — Ob. Antraffad i flere exemplar 
vid Uleaborg, ej langt fran Toppila sund a en graslinda pa fasta landet 
(Sandman), Muhos pa en odlad ang nara priistgarden (Stud. Paavo Snell- 
man): Zidb., jfr Brenn. Obs. 

Att arten i O k. och O b. maste uppfattas sasom rent tillfallig, ar 
sjalffallet Tidigare betraktade jag den afven sasom tillfallig i S a t. och 
O a., men de manga uppgifterna fran dessa omraden bestyrka hvarandra ; 
i Mela Kasv. V betecknas emellertid arten sasom tillfallig i O a. 

I detta sammanhang kan namnas, att af ett storre antal alandska 
vaxter, som 1903 planterades a Sat. Karkku Linnais, var Saxifraga 
granulata den enda, som blommade under flere ar, ehuru vaxtplatsen 
ingalunda var sarskildt lamplig; numera har emellertid afven denna art 
gatt ut 

Saxifraga cerima L. 

In summa Lapponia passim copiose provenit; etiam in 
Kuusamo qvamvis rarissime lecta est. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 285 

Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 273; 
Fenn. bor. (Kuus.): Nym. Suppl. p. 132, vide etiam Led. II 
p. 219, Borg Beitr. p. 100, 104, 107, 115, 133 et 145. 

Kuus. Porontimajarvi [nonne Porontimanjarvi?]: Silen!, 
cfr Wainio Kasv. et Herb. Mus. Fenn. II p. 137; in rupe prae- 
rupta, ubi Porontimanjoki in Porontimanjarvi influit: Hirn Fort.!; 
[Kuolajarvi] (p) in rupibus ad Kutsanjoki a Tammakkaojansuu 
usque ad Janiskongas! : Stjernv. [ad fines prov. Lk.]. 

Lapp. fenn. per alpium iugum meridionale vulgaris . . . 
per iugum septentrionale p cp, sed Finmarkiae r: Wahlenb. p. 
116; ad Enontekiainen et Utsjoki r: Fellm. Lapp., cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 137 et vide infra; Kuolajarvi Pyhakuru st pc 
in parte superiore: Edv. af Hallstr. ; [Bastekaisa (!) SO 718 m: 
Kihlm. Ant.!, cfr Norm. Fl. Spec. p. 500 etc.]; [Nyborg in reg. 
maritima et subalpina locis humidis (Th. Fries),] Iversdalen ad 
Beljek, saepe sterilis: Norm. Fl. Spec. p. 500, vide etiam Blytt 
p. 907, sub Lapp. ross. etc.; Barnsjarga, Beppen: Arrh. ant.; 
Varangria australis in rupibus ad Paatsjoki [»Ofre Munkelvs- 
fallet»]: Granit & Poppius! — [L. ent. reg. alp. (fq): Lsest., 
cfr Grape p. 105, Norrl. Lappm. p. 265 et alii; propius 
Kilpisjarvi ad rivulos etc. in reg. subalp., non autem circa 
Kelottijarvi: Norrl. Lappm. p. 263; Vittanki Lammasvaara: 
Palmen!; Saanavaara: Malmberg!; reg. alpina st r, prope fines 
reg. subalp. in scaturiginibus ad [Poroeno] Tenonmuotka! (495 m) 
et in reg. alpina superiore ad Siehkinjoki, Kuonjarvaarri, Ange- 
loddi (N 710 et E 695 m), in montibus alpinis Haiti Halditshok 
(SSV 1094 m) et Binjok (857 m): Linden Bidr., cfr Bot. Centr. 
LXI p. 221, alterum spec, adscr. Jokasjaur Toskaljauri!] 

Lapp. ross. ad sinum Varangricum r: Fellm. Ind.; ad 
rupes irrigatas e sinu Varangrico ad Ponoj! hinc inde cp: N. 
I. Fellm., cfr 1. c. p. XLVI et Beket. p. 565; Hibina [»Kipina»]: 
Angstr. p. 52; Seredna et Shelesna (!) prope Kantalaks: Mela 
herb, et Ann.; Nuotjavr Tuatash: Enwald & Hollmen! ; Lujauri 
urt ad rivul. Kietkuaj!, Orloff! : Kihlman; Devjatoi ad litus 
maris: Mela PL; Ponoj: Broth, exk. p. 76, Knabe Pfl. p. 279 
et Montell!; Lt r unico tantum loco in rimis montis ad ripam 
fluvii Nuotjok in reg. silv. : Linden Ant.; Kildin: F. Nylander! 



286 Saxifraga cernua. 

[L. ent. Arten uppraknas bland dein, som saknas kring Kaaresu'anto: 
L. L. Lteet. p. 292.] — Lm. Fran denua provins foreligger ingen fullkom- 
ligt otvetydig uppg. (se dock N. I. Fellm.); artens forekomst bar ar emel- 
lertid hogst sannolik. 

Var. vivipara Vest. [L. ent. reg. alp. r Moskana et Kabdavanka 
(L. L. Lsestadius): La?st.] Denna varietet sarskiljes icke i nyare floror. — 
Antagligen afses samma form med J. Fellnians uppgifter om Saxifraga 
bidbifera. Denna upptages Li. »ad alpem Jeskadam in Utsjoki*: Fellm. 
Lapp., jfr Led. II p. 219 och Kihlm. Ant., dar uppg. anfores under S. 
cernua. [Rastekaisa: Fellm. Anteckn. I p. 393.] Den akta S. bidbifera L. 
ar en sydeuropeisk art, se t. ex. Nym. Consp. p. 273. 

Saxifraga rivularis L. 

Viae nisi in montibus alpinis Lapponiae occur r it. 

Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 273, 
vide etiam DC. Prodr. IV p. 36-37, Led. II p. 221, Lindr. Lisat. 
p. 11, Borg Beitr. p. 100, 104, 115, 133, 147 et Liro Ured. p. 267. 

Lapp. fenn. per alpium iugum septentrionale et omnes 
alpes maritimas . . . ubique minus fq . . . nee extra summas 
alpes provenit (unquam): Wahlenb. p. 117 et 118; ad Harimats- 
kaide in Utsjoki: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; »a nobis tantum 
[in alpe Rastekaisa et] ad sinum varangricum pluribus locis 
visa» : Kihlm. Ant., spec, e Soholmen! prope Naesseby, vide etiam 
Hult alp. Pfl. p. 186; Utsjoki Paistunturit in declivi australi 
montis Kuivi in reg. alp.! et Pihtioja ad scaturigines in valle 
[»sankan»] Bodusavce in reg. subalpina!: H. Hancken; Palsinoja: 
A. Torckell in Seel, herb.; ad fluvium Paatsjoki [?] [»Pasvig»] 
(Lonnbohm): Hult herb.; Paatsjoki in alpibus Petshenga ad 
rivulos alpinos reg. alpinae: Granit & Poppius!; reg. subalp.— 
reg. alp. inf. Soholmen, Barnsjarga prope Karlbunden, Bugonses, 
[Rastekaisa]: Arrh. ant.; e 4 locis in Var. australi enumeratur: 
Norm. Fl. Spec. p. 503, quem 1. inspicias, vide etiam Blytt p. 
908 etc. — [L. ent. reg. alp. p: Lsest., cfr Grape p. 105; Nai- 
makka! et Kilpisjarvi!: Malmberg, cfr Norrl. Lappm. p. 265 
etc.; r in reg. subalp. [Poroeno] Suukoski! in scaturigine ad 
ripam petrosam et Matkakoski, in reg. alp. complur. locis, sed 
pc in montibus alpinis Haiti, in declivi australi montis Halditshok 
usque ad 1120 m adscendit: Linden Bidr.] 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 287 

Lapp. ross. ad Mare glaciale fq: Fellm. Ind.; »praece- 
denti [S. cernuaj frequentior, quacum iisdem locis legitur, de 
cetero etiam ad Kantalaks (F. Nylander pi. exs.)»: N. 1. Fellm., 
spec, e Panfelofka! et Subovi!, cfr 1. c. p. (XXXIX et) XLVI et 
Herb. Mus. Fenn. II p. 187, vide etiam infra; Shelesna: Broth. 
Wand. p. 4; Tshun [»Tschuinatundran»] in reg. alp. inferiore 
partis australis: Axelson & Borg!; Lujauri urt! duo spec.!, ad 
lac. Umpjavr in ripa muscosa rivuli Kietkuaj, reg. silv. infer.!: 
Kihlman; [in alpinis ad] Nuotjavr: Enwald & Hollmen!; Lim. 
st r in reg. alpina in valle et in gradibus [»klippterasser»] 
montium alpinorum Siuluoivi et Tuatash: Linden Ant., spec, 
aclscr. Siulutoldi!; Devjatoi ad litus maris, Sosnovets, Ponoj : 
Mela PL; Ponoj: Knabe Pfl. p. 281 et Montell!; Triostroff!, 
Raddeoi! et Gavrilova!: F. Nylander; Kislajaguba: Brenner!; 
Orloff : Kihlm. Ber. p. 13 et Kihlm. Pfl. p. 32!, spec, e Goguliha! 
et Gubnoi!; Petshenga [»Peisen»]: E. Nylander & M. Gadd!; 
Pummanki: Broth. Wand. p. 15; Peninsula piscatorum Srednji 
in parte orientali: Klingstedt!; Petshenga Vugoaivi in reg. alp.: 
Fontell!; Alexandrowsk: A. Torckell in Hayren herb.; Jeretik!, 
Gavrilova! et Rinda!: Brotherus; Teribjerka cp: Broth. Utdr. 
p. 130; Jokonga: Enwald & Knabe! 

X 1. Fellm. p. XXXIX uppraknar arten easom forekommande i 
nedre vastra barrskogsregionen. Denna uppgift ar dock vilseledande, enar 
arten vid Kantalaks sannolikt endast forekommer pa de subalpina bergen 
i grannskapet ; ett antagande, som i viss man bekraftaa af Brotberus' uppg. 
fran samma trakt. — Anmarkningsvard ar fyndorten Lp. Devjatoi vid 
haf sstranden : Mela PL; exemplar darifran. insamlade af Mela, bar jag 
sett i Wainios herb. 

Saxifraga caespitosa L. 

In maritimis Lapponiae orientals frequenter inveniri 
indicator, ceterum in Lapponia pierumque raro et in Fennia 
raro vel rarissime, tamen circ. 60° 35' ad meridiem versus 
lecta est. 

Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp., Fenn. or. : Nym. Consp. 
p. 270; in Lapponia satis frequenter obvia, in Finlandia orientali 
raro usque ad lacum Ladoga occurrit, ceteroquin in Nylandia 



288 Saxifraga caespitosa. 

loco supra allato [Nurmijarvi] lecta est: Schedae p. 79, vide 
etiam Led. II p. 224, Borg Beitr. p. 100, 118, 119, 133 et 147 not. 

Nyl. Nurmijarvi in monte vasto 4 km a Rajamaki (A. 
Forsell): R. Boldt in Medd. XIX p. 18, cfr 1. c. p. 23, Stenr. 
et 1. c. p. 47; Nurmijarvi Rajamaki Hyvamaki Sepankallio: 0. 
Collin!, qui ibidem spec, in PI. Finl. exs. N:o 256 a legit, [ad 
eundem locum atque superior spectat]. 

Kl. cum S. nivali in Valamo!, sed frequentior: Fl. Kar. 
cfr Rupr. Diatr. p. 25, Rupr. Anal. p. 154 et Herb. Mus. Fenn. 
II p. 137; (fq) in Kronoborg et circa Sortavala: Chyd., spec, e 
Tervus Lapinlinna! et Vuorlaks!; Valamo in rupibus 1883: K. 
A. v. Kothen!; Sortavala Haavus: Wegel.; Sortavala Haukka- 
rinta in declivi praerupto australi: I. M. Wartiainen!, qui etiam 
ibidem [»Haukkariutta» (!)] spec, in PI. Finl. exs. N:o 256 b in 
rupe aprica legit. — Kol. Petrosavodsk Logmosero: Enwald & 
Knabe!; Solomeno: Gtinth. p. 39. 

Kon. rr ad Jalguba (Simming! et alii): Norrl. On., cfr 
Gunth. p. 39, spec, e Jalguba etiam leg. Poppius! 

Kp. in insula Maris albi inter Soroka et Shuja [»Tschuja»]: 
Sahib. Bidr. !; [Suma: Sahib. Dagb.;] Kemi in fissuris rupium 
taeniarum Gorellie-ostrow!, Studenskoi-ostrow et in nonnullis 
scopulis vicinis: Bergr. Ant., cfr Medd. XXIII p. 36. 

Kuus. Kitkajoki: Silen!; ad Juuma! inprimis ad Jakala- 
vuoma : Hirn Fort. ; in ripa septentrionali fluvii Kitkajoki prope 
Jyravankoski: Hirn in Medd. XX p. 8; Oulankajoki in monte 
ad Sarvisuvanto ! supra Savilampi et in nonnullis montibus 
deorsum ad Kiutakongas, Juuma Jakalavuoma, Kitkajoki prope 
Juuma: A. L. Backm. comm., cfr Medd. XXXV p 198; cpp in 
Lammasvuoma, Niittyvuoma et Jakalavuoma : V. E. Broth. Muist. 
p. 103; Juuma Lammasvuoma: W. Brenner!; Hautaniityn vuoma: 
Eron. maant. p. 197. — Kk. Keret: F. Nylander!; Pesioiva: 
Borg Beitr. p. 9; Sonostrow: Mela PI. 

Lk. Ollostunturi in reg. alp.: Caj. Beitr. p. 16 et 19; 
Pallastunturit Himmelriiki: Hjelt [ster., non omnino certa] ; Kuo- 
lajarvi [»Salla»] Pyhakuru in rupibus: Borg & Rantaniemi!, cfr 
Medd. XXVII p. 91; Kuolajarvi Pyhakuru st fq in parte supe- 
riore: Edv. af Hallstr. Li. Utsjoki: Ssel. kat. ; in articulis 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 289 

rupium ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. 
p. 21 : Angsnas!, Bugonas et ad flurnen Maskelv! prope Nyborg]: 
Arrh. ant.; [Nyborg in reg. maritima et subalpina (Th. Fries),; 
Bugonas prope mare in declivi ad meridiem versus, Kjooen, 
Kjelmoen: Norm. Fl. Spec. p. 506; Varangria australis Finn- 
bukta: Fontell !, vide etiam Blytt p. 909 etc.; Wahlenb. p. 119 
tantum ex alpibus meridionalibus et maritimis coram., cfr 1. c. 
p. XVII et XXXIV. L. ent. reg. alp. p: Lsest., cfr Grape 

p. 105; Saanavaara: Malmberg!: Peeravaara (Sandman): Zidb.; 
reg. alp. r Saivaarri (E 793 m) et Angeloddi (S 672 m): Linden 
Bidr., cfr Bot. Centralbl. LXI p. 231 et Medd. XVIII p. 245, spec, 
adscr. Jokasjaur reg. alp. in fissuris rupium alpis Saivovaarri! 

Lapp. ross. ad litora Maris albi ubique fq: Fellm. lnd.; 
in petris et rupibus maritimis fq, oram vero borealem Maris 
albi sabulosam fugit : N. I. Fellm., cfr Beket. p. 565; multa 
spec, in H. M. F. e Lim. et Lp. ad litora aut in vicinitate 
maris lecta, velut Kantalaks: Brotherus! maxime ad meridiem 
versus, vide etiam Knabe Pfl. p. 280 et Kihlm. Pfl. p. 32; Tshun 
prope cacumen: Mela PI. [insuper e multis locis ad mare]; 
Tshun »Tschuinatunturi»] in reg. alp. inferiore partis australis: 
Axelson & Borg!; Lujauri urt: Kihlman ! ; Petshenga [»Peisen»] 
st fq: E. Nylander & M. Gadd ! ; Teribjerka cp: Broth. Utdr. p. 130. 

Angaende derma arts upptradande som snbfossil galler i hufvudsak 
det om S. oj)}>ositifoIia namnda. 

Saxifraga hypnoides L. 

Primo eulta din pcrsistit. 

Nyl. Helsingfors Botaniska tradgarden 1886: elev K. Hjelt! och 
Brenn. For. p. 132—133!; i Botaniska tradgarden atminstone redan 1872 
eller 1873: Kihlm.; vaxer fortfarande (1909) pa en bergskulle i Botaniska 
tradgarden, ehuru ej sa talrikt som forut; exemplar fran Helsingfors Bota- 
niska tradgard, hvilka ar 1881 utplanterades pa Lappviksudden vid Helsing- 
fors, hafva darstades bibehallit Big i fiere ar och afven spridt sig: Ssel. 
aim. : Helsingfors ins. Sumparn in saburra navali 1873: Sa-lan!: Manteala 
Frugard 1869: elev D. Kraepelien ! [manne fullt saker nppg.?] — Se afven 
Mela Kasv. etc. — Ta. Birkkala Harmala i tradgard pa berg, nagon gang 
yilanterad : Th. Gronblom ! 

[L. c n t. Upptages sasom varietet af S. eaespHom: Grape p. 105; att 
harmed afses nagot annat an formen fran sodra Finland, torde vara sakert.] 

Typis Impr. "J, 1911. ^ 



290 Saxifraga tridactylites. 

Saxifraga tridactylites L. 

In Fennia maxime austro-occidentali ad circ. 42° long, 
ad or i en tern et 61° 25' lot. ad septentrionem versus passim 
aut rarius invenitur. 

Eur. omn. exe. Lapp., Fenn. plur. . . .: Nym. Consp. p. 
274; Fenn. adest in sola mer.-occ. extima (Aboae, Aland.): 
Nym. Suppl. p. 132; in insula Alandia hand infrequens, in 
Regione Aboensi raro (par. Kimito et Pargas) occurrit: Schedae 
p. 80, vide etiam DC. Prodr. IV p. 35, Led. II p. 222 et 
infra. 

Al. (r): Bergstr., cfr 1. c. p. 7; (r) [Lemland] Lembote (!), 
Hammarland: Bergstr. Beskr. ; Geta prope Ostergeta, Saltvik 
Haraldsbyholmen et in montibus ad Farjsund, Eckero Storby, 
Hammarland Frebbenby! cp, Jomala Mockelo: Arrh. & K. ; in 
pag. Jomala: Laur. Fort.! et E. Reuter; Eckero in monte ante 
telonium [»tullhuset»] : Lindberg!; Jomala ad rupes humosas 
siccas prope opp. Mariehamn: W. Granberg in PI. Finl. exs. 
N:o 258 a; Finstrom Emniis Bjorsbyholmen: E. Erics.; Geta Finno: 
Bergr. comm.; Lemland Skobbholmen, Mariehamn in »Ohbergska 
backen», Finstrom Emnas: Florstr.; Lemland Jerso in collearido: 
Palmgren! — A b. Abo (C. J. Arrh.): Zett. & Br.; Korpo: A. G. H. 
in dupl. ! et A. Renvall in Hayren herb.; » Pargas (!) Alon! fq 
in calcariis, in ceteris insulis mihi non obvia»: Arrh. Ann., cfr 
Rupr. Diatr. p. 24 et Zett. & Br.; Pargas [Alo] Storgard in 
rupe calcarea: Arrhenius in PI. Finl. exs. N:o 258 b; Kimito: 
Malmgren!, cfr Zett. & Br.; Hiitis Tunnhamn: Arrh., cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 137; Viht.i vide sub * adseendenli. — N y 1. 
Ekeniis in insula Tvarminne ad stationem zoologicam: Hayr. 
nomine f. exilis, vide infra; [Ekeniis] Tvarminne Krogen Stor- 
angsberget: Inga Strom! 

»In collibus arenosis rarius ex. gr. in Kuusamo»: Prytz, jfr Fellrn. 
Lapp., Led. II p. 222 och Wainio Kasv., som dock rned ratta betviflar 
uppg. »Iu rupibus calcareis in Pargas et ad litora Maris glacialis» : Wirz. 
pi. off. ; uppg. ar antagligen vilseledande i fraga om Isbafvet, se laugre 
fram. Storsta delen af Finl. ocb Lappl. : Fries; uppg. grundar sig sakert 
pa. of van citerade felaktiga uppg. och ar afgjordt oriktig. — N[yl.] i Herl). 
Mus. Fenn. fed. I] har afseende pa mellanformen till * adse&ndens, hvil- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. ^91 

ken dar anses sta narmare S. tridactylites ; Vihti fordes naml. 1859 till Ny- 
land. — Kuus. uppraknas af Jul. p. 283, hvilket val utgor den oriktiga 
grundkallan till de ofriga uppg. — Lt. »ad siuum Kola»: Fellm. Ind., jfr 
Led. 1. c. ocli Beket. p. 565; N. 1. Fellman hanfor, ehuru med tvekan, 
uppg. till S. caespitosa; afven om detta ej vore fallet, beror otvifvelak- 
tigt J. Fellmans uppg. pa forvaxling med nagon annan vaxt. N. I. Fellm. 
p. LXII anser, att namnda uppg. mojligen kan vara riktig eller kanske afse 
* adscendens; denna asikt synes mig dock icke tillrackligt motiverad 1. c. 

F. simplex *foliis indivisis* A 1. r Eckero Signilsskar cp pa stran- 
derna: Bergstr. Beskr., jfr Bergstr. p. 38 under namn af f. simplicissima. 
Sannolikt ar det samma form, som i Herb. Mus. Fenn. II p. 137 kallas 
f. minuta Pollin. ocb af Neuman p. 423 benamnes f. exilis Poll.; under sist- 
namnda namn upptages densamma fran N y 1. Ekenas Tvarminne-on, Zoo- 
logiska stationen, i mossa pa berg : Hayren herb. Denna form torde en- 
dast vara en af standorten framkallad moditikation. 

Angaende mellanformen till * adsr-endens, se under denna. 

Saxifraga tridactylites * adscendens L. ') 

In Fennia australi raro occurrit: non supra 61° 45 
neque in Fennia orienta/i visa est. 

In Fennia australi, paroecia Vihti (G. af Hallstrom): W. 
Nyl. Distr.; planta in Finlandia australi rara, tantum in Regione 
Aboensi, Tavastia australi et Karelia ladogensi lecta est: Sche- 
dae p. 80, cfr Trautv. Incr. p. 314—315 et vide infra. 

A b. Kimito Vestanfjard: Malmgren!, cfr Zett. & Br.; r 
Lojo] in ins. Isosaari ad calcarias Hermala pec: Sel.; etiam 
Ohrnb. indidem comm.; Karislojo etiam in extimo promuntorio 
Karkali: A. Lagus!; Karislojo Saarenpaa: Tikk. & Hult herb. ; 
Lojo Hermala in nonnullis locis, in insula Mustasaari ad septen 
trionem versus a »Storon» (!), Karislojo in promuntorio Karkali. 
complur. locis ad Maila, Karis Svarta in calcariis ad occiden- 
lem versus ab amne Balby: Cb. E. Boldt; Lojo [nonne Karis- 
lojo?] in monte ad praedium Maila pec: 0. Collin!; Lojo in 
insula magna ad Hermala ad S. tridacty litem vergens: Tikk. 
& Hult herb.; eadem forma ad Karislojo Maila: Sahib, ann.; 
Vihti Kirvela: G. E. af Hallstrom!; Vihti in monte Kauppilan- 
vuori: G. Lang!; Vihti forma inter hanc et S. tridacty litem 



l ) S. Linnaei Boiss. auct. Lindb. in Schedae p. 80. 



292 Saxifraga tridactylites * adscendens. 

intermedia cp in monte praedii Kauppila ad ripam lacus Averia, 
etiam in Olkkala: af Hallstr.!, cfr Flinck, vide etiam infra; 
eadem forma e Vihti Kourla: Hult in herb. lye. n., cfr etiam 
W. Nyl. et Herb. Mus. Fenn. p. 45 not., ubi haec forma de- 
scribitur. — Ta. Hattula Nikkilii: 0. Collin!; ibidem leg. A. Borg! 
[spec, adscr. Kalvola]; in Hattula: Signe Gylling! — Kl. ad 
viam inter serratrinam Leskela! et pag. Joensuu in par. Sorta- 
vala: Chyd. ; Valamo: Backm.; »pluribi (Backm.), in rimis rupium 
umbrosis prope Kirjavalaks (!) (Variskallio) et Sortavala (Liiko- 
lanmaki) vidi»: Norrl. Symb., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; 
Sortavala in declivibus siccis rupis in insula Suosaari prope 
Kirjavalaks: G. Lang in PI. Finl. exs. N:o 257; Kirjavalaks (!) 
Piispavuori: B. Poppius in Hiiyren herb.; Sortavala st cp in 
montibus ad serratrinam Leskela (!) [vide Chyd.] et Impilaks 
Miikisalo Linnanvuori pc: A. L. Backm. comm.; Sortavala Janat- 
saari : Lonnbohm!; Impilaks: C. Bergstrom! 

Stbreta delen af Lappl.-. Fries; arten ar emellertid hittills ej obser- 
verad ens i norra Finland. Xamnas ma i sammanhang harmed, att den- 
samma i Norge visserligen gar anda till Finmarken: Norm. Fl. Spec. p. 
506, jfr Blytt p. 910 etc., men ingalunda till Finlands botaniska omrade. 
Nyl. Upptages harifran: Mela Kasv. V. Da pa Collins exemplar fran 
Lojo star Nyl. i st. f. A b., misstanker jag, att uppg. afser namnda 
exemplar, 

Nym. Consp. p. '273 for var art till * Linnaei Boiss., som bl. a. upp- 
tages fran »Lapp. Fenn. mer. occ. (r)», jfr Trantv. Incr. p. 901, och Schedae 
p. 80. Hufvudarten af 8. adscendens anfores af Nym. 1. c. endast fran sodra 
Europa. Denna vaxt betraktas af flertalet forfattare i vart land sasom 
en sarskild art; i Herb. Mus. Fenn. II betecknas den sasom en varietet, 
jfr 1. c. p. IX not; jag bar i anslutning till Mela Kasv. V upptagit den 
sasom underart. 

Ab. Angaende forekomsten i Vihti skrifves fran senaste ar: »01k- 
kalan Koivistou maella ja vasikkahaassa, ei kaikkina vuosina* : E. af 
Hallstr., jfr afven Flinck. 

F. tenuis Mela eller, sasom den troligen riktigare kallas, modificatio 
Seopolii (Vill.), omnamnes Nyl. r: Mela Kasv., jfr Mela Kasv. V. An- 
gaende formen fran Vihti namnes: »Ex A b. Vihti adsunt ff. intermediae 
(forsan hybridae?) inter S. tridactylitem et adscendentem< : Herb. Mus. Fenn. 
II p. 137. 



Af slaktet Saxifraga kultiveras i Finland, savidt mig ar bekant, 
ingen enda art i nagon namnvard utstrackning, an mindre allmaut, om 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenniea. 35, N:o 1. '293 

ock earskilda arter odlas i en eller annan tradgard, jt'r bl. a. 
ofvan p. 269 och 284. Ur litteraturen har jag i detta afseende endasl 
antecknat : 

S. erassifolia L. [N y 1. Mantsala] Frugard 1808: Medd. XXV p. 13. 

S. cordifolia Haw. Odl. [annu] i Ob. Simo: Elfv. Ant. p. 43. -- Om 
denna art namnes vidare: Odlas har och dar i tradgardsanlaggningar : 
SsbI. ann. 

Angaende S. hypnoides L. se ofvan p. 289. 



Chrysospleniuin alternifolium L. 

In Fennia australi usque ad 62° 15' et nonnullis pla- 
gis fere ad 63" passim aid satis frequenter invenitur: in 
maxime austro-occidentali autem Fennia aid raro occurrit 
aut (in Alandia) deest. Etiam in Lapponia orientali, quan- 
tum scr'mus, unico loco (67° 12') occurrit. 

Kalm; ad scaturigines umbrosas st r: Prytz; [Eur. omn.] 
exc. etiam Lapp, (ex Wahlenb. ibi rr) et Fenn. bor. : Nym. 
Suppl. p. 133; in Finlandia australi usque ad 62° 55' plerum. 
que satis frequenter occurrit, in Alandia tamen numquam lectum 
est. In Finlandia septentrionali omnino non est, unico loco in 
Lapponia ponojensi (67° 12') lectum est: Schedae p. 81, vide 
etiam DC. Prodr. IV p. 48 et infra. 

Al. nondum visum est. A b. r: Zett. & Br.; Uskela 

Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; [Muurila] p: Renv.; Tenala: alumn. 
lierndtson in herb. lye. n.; p: Sel.; Karis Svarta: His.; Lojo 
ad praedium sacerdotis: Hels.; Vihti (!) (fq): Printz; [Vihti] 
st fq: Flinck et V. E. Broth., vide etiam Elfving in Medd. 
XXII p. 35; [Pyhajarvi! et Pusula] (fq): Weeks.; Sand., Caj. 
Kasvist. et alii non comm. — N y 1. oppidum Ekenas p et 
saepe cp ex. gr. ad alnos infra «Bjorkskogen», quae dicitur, 
prope Flyet et in Bjorknas in scaturiginibus: Hayr.; p ex. gr. 
ad Fagervik!, Sjundea Myrans (Nerv.): His.; Kyrkslatt in praedi- 
olo Fiskartorpet ad Boback st cp: Ssel. herb.; st fq, p cp: 
Stem-.; p: W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl.; Thusby Mariefors st cp : 
Seel. herb. K a. Kayrasuo in Ala-Urpala: Blom; r Antrea 

Oravankyto! in saltu depresso humido, Jiiaski Ahola in vallibus 
rivulorum ad Vuoksi: Linden; Raisala in fossa: J. M. Saasta- 



294 Chrysosplenium alternifolium. 

moinen! — Ik. (fq): Malmb., spec, e Muola ! ; Valkjarvi: G. 
Appelberg!, vide etiam Silen Blomb. p. L25; [(fq) in toto terri- 
torio: Meinsh. p. 111]. 

Sat. (r): Gadd Sat. p. 48; st fq : Malmgr. ; (r) et st cp 

— cp Sonnas Mustalahde, Yttero ad villain quandam [»en af 
villoma*] cp (Fontell), Norrmark ad viam publicam Bjorneborg 
versus cp (K. G. Ollonqvist): Hayr. Bjorneb.; st fq inprimis in 
sacell. Suoniemi et par. Birkkala! et Mouhijarvi (!), in Karkku!, 
autem rarior, etiam in Kyro prope fines par. Mouhijarvi: Hjelt. 
spec, in PI. Finl. exs. N:o 259 e Karkku [sacell. Suoniemi] Kauniais 
Joenalho loco scaturi°inoso in valle umbrosa; (fq — ) st fq: Sola 
Flor. p. 88, vide etiam Herlin p. 132. — T a. Saaksmaki (fq): 
Tikk.; st fq: Leop.; (fq): Asp. & Th. ; st fq: Norrl. Tav. or.: 
Jiimsa: Nikl.!; Sysmii Nuoramois praed. Bauta, Byttyla et deni- 
que prope Tikka (!) et Soiniemi (Blom!): Unon.; ad viam ferra- 
riam maxime ad septentrionem versus 4 a 5 km ad meridiem 
versus a statione Orivesi vidi, ubi st cp: Hjelt; [Orivesi etc.] st r 
Sinivuori in lucis sp interdum st cp, in prato humido ad orien- 
talem partem lacus Kolhinselka st cp, in vicinitate Savijarvi in 
par. Orivesi nonnullis locis sp: Borg Tiet.; Korpilahti prope 
templum (K. Dalstrom): Wainio Tav. or.; Bonsd. non coram. 

— Sa. Valkiala (fq): Hult Fort.; Villmanstrand: E. Nylander!, 
cfr E. Nyl. & Chyd.; Villmanstrand ad praedium sacerdotis 
loco uliginoso st cp: Ssel. herb.; st r: Hult, spec, e Salonsaari!; 
Imatra, Bonkolanmaki, Basila, Narsakkala: Hult coll. — Kl. 
p: Fl. Kar. ; (r) Hiitola in vicinitate templi: Linden!; p Sorta- 
vala, Impilaks: Backm.; Parikkala r Koitsanlahti, Oravanniemi: 
Harm.!; Uukuniemi: Nikl.!; Kirjavalaks! et Tervus in dupl. !: 
Chydenius. — Kol. p: Elfv., spec, e Gorki!; Vosnessenje: Lind- 
roth & Cajander!; Petrosavodsk: Simming!; Solomeno prope 
Petrosavodsk: Liro Ured. p. 269. 

O a. (»st fq»): Malmgr., vide infra. — Tb. Jyvaskyla 
prope oppidum versus Muurame (Blom): Wainio Tav. or., cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 137. — Sb. r Kuopio Hiltulanlaks st 
cp: Mela!, cfr Medd. XXII p. 3; Kuopio: Lundstr., cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 137; Kuopio Henriksnas: I. Boldt! et B. En- 
wald in dupl.! [nescio an idem locus atque superiores]. — Kb. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 295 

Kide »Suuri suo» (Edv. Hartman): Enw. hav. — Kon. p usque 
ad partem mediam in nemorosis humidis ad rivulos, scaturigi- 
nes et fossas: Norrl. On., spec, e Perttiniemi!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 137, vide etiam Giinth. p. 39. 

Lp. Orloff (ad lat. bor. c. 67° 12') in saliceto ad Gubnoj: 
Kihlman!. vide ceterum infra. 

»Ad scaturigines et in uliginosis silvaticis Nylandiae et Lapp, sub- 
silvaticae (Enontekiainen)» : Wirz. pi. off.; denna uppg., liksoni de folj., 
at'ser delvis Chr. * tetrandrum, Storsta delen af Finl. och Lapp].: Fries: 
»Eur. ornn. exe. Norv. bor. Lusit.» . . .: Xym. Consp. p. 275 (Xymans 
uppg. rattas af honom sjalf, se ofvan); Lapponia (Schrenk pi. exs.\ Ostrob. 
(Nylander in litt.i: Led. II p. 226—227, dar dessutom [J.] Fellmans m. fl. 
uppg. citeras. Uppg. fran Lappland afser antagligen Ghr. '' tetrandrum, 
men huru den fran Osterbotten skall tolkas, synes mig ovisst, da Malm- 
grena uppgift, om den ofver hufvud har nagon grund, maste anses hanfdra 
sig till sydligaste delen af Osterbotten, som ej undersokts af F. Nylander: 
frekvensen i Malmgrens uppg. ar i hvarje handelse mycket for hog. 
Markas ma ocksa, att Laur. Yaxtf. icke omnamner arten. Hellstr. p. 
135 framhaller, att densamma ej nar upp till det af honom undersokta 
omradet. — Tilliiggas bor annu, att E. Nyl. & Cbyd. upptaga arten blott 
fran sodra Savolaks. — O m. »Kasvaa Haapajarvella (E. Franzen)!>: L. Y. 
Ki04 p. 235. Provinsen angifves icke 1. c. Visserligen synes det mig tyd 
ligt framga af de ofriga 1. c. anforda uppgifterna, att harmed afses Haapa- 
jarvi i O m. (och icke i Nyl.), men da forekomsten har vore alldeles 
isolerad jfr under O a.), och da vidare uppgiften sannolikt harstammar 
Iran en skolelev, erfordras tydligen i detta fall narmare undersokning. 
(Se dock F. Nylanders uppg. i Led. II p. 226 anford har ofvan). — Lapp, 
fenn. >per Lapponiam rarissime, sed etiam ad templum Enontekiainen 
[>Enontekis»] lectum est» : Wahlenb. p. Ill; liksom de folj. afser denna 
uppgift sannolikt uteslutande Chr. tetrandrum, som vid denna tidpunkt 
annu ej var sarskild. Vidare fortjanar namnas, att afven Laest. anfor 
Wahlenbergs uppg. under benamningen Chr. tetrandrum. [Papekas bor 
ytterligare, att Samz. p. 176 uttryckligen betecknat den Chrysosplenium- 
form ban funnit vid Perajavaara gastgifveri [vid Tornea elf ung. 67° 15' : 
som Chr. aitemifolium och ej som Chr. * tetrandrum. Detta bestrides emel- 
lertid af Heintze i Bot. Not. 1907 p. 234, som haller for, att sagda uppg. 
at'ser -Chr. v. tetrandrum*.] ><Ad templum Utsjoki . . . cp»: Fellm. Lapp.: 
I., i Herb. Mus. Fenn. [ed. I] har afseende pa Nidsjaur-exemplaret 
af Chr. tetrandrum. [Afven uppgiften hos Birg. p. 102, jfr 1. c. p. 85 
och Zetterstedt II p. 173, har jag ansett mig bora fora till * tetrandrum. 
— Lapp. ross. sad Peisen et Normanssateh : Fellm. Ind., jfr N. I. Fellm.: 
det syncs mig mest sannolikt, att uppg. asyftar * tetrandrum. Triostr^w; 
N. I. Fellm., jfr Beket. p. 565; exemplaret hor till Ghr. tetrandrum. 



296 Chrysospleninm alternifolium. 

Arten upptages fran Kton. och Kpor. : Mela Kasv. V; deu fOrelig- 
i:er afven frau Archangelsk: Herb. Mus. Fenn. II p. 137. 

Chrysospleiiium alternifolium * tetraudrum 

(Lund) Th. Fries. 

/// regionibus Lapponiae inferior/bits et in Fennia 
maxime septentrionali usque ad 65° 55' ad meridiem versus 
raro occurrit. 

Lapp. bor. or.: Fries nomine Chr. alternifolium var. te- 
trandrum; Lapp. bor. Finm.: Nym. Consp. p. 275; Lapp. or. 
(ponoj.), occ. (inar. et tulom.: J. [lege N. I.] Fellm. 1863): Nym. 
Suppl. p. 133, vide etiam Borg Beitr. p. 100, 112, 133, 143, 
Heintze Vaxtg. p. 47 et inprimis Heintze in Bot. Not. 1907 
p. 231-237. 

K u u s. Kuusamo prope templum : Stjernvall in Medd. 
XIX p. 19. 

L k. r Muonioniska contra Rautujarvi haud procul a Ku- 
tuniva ad septentriones versus, Kolari prope Akaslompolo !, Jou- 
hisuanto!, haee omnia ad fluvium Akasjoki, Kittila prope pagum 
eiusdem nominis: Hjelt & H., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137 
(Kolari Akasjoki); Kittila Niilivaara: Saelan!; r in luco prope pa- 
gum Sattanen st pc: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; [r: Birg. p. 
102 '), cfr 1. c. p. 85 !);] Sodankyla plur. loc. ad Mutenia: Wai- 
nio Not. et Hult Lappm., cfr I.e. p. 14, 94 et 150: Pallastun- 
turit: Malmberg!; Kuolajarvi [»Salla»] ad Tuntsa supra Paska- 
koski in ripa glareosa et scaturiginosa: Borg & Rantaniemi!, 
vide etiam Stjernvall in Medd. XIX p. 19. — Li. Utsjoki cp : 
Fellm. Lapp. 1 ); Inari : Seel. kat. 1 ); ad lacum Nidsjaur: E. Ny- 
lander & M. Gadd !, cfr N. I. Fellm., I. c. p. XXXIV et Herb. 
Mus. Fenn. II p. X; Inari ad Tormanen abundanter: Wainio 
Not., cfr I.e. p. 10; »inter herbam locis occultioribus saepe 
in solo lapidoso. In vicinitate lacus Inari haud raro reperiri 
videtur (adnotatum est e pago Kyro, Vayla!, Kettumatti, sacer- 



l ) Nomine Ghr. alternifolium L. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. "-'9i 

dotio inarense), Paksusammali ad flumen Tenojoki, Mandojayri 
Utsjokiae reg. subalp. »: Kihlm. Ant.; Itaa pc: Heintze in Bot. 
Not. 1907 p. 236, efr I.e. p. 235; [Inarijoki in luco prope Isku- 
ras: H. Rancken ! ;] Tenojoki [»Tana»] in aggere graminoso ad 
Outakoski: Granit & Poppius!; p in reg. subalp. ad Tenojoki 
[Tana]: Lund p. 78; (fq) ad totum sinum Varangricum e Ny- 
borg et Karlbunden f»Carlebotten»] ad Vardoe: Th. Fries p. 185, 
cfr Blytt p. 911 etc.; reg. subalp. st fq [Nyborg,] Karlbunden. 
Barnsjarga, Bugonses in reg. alp. marit. : Arrh. ant. ; Bugonaes 
ad isthmum prope mare, Skogero Nordlervag ad litus: Norm. 
Fl. Spec. p. 507, quern 1. inspicias, vide etiam Norm. ann. p. 
27 et 28. — [I., ent. reg subalp. r Ryovarinmutka prope pag. 
Kaaresu'anto ad templum Enontekiainen (Wahlenb. l ) et L. L. 
Lrestadius etc.): Lgest.; Gunnarinkorva: Malmberg!; r in reg. 
subalp. in valle rivuli ad [Lataseno!] Peerakoski et in scaturi- 
ginibus inter Harmaajakoski et Hirvasvuopio : Linden Bidr., cfr 
Bot. Centralbl. LXI p. 221; ad Kalkki ad lat. bor. c. 68° 30' . 
Montell ! ; in ripa amnis Konkama contra Saarikoski, in fonte 
frigido prope Kalkki [»Kalki»]: Heintze in Bot. Not. 1907 p. 236, 
cfr 1. c. p. 232 et 235; in parte suecica ad Saarikoski, Naimakka, 
Siikavuopio etc. : Heintze 1. c, ubi adnotationes superiores 
p. p. commemorantur, vide etiam Zetterstedt II p. 173 x ).] 

Lapp. ross. Petshenga [»Peisen»] et »Normanssatel» [nonne 
Nordmandset?]: Fellm. Ind. J ); Triostrow: N. 1. Fellman !, vide 
supra p. 295; ad Tupujoki: Axelson & Borg!, cfr Medd. XXIX 
p. 38; Ponoj in stagno [»mutarapakko»] in medio pago : Mela 
PI. et herb., ut etiam Montell!; Orloff in graminosis humidis : 

Kihlman! 

1 Herb. Mus. Fenn. II betecknas Chr. * tetrandrum sasoni art, Heintze 
i Bot. Not. 1907 p. 237 liksom Lund uppfattar den sasom endast en varietet 
af Chr. altemifolium; jag har i likbet med Mela Kasv. V betecknat den sa- 
som underart. Det bor namligen framhallas, att medan Th. Fries i Bot. 
Not. 1858 p. 193, dar han beskrif ver Chr. Wrundrum, betonar formens artratt, 
han dock senare medger, att vissa former gjort honoua »nagot tviflande. 
liuruvida Ghr. altemifolium o. tetrandrum aro skilda arter, hvarom jag forr 
varit lifligt ofvertygad» : I.e. 1873 p. 39. 



J ) Nomine Chr. alternifolium L. 



29S Chryeosplenium alternifolium * tetrandrum. 

Under foregaende art har jag framballit, att jag trott mig bora till 
Chr. * tetrandrum hanfora vissa uppg., som publicerats under namn af 
Ckr. alternifolium, om ock en sadan identifiering framst genom Kihlmans 
ofverraskande fynd af sistnamnda art vid Orloft' ej kan gora ansprak pa 
absolut giltighet. I detta pammanbang vill jag ock fasta nppmarksamhe- 
ten vid att de slutsatser, till hvilka Heintze kornmer angaende Chr. * te- 
trandrum i Bot. Not. 1907 p. 231-237, enligt rnin tanke i viss man rubbas 
at' sagda fynd, som tydligen varit honom obekant. Det faller emellertid 
utom planen for detta arbete att har narmare inga pa denna fraga. 

Parnassia palustris L. 

In toto territorio invenitur et in occidental! saltern Lap- 
ponia frequenter — frequent issime, ceterum excepta Fennia ma- 
xime australi, ubi frequentia minuitur, frequenter — satis fre- 
quenter' pj'ovenit. 

Till.; Till. Icon. 7; Kalm ; st fq in pratis fundo argillaceo : 
Hell. p. 7; in pratis et pascuis humidis st fq: Prytz;in loeis 
humidis depressis, in pratis, in collibus per totam patriam us- 
que in alpes Lapponiae: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et 
Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 82, vide etiam 
DC. Prodr. I p. 320, Led. I p. 263 et Borg Beitr. p. 100, 113, 
115, 133 et 139. 

A 1. (p): Bergstr. ; (fq): Bergstr. Beskr.; Brando p, Kum- 
linge st fq, plerumque var. tenuis Wahlenb. [vide sub hac]: 
Bergr. — A b. (r): Zett. & Br.; Abo: I. Bingbom!; »utom Anin- 
ga[i]s tull pa vanstra handen pa vat mark» (Ann. ad Till): Leche 
p. 28; st r Pargas in fodinis calcariis Ersby, Simonsby Storgard et 
Piukkala, tempore frequentior fit : Arrh. & Elfv. comm. ; Bromarf 
r Kivitok: Sand.; Uskela Karkis: K. E. v. Bonsdorff!; [Muurila] 
st fq: Renv.; p: Sel. ; Vihti fq : Printz, Flinck et V. E. Broth., 
cfr W. Nyl. et W. Nyl. p. 204; [Pyhajiirvi et Pusula] fq: Weeks.; 
Virmo [»Mynamiiki»] (K. A. Cajander): Gaj. Kasvist. ; Nystad 
promuntorium Verkniis: Hollm. ; A. Nyl. non comm. — Nyl. 
Sjundea Myrans (Nerv.): His.; Esbo (Ekvall): W. Nyl.; [Nurmi- 
jarvi] st fq --p, interdum cp: Stenr. ; Thusby Triiskanda: Kihlm. 
ann., cfr Astr. & H. ; Sibbo Loparo in litore marino: Sael. ann.; 
st fq: Sael. 0. Nyl.; Brenn. ex Hogland non comm. - - K a. La- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica. 35. N:o 1. 299 

vansaari in promuntorio septentr.-occidentali in litore grami- 
noso: Brenn.!; (r) [Sakjarvi] Kaukiala et Vilajoki: Blom; Viro- 
lahti insula Pisisaari : Seel. ann. ; tantum e partibus interioribus 
adnotata, pc inter Sairala et templum par. Kirvu ! et in Tieta- 
valii, in medio mense Augusti st fq in pratis in Jaaski, nullo 
modo tamen in vicinitate fluvii Vuoksi desit: Linden. — Ik. 
st fq: Malmb. ; [fqq in toto territorio : Meinsh. p. 112]. 

Sat. st fq : Malmgr. ; Indero, Yttero et Kumnas st fq et 
st cp — cp, adnotata etiam e Lyttskar Alholmen, Styltogrunden, 
Rafso (A. Pallin), Kapellskar, Mantyluoto (L. Hedenstrom per 
Fontell), Sandholmen st pc, Sabbskar, Hvittisbofjard p in insulis 
ex. gr. Bastuskar: Hayr. Bjorneb., cfr 1. c. p. 40; Rafso in prato 
maritimo: Sael. ann.; p: Hjelt; st fq : Sola Flor. p. 88, vide etiam 
infra. — T a. st fq : Leop. et Norrl. s. 6. Tav. ; p : Asp. & Th. ; 
fq: Knabe Fort, et Bonsd.; fq — st fq, sp: Borg Tiet. ; st fq — 
fq: Wainio Tav. or. — S a. st fq, >autumno in omnibus fere 
pratis udis florere dicitur» : Hult. — K 1. fq: Fl. Kar. ; Parik- 
kala (p): Hann.; insula Valamo st fq: Ssel. ann.; st fq - fq: Hjelt. 
— Kol. (r) Mandroga in pratis nonnullis humidis, fertilibus: Elf v. 
O a. st fq: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf.. cfr I.e. p. 12. — 
T b. fq — st fq : Broth. ; Pihlajavesi fq : Norrl. n. v. Tav. p. 429. - 
S b. fq : Enw., Mela et M. & J. Sahib. — Kb. Liperi fq in parte 
occid. et septentr. : Eur. & H.; fq in pratis humidis et paludosis st 
cp, in paludibus et ripis st pc: Axels. Putk. ; fq: Wainio Kasv. — 
Kon. fqq: Norrl. On., cfr Giinth. p. 33. 

Om. st r — p, enum. longa: A. L. Backm. Fl., cfr Medd. 
XXX p. 104, ubi etiam enum.; Hellstrom certe lapsu calami 
omittit, vide etiam infra. — Ok. fq : Wainio Kasv. et Brenn. 
Obs. : (st) fq et cp: Kyyhk. — Kp. fq: Wainio Kasv.; fq — st 
fq, e permultis locis enum.: Bergr. Ant. 

Ob. (st fq): Jul. p. 277; f q : Brenn. Obs.; fqq : Leiv. et 
Keckm. ; fq: Leiv. Putk., cfr Leiv. Yeg. p. 198; [st fq: 0. R. Fries 
p. 160;] fq-fqq: Hjelt & H. — K u u s. fq: Wainio Kasv. et 
A. L. Backm. comm. — Kk. fq: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. fq — fqq, interdum st cp: Hjelt & H. ; in 
pratis humidis ripisque fluviorum lapidosis fq -- fqq, etiam in 
salicetis subhumidis riparum saepe fq provenit : Blom Bidr. ; 



300 Parnassia palustris 

[fq, enum. : Birg. p. 100;] »in subhumidis graminosis universae 
Lapp, usque versus Nordkap ubique vulgatissime, si tantum 
summa alpium cacumina exceperis» : Wahlenb. p. 74, cfr 1. c. p. 
LXII; ubique fq: Fellm. Lapp.; fq in Kuolajarvi, Kemijarvi, 
Sodankyla, Inari et ad flumen Paatsjoki usque ad Kongas prope 
Mare glaciale: Wainio Not. p. 52; cum var. tenui fq in reg. 
silv. : HiiK Lappm.; Utsjoki fqq: Ssel. kat.; fq in pratis humidis, 
in ripis lapidosis vel glareosis, nee non in salicetis parcius per 
reg. subsilv. et subalpinam crescit: Kihlm. Ant.; fq (--fqq) per 
regionem subalpinam territorii investigati : Arrh. ant. ; enum. e per- 
multis locis: Norm. Fl. Spec. p. 179, vide etiam Blytt p. 1017 
etc. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Leest. ; fq — fqq 
secundum ripas reg. subalpinae cum var. tenui [vide sub hacl : 
Linden Bidr.] 

Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in graminosis humidis totius 
huius Lapp, (p): N. I. Fellm. p. 26, cfr I.e. p. XLVI1 ; fq in 
reg. silv. secundum ripas amnium, rivulorum, lacuum, ad de- 
clivia montis Kapperoivi adnotata in valle rivuli prope terminum 
silvae: Linden Ant.; enum.: Beket. p. 549, vide etiam Knabe 
Pfl. 280 et Broth. Wand. p. 11. 

N y 1. Harifran namnes : »Ingen lokal i Ekenas-trakten ar mig bekant ; 
finnes val dock» : Hayr. — Sat. Angaende utbredningen i de inre delaine 
af denna proving ma tillaggas, att arten visserligen, med undantag for nagra 
skogstrakter, ar tamligen sallsynt i det af mig narmare utforskade ornra- 
det och sarskildt i Karkku, men att den daremot, savidt jag af flyktigare 
reseiakttagelser kunnat doma, forekommer med stor frekvens nagot nord- 
ligare, sasom i Ikalis, Jamijarvi och Parkano, jfr afven Sola. — O m. Fo- 
rekommer uteslutande i de inre delarna af omrivdet, sarskildt i Soini och 
kalkomradet: A. L. Backm. Fl. Afven E. Odenvall, som insamlat arten i 
Vindala invid ett kalkberg nara Vesterbacka kronotorp vid Alajarvi gran- 
sen !, anmiirker, att arten f. 6. saknas i trakten. — Tenn. endast upprak- 
nar arten utan att angifva frekvensen. 

Parnassia palustris f. tenuis Wahlenb. 

In Lapponia hand infrequens esse videtur; his annis 
etiam in Fennia et septentrionali et australi nonnullis locis 
lecta est. A forma typica non omnibus locis rite distincta esse 
videtur. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 301 

A 1. (ieta Isakso in margine t'ruticeti Hippophaes ad oram 
pratensem unicum tantum spec. : Ch. E. Boldt ; Brando et Kum- 
linge inprimis haec forma: Bergr., vide infra, spec, e Kumlinge 
Visings ! — K a. Virolahti ins. Pisisaari in stagno sphagnoso ad 
mare: Sselan!, cfr Medd. XXII p. 54, quem 1. inspicias. 

Sat. r et st pc in alluvione arenosa inter Yttero et Sand- 
holmen: Hiiyr. Bjorneb.; Rafso in litore marino arenoso grami- 
noso in vicinitate typi: Ssel. ann. 

Ob. Uleaborg, Kemi: Zidb., cfr Brenn. Obs., ubi r inve- 
niri indicatur ; in ripis, paludosis p in partibus interioribus par. 
Simo, ut ad Isotainijoki, in valle amnis Simo ad Ruona et Sauk- 
kojarvi, in par. Kemi non certe adnotata: Keckm.; Kemi rr 
Ajossaari: Rantaniemi!; Rovaniemi in paludoso: Sselan ! — 
K u u s. inprimis in Kuusamo: Wainio Kasv. Kk. nondnm 

adnotata. 

Lapp. fenn. st fq ad ripas amnium, cum f. typica sine 
termino confluit: Samz. p. 181, quem 1. inspicias; in alpinis 
plerumque: Wahlenb. p. 74. ubi describitur; Kittilii in ripa: 
Saslan!; cum f. typica [fq in reg. silvaticaj: Hult Lappm., cfr 
I.e. p. 33; Kuolajarvi [»Salla»] ad Tuntsa infra Jaarakoski: 
Axelson & Borg!; »in adnotationibus nostris cum a conjuncta, 
ad Toivoniemi! saltern lecta est una cum P. palustri typica»: 
Kihlm. Ant.; Inari: E. Nylander & M. Gadd!; prope litus sinus 
Varanger inter Gornitak et Bunses: Th. Fries p. 184 [num in 
Li.?], vide etiam Norm. Fl. Spec. p. 179 etc. — [L. e n t. ubi- 
que cum f. typica in reg. subalpina, fq in vallibus rivulorum 
reg. alpinae : Linden Bidr., spec, e Lataseno reg. subalp. Munni- 
kurkio in ripa fluvii!, vide etiam infra; Muonioniska : F. W. 
Maklin!; ad L k. forsitan referendum.] 

Lapp. ross. similibus cum forma typica locis p: N. I. 
Fellm., spec, e Kola!; ad mediam partem fluminis Tupujoki! 
in ripa. ad Juohuijoki prope Kelloojansuukoski! : Axelson & Borg; 
ad inferiorem partem lacus Keinjayr: Palmen!; ad promunto- 
rium Orloff! in uliginosis, Svjatoj-nos! in uliginosis, prope 
pagum Voroninsk! in ripa graminosa fluminis: Kihlman. 

Angaende forekomsten pa A 1. anfores : Pa de fiesta stallen, dar 
[Brando p, Kumlinge 8t fq] arten inom omradet forekommer, ar ^et dock 



302 Parnassia palustris. 

icke hufvudformen utan var. tenuis Wahlenb. mer eller mindre val ut- 
praglad : Bergr. — [L. en t. var. tenuis Wahlenb. upptrader i derma region 
[bjorkregionen] ofverallt med hufvudformen, som ej mer antraffas i fjall 
reg., inom hvilken endast varieteten forekommer allmant i backdalarna. Kai- 
ser man ofta ex., hos hvilka skarmbladet pa blomskaftet alldeles saknas : 
Linden Bidr.] 



Philadelpheae fores numera allmant sasom underfamilj under 
Saxifragaceae. Af denna underfamilj kultiveras hos oss framst Philadel- 
phus coronarius L. Angaende dess odling far jag i hufvudsak hanvisa till 
Elfv. Ant. p. 75. Har ma endast tillaggas folj. uppg. : Annars nog hardig, 
men [mycket omtalig], da, plantorna uppkommit af fro, skordadt i Frank- 
rike: G. Niklander i Forstf. Prot. 1891 p. 218. — Den uppgifves g a at- 
minstone till Wasa: Ale. HI och uppraknas senare bland buskar, som 
trifvas anda till Uleaborg: Puut. 1900 p. 34, jfr Elfv. Ant. 1. c. och Ale. 
IV. Tidigare uppgafs daremot, att busken planterats i [Uleaborg] i Apo- 
thekstradgarden 1790: Jul. p. 17 under namn af »Jas minium officinales l ); 
hartill ar anteeknadt : »gick ut pafoljande viuter*. — Arten uppraknas i 
floror m. m., se afven Nym. Consp. p. 245. 

Ofriga arter af slaktet aro mig veterligen sa, sailan foremal for od- 
ling i vart land, att de har kunna lamuas obeaktade. 



Ribesiaceae. 



RIbes grossulapia L. 

Saepc vel saepissimc in Fennia aiistrali colitur et inprimis in parte 
((ustro-occichntali haud raro efferatur. 

»In dumetis prope pagos Finl. australis minus fq»: Prytz ; sodra 
eller vastra Finl.: Fries; spraecipue culta occurrit» : Nym. Consp. p. 266 
[sasom var.] under R. uva crispa L. ; »in Fennia australi usque ad T a. 
Sysma et S a. Ruokolaks, sed ubique inquilinum*: Herb. Mus. Fenn. II 
p. 137, jfr Ale. Ill [om Ruokolaks se under var. ura crispa], se afven 



') Ehuru Jasmin /mi officinale L. ar vidt skild fran Philadelphus co- 
ronarius L., antager jag dock med nagorlunda stor sannolikhet, att Julins 
uppgift afser den senare, emedan han harjamte anvander den svenska be- 
namningen >Sjersmin». 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 303 

Rein p. 81, Hjelt Utbr. p. 168 [35] och Liro Ured. p. 191 [uppg. hanfora 
sig mahanda till odlade exemplar]. 

A 1. p pa hela Aland [A, B, C, D]: Bergstr., se langre fram. — A b. 
liar och dar forvildad: Zett. & Br. och Arrh. Ann.; »prope oppidum 
Nadendal eff. sterile* och Kuusto Julias likasa : Sael. herb.; Bromarf fun- 
nen flerstades forv. : Sand.; Bromarf rusthall : G. Sucksdorff!; Uskela ; 
Nikl. ! ; [Muurila] r »talojen ja kylien ymparilla, sen vuoren juurella, joka 
sijaitsee pohjoispuolella Pyymakea>: Renv. ; »pa Karkali [i Lojo] forvildad : 
Sel. ; Lojo i narheten af Lojo sjo ... i en ung tallskog nara Lojo by 
afvensorn pa angs- och akerbackar i byns narhet [har enl. Brenners asikt 
forvildad]: Brenner i Medd. XXX p. 51 — 52, se langre fram; [Vihti] p 
enstaka buskar vid landsvagar, lador, gardesgardar, pa. berg och berg- 
branter, ofta ganska langt fran boningar (Haapkyla, Torhoila, Palojarvi, 
Langila, Hulttila, Laukkamaki berg, Suontaka, Weikkola, Hynnola, Irjala, 
Niemenkyla m. fl. st.): Flinck, som upptager arten sasom vildt vaxande ; 
^yl. vilj. ja usein metsistynyt. Monasti ainakin nainnaisesti villina, esim. 
maantienvieressa lahella Vehmaan rajaa, metsapolulla Tammiston ja Kei- 
jaisten valilla, aukealla metsamaella lahella Jarvenkalliota» : Caj. Kasvist. 

— N y 1. Ekenas p, Ekenas stad, Hermanso Koon, Elgo Groplandet och 
Lokholmen, Alglo Ado (fertil), Espskar. Dessa buskar finnas ofta nara 
stranderna (Espskar pa Fuciis-bsidd), dock afven inne pa holmarna ; ofta 
langt fran manniskoboningar, men val hitforda genom fagel- eller man- 
niskoexkrementer. De aro vanl. sma och sterila; ga saledes sannolikt 
oftast ut: Hayr. ; sad Fagervik praecedente [= /? uva erispa] rarius» : 
His. 1 ; Inga pa en liten holme [Westerkulla Orrholm !] i skargarden: Bren- 
ner i Medd. XXX p. 51, jfr Brenn. vaxtf. p. 78, se langre fram ; Kyrk- 
elatt »ad praed. Fasa ster. et in promuntorio Nissala ad lacum Hvittrask 
c. fr. (f. glanduloso-setosa), Helsingfors Jollas ster.»: Seel, herb.; Kyrkslatt 
forvildad pa Bjorkon i Esbo-vikens mynning 1909 : Seel. ann. ; [Nurmijarvi] 
»monin paikoin sekametsissa, latojen ja riihien seinamilla y. m. metsisty- 
neena»: Stenr. ; Helsingfors bar och dar forvildad kring staden: Kihlm. 
ann.; »Helsinge, Lappbole in silva»: Sselan ! ; i>Tytarsaari, pa en ang om- 
gardad»: Brenn.! — K a. Nagra exx. pa Haapasaari: Sselan i Medd. XXV 
p. 80, dar den betecknas sasom »efferatum»; Miehikkala Kotilahti »in silva 
sterile»: Sail, herb.; rr en liten buske pa, berg, pa Papinsaari nara Antrea 
kyrka : Linden ! 

Sat. [Bjomeborg] r Ruohokari stenbacke ett exemplar : Hayr. 
Bjorneb., jfr 1. c. p. 57 ; Kyro : Asp, se afven langre fram. — T a. Saaks- 
maki ad Valkiakoski eff.: Seel, herb.; p »ofverallt forvildad*: Asp. & Th. ; 
»forv. vid Kaitas»: Norrl. s. 6. Tav. ; Asikkala rr: Nikl.!; Sysma Nya 
Olkkola, gammal tomt : Unonius !, jfr Herb. Mus. Fenn. Hp. 137; [Gustaf 
Adolfs socken] >forekommer pa flere stallen forv.»: Bonsd., se afven of van. 

— S a. Villmanstrand An nemore praedii sacellani f. gtanduloso-sctosu 
cum fructu eff.»: Saal. ann. ! 



304 Ribes grossularia. 

b. Barlastplats, unga exemplar hafva stundom patraffats vid 
Kallio i Simo, t. ex. 1888. Odlas icke inom ornr. : Keckm., jfr Brenn. Obs. 

1 Herb. Mus. Fenn. ed. I upptogs R. grossularia bland de vildt 
vaxande arterna, ehuru med tillagget »efferat.», men i Herb. Mus. Fenn. 
II har arten .uteslutits, jfr 1. c. p. IX not. Afven jag for min del anser 
troligt, att den ingenstades ar verkligen vildt vaxande, oaktadt jag i 
S a t. Karkku flerstades sett den forekomma tamligen langt fran boningar 
och t. o. m. nagon enstaka gang, om jag ej missminner mig, ratt langt 
ifran odlade marker. Framhallas bor vidare, att Kihlm. Ofvers. upptager 
arten endast sasom forvildad pa Aland. Trautv. JI p. 26, dar flere af de 
aldre uppg. anforas, betviflar, att arten (under namn af E. uva crispa) fore- 
kommer vild i Finland; detsamma galler Koppen Verbr. I p. 424. En 
motsatt asikt hyser Brenner, som i Prot. 7, XII, 1903 pastar, att krus- 
barsbusken »upptrader i sodra Finland under forhallanden, som tyda pa 
att den bor raknas till var inbemska flora > (enl. ref. i Hbl. 1903 N:o 330) 
ocb autagligen ar vild i narheten af Lojo sjo . . . och pa en liten holme 
i Inga skargard : Medd. XXX p. 51-52, dar han narmare motiverar sin 
asikt, jfr afven Flinck och Caj. Kasvist. under A b. - Da emellertid, 
frona torde kunna passera icke blott manniskans utan afven faglars 
tarmkanal, utan att nodvandigtvis darvid forlora sin grobarhet, synes mig 
en dylik spridd forekomst latt kunna forklaras, se t. ex. Hayr. Bjorneb. 
p. 57. Detsamma galler afven ofriga arter af slaktet. 

Vidkommande krusbarsbuskens odling far jag i hufvudsak han- 
visa till Elfv. Ant. p. 75-76, kartan II 1. c. och i Atlas afvensom Sael. 
marj. p. 25. Har ma endast framhallas, att denna art ar den mest om- 
tyckta representanten for barbuskarna; <len ar allman anda till strackan 
Sastmola-Fredrikshamn (se kartan): Elfv. Ant. p. 34. Arten upptages 
redan af Till. Uppg., som hanfora sig till dess odling, har jag anteck- 
nat bl. a. Rein p. 81, Ign. Geogr. p. 344, Elfv. Kult. p. 86, Hjelt Utbr. 
p. 168 [35], Hayr^n i Geogr. F. T. 1900 p. 229 [Ekenas skargard], Stenr. 
p. 16, Medd. XXV p. 12, floror, t. ex. Ale. IV, o. s. v. I afseende pa 
nordgransen for artens odling ma yttermera foljande tillaggas: Svenska 
krusbar mogna alia ar i Wasa och kringliggande socknar, engelska en 
del ar: O. Lunden comm., jfr Elfv. Ant. p. 76; harmed ofverensstam- 
mande uppg. har jag afven erhallit af Hammarstrom. — FranSb. Leppa- 
virta skrifves >yleisesti viljelty»: Enw. Det uppgifves visserligen, att 
baren icke mogna i S b. Kuopio : Ssel. aim., men daremot, att stickelbars- 
busken g&r bra annu i S b. Maaninka: J. A. Andersson i Forstf. Prot. 
1891 p. 222. -Kb.d Kontiolahti Monninvaara antraffade jag i augusti 1900 
tva kraftiaa, fruktbarande krusbarsbuskar (f. glanduloso-setosa). I Lieksa 
funnos den 27 augusti 1900 i en tradgard buskar med sma, mogna fruk- 
ter (f glawhiloso-sptosa). I Nurmes koping forekommo den 29 aug. 1900 
buskar med mycket sm&, artstora, half mogna frukter, (f. glandutoso-setosa)*: 
Ssel. ann. — O m. Odlas allmant i Lappajarvi a herrgardar: A. L. Backm. 
Fl. p. 26. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 305 

I sammanhang harmed bor papekas, att i Moberg Klim. p. 87—93 
anges blomning anda till Ok. Paltamo Sntela, men barmognad nordligast 
fran S b. Leppavirta prastgard; senare upptages dock barmognad anda 
till Kb. Nurmes: Moberg Klim. II p. 77 (se ofvan). Annu langre norrut 
odlas visserhgen busken, men den satter jamforelsevis sallan frukt. 
S& framhalles, att odlingen vid 64° ar osaker: Elfv. i Atlas p. 6; sallan 
odl. i Om. Pyhajoki : Elfv. Ant. p. 44, se afven Moberg Nat. p. 141. 
Daremot namnes, att krusbaren mogna annu i trakten af Kajana: Must, 
p. 41, hvilket dock torde bero pa sarskildt gynnsamma omstandigheter. 
Fran Ob. Uleaborg skrifves: »For femti ar sedan [saledes i slutet af 
sjuttonhundratalet] trifdes erdast en krusbarsbuske och den bar blott 
kart» : S. £. W— n [Sara Wacklin], Hundrade minnen fran Osterbotten I, 
Stockholm 1844, p. 2. Harifran upprakEas arten sasom odlad afven af 
Jul. p. 20 och i senare tid af Leiv.; det sages, att baren dar sallan bli 
fullkomligt mogna: Elfv. Ant. p. 76. Likasa framhalles: I Uleaborg iakt- 
togos d. 9 sept. 1900 buskar med omogna frukter: Seel. ann. — I Ob. 
Kemi cdlas den icke: Kecbrn. — i Ylitornio [>Ofvertornea>] Jolma bara 
buskarna endast nagra bar: F. Tradg. 1909 p. 126. — Odling i O b. Simo 
har misslyckats, i L k. Sodankyla likaledes: Elfv. Ant. 1. c. [Fran Pajala 
pa svenska sidan uppgifves: »ga, blomma och bara ibland frukt, men 
dessa hinna aldrig mogna»: Birg. p. 60.] 

Tillaggas bor slutligen, att under de allra senaste aren [efter 1902 
eller egentligen 1904] en allvarsam fara uppstatt for krusbarsodlingen ge- 
nom den amerikanska krusbar^mjoldaggen Sphaerotheca mors-uvae (Schwein.) 
Berk., hvilken med hvarje ar gjort allt svarare och svarare harjningar; 
se harom i synnerhet E. Beuter i Landtbruksstyrelsens Meddelanden N:o 
LVIII, Helsingfors 1907, p. 32—37. 

Af former omnamnas, forutom var. uva crispa, afven v. glanduloso- 
setosum Koch och v. reelinatum (L.): Mela Kasv. V m. fl. Ang. den sist- 
namnda se bl. a. Medd. XXV p. 12. — Ang. f. glanduloso-setosa se under 
N y 1. och S a. afvensom ang. odlade ex. under Kb. — Hufvudformen 
kallas a tidgare (Spach^: Jancz. p. 385. 

Ribes gpossularia var. uva crispa (L.). 

1 7 superior. 

Till.; »in Finnland»: Zigra II p. 53; Scand. med. mer.: Nym. Consp. 
p. 266 (sasom hufvudart); Fenn.: Nym. Suppl. p. 129, se afven DC. Prodr. 
Ill p. 478 (sasom hufvudart). 

Al. st. fq: Bergstr. — A b. »p v. c. ex hortis profuga»: A. Nyl. — 
Nyl. Fagervik p: His.l; r Degero, Hoplaks: W. Nyl.; Helsingfors DegerO 
in nemore 1887 c. fr.: Ssel. herb. 

Sa. >rr in margine agri pr. Keringinniemb : Hult. 

Om denna form galler detsamma, som namndes angaende hufvud- 
arten, jfr Sail. O. Nyl. p. 25 och Trautv. II p. 26. Se vidare om formens 
Typis impr. 6 , 6 1911. 20 



306 Kibes grossularia var. uva crispa. 

odling Kein p. 81, Ign. Geogr. p. 344, floror in. m. — Trautv. II p. 26 
m. fl. anforas under hufvudarten. 

Uppg. i Led. II p. 194—195 under namn af R. grossularia /? 
jmbesrciis torde narmast hora hit. Det kan emellertid ifragasattas, 
huruvida dessa uppg. — eller atm. storre delen af dessa — verkligen 
afse den form, som af nyare forf. kallas /9 uva crispa L. Atminstone sa- 
ger slaktets monograf: »Les groseilliers ^pineux de nos jardins, a fruit 
gros comme une prune et de couleurs si variees, descendent du R. gros- 
sularia a vidgare; ceux qui proviennent du R. grossularia /? ura crispa et 
qui donnent des fruits plus petits, plus tardifs, tres-doux, sont entieremeut 
abandonnes; ils ne se trouvent plus que dans les jardins arrier^s sous 
tous les rapports»: Jancz. p. 386, hvilket uttalande dock visserligen nar- 
mast galler mellersta Europa. 



Ribes nigrum L. 

In maxima parte Fenniae satis frequenter— passim in- 
primis in vicinitate maris oceurrit, in Lapponia et parte 
septentr. -oriental i raresvit, seel ad summum fere septentrio- 
nem (69° 30') progreditur, quamvis multis plagis inprimis 
Lapponiae orient alis deficiat. 

Till.; Kalm; in Finlandiae insulis p, in silvis rr: Stjerna 
p. 12; Padasjoki Tavastiae cp: Hell. p. 5; maxima pars Fenn. 
et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Gonsp. p. 266; Fenn.: Nym. 
Suppl. p. 129, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 481, Led. II p. 200, 
Trautv. II p. 18 et 36, Ign. Geogr. p. 342, Koppen Verbr. I p. 
427-428, Hjelt Utbr. p. 156 [23], Jancz. p. 348, Lire- Ured. p. 
191—192, 448, 548 et 583 [ad spec, culta ex parte certe 
spectat] et Seel. marj. p. 26. 

Al. st fq: Bergstr.; fq in parte occidentali et media 
[= Al.], saepe cp in insulis minimis petrosis [»klobbar»] et 
parvis taeniarum extimarum: Bergr., vide etiam Trernstr. p. 56 
et Radl. p. 235. — Ab. (r): Zett. & Br.; in insulis (Ann. ad 
Till.): Leche p. 34; in parte orientali [= Ab.] p: Bergr., vide 
sub Al.; Korpo: Tengstr.!; Pargas minus fq : Elmgr. p. 143; 
Pargas fq in insulis minimis taeniarum extimarum, st r in in- 
teriore parte: Adl.; p: Arrh. Ann ; Sagu r: Cavander p. 14 
nomine »distron>v; Bromarf Kansjarvi, Bredvik: Sand.; Uskela: 
Nikl.I; [Muurila] (rr) hie illic in lucis circa Isontalo, fq ad ripam 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 3<>7 

australem lacus Ylijarvi: Renv., cfr 1. c. p. 12; st r praecipue 
in insulis: A. Nyl.; p: Sel.; Vihti (fq): Printz; Vihti fq — st 
fq, plerumque frutices solitarii: Flinck; st r, enum.: Weeks.; 
nonnullis plagis p, aliis st r, e permultis locis enum.: Caj. 
Kasvist., quern 1. inspicias; Nystad p: Hollm.; Nystad in »Iso 
Villisalo»: Sod. — Nyl. Fagervik ad tabernas navales (»Sjo- 
bodarna»): His.; Inga Svartback r: Brenn. vaxtf. p. 79; Kyrk- 
slatt in nemo-re ad lac. Hvittrask: Ssel. ann.; [Nurmijarvi] st 
f({, sp crescens: Stenr., quern 1. inspicias; p: VV. Nyl.; st fq 
ad rivulos silvestres: Seel. 0. Nyl.; Brenn. non comm. et Hayr. 
in vicinitate opp. Ekenas non vidit. — K a. (r) in vicinitate 
Kayrasuo, cp in Sairikkala: Blom; st fq ad ripas amnium rivo- 
rumque, in vallibus rivorum et interdum in lucis: Linden, cfr 
1. c. p. 125. — Ik. st fq : Malmb.; fq in toto territorio : Meinsh. 
p. 113]. 

Sat. st fq: Malmgr. ; p et pc — st pc, enum.: Hayr. Bjorneb.; 
st fq — p: Hjelt; st fq: Sola Flor. p. 88, vide etiam Herlin p. 
135, ubi e nonnullis locis enum. Ta. p: Leop., Asp. & Th. 
et Bonsd.; st fq: Norrl. s. 6. Tav,; p — st r in lucis interdum 
etiam in pratis humidis, sp: Borg Tiet.; st fq inprimis in 
Luhanka et Korpilahti maxime australi: Wainio Tav. or., vide 
etiam Bucht p. 24, Palander p. 11, Hult tr. p. 194, Borg p. 429, 
Rosb. Utk. p. 217 etc. — Sa. p - st fq: Hult. — Kl. p: Fl. Kar. ; 
Valamo: Seel, ann.; st fq: Hann. et Backm.; p — st fq: Hjelt, 
vide etiam Angstr. p. 50. — Kol. p — st fq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; p: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 9. — Tb. 
p: Broth. — Sb. p: Mela; Leppavirta fq cultum, r in umbrosis: 
Enw.; Maaninka p spont., cp prope Hameenlahti: Kyyhk. litt. ; 
Kiuruvesi: Lundstr.; Iisalmi r Peltosalmi: M. & J. Sahib. — Kb. 
Kide: Brand !; Liperi complur. loc. ex. gr. Korjusalmi!, Siika- 
salmi. Rantala, Kalstila, Ojanlaks: Eur. & H.: r ad Tuopanjarvi 
in ripa pristina [»H6ytiaisen rantakorvessa»] lacus Hoytiainen ad 
rivum nonnulli frutices et in parte australi lacus Sarkilampi 
in pago Larinsaari frutex parvus: Axels. Putk.; Wainio Kasv. 
e Karelia occidentali non comm. — Kon. st fq — fq per maxi- 
mam partem. Saoneshje ad Velikaja-guba st fq, in Reg. occ. ad 
Suojarvi!: Norrl. On.; in silvis (ubique): Gunth. p. 39. 



308 Ribes nigrum. 

O m. p: Hellstr. ; p e 16 locis enum.: A. L. Backm. Fl.; 
p ad oram: Term., vide etiam Krank p. 10. — O k. st r, in 
parte orientali non adnotatum: Brenn. Obs.; Paltamo: E. Castren 
p. 55; Paltamo Melalahti: Brenn. Ber. 1869; Sotkamo inter 
Saviaho et Laaso: Brenner!; p, adhuc in Ristijarvi Juurikka- 
korpi: Must., vide etiam infra. — Kp. enum. e multis locis 
inprimis in vicinitate orae, st cp ad amnem Shuja, etiam (cpp) 
in vicinitate Rukajarvi ad Ruuhioja!: Bergr. Ant., spec, etiam 
e Kemi! 

O b. Uleaborg: J. Snellman, Diss, gradualis de urbe Uloa, 

c 

praes. H. Hassel, Abo 1737, p. 59; crescit ubique in pratis 
silvestribus et in insulis: Jul. p. 276; st r, in taeniis fq, Hai- 
luoto [»Karlo»J, Liminka: Brenn. Obs., ubi ceterae indicationes 
maximam partem referuntur; Utajarvi Myllyranta: Brenn. 
Reseb. p. 73; [Uleaborg] st cp in insulis- maritimis, Raatinsaari, 
Hupisaari frutices nonnulli, etiam aliis locis r: Leiv. Putk., cfr 
Leiv. Veg. p. 208; Haukipudas: Brenner!; Pudasjarvi: Nyberg!, 
cfr Martik. p. 39; Kemi: M. Castren p. 330, cfr Hellstr. Distr. 
p. 21; p, saepe cum superiore [Parnassia palustris var. 
tenuis], haud r in partibus interioribus territorii Simo Kontti- 
kivalo, Martimonoja, baccae non permaturescunt: Keckm., 
cfr 1. c. p. 11; Kemi st r, Alatornio Kalkkimaa cp: Rantaniemi; 
spontaneum in omnibus silvis, inprimis (cpp) inter Tornea et 
Kemi: Clarke X p. 44, vide infra; Alatornio Uiskila: Hougb. 
not.; r Tornea (Hartm.): 0. R. Fries p. 161 ; Turtola ad pag. eiusdem 
nominis frequentior quam sequens, etiam ad Pello, Ylitornio 
[»Ofvertornea»] supra Portimo ad Kantomaa et quemadmodum 
describunt incolae fortasse ad lacum Miekojarvi: Hjelt & H.; 
vide etiam infra. — Kuus. nondum certum, vide infra. — Kk. 
compluribus locis in virgultis laetis secundum amnem Kepajoki 
st cp : Bergr. Ant. [ad Kp. forsitan ex parte spectat]; Oulanka 
ad Hiimeenkoski! et dicitur inveniri in vicinitate Kankahinen: 
Wainio Kasv.; ad flumen Keret: Fellm. Ind.; liava: N. I. Fellm. 
PI. arct. N:o 102 et Mela PI.; [Kuolajarvil Tulvasaari ad infi- 
mam partem fluvii Kutsa: Borg & Rantaniemi ! [ad fines prov. L k. 
L k. (rr) Lapinlahti in par. Ylitornio [»Ofvertornea»] inter 
Koskenniemi et Lappea (Tapojoki): Hjelt & H.!, cfr 1. c. p. 97; 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o J. 309 

ad fluvium Torniojoki [prope Hietaniemil: Skoldebrand in Geogr. 
F. T. 1904 p. 94 [idem fere locus atque superior]; [Pajala 
Kengis: Backm. & H. p. 54, cfr Birg. p. 60 et 102;] in Lapp, 
kern, silvatica usque ad templum Sodankylii p cp: Wahlenb. 
p. 66, cfr Trautv. II p. 18 et Wainio Not.; ad infimam partem 
huius Lapp, (p): Fellm. Lapp.; ad lacum Kemijarvi: Nyberg!; 
[Kemijarvi] circ. 10 km [»en mil»] infra Vuostimo: Fellm. An- 
teckn. I p. 259; »ad Salla in Kuolajarvi (nomine »maatehinen»), 
ad pag. Kemijarvi (»hillukka» nuncupatum) et inter Suorsa et 
Luusua (nomine : ammikan nira») in Kemijarvi, ut ab incolis 
mihi indicatum est, at toto territorio mihi haud obvium»: Wainio 
Not. ; [Kuolajarvi] ad rivos inter Vuorijarvi et Kutsa, fructus 
primo mense Augusto non maturi: Stjernv.; [Kuolajarvi] Pyha- 
kuru! cp, in lucis ad viam inter Vuorijarvi et Huikukongas: 
Edv. af Hallstr., vide etiam infra. — Li. Paatsjoki Maitokoski: 
Granit & Poppius!; Svanvig ad Salmijarvi [»C'olmejavre»] : Th. 
Fries p. 185, cfr Th. Fries Resa p. 61, Schiib. p. 291,- ubi 
baccae aestatibus calidis maturescere dicuntur, Blytt p. 914, 
Hartm. p. 252, Herb. Mus. Fenn. II p. 137, Norm. Fl. Overs, 
p. 291-292, Norm. Fl. Spec. p. 471, etc. 

Lapp. ross. ad pagos Ponoj x ) et Kantalahti et abhinc 
meridiem versus parcius: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXI not. et 
Beket. p. 564. 

»ln deeertis praesertim Lapponiae Tornoensis frequens omnium 
autem vulgatissima in maritimis Tornoensibus» : Fl. Lapp. p. 66, jfr Fl. 
Suec. N:o 207 p. 74 och C. Meurling, Beskrifning ofver svarta vinbars- 
buskens nytta, praes. P. Kalm, Abo 1772, p. 4; >in dumetis ad rivulos fq 
praesertim in Finl. boreali »: Prytz; »in nemorosis et ad ripas fluminum 
per totam Fenniam, provinciis interioribus arenosis forsan exoeptis ad 
alpes Lapponiae usque»: Wirz. pi. off. Bagge dessa sistnamnda uppgifter 
grunda sig antagligen pa Limits Fl. Lapp., hvilket arbete emellertid icke 
torde vara fullt exakt i angifvandet af artens frekvens; i hvarje fall 
ofverensstammer deuna icke med nu radande frekvensforhallanden, i det 
svarta vinbarsbusken visserligen pa, nagra fa lokaler ar ymnig, men inga- 
lunda allmau. Af de manga uppgifter, som i det foregaende blifvit an- 
forda fran de nordliga delarne af landet, ar det endast Jul. och Clarke, 
hvilka angifva en storre frekvens eller ymnighet, och det synes mig san- 



J ) Vide infra. 



310 Kibes nigrum. 

nolikt, att dessa atminstone indirekt aro paverkade af uppg. i Fl. Lapp., 
jfr afven Hjelt Kaiin. p. 11. — Lapponia Tornoensis torde val motsvara 
trakteu narmast norr om Tornea; Lsest. upptager ej arten fran L. ent, 
hvarfore Wirzens uppg. sakerligen ar oriktig. Otvifvelaktigt ar afven, att 
arten ar allmannare i sodra an i norra Finland, jfr t. ex. Cajanus p. 25, 
dar dess forekomst i »Cronoby skaregards fbrnekas. — Ok. Must. p. 40 
citerar enl. min tanke mindre noggrant E. Castren »viela Kiannalla asti» ; 
nagon direkt uppgift fran Kianta kanner jag for ofrigt icke. Harom nam- 
nes: »Toistaiseksi epavarma Suomussalmelta [Kianta], muutoin kuiu istu- 
tettuna pappilan lahistolla Oulusta tuotuja. Ainakaan ei sita ole tavattu 
viela missaan* : Kyyhk. litt. — Ob. Brenn. Obs. anfor, att Clarkes upp- 
gift galler vagen emellan Ijo och Haukipudas; savidt jag kunnat 
tinna, afser den trakteu emellan Tornea och Kemi. Se f. o. langre fram 
p. 319 under R. rubrum f. leucocarpa Hort., dar uppgiften anfores orda- 
grant. - - K u u s. Harifran namnes: »Paanajarven seudulla purojen varsilla 
B/hrs-\a,jeja.* : Eron. maant. p. 201. Da emeilertid Ribes rubrum upptages 
af de fiesta botanister, som exkurrerat i denna trakt, och da afven var. 
glabellum ar kand fran provinsen, vagar jag ej tolka uppg. sa, att R. ni- 
grum blifvit antraffad darstades. Yttermera namnes: »Ej observerad af 
mig ; enl. uppg. nagot ofvan Sarvisuvanto vid Oulankajoki» : A L. Backm. 
comm., dar uppg. dock betecknas sasom osaker. — Lk. Angifves frau 
Muo[nio]niska (ipse): Wirz. ami. ; uppg. ar sannolik. — Lapp. ross. Mela 
uppgifver sig kring Ponoj ej hafva sett R. nigrum, utan endast R. rubrimi, 
hvilken N. I. Fellm. ater ej alls omnamner darifran, hvarfore yttermera 
undersokning erfordras. Anmarkningsvardt ar emeilertid, saval att N. I. 
Fellmans exemplar i PI. arct. ar insamladt i Kk. som ock att nagon se- 
nare uppgift an N. I. Fellmans mig veterligeu icke foreligger fran hela 
Lapp. ross. 

Angaende denna art uppgifves fran Kton. [Povjenets]: forekommer 
ganska sallsynt vid backstrander, bvarvid alltid ej hogt ofver haf- 
vets niva, Lumbuscha, Karelskaja Maselga, Losinaja gora, Topornajagora: 
Ispol. p. 61 i ofvei-s. — Nagon af de uppgifna fyndorterna finues mahanda 
i Kon. eller Kp. 

Hvad artens odling angar, far jag framst hanvisa till Elfv. Ant. p. 
76. Har ma tillaggas, att svarta vinbarsbusken allmiint odlas i O m. 
Lappajarvi pa herrgardar: A. L. Backm. Fl. p. 26. — Ob. [Pudasjarvi] 
»yleisesti suosittu» : Martik. p. 42. — I Elfv. Ant. p. 44 uppgifves, att 
busken odlas sallan i Pudasjarvi. — Svarta vinbarsbuskar hafva gifvit 
rika skordar i Ylitornio [»Ofvertornea»] a Jolma: F. Tradg. 1909 p. 126. 
— [De ga bra annu i Pajala : Birg. p. 60.] Forsok till odling hafva blifvit 
gjorda i Li. Toivoniemi, dit den infordes 1882: Nordling p. 307 [det nam- 
nes ej nagot om resultatet] Uppgifter i fraga om artens odling har jag 
f. o. antecknat Elfv. Kult. p. 86, Caj. Kasvist., Jul. p. 20, Leiv. m. fl. Se 
afven ofvan undt-r S b. orb O k. Det bor namnas i sammanhang harmed, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 311 

att var. foliis incisix odlas som prydnadsbuske i Nyl. Helsingfors Ulrikas- 
borgsbergen: Ssel. ann. och i Ob. Uleaborg: Elf v. Ant. p. 76. — Formen 
med grona bar odlas mycket sallan. Sselan bar endast sett den i en trad- 
gard pa Stor Kroksnas i N y 1. Borga skargard, darifran nagra exemplar 
planterades i tradgarden pa Lappviksudden vid Helsingfors: Ssel. ann. 
For mig bar uppgifvits, att namnda form odlats i S a t. Karkku Pakkala. 
— Sannolikt afse uppg. i Moberg Klim. p. 93—97 delvis odlade exemplar; 
en del af dessa uppg. anfores i Brenn. Obs. 

Af former omnamnas f. incisa Lindb. til. I k. »Pyhajarvi in nemore 
iuxta lacum prope pag. Larjava» : Lindberg! och f. acuta Sael. S a. »Lapp- 
vesi Tirila ad rivulnm silvaticum* : Sselan!, jfr Mela Kasv. V, dar hvar- 
dera formen beskrifves. Den forra formen omnamnes sasom odlad har 
of van, men Lindberg anser det vara osakert, om uppgiften afser 
samma form, som insamlats af bonom. Den af bonom funna formen 
ar absolut vild: Lindb. comm. — Hufvudformen kallas a europaeum Jancz. : 
Jancz. p. 348. 



Ribes rubruni L. l ) 

In ma, nma parte Fenniae et Lapponiae passim oecurrii : 
nonnullis tamen plagis, ut in Karelia occidentali, raro vel 
omnino non invenitur, vide Wainio Kasv. p. 125. In plagis 
septentrionalibus Lapponiae var. g lab e Hum maximam sal- 
tern partem occur rit. 

Till.; omnium (copiosissime) prope Tornoam occurrit: Fl. 
Lapp. p. 65; (cpp) prope Tornoam et in maritimis Ostrobottniae: 
Fl. Suec. N:o 205 p. 73, cfr Linne Frut. p. 9 et vide infra; 
Kalm; complur. loc. Tavastiae, sed (cpp) in Ostrob.: Hell. p. 5; 
in dumetis st fq: Prytz; in locis nemorosis insularum Maris 
baltici Sinusque fennici et bottnici, per meridionales occiden- 
talesque Fenniae provincias et in Lapponia ad alpes usque: 
Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: 
Nym. Consp. p. 266; Fenn.: Nym. Suppl. p. 129; »Finlande>: 
Jancz. p. 289 2 ), vide etiam DC. Prodr. Ill p. 481, Zigra II p. 
60-62, Led. II p. 199-200, Trautv. 11 p. 37, Ign. Geogr. p. 342, 
Wainio Kasv. p. 124-125, Koppen Verbr. 1 p. 432-433, Hjelt 



') R. rubrum ,->' pubescens Swartz, nisi aliud nominatim editur, 
vide infra. 

Nomine /.'. rubrum var. aut f. mibeseens Sw. 



312 Kibes rubrutn. 

Utbr. p. 156 [23], Borg Beitr. p. 100, 113, 133, 141, Liro UrecL 
p. 191, 270, etc., Ssel. marj. p. 26 et infra p. 318 sub f. pu- 
bescent i. 

Al. spont. in par. Foglo [»F6gel»] et Jomala: Tsernstr. p. 56, 
cfr Radl. p. 235; p: Bergstr.; Jomala Dalkarby in nemorosis: 
Seel, herb.; [Sund] Hulta: Liro Ured. p. 270; p, (spontaneum) haud 
visum in par. Inio et Kumlinge, in par. Brando tantum in parte 
septentrionali paroeciae: Bergr. — Ab. p: Zett. : & Br., Adl. et 
Arrh. Ann.; Sagu r: Gavander p. 14; Bromarf Kansjarvi, Bred- 
vik et Soderstrand: Sand.; [Muurila] (r) ut superior [in lucis 
ad Isontalo, fq ad ripam australem lacus Ylijarvi], sed frequen- 
tior: Renv., cfr 1. c, p. 12; p: A. Nyl.; (st r): Sel.; Karis Nyby 
in nemore: Ssel. herb.; Lojo »kalkbergen vid Lojo backen»: 
Hels.; Vihti p: Printz; [Vihti] p: Flinck, vide etiam infra p. 318; 
(r) Pusula ad Roso in valle rivi, ad ripam lacus Kaitlampi: 
Weeks.; Mietois (r) in alneto ad litus maris prope Tervois fru- 
tices solitarii, in media parte par. Mynamiiki (rr) frutex soli- 
tarius ad >Vallaisten Heikola» in silva abietina: Caj. Kasvist.; 
Nystad [»Uusikaupunki» Vaha Birkholma: Hollmen!; [Nystad] 
Kirsta et (auct. Cajander) in silva praedii Sundholm prope 
praediolum Matala et in silva prope praedium Salmi: Sod. — 
Nyl. Ekenas p, e multis locis comm.: Hayr.; ad Fagervik: His.; 
Inga Svartback p: Brenn. vaxtf. p. 79; [Nurmijarvi] st r, frutices 
solitarii: Stenr.; p: W. Nyl.; st fq: Sael. 0. Nyl.; in Ssel. herb, 
e multis locis; Brenn. non comm. — K a. Sippola in nemore 
[ad templum]: Sselan & Stromborg!; r nonnulli frutices magni in 
valle rivi ad praedium Raisala: Linden!; Antrea in nemore ad 
fluvium Vuoksi: Seel, herb.; Blom non comm. — I k. r Kiven- 
napa ad ripam amnis Rajajoki in pag. Kuokkala: Malmb. !; 
Sakkola in prato praedii sacellani: Lindberg!; Kakisalmi in pago 
Parna: Silen Blomb. p. 125 [num cultum], vide etiam infra. 

Sat. st fq: Malmgr. ; p — st fq et pec — st cp, ad partem 
maximam pc — st pc, Hvittisbofjard compl. locis: Hayr. Bjorneb. ; 
p — st fq: Hjelt; p: Sola Flor. p. 88. - T a. Lemmettyla, Kuohi- 
joki: Leop.; [Kalvola] haud infrequens: Knabe Fort., cfr Borg 
p. 438; inprimis ad Lepaa [»Stjernsund»]: Pal. p. 11; p: Asp. 
& Th.; Hauho: Herk.; st r Pyhaniemi etc.: Bucht p. 24; minus 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fermica, 35. N:o 1. 313 

fq: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma complur. loc: Unon.!; p in lucis 
inprimis prope stationem viae ferrariae Orivesi, ubi cp — st cp, 
et Pajukanta etiam ad saepes sp, nonnullis locis forsitan effera- 
tum: Borg Tiet.; Jamsa: Nikl.!; [par. Gustaf Adolf] (fq): Bonsd.; 
r Korpilahti ad lacum Mutanen! prope praedium sacerdotis: 
Wainio Tav. or. Sa. (p) [in Savonia]: E. Nyl. & Chyd.; Vill- 
manstrand: A. Brotherus in dupl.!; Villmanstrand Parkkarila 
[in silva mixta]: SEelan!; Hult non comm. — K 1. [Parikkala] r 
Koitsonlahti in pascuo praedii consaepto [»hovin haassa»] non- 
nulli frutices parvi vetusti [»pehkoja»]: Hann., vide ceterum 
infra. — Kol. st fq — fq: Elfv.; multa spec, in H. M. F. 

Oa. st fq: Malmgr.; Narpes: Nordl. p. 18; p, in taeniis 
frequentior: Laur. Vaxtf., cfr I. c. p. 9. Tb. st r: Broth., 
spec, ex Uurais! — Sb. st r: Mela, spec, e Kuopio! et Tuovi- 
lanlahti!; Kuopio Flobergsbacken: E. Nylander!; Maaninka cp 
in insulis ad Mustanvirta et Ruokovirta ut etiam ad Haataan- 
niemi: Kyyhk. litt; Kiuruvesi: Lundstr. — Kb. Liperi rr Halo- 
lanmaki: Hallstr.!; Wainio Kasv. ex hac prov. non comm. — 
Kon. plur. loc, ad Perttiniemi fq, in Saoneshje st fq: Norrl. 
On.; Dvorets: Sahib. Bidr.; in insulis ad Tolvoja cp baccifera : 
Kihlm.!; vide etiam Giinth. p. 39. 

Om. (fq) in taeniis, r in interiore parte: Hellstr., cfr I.e. 
p. 133; st r, e 12 locis enum.: A. L. Backm. Fl.; fq ad oram: 
Tenn., vide etiam Cajanus p. 25 et Krank p. 10. — Ok. p: 
Brenn. Obs., spec, e Sotkamo Naapurinvaara!; Puolanka Vay- 
rala: Brenn. Ber. 1869; Kianta ad Kiannanniemi!, Kokkokoski !, 
Saarijarvi et compluribus locis ad Ylajoki: Wainio Kasv.; Risti- 
jarvi!, Paltamo Melalaks prope Aijankallio!: Lackstrom; [Kianta] 
st r ad Juunujoki et ad catarrhactas amnis Emajoki: Kyyhk. ; 
ad catarrhactam Vuokki: Kyyhk. litt.! 1 ), vide etiam E. Castren 
p. 55. — Kp. ad Kivijoki inveniri dicitur: Wainio Kasv. [num 
in hac provincia?]; circ. 90 km [»9 mil»] ad septentrionem 
versus a Kerni: Selin!; in parte media in luco ad catarrhactam 
prope amnem Tungu infra Maasjarvi, ad oram fruticeta densa et 



') Nomine R. rubrum var. aut \. pitbescem S\\ . 



314 Ribes rubrum. 

la eta ad amnem Shuja [circ. 3 km a pago!] efficiens, cp, ut 
dicitur, circ. 20 km [»2 mil»] a pago: Bergr. Ant. 

Ob. Uleaborg: J. Snellman p. 59 [vide sub R. rugro]; 
(r): Jul. p. 276; p, in taeniis fq: Brenn. Obs., spec, ex Hauki- 
pudas (!) ad Pudasjoki!; Liminka: Hellstrom!; Utajarvi Mylly- 
ranta: Brenn. Beseb. p. 73; [Uleaborg] st cp in insulis mariti- 
mis, Baatinsaari, Hupisaari frutices nonnulli, etiam aliis locis r: 
Leiv. Putk., cfr Leiv. Veg. p. 208; Kemi: M. Castren p. 330, 
cfr Hellstr. Distr. p. 21; p, cp inprimis in insulis taeniarum, 
neque tamen deest locis nemorosis partis interioris: Keckm., 
cfr 1. c. p. 11; Kemi p: Bantaniemi; in omnibus silvis, inprimis 
ad viam inter Tornea et Kemi (cpp): Clarke X p. 44, vide infra 
p. 319; Alatornio [»Nedertornea»] in insulis: Hougb. not.; [r: 
0. B. Fries p. 161 ')]; »p (— st r)» per totum territorium: Hjelt & 
H., spec, e Turtola Paamajoki!, vide etiam supra, Linne Iter lapp. 
p. 193 et Martik. p. 39. — Kuus. (r): E. Lagus p. 351; Kol- 
vankijoki: Nyberg!; ad Poussu, complur. loc. ad Iivaara (!) et 
in vicinitate huius montis, prope Vatajarvi, complur. loc. ad 
Paanajarvi et in vicinitate Mantytunturi: Wainio Kasv.; complur. 
locis in silva prope Juuma, ad Paanajarvi et Kuusinkijoki: Hirn 
Fort. ; ad ripam amnis Korojoki prope Autti 2 frutices, Korojoki 
ad montem inter Voho et Pernu, Bukatunturi complures fru- 
tices, Buskeakallio nonnulli frutices in declivi glareoso prope 
ripam, ad Oulankajoki! inter Ahola! et Paanajarvi fq et ad 
ripam et in montibus et in silva, Kitkajoki Ahvenperankallio, 
ad Biekamojoki inter Juuma et Tiermas, Hirvioja inter Hipa- 
jarvi et Aventojoki, ad Savina inter Savilampi et Viksijarvi 
nonnullis locis, denique indicatur cp inveniri secundum Palooja 
et ad Kieskisjoki, ambo prope Niemela ad Savina: A. L. Backm. 
comm., cfr Medd. XXIX p. 112 2 ), vide etiam Eron. maant. p. 
201 [supra p. 310 impressumj. — Kk. ad Kepajoki unico loco: 
Bergr. Ant., vide etiam infra; Oulanka ad Vartiolampi et Paa- 
nuorunen: Wainio Kasv.; in promuntorio inter Kouta et Knjasha, 
Sonostrow: Mela PI. 



x ) Nomine R. rubrum var. silvestre Lam. 

*) Nomine It. rubrum var. aut i. pubesecns Sw . 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenniea, 35, N:o 1. 315 

Lapp. fenn. »p (— st r)» per totum territorium: Hjelt 
& H., spec, ex Ylitornio Lapinlahti!. vide etiam Silen Bl. p. 86 
et Caj. Torn. p. 130 x ); in silvis frondosis humidis marginibusque 
nemorosis pratorum st fq: Blom Bidr.; [complur. locis, enum.: 
Birg. p. 102, vide etiam Skoldebrand in Geogr. F. T. 1904 p. 
94;] Muonio Katkesuanto: Norrlin! [L. ent.?]; infra radices 
alpinm locis nemorosis per . . . Finmarkiam usque ad Puolmak 
p cp: Wahlenb. p. 66 2 ), [cfr 1. c. p. XXXVII] ; (fq): Fellm. Lapp.; 
/Kuolajarvi ad tinmen Oulankajoki et pluribus locis ad Tennio- 
joki, Kemijarvi in insula lacus Juujarvi, ut ab incolis mihi in- 
dicatum est, Sodankyla ad Pyhajoki, Pyhatunturi, Aska, pag. 
Sodankyla, Sattanen, Kaaretkoski, Niemela, Bovanen, Kemijoki, 
Lokka, ut indicatnr, in insula Kiviapaja fluminis Riestojoki, 
Inari ad flumen Ivalojoki fq — st fq in regione coniferarum 
mixtarum, ad Koppelo et Ruoptuinvaara in regione pinifera, et, 
ut ab incolis mihi indicatum est, in insula ostii fluminis Paats- 
joki»: Wainio Not. 2 ), cfr 1. c. p. 10; st fq in reg. silv.: Hult 
Lappm. p. 164; Pallastunturit Troninkuru in reg. silv.: Hjelt 2 ); 
Ounastunturit in reg. subalp.: Sandm. p. 32 2 ); Sodankyla ad 
catarrhactas ad meridiem versus e Niemela: Kihlm.; [Kuolajarvi] 
ad Killuntajaoja circ. Vs km a lacu Aapajiirvi: Stjernv., vide 
etiam infra; Kuolajarvi [>Salla»] inter Siivola et Mikkola ad 
rivum: Axelsson & Borg!; Kuolajarvi in prato ripario ad Tuntsa- 
joki ad ostium rivuli Sorsajoki, cp ad Pyhakuru (1909) et com- 
pluribus aliis locis: Edv. af Hallstr.; Inari, Tana: Seel-, kat. 2 ); 
Utsjoki: Wegelius p. 234 2 ); locis fertilioribus in convallibus 
fluminum, praecipue ad catarrhactas st fq (passim cp, ut ad 
Kultala, Kudoskoski et Palokoski flum. Vaskojoki, lac. Naamis- 
jayri Utsjokiae) per reg. subsilv. et subalpinam. Baccae eius, 
ut indicant indigenae, quotannis maturescunt etiam in agro uts- 
jokensi: Kihlm. Ant. 2 ); Inari Toivoniemi cp: Nordling p. 307; 
Naytamo [»Nejden»], [Nyborg]: Arrh. Ant. 2 ); in Yarangria me- 
rid. iuxta Paatsjoki f»Pasvigelv»] ad catarrhactam inter Kloster- 



') Nomine R. rvbrum var. ant f. pubescens Sw. 

2 ) Ad var. glabellum ad partem verisimiliter spectat. 



316 Kibes rubrum. 

vand et Goalsejavre nee non latere rossico in insula Store — 
Menikaso: Norm. p. 266 l ); iuxta partem interiorem fluminis 
Tanaelv ad Holmen: Norm. p. 267 l )\ e multis locis enum.: 
Norm. Fl. Spec. p. 474—475 1 ), quern 1. inspicias, vide etiam 
Blytt p. 916, Norm. ann. p. 27 etc. — [L. ent. in parte australi 
paroeciae: Grape p. 105 '); reg. subalp. et silv. p: Laest. 1 ) 2 ); st 
r in ripis amnium et in salicetis reg. subalpinae inferioris Vaha- 
et Isokurkkio, Peerakoski, Hirvasvuopio, Janiskurkkio et cp in 
fruticetis ab ostio amnis Rommaeno usque ad Suukoski: Linden 
Bidr. 3 ), cfr Bot. Gentr. LXT p. 221, [spec, reportatum ad var. 
glabellum pertinet.] 

Lapp. ross. usque ad Kantalaks fq, deinde tantummodo 
ad Porje-guba, Imandra, Nuotjavr et flumina Tuloma atque Lutto 
rarius: Fellm. Ind. l ); usque ad oppidum Kola p: N. I. Fellm. l ), 
cfr 1. c. p. XXXVII (XLVII) et Beket. p. 563; Shelesna: Broth. 
Wand. p. 5!; Seredna, Tetrina, Tshapoma, Ponoj: Mela PL 1 ); 
planta propria [»charakteristisch»] ad ostium fluvii Juonnijoki: 
Borg Ber. p. 35; [ad Nuotjavr et Nuotjok] (fq) in reg. silv. et 
prov. Lim. et Lt., cp in vallibus rivulorum, salicetis et in ripis 
umbrosis amnium et lacuum: Linden Ant. 3 ), cfr Linden Beitr. 
p. 6 et Medd. XIX p. 13 [spec, reportatum ad var. glabellum 
pertinet]; Umba ad pedem parietis rupis praeruptae: Kihlman ! ; 
ad inferiorem partem fluvii Keinjok: Palmen!; Olenitsa: Selin!, 
cfr Liro Ured. p. 191; Ponoj: Mela herb. *); Rusiniha [»Rusi- 
nicha»] (Aubel): Klinggraff p. 54 *); ad Tuloma 8 km [ 3 /i mil] ad 
meridiem versus e Kola: Friis p. 211 1 ); ad Tuloma frutex 
pulcher fructibus maturis 9, VIII. in insula Gharitonovoi-ostrow 
20 km [»verst»] a Kola: Kudrowtsow p. 238 et 255 *), cfr Koppen 
Verbr. I p. 433 1 ) 1 ubi nomen scribilur Charitonow, et Beket. p. 
563 ! ); Ketola! ad lac. Nuotjavr et Lutto Sorvetsjayr!: Fontell, 
vide infra p. 320-321. 

Ab. I afseende a forekomsten i Vihti tillagges: Dels mera sallskap- 
ligt vid strander (gamla kyrkoruinen, Irjala, HynnOla), dels enstaka buskar 
vid landsvagar, i skogar och steniga lundar etc. : Flinck. [Enligt min ior- 



l ) Ad var. glabellum ad partem verisimiliter spectat. 

-! Nomine K. rubrum var. silvestre Lam. 

s ) Ad partem maximam certe ad var. glabellum spectat. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. 35. N:o 1. 317 

modan aro en del af de sistnamnda buskarna kanske tillfalliga, se ofvan 
p. 304.] — Nyl. »hauiiger als R. ctipinum* : Schrenk p. 160; Brenn. p. 38 
anfor uppg. blacd de osakra. — [Ik. Det bor frarnhallas, att Meinsh. p. 
113 ej upptager arten fran Isthmus, jt'r 1. c. p. XXIV.] — K 1. p: Fl. 
Kar. ; ej sedd : Xorrl. Symb., Backm. ocb Hjelt Ant. p. 66, hvarfore det 
ar antagligt. att Nylandera uppg. hanfor sig till andra delar af Karelen. 

— O b. I afseende a Linnes uppg. galler oni denna art ungefar detsamrna 
som om R. nigrum (se p. 309), jfr Hjelt Kann. p. 10—11. — Lp. Orloff: 
Kildm. Ber. p. 16; exemplaret bor till den senare sarskilda var. gldbeUum. 

— Lt. Kola (Karsten): Liro Ured. p. 191 o. 548; harom galler detsamrna. 

— Lm. Voroninsk: Kihlm. Pfl. p. 227, jfr Lindr. Lisat. p. 14 och Liro 
(red. p. 548; LoYosersk: Kihlm. Pfl. p. 52 och 227; om dessa uppg. 
galler detsamrna som om den nyss anfdrda uppg. fran Lp. 

Angaende denna art uppgifves fran Kton : [Povjenets] icke frukt- 
barande buskar antraffades pa stranden af Suksosero omkring 60 km 
[»verst>] fran Jewgora och vid foten af berget Eningevaara: Ispol. p. 61 
i ofvers. 

En tabell ofver artens dimensioner vid olika alder i Lapp. ross. 
ingar Kihlm. Pfl. p. 227; det bor dock papekas, att de anforda exemplaren 
bora till den senare sarskilda var. glabdlum. 

Betiaffande fruktmognaden i de nordligaste delarna af landet ma 
ytterligare tillaggas: Lk. Observerad [i Kuolajarvi Lappmark af H. Stjern 
A-all] raed mogna bar ett stycke nedom expeditionens sista lagerplats (vid 
alfven, rakt i W fran Vahtkorelavaara) den 31 augusti [1891]: Medd. XIX 
p. 18. — Li. Roda vinbar mcgna . . . nastan ofverallt i socknen [Inari]: 
Fellm. Anteckn. Ill p. 330; hinna dock ej alia ar till mognad . . . detta 
ar 1826] mognat allmant vid Ivalojoki : 1. c. I p. 403; Lutto trifdes val : 
1. c. I p. 582; »i Kobholmsfjord [nara Pasvig] finder man endog Ribs- 
buske af ett par Alens Hoide og i Regelen hver Sommer med modne 
Bser» : Friis p. 159, jfr Schtib. p. 290, se afven Norm. p. 267, Blytt p: 916 
etc. — Det b6r emellertid papekas, att storsta delen af dessa uppg. torde 
afse var. glabdlum. 

I Herb. Mus. Fenn. II p. 72 npptogs R. rubrum fran samtliga pro- 
vinser (utom K a. och K 1.) och f. pubescens Sw. fran Al., Ab., Nyl., Ka.. 
Sat., Ta., Sa., Kol.. Sb., Kon. och Ob. Flertalet af de exemplar, som 
da fordes till hufvudformen, tillhora emellertid, enl. benagen uppgift af 
Lindberg, p pubescens Sw., sasom denna form numera begransas. (Angaende 
de ofriga se under var. glabdlum Trautv. & INIeyer.) Af artens hufvud- 
form, R. rubrum a scandicum, flnnes i H. M. F. intet inom vart floraom- 
rade insamladt, fullt autentiskt exemplar, lika sa litet som uagon otvetydig 
uppgift om dess forekomst ar mig bekant. Visserligen omnamnes //. 
rubrum fran A b. Nystad Birkholm »Uusikaupunki Birkholma»] i Bot. Not. 
1900 p. 115; det framhalles bar, att exemplaren bestamts af Janczewski, 
och det han visas uttryckligen till Janczewskis tidigare uppsats: »Sur la 



318 Eibes rubrnm. 

pluralite de l'espece dans le groseillier a grappes cultive*, Paris 1900 '), 
men i sin monograti upptager emellertid Janczewski icke denna form fran 
Finland, hvaremot y glabellum angifves fran Nystad. Osannolikt ar dock 
icke, att ifragavarande form skall kunna patraffas ocksa i vart land, all- 
denstund den i Sverige gar anda till Jamtland : Jancz. p. 289, se afven 
Hedlnnd i Bot. Not, 1901 p. 99-100 och 1907 p. 57. 

Af det ofvan sagda framgar och bor an vidare betonas, att endast 
relativt taget fa uppgifter pnblicerats under namnet R. rubrum var. (eller 
f.) pubescens Sw. eller under den darmed hos de finska forf. antagligen 
synonyma benamningen R, rubrum var. silvestre Lam. I nagra fall om- 
namnes dock jamte hufvudformen afven var. pubescem. Sa ar fallet med 
foljande uppgifter : 

I norra Europa den vanligaste af alia elementararter af R. rubrum 
e. 1. Den . . . ar utbredd osterut genom Finland . . . : Hedlund i Bot. Not. 
1901 p. 65, jfr 1. c. p. 72, 83 och 100. — A 1. r: Bergstr. ; Skrafskar: 
Bergstr. Beskr. — A b. [Vihti] Anmarkt vid landsvagen nara Torhoila 
Kuikkus torp: Flinck; [Mynamaki ja Karjala] »Laajoen seutu, viljelty 
Karppisissa» : Caj. Kasvist. — N y 1. >in insula Noton prope Fagervik* : 
His.!; »sekametsassa Nurmijarven etelarannalla» : Stenr. — Ob. Vid kusten 
r Kemi, Simo, Haukipudas vid Pudasjoki och nara Ojala, Liminka : Brenn. 
Obs. ; lundar, strandangar, st r, antecknad blott fran kusttrakten, Kemi 
Hattsaari, Simo Selkakari, Vatunki : Keckm. - Kk. I ett fuktigt snar vid 
Pistojoki ofvanfor Suvanto by: Bergr. Ant. ! [pa gransen till Kp.] — Lapp, 
fenn. »locis umbrosis in silvatica parte Lapp, suecicarura omnium st f q : 
Wahlenb. p. 66 (under namn af /? »foliis magis pubescentibus*)- 
Oafsedt har nedan uppraknade former beskrifves 
Var. glandulifera Wainio. L i. »ad Tormanen in regione coniferarum 
mixtarum» : Wainio Not. [Acta VIII N:o 4 p. 52], jfr Wainio i Medd. XVIII 
p. 236, Bot. Not. 1891 p. 171 etc. Exemplar foreligga icke i H. M. F. 
Formen upptogs i Mela Kasv. IV, men har utgatt fran Mela Kasv. V. 

Formen med hvita bar (f. leueocarpa Hort.) forekommer tamligen 
allmant som odlad, men nastan uteslutande i herrgardstradgardar och 
icke i samma utstrackning som former med roda bar. Den forvildas en- 
dast sallan. I sistnamnda afseende har jag antecknat folj.: Nagon hvit 
vinbarsform ar ej iakttagen i naturen: Hedlund i Bot. Not. 1901 p. 44. — 
Ab. [Vihti] pa Hynnola stranden: Flinck. - N y 1. »Nurmijarven etelarannalla 
[»samassa paikassa»] ja eraassa toisessa laheisessa . . . muutama vahainen 
pensas*: Stenr.; [Helsingfors] Busholmen vid Sandviken: Brenner i bref 
27, IX, 1891. — Sat. rr Karkku Jarventaka Torseva en mindre buske, 
Kulju en liten buske nara landsvagen: Hjelt. - Ta. [Hollola] Leppaluoto 
holme i Vesijarvi sjo och dartill annu pa ett par andra holmar eller at- 

a ) I denna uppsats, ingaende i Comptes Rendus des seances de 
l'Acad^mie des sciences Tom. CXXX, Paris 1900, p. 589, upptages R. 
rubrnm bl. a. fran >Finlande». 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 319 

minstone pa en annan och afven vid Vesijarvi kanal pa Ainola ornradet, 
men otverallt sparsamt, d. a. enstaka buskar : Norrlin i bref af 6, XI, 
1908. — S a. Villmanstrand Parkkarila nagra buskar i en kind i narheten 
af Saimaa: Seel. herb. — O m. Kronoby [»Cronoby»] pa en liten holme i 
Kaskhusfjarden : Cajanus p. 25, jfr Prytz p. 17, dar uppg. anfores med 
en viss reservation. Samma uppg. anforde jag sasom oriktig i Hjelt Kann. 
p. 33 not 3 ; sedan dess haf va emellertid, sasom framgar af det of van- 
staende, flere uppg. tillkommit, hvarfore det ju ar mojligt, att formen 
verkligen forekommit darstades. — Ob. [Between Tornea and Kiemi] 
♦ besides white, red and black currants, which grow wild in all the forest» : 
Clarke X p. 44. I Brenn. Obs. hanfores uppgiften till vagen emellan Ijo 
och Haukipudas, hvilket icke ofverensstammer med mina anteckningar. 
Hela uppgiften forefaller mig for ofrigt mindre noggrann, hvilket ju delvis 
maste ursaktas en turist, som litade pa Julins m. fl. uppgifter. Nagon 
bekraftelse om hvita vinbars forekomst i dessa trakter foreligger icke. 

I afseende a formens ndling far jag frarnst hanvisa till Elfv. Ant. 
p. 76, dar det bl. a. framhalles, att den nordligast och med godt resnltat 
odlas i O b. Simo och Alatornio ; emellertid betecknas f . hucocarpa sasom 
ofver hufvud sallsynt, hvilket dock icke ofverensstammer med mina egna 
iakttagelser. Afven Sselan vardesatter denna form sasom tamligen allman 
i sodra Finland i herrgardstradgardar : Stel. ami. F. o. har jag endast an- 
tecknat Nyl. [Nurmijarvi] »harvemmin« [talonpojillakin] : Stenr. p. 16. — 
O m. Odlas allmant i Lappajarvi pa herrgardar: A. L. Backm. Fl. p. 26. — 
L i. Inford a Toivoniemi 1882 : Nordling p. 307. [Det namnes ej med 
hvilket resultat]. 

Den vanliga formen med roda bar (f. erythrocarpa Hort.) odlas all- 
mant i nastan hela landet, se Elfv. Ant. p. 76. Folj. uppg. ma anforas : 
»colitur in Eur. longe plurima»: Nym. Consp. p. 266. — S b. [Leppavirta] 
»viljelty yleisesti»: Enw. — Kb. Odlad i Juuka och Kontiolaks : Seel. ami. 
— Ob. [Pudasjarvi] »puutarhoissa yleisesti suosittu» : Martik. p. 42. Yli- 
tornio [>Ofvertornea»] Jolma hafva gifvit rika skordar: F. Tradg. 1909 p. 
126. — [Ga bra i Pajala [Lk. pa svenska sidan]: Birg. p. 60.] — L k. 
odlas sallan i Muonioniska: Elfv. Ant p. 44. Se f. 6. Rein p. 81, Ign. 
Geogr. p. 342, Elfv. Kult. p. 86, Caj. Kasvist., Stenr. p. 16 [»talonpojil la- 
kin tavallinem], Medd. XXV p. 12, A. L. Backm. Fl. p 26, Jul. p. 20, 
Leiv., floror etc. 

Att i den hos oss odlade 7?. rvbrum inrymmas flere ofullstandigt 
kanda former (hybrider m. m.) framhalles i Mela Kasv. V. Naranas ma, 
att Neuman bl. a. upptager R. domesticam Jancz., hvilken af Janczewski 
numera kallas R. vulgare Lam. ; denna ar i norden odlad och forvildad : 
Lindb. comm. Sannolikt hor afven en del af de hos oss odlade formerna 
till R. vulgare, men narmare utredning foreligger icke. — Manga af uppg. 
hos Moberg Nat. p. 143 m. fl. afse sannolikt odlade exemplar, hvarfore 
de bar forbigas; flere af dessa uppg. uppraknas i Brenn. Obs. Uppg. i 
Kihlm. Beob. p. 37 afse mig veterligen endast odlade exemplar. 



320 Kibes rubrum var. glabellum. 

Ribes rubFum var. glabellum Trautv. & Meyer. 

Anno 1902 Kihlman apud nos rite distinxit; multis 
loci's Lapponiae inprimis oriental is ledum est, sed eliam in 
Fennia austro-occidentali inreniri indicatur, ubi tamen vix 
nisi rarissime occurrit. 

»Europe dans le Nord»: Jancz. p. 290. 

Ab. Nystad [Uusikaupunki = »Unisikaupunki, Finlande, 
prov. Abo»]: Jancz. p. 290, vide supra p. 318. 

Ok. Kianta [»Suomussalmi»] Kiannankyla ad Janiskanto: 
Kyyhkynen ! 

Kuus. Paanajarvi ad partem austro-orientalem in palu- 
dosis [»karrmark»] ad ripam rivuli in Miikkolanlampi fluentis 
2, VIII, 1902, Oulankajoki nonnulli km infra Ahola: A. L. 
Backm. comm. nomine R. propinquum. 

L k. Muonio (ad lat. bor. c. 68°) ad imum montem Pallas- 
tunturit: Montell!; Kuolajarvi [»Salla»] ad Sarvioja ad occidentem 
versus a monte Airistunturi in nemore paludoso [»korpilehto»]: 
Borg & Rantaniemi! — Li. Inari : M. Gadd & A. E. Nylander!; 
Inari Marastotunturi ad ripam lacus Morgamojarvi: V. Ollila! — 
[L. e n t. Ruotajoki: Malmberg!; Lataseno in reg. subalp. ad 
flumen Rommaeno: Linden!] 

Lp. Ponoj in colle lapidoso prope pagum: Montell!; ad 
promuntorium Orloff »infra parietem rupis>: Kihlman! — Lt. 
ad flumen Nuotjok in ripa rivuli: Linden!; Kola: Karsten! 
Lm. ad pag. Lovosersk! in ripa alta amnis, prope pagum Voro- 
ninsk! in nemorosis: Kihlman, cfr Kihlm. Pfl. p. 227 nomine 
R. rubrum. 

Alia de ofvan uppraknade exeraplaren — mojligen dock med un- 
dantag £6r Kihlmans exemplar fran Lovosersk och ett par af de allra 
nyaste — hafva blifvit inlamnade under uamn af R. rubrum eller R. 
rubrum i. 

Formen upptages sasom underait bl. a. fran Lim.: Mela Kasv. V. 
Sannolikt afses exemplaret fran Lovosersk, bvilken ort pa etiketten fores 
till Lim., men enl. kartan hOr till Lm. 

I Lindb. Enum. anvandes for denna vaxt benamningen R. propinquutit 
Turcz. ; den omnamndes dar for forsta gangen fran Finland (1901). 

Utom ett exemplar af vanlig f. •pubescens har Fontell fran Lt. Ketola 
ad lacum Nuotjavr! inlamnat ett exemplar, hvilket betecknas sasom sub- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 321 

glabrum, Eul. benaget nieddelande af Lindberg ar detta sistnamnda exem- 
plar nastan glatt och star saledes narmast var. glabella hi. 



Fran Al. Jomala: Tengstr. ! finnes i H. M. F. ett exemplar, bestamdt 
ar 1902 af Kihlman till R. pallidum Hedlund. I anledning haraf erinras 
om, att Janczewski uppfattar R. pallidum Otto & Dietrich 1847 sasom 
synonym till R. petraeum a bidlatum X rubrum: Jancz. p. 480. Huruvida 
Terigstroms exemplar tillhor samma form, som Jancz. afrer, kanner jag 
ej, och an mindre vet jag, om exemplaret kan antagas vara odladt, vildt 
vaxande eller mOjl. forvildadt. (Har ma dock papekas, att det pa grund 
af analogislnt synes meat sannolikt, att exemplaret varit odladt eller for- 
vildadt). 1 Mela Kasv. V — mig veterligen det enda arbete, dar formen 
omnamnes fran Finland — nanines : »vilj. ja joskns mets.» Se f. o. om 
denna form Hedlund i Bot. Not. 1901 p. 102-103, 1 c. p. 62 och 1907 
p. 57—59, dar det nanines, att R. pallidum i Sverige endast forekommer 
sasom odlad. Lindberg misetanker, att hvad Hedlund benamner R. palli- 
dum, mojligen ar identiskt med R. rulgare Lam.: Lindberg i bref af 14, 
X, 1908. Se of van p. 319. 

Ribes alpinum L. 

In parte austro occidental Fenniae plerumque frequen- 
ter — satis frequenter occurrit; supra 64° 50' nisi cultum 
vise invenitur ; in Fennia orientali non obvium est. 

Till.; »nullibi autem terrarum eandem vidimus copiosiorem 
quam in Ostrobottnia inter Kristinestad [»Christianiam-] & 
Bjorneborg [»Bioerneburgum»j iuxta viam maritimam»: Fl. Lapp, 
p. 64, cfr Fl. Suec. N:o 206 p. 74, Linne Frut. p. 9 et Linne 
Iter lapp. p. 199; Kalm; in dumetis montosis fq: Prytz; termi- 
nus polaris circ. 64° lat. : Ign. Geogr. p. 342; [Eur. omn.] exc. 
etiam Lapp, fenn., Fenn. bor. (et med.): Nym. Suppl. p. 130, 
vide etiam DC. Prodr. Ill p. 480, Hjelt Utbr. p. 165 [32] cum 
tabula geographica, Hult Vedv. p. 12, Kihlm. in Atlas p. 6, 
Jancz. p. 460—461, Liro Ured. p. 548—549 etc., Sael. marj. p. 
26 et intra. 

Al. st fq: Bergstr. ; fq: Bergstr. Beskr. ; fqq: Bergr. — Ab. 
fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; fq: A. Nyl.; Finby Pettu: 
Sand.; (p): Renv., cfr 1. c. p. 12; fq: Sel., Printz et Flinck, cfr 
W. Nyl. p. 205; fq: Weeks; (r— ) st fq, enum.: Caj. Kasvist., 

Typis impr. » § | 1911. 21 



322 Ribes alpinum. 

quern 1. inspicias, vide etiam Gavander p. 14 etc. — Nyl. st 
fq: His.; st fq, sp: Stenr.; st fq: W. Nyl.; fq, non autem in 
Artsjo, Elimaki et [Ka.j Sippola visum est: Sael. 0. Nyl.; [Hog- 
land] fq: Brenn., vide etiam Rosb. Kyrksl. p. Ill etc. — Ka. 
r ad Kayrasuo prope Ala-Urpala, Ristiniemi, Korkeasaari in 
taeniis par. Virolahti: Blom; rr duo frutices humiliores in clivo 
silvestri lapidoso ad Tiurinkoski in par. Raisala: Linden!, vide 
infra et sub Nyl. — Ik. (»st fq»): Malmb., spec, e Muola!; 
Pyhajarvi Rantakyla: Lindb. comm., vide etiam Fl. Kar. ; [in 
toto territorio distributum: Meinsh. p. 113]. 

Sat. Kulla!, Birkkala: Malmgr. ; p — st fq et pc — st cp, 
Hvittisbofjard compluribus locis: Hayr. Bjorneb., quern 1. inspicias; 
st fq in toto territorio: Hjelt; (fq): Sola Flor. p. 88, cfr 1. c. 
p. 88—89; Ruovesi [Kuru] Toikko unicus frutex: Hjelt!; etiam 
in omnibus indicibus plantarum completis commemoratur, 
vide etiam supra et infra. — Ta. Saaksmaki fq: Tikk. ; 
st fq: Leop.; fq : Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav. ; Sysma 
Nuoramois Ravjaskorpi: Unon.!; fq in parte australi paroeciae 
[Gustaf Adolf], rarius autem in septentrionali: Bonsd.!; [Langel- 
maki, Orivesi etc.] p - st r, pec — sp: Borg Tiet.; Orivesi prope 
stationem viae ferrariae: Hjelt; Jamsa Ohasvuori: Hult coll.; r 
Luhanka Hauhanmaki! et Kesain: Wainio Tav. or., vide etiam 
Hult tr. p. 194 et 198. — Sa. [Valkiala] (fq): Hult Fort. 

Oa. Vasa: Malmgr., spec. leg. Simming!; Narpes: Nordl. 
p. 18; »paullum infra Vora observavi»: Hellstr. Distr. p. 13; 
st fq ad oram maritimam, in interiore parte p: Laur. Vaxtf., 
spec, e Lappo in monte Simsio!; ad oram usque ad Oravais 
[= lines territorii] et nonnullis locis in parte interiore: 1. c. 
p. 9; [Kurikka] Niinistonjarvi et Aijanpelto [inter Laihela et 
Ilmola] et Niinimaa: Hammarstrom in Geogr. F. T. 1902 p. 159 
et 160, vide etiam Linne Iter lapp. p. 196. — Tb. Virdois in 
fundo publico [»kronojordarna»] et ad templum, sed pc: G. 0. 
Timgren in litt., vide etiam infra. 

Om. p ad oram maritimam: Hellstr., cfr 1. c. p. 133; 
Kronoby (tantum) in insula minima in Kaskhusfjarden: Cajanus 
p. 25; compluribus locis in par. Yliharmii: Laur. Vaxtf. p. 9; 
ex. gr. ad templum: Laur. comm.; rr Lappajarvi Korkeasaari! 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 323 

duo frutices in silva abietina, Evijarvi [Lahdenkylii] Rumpuniemi! 

multi frutices in rupibus amphibolitis [»amfibolit»] in prato: 

A. L. Backm. Fl., cfr 1. c. p. 136, vide etiam infra; Lappajarvi 

Haapaniemi ad praedium sacellani : E. Odenvall ! ; Ofvervetil 

Royrinki cp in prato (Nystrom): A. L. Backm. comm.; ad ostium 

amnis Esse: A. L. Backman!; saltern ad Lohtaja [»Lochtea»]: Ale, 

cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; [Kalajoki etc.] (st fq): Tenn. ; 

saltern usque ad Siikajoki: Ale. Ill p. 204, vide etiam infra. 

»In desertis Lapponiae . . . Tornoensis fq» : Fl. Lapp. p. 64; storsta 
delen af Finl. och Lappl. : P'ries; »Eur. omn. exc. Norv. bor., Lapp, suec, 
ross., Angl. mer.» . . .: Nyrn. Consp. p. 267; »in Finnland und im untern 
Theile Lapplands z. B. in Kuusaino [>Kursamskelten»], am Torneo-Fluss 
nicht iiber Jokijalka [»Ickyalka»], auch . . . am Ladoga See » : Zigra II 
p. 46. — K a., S a t., K L, Kol., T b., S b. och O tn. se langre fram. — Ok. 
^Kalfbar» uppraknas af E. Castren p. 55 fran Pallamo. — Ob. sallsynt : 
Jul. p. 276, jfr om denna och ett par andra uppg. Brenn. Obs., dar alia 
dessa uppg. betecknas easom oriktiga; »ad infimam partem huius Lapp, 
ex. gr. in Kuusamo rr, ad rlumen vero Tornea non superius Jokijalka 
adscendit» : Fellm. Lapp., jfr Led. li p. 197, T.autv. II p. 36 och Koppen 
Verbr. I p. 437-438 (hvaraf bl. a. framgar, att nagon palitlig uppgift icke 
rinnes fran Archangelska guvernementet). — Knus. rr : Fellm. Lapp, [se 
under O b.j, jfr "Wainio Kasv. 

Ehuru Ribes alpinum enligt dessa uppgifter skulle na upp atmin- 
stone till 66" 40', har jag dock ej vagat forlagga dess nordgrans hdgre 
an vid 64° 50', da nagot exemplar ej rinnes fran nordligare trakter, da 
vidare arten under senare tid ej blifvit iakttagen darstades af nagon 
botanist och da slutligen Hellstr. Distr. bestamdt uppgifver, att desa 
nordgrans [i det inre af landet] ligger vida sydligare. Hougberg med- 
delar, att R. alpinum [sasom vildtvaxande] ej rinnes i trakterna kring 
Tornea och Kemi : Hougb. i bref 1881, jfr Brenn. Obs. Se afven Hjelt 
Kann. p. 11 — 12. Wahlenberg p. 66 anfor blott andras uppg., men 
har ej sjalf sett arten i Lappland. Wainio betecknar Fellmans uppg. sa- 
som tvifvelaktig. I Herb. Mus. Fenn. p. 44 upptages den visserligen fran 
L., men nagot exemplar har ej funnits i samlingen, i hvarje fall icke 
sedan 1873. Om man saledes nodgas antaga, att arten atminstone numera 
icke ens i O b. eller O k. vaxer vild, sa forefalla likval de ofvannamnda 
uppgifterna i afseende a en sa foga kritisk vaxt hogst egendomliga. Mahanda 
;tr dock i fraga om en eller annan af dessa uppgifter mojligheten af en 
forvaxling med R. rubrum var. glabellum icke alldeles utesluten. Rorande 
artens forekomst i ofriga delar af Skandinavien markes, att R. alpinum 
blott af aldre forf. (Vahl och efter honom Wahlenberg) upptages fran eodra 
Nordland i Norge, medan t. ex. Blytt p. 915 misstanker, att den redan i 



324 Ribes alpinum. 

Bergen ar blott forvildad. I Sverige nar den upp till Angermanland och 
Jamtland : Hartm. p. 252, saledes knappt sa langt mot norden som O a. 
K a. Angaende forekomsten i Raisala tillagges folj. : »An*ags af be- 
folkningen, som forst visade mig denna vaxt, for en stor raritet. Nagot namn 
pa densamma var ej bekant» : Linden. — Sat. IMn Kyro och Ikalis 
namnes: * Ribes alpinum har jag ej sjalf lyckats ofverkomma Enligt Printz 
finnes den utom pa Isosaari [en 6 i KyrOsjarvi n. v. om Kyro fall] afven 
pa nagra andra stallen» : Herlin p. 135. Se emellertid Solas uppg. Moj- 
ligen ar arten dock traktvis sallsyntare. se Caj. Kasvist. (under A b.) — 
K I. »rarius in parte saltern meridionali provinciae» : Fl. Kar , jfr Zigra 
II p. 46 [se of van], torde hafva afseende blott pa Isthmus (sannolikt ar 
dock Malmbergs frekvensuppgift alltfor hog). Norrl. Symb. och Backm. 
forneka uttryckligen artens forekomst i K 1., och ej heller jag iakttog 
Ribes alpinum under mina exkursioner i dessa trakter. — Elfv. sager om 
Kol. >haud vidi». - T b. Barmognad omtalas fran Rantalampi Koskis (P. 
J. Aschan): Moberg Klim. p. 106. For min del haller jag fore, att upp- 
giften har afseende pa odlade exemplar. — S b. »p t. ex. Kuopio» : E. 
Nyl. & Chyd. ; da Mela ej upptager arten, torde uppg. fa anses tvifvelaktig. 
Emellertid bor den i dessa trakter noggrant eftersokas. — O m. Angaende 
artens forekomst i denna provins namnes: >ar ej sallsynt i Kronoby kust- 
trakt och skargard ... Afl. hotrattsradet Wilh. Alcenius kande busken 
fran sin hemort Kalajoki [se Tenn. i texten], och prosten Schroderus upp- 
gaf pa min forfragan, att densamma afven fanns i hans hemort Siikajoki>> : 
Alcenius i href af 14, XII, 1908. Arten upptages i Lappajarvi afven fran 
»prostgarden, pa gammal strandvall nedanfor tradg&rden (mahanda vild, 
da den veterligen icke odlas i traktema)* : A. L. Backm. Fl. Senare skrif 
ves dock: »I bref har jag af Presidenten [N.] I. Fellman underrattats om, 
att R. alpinum (likasaval som Viburnum) forr odlats i Lappajarvi prost- 
gards tradgard ; den torde salunda ej fa betraktas som vild pa stranden 
nedanfor prostgarden » : A. L. Backm. comm. Sarskildt i fraga om fore- 
komsten i Siikajoki ma annu anforas folj. uppg.: »Kvist med (f blommor, 
tagen fran en pa en backe nara en gard i Siikajoki vaxande buske (elev 
A. R. Wichmanns herb.)« : Zidb. - Sasom framgar af det ofvanstaende, 
ar uppgiften alldeles oberoende af Alcenii uppgift fran samma socken. 

Odlad forekommer Ribes alpinum t. ex. pa Valamo i K 1. : Berg 
Verbr. p. 136. - Odlad i Kb. Joensuu 1899: Ssel. ann. - Likasa om- 
namnes arten fran Ob. Uleaborg: Leiv. och Leiv. Putk. Det uppgifves, att 
den trifves anda till Tornea : Puut. 1900 p. 34, se afven ofvan under T b. 
och O m. — Sa vidt mig ar bekant, odlas R. alpinum dock relativt taget 

sallan. 

Nagra former af denna art hafva ej blifvit sarskilda, se Jancz. p. 4b 1. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, £s:o 1. 325 

Oafsedt de tidigare omnamnda, mer eller mindre allmant odlade 
L'iIh .s-arterna, aro afven nagra andra sadana arter, om ock ratt sallan, 
forern&l for odling. Mest anmarkningsvard af dessa ar R. aureum Pursh. 
Angaende denna sages : blomraar i Nykarleby och Uleaborg : Elfv. Ant. 
p 7H, jfr Leiv. och Leiv. Putk., afvensom floror etc. Senare namnes om 
samma art: gar bra, blommar [i Pajala pa svenska sidan]: Birg. p. 60, se 
afven Puut. 1900 p. 34. 

Ribes sanyuineum Pursh omtalas sasom sallsynt odlad : Brenn. Flor., 
jfr Mela Kasv. V. — N y I. Odlad i parken pa Lappviksudden vid Helsing 
tors, men nedfros om vintrarne och gick slutligen fullkomligt ut: Sael. ann. 

Ribes petrcmm Wulf. odlad i Helsingfors i parkanlaggningen pa 
Ulrikasborgsberget. Buskarne blommade ytterst rikligt ar 1910, men ut- 
vecklarle hogst fa frukter: Sael. ann. 

Ett par andra kariske ej fullt sakert identifierade arter forbigas har. 



Onagraceae, 

Onothepa : ) biennis L. 

Inprimis in Fennia australi raro disseminatur. 

>En Virginiansk vaxt, hvilken ar 1614 forst kom till Europa, men 
nnnes nu (nastan allmant) i vara kryddgardar* : Gadd Forsok II p. 195; 
♦ nunc in Eur. inquilina v. subspontanea. Ex America boreali oriunda, 
iam ab a. 1614 advena dicitur et nunc in Europa plurima quasi indigena 
occurrit> : Nym. Consp. p. 249; »usque ad K b. Puhos. Ubique adventicia»: 
Herb. Mus. Fenn. II p. 137, se afven DC. Prodr. Ill p. 46. 

Al. Jomala prastgard och Mariehamn ej odlad: Arrh. & K.; Fin- 
strom Bartsgarda ett par ex. : E. Reuter. — - A b. r vid Abo kyrkogard ! 
och pa Kuusto: Zett. & Br., jfr Herb. Mus. Fenn. [ed. I]; [Abo barlast- 
plats vid slottet] ett exemplar : Sael. Frov. ; Pargas kyrkogard forv. : C. J. 
it A. Arrh.; Tenala: J. A. Oberg i herb. lye. n. ; Pojo jarnvagsbank : H. 
Gronroos coram. ; [Vihti] forvildad i Olkkala tradgardar: Flinck. — N y 1. 
Ekenas Danskog pa afstjalpningsplats 1892: Hayr. herb.; Ekenas kyrko 
gard : Leop. ; Sjundea Sjundby: Hult coll.; »ad Dahlsvik (a divo Stud. Aug. 
Linsen) lecta sec. af Tengstrom>: W. Nyl. ; Helsingfors: Rupr. Diatr. p. 56 
och Fl. Ingr. p. 365; Helsingfors Hertonas : Unonius i herb. lye. n. ; Hel 
singfors tillfallig i Botaniska trad garden 1863 och pa holmen Sumparn 



') Oenothera : Herb. Mus. Fenn. II p. 137, men enligt benagen uppgift 
af Ofverlararen Hj. Appelqvist ar Onotkera riktigare, jfr Lindb. Enum. m. fl. 



326 Onothera biennis. 

1880, sederruera forsvunnen fran hvartdera stallet : Sael. ami. ; [Mantsalaj 
Frugard 1808: Medd. XXV p. 13; Borga barlastplats 1852 (Stromborg), ej 
sedermera aterfuunen: Ssel. 0. Nyl. p. 25; Borga 1883: H. Stjernvall!; 
Borga lastageplats a en holme vid Borga stad inkommen med barlast 
1885 : A. O. Helenius ! ; Borga Hammars : Obrnb. ocb Gadol. 1885 ; Perno 
Arlandsbole [enligt kartorna Erlandsbole] »non culta< : W. Grefberg!; Lo- 
visa Dunkaha.ll pa barlast: lver. litt., jfr Medd. XXXVI p. 83. — K a. 
Viborg Fafangan 1862: I). Habl ! — Sat. Raumo 1871: W. Wallenius!. 
jfr Not. XIII p. 464; [Bjorneborg] rr Rafso 1901 pa barlast (H. Gronlund): 
Hayr. Bjorneb., jfr 1. c. p. 52; Karkku Kulju tradgard forvildad 1888, 
1889, 1893: Hjelt. — K b. pa ett odladt stalle i Puhos [»Puhois>] (Arppe): 
Chyd. — Ob. Uleaborg pa barlast: Brenn. herb.; Toppila 1882 i tva her- 
barier, trol. fatalig eller enstaka : Zidb., jfr Brenn. Obs. ; Uleaborg barlast- 
plats [trol. Toppila] 1883: S. W. Liljeblom ! 

Arten upptogs bland de vildt vaxande arterna i Herb. Mus. Fenn. 
1, men bar uteslutits ur II, jfr 1. c. p. IX not. 



Nagon eller nagra andra arter af detta slakte torde uppdragas som 
prydnadsvaster i vara tradgardsanlaggningar, jfr Mela Kasv. V. 

Daremot odlas of tare arter af det narastaende slaktet Godetia, jfr 
Mela Kasv. V. Sa t. ex. uppgifves en art sasom kultiverad pa kalljord till 
ocb med annu i Li. Toivoniemi: Nordling p. 3lf>. 

Af C/aHia-arter ma sarskildt namnas CI. pulehella Pursh, som sages 
vara allmant odlad: Ale. Ill, jfr Mela Kasv. V och A. L. Backm. Fl. p. 
26. Afven CL ekgans Dougl. ar foremal for odling, se t. ex. A. L. Backm. 
Fl. p. 26. (I Mela Kasv. V omtalas, forutom CI. pulehella, afven andra, ej 
namngifna arter). 

EpiloMuin angustifolium L. 

Pet' totum territorium, reg. alpina ex parte excepta, 
frequenter eel inprimis in partibus orientalibus et in maxima 
parte Lapponiae frequeniissime et saepe eopiose—copiosissime 
provenit. 

Fq vel fqq x ) in tota Fennia inveniri consentiunt omnes fere 
auctores, cfr Till., Kalm et Prytz; in lapidosis et praecipue in 



') Flinck, V. E. Broth., Weeks., Linden, Fl. Kar., Hann., Hjelt (e 
K 1.), Mela, Elfv., Leiv., Keckm., A. L. Backm. comm. (K u u s.); Al. svix 
uspiam copiosius . . . fqq»: Tfernstr. p. 57; fqq, in Saoneshje fqq, in Reg. 
occ f q : Norrl. On.; Ob. et Ok. fqq, in Ok. orientali fq: Brenn. Obs.. 
quern 1. inspicias. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennita. 35. N:o 1. 327 

silvis exustis, alpes si excipias, per totam Fenniam et Lappo 
niam: YVirz. pi. off., cfr Fries; Eur. oran. . . .: Nym. Consp. 
p. 246; in Rossia arctica in territ. Kola . . . Lapponia septentr., 
Fennia: Hausskn. p. 39; per totum territorium dispersum: 
Schedae p. 91, vide etiam Gadd Forsok 1IJ p. 172, DC. Prodr. 
Ill p. 40 nomine E. spicatum Lam., Led. II p. 105, Borg Beitr. 
p. 100, 133 et 139. 

Lapp. fenn. fqq et interdum cp per totum territorium: 
Hjelt & H.; [fq, enum.: Birg. p. 102;] in silvis frondosis, lo- 
cisque siccioribus et ruderatis nee non in declivibus riparum 
arenosis fq — fqq, in silva deusta prope Emaus cp: Blom Bidr. ; 
locis silvaticis fertilioribus elevatis et in pratis collinis cultisque 
per partem silvaticam, subsilvaticam et inferalpinam omnium 
Lapp, vulgatissime, nee non locis stercoratis ad casas Lapponum 
per partem subalpinam et radices alpium omnium etiam Fin- 
markiae p cp: Wahlenb. p. 94, cfr 1. c. p. LXIII; fq: Fellm. 
Lapp. ; fq in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari, sicut etiam 
ad Paatsjoki usque ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio 
Not., cfr 1. c. p. 17; Pallastunturit fq usque ad reg. subalp.: 
Hjelt; Ounastunturit locis aridis reg. subalp., hicilliccpp: Sandm. 
p. 30; fq in regionibus silvaticis, (p) in cladinetis [»renlafmoar»] 
reg. alpinae, cp in pagis lapponum: Hult Lappm.; fqq cp per 
reg. subsilv. et subalpinam, in convallibus quoque rivulorum 
st fq supra terminum betulae adscendens, in silvis frondosis, 
graminosis, fertilibus, ruderatis ad habitacula, nee non in campis 
et silvis deustis invenitur, Hammasuro 410, SV 445, Pietar- 
lauttasoaivi S 377, Peldoaivi SV 490, Kuarvekods h. 400, Ku- 
dossuvannonpaa N 430, Ailigas SV 400, [Rastekaisa h. 415]: 
Kihlm. Ant.; reg. subalp. fq: Arrh. ant.; e permultis locis enum.: 
Norm. Fl. Spec. p. 422-423, vide etiam Blytt p. 1117 etc. — 
[L. e n t. reg. subalp. et silv. fq: Lsest. ; fq secundum ripas reg. 
subalpinae, st fq in reg. alpina in declivibus montium alpinorum 
ex. gr. Angeloddi S 680 m et Saivaarri V 742 m: Linden Bidr., 
vide etiam Norrl. Lappm. p. 262.] 

Lapp. ross. fqq: Fellm. Ind.; exceptis regionibus maxime 
orientalibus ubique fq: N. I. Fellm., (cfr 1. c. p. LI); permultis 
locis ex. gr. Tshapoma, Pjalitsa, Sosnovets, Devjatoi, Ponoj: 



328 Epilobium augustifolium. 

Mela PL; Ponoj: Mela herb.; Lim. et Li reg. silv. fqq in pratis 
[»angsmarkerna»] secundum ripas fluvii Nuotjoki et lacus Nuot- 
javr et fq in lapidosis praeruptis et convallibus reg. subalpinae 
usque alte in reg. alpinam, ubi in declivibus montium alpinorum, 
non autem in cacuminibus occurrit: Linden Ant.; Jenjavr cp: 
Broth. Wand.; enum.: Beket. p. 561 et Kudrawtsow p. 235. 

Ab. iYl. ja runs. . . .»: Caj. Kasvist. — N y 1. »Joskus viljelematta 
jatetyilla pelloilla erinom. runsaasti> : Stenr. — S a t. st fq : Malmgr. ; p — st 
fq och st pc — st cp. Lyttskar fq och st cp — cpp. Hvittisbofjard fq: Hayr. 
Bjorneb., dar manga standorter anforas. — Sa. st fq: Hult; fq och cp i 
trakten omkring Villmanstrand : S?el. ann. — O a. st fq : Malmgr. — Kb. 
»Kulovalkean karventamilla kangasmailla toisinaan sangen runsaasti* : 
Axels. Putk. — O m. ofta cp : A. L. Backm. Fl. — Ob. uppraknas utan 
angifven frekvens af Jul. p. 279 och O. R. Fries p. 161. Ingen af uppg. 
om afvikande frekvens torde fortjana uppmarksamhet ; de vederlaggas 
dessutom af andra uppgifter fran samma trakter. — Kuus. Afven pa 
toppen af Palotunturi vid Niemela: A. L. Backm. comm. — Utom de i 
det ofvanstaende anforda uppg. om artens ymnighet aro afven nagra 
andra sadana publicerade, t. ex. Martik. p. 38-39; hartill kunna laggas 
Mere uppg. i MS, sa t, ex. Borg Tiet. (fran T a.), Kyyhk. (fran Ok.). Sar- 
skildt framhalles fran Kp. Sodr. : »ofta ytterligt ymnig pa svedjebackar* : 
Bergr. Ant., dar arten dessutom angifves sasom ymn. i saval Kk. som 
afven i andra delar af Kp. 

X:o 298 i PI. Finl. exs. »N y 1. par. Sibbo Loparo locis lapidosis 
apricis leg. V. F. Brotherus». 

Af former omnamnas folj. fran vart land : 

c) pubescens Hausskn. [O a.] Nya Vasa Sandvik : Hausskn. p. 38, dar 
den beskrifves. 

d) stenophylla Hausskn. O b. Karunki Nivavaara : Brenn. Obs. 

e) maerophylla Hausskn. »haufig im Norden z. B. in Scandinavien* : 
Hausskn. p. 38. 

m) a!bi flora Hausskn. »iiberall einzeln mit der typischeu Form . . . 
in Lappland>: Hausskn. p. 38. — A b. Karis Svarta station: Hisiuger! — 
Nyl. *ad Fagervik in coemeterio» : His. — K a. .Viipurin pitaja kaura- 
pelto»: Keso! — Sat. r Nakkila : Malmgr., jfr Hayr. Bjorneb. ; rr Karkku 
Lammentaka ad viam ferrariam unicum spec: Hjelt; Suoniemi Sadanleuka- 
luu jarnvagsbrant : Printz comm. — O a. Oravais Karfvat : Laur. Vaxtf.! — 
Sb. Lapinlahti »Lehtimaen takalistolla eraan mokin pientarella nain sita 
1 kauniin pehkon aivan valkeakukkaista» : Kyyhk. litt. — Ob. Kemi 
Kauppila: Pvantaniemi !, jfr Brenn. Obs. — L k. Muonioniska : L. L Last, 
p. 253. — Lm. Voroninsk »ad habitacula unic. speo: Kihlman ! — Arten 
uppgifves afven med hvita blommor fran Kon. i narheten af byn Santalo 
[»Sondala> ]: Ispol. p. 61 i ofvers. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 329 

Det bor kanske om denna form tillaggas, att blommorna variera 
fran rent hvita (Kihlmans exemplar fran Lm.) till svagt ljnsroda (t. ex. 
exemplar fran Sat. Karkku). 

f. rosea Lindb. til. S b. Jorois Jarvikyla Rantahovi : Lindbertr !, jfr 
Mela Kasv. V ; Maaninka Hyttilankyla Mommolansaari : Kyyhkynen ! 
(blommorna sasom pressade hvitaktiga) ; Maaninka »Vesajoelle menevan 
tien varrella niukaeti, kukat vaaleanpunaisia* : Kyyhk. litt. — Med ljusroda 
blommor oinnamnes arten afven fran Kton. i narheten af Tshiassalmi : 
Ispol. p. 61 i ofvers. 

Vidare beskrifver Brenner i (Prot. 6, II, 1886) Medd. XIII p. 243 
en f. subverticillata fran N y 1. Helsinge [Nissas : elev V. Theslof !]. 

Yttermera omnamnes och beskrifves i korthet en smablommig form 
fran N y 1. Helsingfors Somas : Brenner i Medd. XXXII p. 71. 



Epilobium latifolium L. 

Per errorem e Lapponia orientali indieatum est. 

Arten uppraknas bland dem, som forekomma i Lappland [Lapp. ross. , 
ehuru ej pa Novaja-Semlja : Bser i Bull, scientitique, publ. par l'Acad. 
Imp. des sciences de Saint-P^tersbourg, Tom 111, Petersburg 1837 (—1838), 
p. 191. Att uppgiften ar oriktig, framhalles enl. Ruprecht: N. I. Fellm. 
p. 23 not. Ej heller senare liar arten iakttagits i Lapp. ross. eller andra 
delar af flora-omradet. 



Epilobium hipsutum L. 

In Fennia australi his cmnis adventicium lection est. Plurimae autem 
indicationes ad E. parviflornm Schreb. spectant. 

Kalm.; »in oris maritimis Ostrobottniae locis humidis rarius» : Prytz, 
jfr Led. II p. 107; sodra Finl.: Fries; »iu Rossia europ. ab 60° lat orien- 
tem et meridiem versus in Fennia » : Hausskn. p. 54. — [Ik. >im Nord- 
^ebiete sehr selten» : Meinsh. p. 125.] — K 1. Sortavala »rautatiepankin 
hiekkaoja noin 1 km Sortavalasta pohjoiseen» : I. M. Wartiainen!, jfr Mela 
Kasv. V och Ale. IV. — Ob. fq: Jul. p. 279. Julins liksom Prytz' tydiigen 
pa den fOrra grundade uppgift ar sakerligen fullkomligt vilseledande, jfr 
Brenn. Obs. Enar arten af aldre forf. forenades med E. parviflorum Schreb., 
afse ofriga tidigare uppg. uppenbarligen den nyssnamnda arten, hvarfore 
jag delvis anfort dem under densamma. 1 K 1. ar E. hirsutum tydiigen 
rent tillfallig; sasom synes, harstammar Wartiainens uppgift fran senaste 
tid, i det att hans exemplar aro tagna forst 1899 o. 1900. I den del af 
Ik., som raknas till flora-omradet, har arten hittills icke blifvit iakttagen. 



330 Epilobium parviflorum. 

Epilobium parviflorum Schreb. 

In Alandia rarius occurrit. 

Kalm nomine E. hirsutum; in scrobibus agrorum Alandiae 
rarius: Prytz nomine E. pubescens Roth, cfr Led. II p. 108; 
Eur. omn. exc. . . . Fenn. (adest in Aland): Nym. Consp. p. 
247; Fenn. austr. : Hausskn. p. 67, vide etiam Brenner in Medd. 
XXXIV p. 117. 

Al. Geta: N. Lund!, cfr Bergstr. p. 131; Jomala — -Vardo — 
Sund in fossis: Tengstr.!; Eckero Storby: C. J. Arrh. 1862, 
Hult ann. [spec, in herb. lye. n.] et Lauren!, cfr Lindr. Verz. 
p. 24; Lemland Flaka!, Finstrom Godby: Arrh. & K., hoc loco 
iam vidit C. J. Arrh. 1862; Saltvik ad Qvarnbo: Ch. E. Boldt; 
Jomala Bjorsby: Laur. Fort.; in fossis prope praedium sacer- 
dotis par. Sund: Prim. p. 68; Sund cp compluribus locis in 
vicinitate Kastelholm: Bergr. comm.; jomala Kungso, Mariehamn 
Ytternas: Palmgr.; Mariehamn in fossa: Arrh. et Florstrom!; 
Jomala Dalkarby in fossa: A. L. Backm. comm.; Jomala On- 
ningby: Florstr. ; Hammarland Postad in fossa agri secalini (W. 
Brenner): Brenner in Medd. XXXIV p. 117. 

Ehuru arten forekommer i Ingermanland, ar den dock ej kand fran 
Isthmus, se Meinsh. p. 125-126 och jfr 1. c. p. XXV. 



Epilobium raoutanum L. 

In Fennia australi et media plerumque satis frequenter 
(— frequenter) invenitur; ad 63° aut 63° 50' subito rarestit 
et supra 64° 30' (aut 65°) nisi in saburra etc. non est visum. 

Till.; Kalm; in silvarum rupestribus st fq: Prytz; Eur. 
omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 248; exc. etiam Lapp. plur. 
et Finm. nee non Fenn. bor. plur.: Nym. Suppl. p. 121; in 
Finlandia australi et media usque ad c. 64° dispersum. In 
Finlandia australi fq obvium: Schedae p. 92, cfr DC Prodr. Ill 
p. 41 et vide ceterum infra. 

Al. st fq: Bergstr.; distributio videtur esse inaequalis, 
Brando st fq, in Kumlinge non visum, sed certe neglectum: 
Bergr. — Ab. st fq: Zett. & Br.; Inio st fq, par. Gustafs unico 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 331 

tantum loco, in par. Tofsala, ut videtur, praetervisum: Bergr., 
vide sub Al.; fq: Arrh. Ann., Sand., A. Nyl., Printz, Flinck, 
Weeks, muist. et V. E. Broth.; st fq: Renv. et Sel.; (fqq): Weeks.; 
st r — st fq, enum.: Caj. Kasvist. — Nyl. (minus) fq: His.; fq, 
pc: Stenr. ; (p): W. Nyl.; Helsingfors saltern st fq: Kihlm. ann.; 
st fqr-Ssel. 0. Nyl.; [Hogland] (r), Tytarsaari: Brenn.; [Hogland] 
r ad imum montem Pohjakorkia: Sselan in Medd. XXV p. 76. 
— Ka. p: Blom; fq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [(fqq) in tota 
Ingria: Meinsh. p. 126]. 

Sat. (p): Malmgr. ; (r) verisimiliter neglectum et st op, 
enum : Hayr. Bjorneb.; st fq: Hjelt. — T a. fq: omnes auct. 
exc. Borg Tiet., ubi st fq, sp inveniri indicatur. — Sa. fq: 
Hult. — Kl. st fq: Fl. Kar.; fq: Hann., Backm. et Hjelt. 
Kol. p fq, in reg. aren. non adn.: Elfv. 

Oa. p: Malmgr.; usque ad Vasa : Ale.; p: Laur. Vaxtf., 
cfr 1. c. p. 17, spec, e Vasa! et Kuortane Sarvikko ad amnem!; 
Oravais ad praedium sacerdotis: Laur., cfr Herb. Mus. Fenn. 
II p. 137. — Tb. (fq): Broth., spec, e Viitasaari!, vide etiam 
sub * collinum. — Sb. Leppavirta (fq): Enw.; lisalmi p: 
M. & J. Sahib.; multa spec, in H. M. F. ! — Kb. Kide: Bran- 
der! (f. minor); fq: Eur. & H. ; fq, in rupibus et campis [»aho- 
mailla»] per totum territorium st cp, interdum dominans etiam 
in alnetis: Axels. Putk.; in parte occidentali et australi st fq 
(— p): Wainio Kasv. — Kon. st fq — fq, e parte bor. occ. non 
adnotatum: Norrl. On.; Tiudie: Simming!; Dvorets: Kihlman!, 
vide etiam Giinth. p. 38. 

O m. in saburra: Hellstr., cfr 1. c. p. 136 et Herb. Mus. 
Fenn. II p. 137; st r, Soini Laasala (Nystrom), Vuorenmaa in 
silva frondosa, Alajarvi in valle fluvii Lohijoki, Lappajarvi 
Kauhajarvi Ojala (Nystrom), Tervanen in fossa, in vicinitate 
pagi prope templum p in fossis et silvis frondosis, Kuoppala 
in luco!, Pitkastonfsaari]! sp in agro diu intermisso, Korkeasaari 
in silva frondosa: A. L. Backm. Fl., cfr 1. c. p. 137, spec, e 
Lappajarvi in insula lacus leg. etiam E. Odenvall!, vide etiam 
infra. — Ok. Kajana Leihuvaara: Brenner!, cfr Must, et Herb. 
Mus. Fenn. II p. 137; (p): Must.; (p), in parte orientali non 
adnotatum: Brenn. Obs.; Kianta [»Suomussalmi»] Ylinaljiinka 



332 Epilobium montanum. 

ad montem Ahveninen, spec, pauca visa: Kyyhk. litt.! — Kp. 
in parte australi haud infrequens saltem circa Siesjarvi, enum. 
insuper e 5 locis, Ehatysvaara nonnullis locis, Kellovaara ad 
pag. Hiisijarvi [vide sequ.]: Bergr. Ant., spec, e deusto vetusto 
ad declivem montis Ontrosenvaara!, cfr Lindr. Lisat. p. 8; ma- 
xime ad septentrionem versus ad pag. Hiisijarvi 64 n 30': 
Bergroth in Medd. XXI p. 24. 

Ob. r Ulea: Eberh.!; r Ulea Pyykosjarvi : Brenn. Obs., 

vide etiam infra. 

Storsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; uppg. armed sakerhet oriktig 
i fraga orn Finska lappmarken. »In Scandinavia usque Hammerfest ; in 
Rossia arctica (Lapponia)»: Hausskn. p. 75; angaende Lappland se langre 
fram; i afseende a Hammerfest se Norm. Fl. Spec. p. 425. — O m. Arten 
uppraknas af Hellstr. p. 135 bland dem, som ej ga till Gamla Karleby. — 
Jakobstad fataligt pa en strandbacke 1889 ocb 1891 (eleverna G. o. L. 
Peterson, ex. i deras herb.): Zidb. ; mahanda har arten har varit tillfallig. 
Af det ofvanstaende framgar, att verkligt vildt vaxande Epilobium monta- 
num forst pa senaste tid med sakerhet ar funnen i detta landskap. — Ob. 
^Between Kunijocki and Karingango» : Clarke X p. 68 not.; uppg. torde 
bora bekraftas. Namnen ville jag tolka till Lumijoki och Karinkanta. — Pa 
barlast nagra exemplar vid Kallio i Simo 188(3, sedermera ej aterfunnen : 
Keckm. I Herb. Mus. Fenn. II p. 72 o. 137 (liksom Mela Kasv. V) upptages 
arten sasom tillfallig i Ob., i Brenn. Obs. ater omnamnes den sasoni vildt 
vaxande i Ulea, Leiv. slutligen upptager den alldeles icke; forhallandet 
bor yttermera undersokas. Namnas bor, att E. montanum i Brenn. Obs. 
uppraknas sasom antecknad fran nagra stallen pa barlast af Zidb.; dessa 
uppgifter afse emellertid enl. Zidb. * collinum, — Lapp. fenn. »ad infimam 
partem huius Lapponiae p» : Fellm. Lapp, jfr Led. II p. 108; uppg. torde 
antingen bero pa forvaxling eller ock harrora daraf, att Wahlenb. p. 94 — 
95 upptager arten »per partem inrimam silv. Lapp, merid. p». Pa svenska 
sidan uppgifves arten ga till Pitea Lappmark: Hartm. p. 263, senare till 
(Vesterbotten och) Asele lappmark: C. Melander i Bot. Not. 1883 p. 209, 
afvensom till Norrland i allmanhet: Neuman p. 254. Markas boremellei- 
tid, att densamma i Norge upptages annu for 70° 1': Norm. ann. p. 24 
och till Nyborg: Schiib. Virid. p. 128, se afven Norm. Fl. Overs, p. 263~- 
264 och jfr Blytt p. 1119 etc. — I Mela Kasv. V upptages E. montanum 
sasom tillfallig fran Lk. ; jag kanner ej, hvarpa denna uppg. stoder sig. — 
Lapp. ross. Beketoffs pastaende p. 561, att arten af N. I. Fellman angif- 
ves for Ryska lappmarken, ar grundlost. 

E. montanum upptages afven fran Kton. och Kpor. : Mela Kasv. V. 

I alia uppg fore 1884 innefattas E. * collinum Gmel. i E. montanum; 
jag tror likval icke, att detta synnerligen inverkar pa den har angifna 
frekvensen. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 333 

Exemplaren i PI. Finl. exs. No 299 aro insamlade: >Ab. par. Lojo 
SOLhem in margine silvae» af Lindberg. 

At' former synes den hvitblommiga f. albiflora Hausskn. vara siill- 
synt. Den ar funnen A b. Lojo Kiviniemi vagkant nara Linnais: Brenner! 
och on.namnes Vihti Torhoila Hurri pa en strandvall: Flinck. — N y 1. 
Helsingfors Botaniska tradgarden i hagtornsbacken mot Kaisauiemi: Arrh. 
1892 och Lindb. comm. 

Enligt Sselans bestamning foreligger f. putata Hausskn. fran I k. 
Rautu: Malmberg! 

Afven f. minor Hausskn. tinnes rejresenterad i samlingen. Bl. a. 
hor exemplaret fran O b. Ulea: Eberb.! till denna form, se afven under K b. 

Arten hybridiserar bos oss atminstone med E. pahmtre (se langre 
framl. Se f. 6. afven under * collinum p. 335 och E. rosewn p. 340. 



Epilobium montanum * collinum Gmel. 

Ante a. 1884 cum apucl nos ex E. montano non 
distinctum sit, distributio nondum satis est explorata. Saltern 
in Fennia australi videtur esse hand infrequent; ad septen- 
trionem versus rarescit et ultra 63° 10' nisi in saburra etc. 
non certum est. 

Eur. mont. plur.: Nym. Gonsp. p. 248; Fennia ad Bomar- 
sund, Imatra: Hausskn. p. 84, vide etiam infra; distributio veri- 
similiter eadem ac E. montani: Herb. Mus. Fenn. II p. 137; 
Fenn.: Nym. Suppl. p. 121; in Finlandia australi haud infrequens, 
in Finlandia media st r usque ad O m. 63° 10' provenit: Schedae 
p. 92 (vide sub T b.), vide etiam Liro Ured. p. 288. 

Al. Bomarsund: Hausskn. (vide supra); Geta: Popp. p. 26; 
compluribus locis in diversis plagis Alandiae: Arrh. — A b. 
Pargas st fq — fq, Korpo compluribus locis fq — st fq: Arrh.; 
st fq: Renv.; australibus saltern in partibus territorii, quamvis 
a superiore [E. montano] non rite distinctum: Caj. Kasvist. !, 
cfr Medd. XXIII p. 50; multa spec, in H. M. F. et Sael. herb. — 
Nyl. Kyrkslatt fq cp: Sael. ann.; Esbo: Popp. p. 26; Hogland 
ad imum montem Pohjakorkia: Sselan in Medd. XXV p. 73 et 
76; multa spec, in H. M. F. et Sael. herb. — K a. Miehikkala 
Kotilahti in colle arenoso! et Jaaski Vallinkoski in litore arenoso!: 
Saelan; Virolahti in saxosis: Sael. herb., vide etiam infra. — Ik. 
Valkjarvi Pahkinamaki in declivi arenoso arido! et Pyhajarvi 



334 Epilobium montanum * collinum. 

Salitsaranta in declivi arenoso!: Lindberg; Metsapirtti in prato 
sicco prope templum : E. W. Suomalainen!; [st fq in tota Ingria: 
Meinsh. p. 126]. 

Sat. st fq (— p): Hjelt! — T a. Hauho: M. Gadd!; Heinola 
complur. locis: Arrh.; Lammi Evo in declivi ad Syrjan-Alu- 
nen: A. L. Backman!; Jamsa: Sa3lan! — Sa. Villmanstrand 
Parkkarila! locis arenosis et ad marginem viarum fq cp: Ssel. 
ann.!; Ruokolaks in prato litoreo ad Utula: Hult!; Imatra: 
Hausskn. p. 84 (vide supra); Imatra in colle argilloso-arenoso 
fq, Lappvesi Simola, Savitaipale in colle arenoso ad Karnakoski, 
Punkaharju: Srel. herb. Kl. Uukuniemi: Nikl. ! — Kol. 

Soutujarvi in campo: Cajander & Lindroth ! ; Petrosavodsk in 
foro lapidoso: Kihlman! 

Oa. Botom: Malmgren! Tb. Jyvaskyla in colle silvestri ! 
et Konginkangas Raiha Saukkola in campo ! : Edv. af Hallstrom ; 
Viitasaari Lakomaki in colle inter gramina sat alta: Kihlman 
in PI. Finl. exs. N:o 300. — Sb. Kuopio e multis locis legit 
K. Linkola!; Maaninka saltern ad Kaarmelahti, sed verisimiliter 
p: Kyyhk. litt. ; Pielavesi Tuovilanlaks in prato humidiusculo ! 
et Nilsia Koyrittymaki in devexo olim deusto ! : Kihlman. — 
K b. Tohmajarvi Vartsila in siccis apricis cp: Kihlman ! ; Ilomants! 
et Polvijarvi!: Woldstedt; Liperi: Europaeus & Hallstrom!; 
Juuka Lonkkavaara in nemore lapidoso et Polvijarvi in colle 
graminoso ad lacum Kylyjarvi: Seel. herb. — Kon. Kishi in 
rupe: Cajander & Lindroth! 

Om. rr Alajarvi Makela sp in declivibus amnium, Vimpeli 
[»Vindala»] Lakaniemi in margine agri ! : A. L. Backm. Fl., cfr 
1. c. p. 136; Lappajarvi in insula lacus: E. Odenvall! — Kp. 
Tiiksi Ontrosenvaara, Ondajarvi et Paadane : Liro Ured. p. 288. 
»Sec. Lfestad. usque in Lapponiam Tornensem» : Hausskn. p. 84; 
uppgiften torde krafva bekraftelse. Framhallas bor dock, att E. * collinum 
i Norge gar anda till 70° 29'— 30' : Norm. ann. p. 24; se afven Blytt p. 
1119, Norm. Fl. Spec. p. 428 och Norm. Fl. Overs, p 264-266 —Ob. 
Toppila, Simo 1885, li 1883, Ii (pa barlast?), i herbarier 1 eller 2 exemplar 
fran hvarje ort; troligen fatalig eller ensam : Zidb. (jfr Brenn. Obs. under 
E. montanum). Uppgifterna synas mig angifva torekomst pa barlast; de 
harstamma des«utom ursprungligen fran skolelever. hvarfore forekomsten 
bor bekrafta8. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 335 

Arten forekommer afven i Kton. och Kpor. : Mela Kasv. V. 

Alia de aldre, fore 1884 insamlade exemplaren aro inlamnade under 
narnn af E. montanum; det synes mig ej vara skal att har upprakna 
dern alia. Daremot fortjanar det kanske framhallas, att de aldsta exem- 
plaren af E. * collinum i H. M. F. aro insamlade redan pa 1850-talet, 
sa t. ex. Ta. Hauho 1851, Jamsa 1853, Kl. Uukuniemi 1852, O a. 
Botom 1859. 

Ehuru sa fa detaljuppgifter om frekvensen foreligga, torde man 
dock med ratt stor trygghet kunna vaga pastaendet, att E. * collinum at- 
minstone i sodra Finland forekommer p — st fq. Detta bestyrkes afven af 
Arrhenius, som sager: E. collinum ar med all sakerhet allmant spridd 
bade pa Aland och i Abo skargard, ehuru den hittills varit forbisedd eller 
forvaxlats med smabladiga, mindre hogvaxta former af E. montanum: Arrli. 
Afven af denna anledning har jag ej ansett nodigt att har upprakna sanit- 
liga exemplar i H. M. F. ; ar 1908 utgjorde dessa enl. min berakning 45, 
ocb sedan dess hafva manga tillkommit. Da tryckta eller hittills icke 
publicerade uppgifter om frekvensen ej foreligga, har jag daremot, sasom 
framgar af det ofvanstaende, upptagit de speciella fyndorterna. 

I Haussknechts monograli beskrifves E. collinum sasom en sarskild 
art, och sa uppfattas den afven af Neuman och nagra andra yngre florister. 
I Herb. Mus. Fenn. II betecknas den sasom varietet. I likhet med Ny- 
man, Mela Kasv. V m. fl. upptager jag den har sasom underart. 

Mellanformer emellan E. * collinum och E. montanum saknas ej i 
H. M. F. ; bl. a. markas exemplar fran K a. »Virolahti ad lacum Kavala- 
jarvi in clivo arido» : Blom !, T b. Hankasalmi: L. M. Runeberg ! (hvardera 
enl. Saelan). Huruvida sarskildt det forra exemplaret bOr tolkas sasom en 
hybrid, ma tills vidare lamnas darhan. I detta sammanhang fortjanar 
papekas, att hybriden E. collinum X montanum (= E. confine Hausskn. 
enl. Hausskn. p. 177) enligt Neuman synes hafva nastan fullgod frosatt- 
ning, atminstone i Sverige: Neuman p. 255. Srelan gor i anslutning har- 
till foljande uttalande: >Jag har atskilliga ganger patraffat former, som 
«ta fullkomligt midt emellan E. montanum och collinum. Vanligtvis har 
jag sett den senare forekomma pa soloppnare och torraiv stallen an den 
forra, och ar E. collinum saledes enligt min mening en lokal form af E. 
montanum, ehuru jag ocksa stundom sett dem vaxa tillsammans pa en 
och samma lokah : Sfel aim. Arrhenius ater namner: tE. collinum valjer 
med forkarlek soloppna, mer eller mindre torra stallen, sasom klippsprin- 
gor, bergsrotter och dikeskanter, grustag och sandiga marker, ja ocksd 
hafsstrander. Men jag har afven ofta, bade i Abo skargard och sarskildt 
i Warmland, pa just sadana lokaler sett E. montanum vaxande samman 
med E. collinum, utan att nagondera af dem i regeln forlorat sin specifika 
habitus och sina specifika karaktarer. Intermediara former har jag vis- 
serligen nagong§,ng iakttagit, men jag betviflar, att sadana aro vanliga 
ofvergangsformer. Mangariga iakttagelser hafva ledt mig till den upp- 



336 Epilobium montanum * collinum. 

fattningeD, att E. collinum icke ar en lokalform, utan — atminstone enligt 
nu radande formvardering — fastrner bor betraktas som en sarskild, E. 
montanum visserligen mycket narstaende, art: Arrh. dec. 1910. 

Af ofriga former torde atminstone f. minor Hausskn. vara foretradd 
i H. M. F. ; den ar dock ej fullstandigt sarskild. 

F. umbrosa uppgifves fran Kton. [Povjenets] vid byn Jewgora och 
Kol. Petrosavodsk : Ispol. p. 61 i ofvers. — Det bor framhallas, att Ispol. 
1. c. not uppgifver, att »manga Epilobium -arter aro bestamda af Hauss- 
knecht'. Hvilka dessa aro, framgar dock ej; nottecknet ingar vid E. 
alsinifolium X palustre. 

Slutligen bor namnas, att Arrhenius anser kombinationen E. collinum 
X palustre icke alldeles utesluten i fraga om den hybrid, som i det fol- 
jande kallas E. montanum X palustre: Medd. XXVI p. 40. 

Epilobium hypepieifolium Tausch. 

In Horto botanico multis annis ledum, seel, quantum scimus, non cultum est. 

N y 1. Helsingfors i Botaniska tradgarden pa tv& sarskilda stallen 
1892: Arrhenius! i Medd. XIX p. 115—117, dar narmare uppg. angaende 
artens forekomst och allmanna utbredning lamnas, jfr 1. c. p. 114 o. 136, 
Brenn. For. p. 132-133, Mela Kasv. V, Ale. IV etc. 

Det, savidt man nu kanner, aldsta exemplaret af vaxten i vart land ar 
under namn af E. montanum insamladt af A. Lindfors ! i Botaniska trad- 
garden 1883 : Arrhenius i Medd. XXVII p. 76, jfr 1. c. p. 186. Pa samma 
stalle ar arten afven antraffad 1885 af Lindfors afvensom 1892 af Arrhenius. 

Slaktets monograf framhaller artens »sporadisches Auftreten» : 
Hausskn. p. 82. 

Med anledning af artens stora sallsynthet ma har anforas foljande 
meddelande af Arrhenius: »Vid slutet af 90-aren forekom E. hypericifolium 
sparsamt spridd i Botaniska tradgarden i Helsingfors s&val utmed hag- 
tornshackarna mot Kaisaniemi, Fom afven i tradpartierna mellan v8xt- 
husen och Tolo-viken samt slutligen annu i nagra snar midt i tradgarden. 
Genom byggnadsarbeten, omlaggning af tradgardsland och upptagande af 
obrukade marker samt i foljd af andra vidriga omstandigheter led vaxten 
emellertid hardt. Pa hdsten 1902 funnos i tradgarden endast nagra fa 
individer kvar af den sallsynta vaxten. Om den sedan dess ater forokat 
sig dar, kanner jag ej. 

For att emellertid radda arten fran mojlig undergang uppdrog jag 
i kruka ett antal plantor ur — delvis ett par ar gamla — frbn, som 
grodde snabbt och sakert. Innovationsskott och fron af dessa plantor 
afvensom fron fran an tidigaie ar nedsattes varen 1904 i tradgarden pa 
Ackkarn i Warmland. Har trifves vaxten sedan dess synnerligen vfil; den 
frambringar arligen rikliga massor af grobart fro och visar afven nagon 
benagenhet att sprida sig. Under den foljd af ar, jag haft tillfalle iakttaga 
densamma, har E. hypericifolium bibehallit sig absolut konstant» : Arrh. 
nov. 1910. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N.o 1. 337 

Epilobium lanceolatum Seb. & Mauri. 

Semel saltern in Fennia australi ledum est. 

»F1. Fennica pr. Wyburg ad Seumekanal* : Hausskn. p. 91; Fenn. 
mer. or. : Nym. Suppl. p. 121. 

K a. nara Viborg vid Saimaa kanal : Hausskn., se ofvan och jfr refe 
ratet i Bot. Not. 1884 p. 192. 

Ehuru ortsnamnet ar nagot oriktigt atergifvet, behofver man dock 
alldeles icke svafva i ovisshet om dess tolkning. Nagon annan uppgift 
fran Finland foreligger mig veterligen icke, och nagot finskt exemplar 
finnes ej i H. M. F. Det synea mig vara riktigast att, atminstone for nar- 
varande, betrakta arten sasom tillfallig. Anmarkningsvardt ar, att den 
afven i Sverige upptradt pa ett ungefar likaitadt satt: Neuman p. 254. 

Epilobium adnatum Griseb. 

Speeimina hoc nomine eollecta nunc omnia ad E. L a m y i F. Schultz 
referuntur. 

E. adnatum uppgafs sasom ny for rloran 1885, da den inlamnades 
fran A b. [Korpo Markom] af E. Eeuter : Herb. Mus. Fenn. II p. 13, jfr 
1. c. p. 72, floror etc., bl. a. Mela Kasv. V och Ale. IV. Exemplaret fores 
numera, i ofverensstammelse med Kiblmans och Lindbergs utredning, till 
E. Lamyi F. Schultz, se Medd. XXIX p. 5. Under detta namn samman- 
foras afven alia ofriga hithorande uppgifter, medan for hvarje sarskild 
uppgift det namn anges, under hvilket berorda uppgift publicerats. 

Enligt nu gallande nomenklatur ar E. adnatum Griseb. synonym 
namn till E. tetragonum L. Fransedt ett par exemplar af E. Lamyi, hvilka 
ursprungligen inlamnats under namn af E. tetragonum, och Meinshausens 
m. fl. uppg. (se under E. Lamyi), foreligga fran aldre tid folj. uppg. om 
E. tetragonum: Utsjoki: S. Castren p. 353, jfr Prytz och Led. II p. 110; 
Fries betecknar arten sasom tillfallig i mellersta Finl.; Scand.exc. Lapp.: 
Nym. Syll. p. 263. Att Castrens uppg. ar oriktig, papekas redan af F. 
Nyl. Spic. I p. 3; de ofriga grnnda sig direkt eller indirekt pa densamma. 

Hvad namnet E. tetragonum L. angar, framhaller slaktets monograf, 
att det bor utdomas: Hausskn. p. 99. L. c. redogores afven for den all- 
manna utbredningen af E. adnatum, hvaraf framgar, att arten endast gar 
till sodra Skandinavien och mellersta Ryssland, jfr bl. a. Neuman p. 255. 

Epilobium Lamyi F. Schultz. 

In Fennia maxime australi raro vet rarissime occurrit. 

Fenn. non nisi Aboae lectum est (detect, ab [E.] Reuter 

1885): Nym. Suppl. p. 120 \ vide etiam Nym. Consp. p. 247 l ). 



l ) Nomine E. tetragonum L. 
Typis Impr. »•„ 1911. 22 



388 Epilobium Lamyi. 

A 1. Sund Mangsteckta in fossis et ad margines fossarum : 
Linden! 2 ), cfr Medd. XXIX p. 5 et 9 3 ) et vide infra; Sund Tosarby 
in fossa agri avena consiti: J. S. W. Koponen! * 2 ), spec, ex eodem 
loco etiam legit V. Ollila! 3 ); Sund in fossa prope Kastelholm: 
A. A. Faven! nomine E. obscurum, spec, determ. Lindberg. — 
Ab. Nagu Sjalo: alumn. G. Marklund! 3 ), cfr Medd. XXXIII p. 
134 3 ) et A. Dahl! 2 ); Korpo pag. Markom Vestergard in fossa 
ad collem aridum complur. spec: E. Reuter! in (Diar. 7, XI, 
1885) Medd. XIII p. 234 *), cfr 1. c. p. 263 *), vide etiam infra. 
— Ik. [frequentior ad Rajajoki [«Sestorezk»]: Meinsh. p. 126. ! ), 
forsitan non ad hanc speciem spectet, vide infra]. 

Det var Kihlman, som (4, X, 1902) framholl, att Lindens exemplar 
fran A 1. Mangsteckta liksom ock E. Reuters exemplar fran Korpo tillhorde 
E. Lamyi: Medd. XXIX p. 5 etc. — A b. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] 
med E. roseum: Sael. Frov. 2 ), jfr (Prot. 7, III, 1885) Medd. XIII p. 213 »); 
Abo vid slottet: A. Torckell !, ex. inlamnadt sasoin E. obscurum; Abo 
bradgarden fuktigt stalle: G. Renvall! '), exemplaret ar enl. Lindberg, 
som bestamt detsamina, upptill glattare an typisk E. Lamyi. 

I Mela Kasv. V upptages E. Lamyi sasom underart under E. ad- 
natum Griseb., i Ale. IV iter sasom varietet; jag bar har foljt Hausskn. 
For artens allmanna utbredning redogores bl. a. Hausskn. p. 107, dar 
arten uppgifves ga till Stockholm ; se afven Neurnan p. 258. — Med stod 
haraf har jag ansett mig kunna anfora Meinshausens uppgift fran 1 k. 
under E. Lamyi och icke under E. adnatum. Nagot exemplar eller nagon 
uppgift fran den finska delen af Isthmus foreligger icke, hvarfore det ar 
mojligt, att uppg. i sjalfva verket afser E. obscurum Schreb., som ar an- 
traffad i dessa trakter, men ej omnamnes af Meinsh. 

Epilobium Obscurum Schreb., Hausskn. 

In Fennia australi rarissime (— raro) occurrit. 

Ad catarrhact. Imatra Fenn. austr. (Hb. Petr.), ad canal. 
Saimaa (Soldan in hb. Holm, sub E.fennico Lsestad.): Hausskn. 
p. 116, cfr I. c. p. 117; Fenn. mer. or., ubi in Isthmo carel. 
detectum a Malmberg 1876: Nym. Suppl. p. 120. 

A b. Lojo in fossa prope pagum [Lojo]! et infra »Brygge- 



x ) Nomine E. tetragonum L. 

2 ) Nomine E. adnatum Griseb. 

3 ) Nomine E. Lamyi Schultz. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35. N:o 1. 339 

rieUl: Lindberg in (Diar. 5, X, 1889) Medd. XVIII p. 190; 
Mynamaki rr Kallis in horto: Caj. Kasvist.!, vide infra; Nystad 
[»Uusikaupunki»] in area: Cajander!, cfr Medd. XXII p. 52. — 

I k. r Valkjarvi ad pag. Valkiamatka in rivo coryleti: Malmb.! 
nomine E. roseum, vide infra; Valkjarvi Pahkinamaki! et Pa- 
suri! ad fontes etiam ad marginem fontis in prato udo iuxta 
II. Valkoja!: Lindberg, vide etiam sub E. Lamyi. 

Sa. Imatra et ad eanalem Saimaa: Hausskn., vide supra. 

Redan i Kasv. I (1877) upptog Mela E. obscurum fran Finland under 
namn af E. virgaium Fr. och afsag darmed tydligen det af honom tagna 
exemplaret fran I k. Samma namn hade emellertid annu tidigare an- 
vandts for arten i Byteskat. I (1869), jfr Hjelt Kann. p. 137; i Byteskat. 

II (1878) aterfinnes den ej langre. I Herb. Mus. Fenn. II p. XI upptages 
E. obscurum fran I k. sasoni 1876 sarskild af Malmberg ; harvid bor fram- 
hallas, att Malmbergs exemplar ar insamladt 1866, ehuru, sasom af fdl- 
jande (sida 340) framgar, inlamnadt och omnamndt under namnet E. roseum 
(Schreb.). Exemplaren i Stockholm och Petersburg aro dock sakert aldre. 

A b. I afseende a forekomsten i Mynamaki kan tillaggas: »Saapui 
samaa tieta kuin edellinenkin [E. roseum] Kallisten puutarhaan, mutta 
on kaiken aikaa pysynyt hyvin harvalukuisena» : Caj. Kasvist. Sod. nam- 
ner om forekomsten i Nystad: >eraassa puutarhassa.* — Nyl. Arten an- 
fores fran detta landskap i Mela Kasv. IV. For min del ar jag ofvertygad 
om, att harmed afses fyndorten i Lojo, som ju ligger inom landskapet 
Nyland, ehuru i den botaniska provinsen A b. I Mela Kasv. V anfores 
Nyl. med ? — Ka. Fyndorten vid Saimaa kanal (se Hausskn. p. 116) 
ligger mojligen i detta landskap. 

Bland synonymen till denna art ma — forutom E. virgaium Lam. — 
anforas E. fmnicum Lssstad. »[pl.] exs. in hb. Holm.j; Hausskn. p. 120, 
jfr 1. c. p. 116 [aftryckt bar ofvan] och Nym. Suppl. p. 120. 

Epilobium roseum Schreb. 

In Fennia maxime australi raiissime occurrit. 

Fries signo? e Fennia enumerat; Fenn. mer.-occ. (Aboae 
detex. Zetterman 1862): Nym. Suppl. p. 121, vide etiam Hausskn. 
p. 125 etc. 

o 

Ab. r Abo in platea 1857 haud procul a pristino horto 
botanico cum Barbarea vulgari et Sisymbrio alliaria: Zett. 
& Br.; museo 1862 primus dedit Zetterman!, cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 4; Aboae in hortis compluribus: G. J. & A. Arrh.; 



340 Epilobiuni roseum. 

[Aboa in saburra ad arcem] st cp ad maximam partem fructi- 
ferum: Ssel. Frov. ; Abo »Bradgarden» : G. Renvall!, vide etiam 
infra; Kuusto Julias in fossis horti cp 1893: Saelan!; Mynamaki 
r Kallis in horto: Caj. Kasvist., vide infra; Nystad: Kl. Wahl 
man! — Nyl. Ekenas propatulis domorum in oppido: W. Wahl- 
beck!; Sveaborg in margine viae publicae pc 1884: Kihlman!, 
vide infra. — Ik. Valkjarvi Pahkinamaki ad fontes: Lindberg!, 
cfr Medd. XXI p. 5; Meinsh. vide infra. 

A b. Om forekomsten i Mynamaki namnes: »Tuli v. 1895 kasvitai- 
tnien seurassa Uudesta kaupungista Kallisten puutarhaan ja muuttui siella 
pian yleiseksi rikkaruohoksi> : Caj. Kasvist. — Att flere af uppg. fran 
Abo hanfora sig till en mer eller mindre tillfallig forekomst, framgar af 
det ofvanstaende. Arten foreligger afven fran »Samppalinnanmaki multa- 
lajilta* : Linkola ! — Nyl. Pa Sveaborg ar arten sannolikt tillfallig ; 
den upptages emellertid harifran sasom vildt vaxande i Herb. Mus. Fenn. 
II p. 72 etc. — Ik. r patraffades i hasselskogen vid Valkiamatka by i 
Valkjarvi socken, vSxande i en kallback : Malmb. ; exemplaret tillhor den 
da i Finland annu icke sarskilda E. obscurum Scbreb. — Angaende fore- 
komsten i Ingermanland namnes: »Die Art ist in der Umgegend von 
Petersburg nicbt so haufig als E. montanum, und nur auf einzelne, etwas 
t'eucbt gelegene niedrige Ortschaften beschrankt (bei Ochta haufig) dagegen 
weiter fehlend ; erst im Kalksteingebiete . . . haufig» : Meinsh. p. 127. 
Af 1. c. p. XXV framgar, att arten ar antraffad pa Isthmus [I], men det 
anforda synes mig utvisa, att den darstades ar sallsynt. — Sat. Hameen- 
kyro Kyroskoski invid trasliperiet : Printz ! ; sannolikt ar att artens upp- 
tradande pa denna plats varit tillfalligt; det torde emellertid vara skal 
att undersoka, huruvida den bibehallit sig darstades. 

I afseende a arternas ordning har jag har och i det foljande an- 
vandt samma ordning som Hausskn. ; denna ordning afviker nagot fran 
den som foljes i Herb. Mus. Fenn. II. 

Angaende ett exemplar, insamladt a fuktigt odladt stalle pa en 
gardsplan i Abo: E. Reuter!, namner Reuter: »Manne en hybrid mellan 
E. montanum och E. roseum, mellan hvilka arter den vaxte, och fran 
hvilka hvardera den till habitus betydligt skilde sig'?» Sselan anser emel- 
lertid exemplaret vara en E. roseum-form med mer langskaftade blad. 

Ett annat exemplar, patraffadt A b. >Runsala prope Aboam in 
fossa » : A. Dahl ! och inlamnadt under namn af E. obscurum, betecknas 
af Lindberg sasom E. roseum X pohistre ? Namnas bor mahanda, att denna 
hybrid [E. purpureum Fr. enl. Hausskn. p. 178] angifves sasom mycket 
ymnig p& ett stalle i Ingermanland, ehuru ej pa Isthmus : Meinsh. p. 127 ; 
den forekommer afven i Sverige : Neuman p. 257, jfr f. 6. Hausskn. p. 140. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenniea, 35, N:o 1. 341 

Epilobium palustre L. 

In tota fere Fennia et Lapponia frequenter (— satis 
frequenter) provenit; in plagis magis septentrionalibus varie- 
ties, inprimis f. an gust a Hartm., maximam saltern par- 
tem dominari videntur. 

Till.; Kalm; locis uliginosis fq: Prytz; maxima pars Fenn. 
et Lapp.: Fries; Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 248; tota 
Europa: Hausskn. p. 129; per totum territorium fq dispersum: 
Schedae p. 92, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 43, Led. II p. 109, 
Lindr. Lisat. p. 11 et 14, Borg Beitr. p. 100, 114, 133, 139 et 
Liro Ured. p. 510. 

Al. fq: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; st fq in par. Kum- 
linge et Brando: Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br., Renv., A. Nyl., 
Sel., Printz, Flinck etc.; st fq in par. Inio, (p)? in par. Gustafs 
et Tofsala: Bergr.; (fqq): V. E. Broth, et Weeks.; fq - st fq, 
enum., suis locis (cp): Caj. Kasvist. — Nyl. st fq et sp aut 
pc in intimis taeniis: Hayr. Stud. p. 167; st fq: His.; fq, sub- 
dominans: Stenr.; (p): W. Nyl.; fq: Ssel. 0. Nyl. et Brenn. — 
Ka. st fq: Blom; fq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [(epp) [»sehr 
haufig»], fq in toto territorio: Meinsh. p. 126]. 

Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt; p et st pc, enum.: Hayr. 
Bjorneb. — Ta. fq: omnes auct. exc. Borg Tiet., qui edit st 
fq, sp. — Sa. (fqq): Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Hann.; Valamo 
fq: Ssel. ann. — Kol. st fq — fq: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. fq: Broth. 
— Sb. fq: Env.; (fqq): Mela; fq: M. & J. Sahib. — Kb. fq: 
Eur. & H.; st fq, subdominans: Axels. Putk.; fq — st fq: Wainio 
Kasv. Kon. fq, in Saoneshje st fq: Norrl. On., vide etiam 

Giinth. p. 38. 

Om. fq: Hellstr., Tenn. et Brenn. Obs.; fq — st fq, (st pc): 
A. L. Backm. Fl. — Ok. st fq: Wainio Kasv.; fq, in partibus 
maxime orientalibus st fq: Brenn. Obs.; fq: Kyyhk. — Kp. st 
fq: Wainio Kasv.; fq (— st fq): Bergr. Ant. 

Ob. fq: Jul. p. 279; fq, in partibus maxime septentriona- 
libus st fq: Brenn. Obs., quern 1. inspicias, vide etiam Leiv. 
Veg. p. 200; (fqq): Leiv.; [fq: 0. R. Fries p. 161;] fqq: Keckm.. 



342 Epilobium palustre. 

cfr 1. c. p. 10; st fq in toto territorio: Hjelt & H. — Kuus. 
st fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv.; fq: Bergr. 
Ant.; Keret, Kouta: Fellm. Ind. 

Lapp. fenn. st fq : Hjelt & H.; [fq enum.: Birg. p. 103;] 
»« vix unquam in Lapponia reperi, @ lapponicum per partem 
silvaticam et subalpinam Lapp. suec. omnium vulgatius nee 
non in inferalpinis . . . Finmarkiae p»: Wahlenb. p. 95; »ad 
flumen Tana, templum Utsjoki et alibi . . . (parcius), /9 lappo- 
nicum fq: Fellm. Lapp.; in Kemijarvi st fq — fq, in Sodankyla 
et Inari fq, etiam ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not; 
st fq in reg. silv.: Hult Lappm., vide etiam infra; Utsjoki f q : 
Ssel. kat.; in locis paludosis, udis graminosis, per reg. subsilv. 
et subalpinam totius territorii st fq: Kihlm. Ant. nomine /? an- 
gustum Hartm. ; e multis locis in reg. subalp. enum. [Rastekaisa 
in reg. alp. inf.]: Arrh. ant.; e permultis locis enum.: Norm. 
Fl. Sp. p. 440, cfr Blytt p. 1122 etc. — [L. ent. reg. subalp. 
et silv. fq: La?st. nomine var. lapponicum Wahlenb.; (st r) in 
reg. subalp., enum., in reg. alp. in salicetis ad Tenonmuotka: 
Linden Bidr., vide etiam sub f. angusta.} 

Lapp. ross. ad Kantalaks et flum. Lutto: Fellm. Ind.; 
in paludosis inter muscos rr, var. angustum Hartm. fere ubique 
proveniens: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XL VII; enum.: Beket. p. 
561 ; st fq in reg. silv. pratis udis, in ripis locorum paludoso- 
rum (etiam f. angusta) et in scaturiginibus: Linden Ant.; spec, 
adsunt ex omnibus partibus huius territorii, vide etiam sub f. 
angusta. 

Egendomlig ar uppg. Lk. ruderatvaxt i Sompio lappby: Hult 
Lappm. 

Exemplaren i PI. Finl. exs. N:o 301 Nyl. »Ekenas Tvarminne 
Langskar inter muscos in loco humido leg. Palm4n.» 

De i vart land forekommande formerna af denna art aro annu icke 
utredda och sarskildt i H. M. F. finnes ett stdrre antal former, af hvilka 
jag dock tills vidare nodgas forbiga flertalet, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138. 

Var. eller rattare f. angusta Hartm. ar sannolikt den allmannaste 
formen i norra Finland och Lappland. Yttermera bdr framhallas, ehuru 
det vieserligen framgar af det ofvanstaende, att i Kihlm. Ant. endast 
denna form upptages, och att N. I. Fellm. anser den vara alldeles ofver- 
vagande. I Mela PI. omnamnes E. palustre fran ett stort antal lokaler, 
men endast fran Lv. Kuusreka upptages E. palustre typ. Tamligen sakert 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 343 

ar vidare, att flere uppgifter, som inga under hufvudformen, till storre 
eller rnindre del afse f. angusta och att den afven delvis ingar under var. 
lapponicum och rnOjligen under var. albineum. — I mellersta Finland torde 
daremot f. angusta vara mer eller mindre sallsynt. Folj. uppgifter fdreligga: 
Tb. Viitasaari: Brotherus! — Kb. Lieksa Kivivaara: Wainio!, jfr om 
dessa Mela Kasv. V, dar formen afven upptages fran K u u s., L. ent, 
Lk. och Li. — Lk. »In pratis paludosis, spbagnetis apertis ripisque 
sphagnetosis fluvioruin p»: Blom Bidr. (hufvudformen upptages sasom 
st r, hvilket knappast ar riktigt). — [L. ent. Observerad i karrmark och 
fuktiga skogssluttningar vid Vaha- och Isokurkkio samt vid Peerakoski: 
Linden Bidr.] — Linden Ant. se under hufvudformen. Se f. o. Brenn. 
Flor., Herb. Mus. Fenn. II p. 138 etc. 

Var. lapponicum Hausskn. se Hausskn. p. 130-131, dar den beskrif- 
ves och kallas a. — Formen upptages fran Lk., Li., Lm.: Mela Kasv. V 
[likasa upptages den Birg. p. 103, dar det bl. a. framhalles, att den at- 
minstone har [vid Taipaleensuu] ar frobestandig.] Den torde dessutom 
tinnas i H. M. F. fran Lp. och Lt. Da den sannolikt icke ar sallsynt, 
har jag ej ansett det vara skal att upprakna exemplaren; se afven Herb. 
Mus. Fenn. II p. 138. — I afseende a var. lapponicum Wahlenb. bor det 
framhallas, att namnda form icke blott innefattar var. lapponicum Hausskn. 
utan afven var. angustum Hartm. och E. davuricum Fisch. Den sistnamnda 
omstandigheten betonas uttryckligen i Hausskn. p. 148, dar uppg. bade i 
Fellm. Lapp, och Fellni. Ind. uppraknas under E. davuricum, se afven 
N. I. Fellm., Bot. Not. 1S84 p. 195 etc. Sasom framgar af det ofvan- 
staende, upptages var. lapponicum Wahlenb. icke blott af Wahlenb. p. 95 
utan afven af Lsest, som alldeles icke omnamner hufvudformen, hvarjamte 
Fellm. Lapp, anser var. lapponicum vara alldeles Ofvervagande. — Var. 
lapponicum Hausskn. f. stenophglla. Uppgifves fran Kp. Paadane: Ispol. p. 61. 
Sannolikt afses en likartad form med b) Lapponum, som upptages 
fran Ingermanland och om hvilken det namnes: »stellweise ist erstere 
[die Art] vorherrschend, bisweilen aber auch die andere [die Abartj* : 
Meinsh. p. 126. 

Var. albineum Wainio S b. r [lisalmi] Vierema: M. & J. Sahib. — 
Kb. Lieksa Kivivaara: Wainio Kasv. [exemplaret fores numera till f. an- 
gusta}. — Kuus. Kurvinen och Kk. Kontokki: Wainio Kasv. — Li. »Inari 
ad Kultala, Kyro, Paatsjoki, etiam ad Kongas prope Mare glaciale>: 
Wainio Not. 

F. albiflora. A b. » joks. yhta yleinen kuin paamuotokin* : Caj. Kas- 
vist. — Atskilliga hvitblommiga exemplar finnas i H. M. F., sa t. ex. 
fran N y 1., S a., Oa, S b., Kon., Ok. och Lim., liksom afven i enskilda 
herbarier; denna form — eller kanske rattare dessa former — synas dock 
vara vida sallsyntare an formerna med violettroda blommor. Har ma 
tillaggas, att ft lapponicum i Fellm. Lapp. anfOres under E. palusfre y 
albescens Wahlenb.: Led. II p. 109. 



344 Epilobium palustre. 

Var. confertifolium Hausskn. O b. Kemi Laurila, Simo kyrktrakt: 
Brenn. Obs. — Flere exemplar af denna obetydliga form finnas i H. M. F. 

Var. fontanum Hausskn. I k. »Valkjarvi ad marginem fontis in prato 
bumido iuxta fl. Valkoja>: Lindberg! Se afven Hausskn. p. 132 och 
langre fram under E. montanum X palustre p. 358. 

Var. lavandulae folium Lee. & Lamotte. »In S.- Europa haufig, doch 
aucb im Norden z. B. in Finnland*: Hausskn. p. 133, jfr Brenn. Flor. 
Exemplaren fran T b. Viitasaari: Brotherus! ocb Kb. Lieksa Kivivaara: 
Wainio! (se under var. albineum), hvilka Sselan forde till denna form, foras 
numera till f. angusta Hartm. 

Var. monticulum Hausskn. Uppgifves fran Kp. Paadane: Ispol. p. 61. 

Var. remotifolium Hausskn. Ob. Ulea, Liminka: Brenn. Obs. sasom 
f. — Om denna form galler ungefar detsamma som om var. confertifolium. 

Hausskn. p. 130—135 upptager af E. palustre 12 former, af hvilka val 
en eller annan forutom de uppraknade afven torde finnas i Finland. Ett 
par andra former forekomma dessutom, sasom redan antyddes, i H. M. F. 

E. palustre hybridiserar hos oss, savidt man nu kanner, atminstone 
med E. alsinefolium, E. davuricum, E. Hornemanni och E. montanum, (se 
langre fram). Mojligtvis afven med E. anagallidifolium (se under denna 
art p. 349) och E. roseum (se under denna p. 340). 



Epilobium davuricum Fisch. 

In Lapponia et Fennia maxime septentrionali raro 
usque ad 66° 5' ad meridiem versus occurrit. 

Maxima pars Lapp.: Fries 1 ); Lapp.: Nym. Gonsp. p. 248 l ); 
in Lapp. Tornensi (Lsestad., Fristedt), ad Kaaresu'anto [»Ka- 
rasuando>] Kaisapakta reg. subalp. (Lsestad., Frist.) ... in 
Finmark. orient, ad Varanger, [Nyborg (Th. Fries)] ... In Rossia 
arctica Lapponia (Fellm.): Hausskn. p. 145—146; hab. etiam 
in . . . Fenn. bor. (Ostrob.): Nym. Suppl. p. 122, vide etiam 
Hayren in Geogr. F. T. 1898 p. 177, Lindr. Lisat. p. 11, Borg 
Beitr. p. 100, 112, 133 et 143. 

Ob. rr Simo prope Rahaselka pc in abiegno turfoso: 
Keckm., cfr 1. c. p. 15 et Brenn. Obs.; rr Rovaniemi Tervo in 
abiegno turfoso: Hjelt & H.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138. — 
Kuus. Paanajlirvi: Wainio Kasv. 1 ); prope »Niskavaaran 1am- 



') Nomine E. fineare Miihlenb. [rectius Fr., non Miihlenb.] 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 345 

min puro» ad austro-orientem versus a Paanajarvi in prato 
humido: Hirn Fort.!; Paanajarvi in abiegno humido prope Onto- 
vaara: Montell!; Paanajarvi ad partem austro-orientalem in ripa 
rivi, Paanajarvi Haukilampi in silva humida (Montell), inter 
Paanajarvi et Juuma ad ripam rivi, Juuma Jakalavuoma!, Ou- 
lankajoki in paludoso ad Venojarvi prope Savilampi! pc: A. L. 
Backm. coram., ex parte ad eadem loca atque superiores spectat. 

Lk. Ylimuonio in silva abietina humida, Nulusjarvi in 
margine sphagneti [»myrlagg»] et Kittila Tepastojoki: Mont, 
karlv. p. 156; Sodankyla ad Lokka: Wainio Not.; Palkemajoki 
in reg. silv.: Hult Lappm. p. 165, cfr 1. c. p. 22, 39 (et 93). 
— Li. Verkkojarvi: Silen!, cfr Kihlm. Ant. l ); Harmitschokka 
in reg. alpina: Kihlm. Ant.!; Inari ad Paatsjoki: Wainio Not.; 
Kuarvekods (Granit & Poppius): Lindr. Lisat. p. 11 et Liro Ured. 
p. 289; in Varangria meridionali ad tractum praedii Elvenses 
[prope Paatsjoki], ad catarrhactam inter Klostervand et Goalse- 
javre: Norm. p. 264 x ), cfr Norm. Fl. Spec. p. 441, ubi dicitur 
inter Salmijarvi [»Tsjolmejavre»] et Bossejavre visum esse; 
[Nyborg in reg. subalp. (Lund, Th. Fries),] Kirkenas in pla- 
nitie [»lavlandet»] : Norm. Fl. Spec. p. 441, spec, e Kirkenas 
leg. Fontell!, vide etiam Blytt p. 1123 etc. — [L. ent. reg. 
subalp. r [enum. tantum e Suecia]: Laest., spec, nomine E. nu- 
tans var. stoloniferum e Kaaresu'anto!; Naimakka : Malmberg! ; 
r in reg. subalpina et alpina, in ilia in paludosis ad [Lataseno] 
Isokurkkio!, Saarikoski et Mutkakoski [spec, adscriptum Poroeno 
Mukkaskoski!], in reg. alpina ad imum montem Tshertti ! : Lin- 
den Bidr. ; Suonttajarvi, inter Vahaniva et Kuttainen et in aliis 
locis: Mont, karlv. p. 156, vide etiam infra, Hartm. p. 265 etc.] 

Lapp. ross. Raddeoi: Fr. Nylander!, cfr N. I. Fellm.; 
Seaptioroaivi [?] in valle profunda ad scaturiginem : Axelson & 
Borg!, cfr Medd. XXIX p. 38; Devjatoi, Ponoj : Mela PL; Ponoj : 
Mela herb.; Porrjavr! in ripa rivi muscosa, Poarresjavr inter 
Voroninsk et Porrjavr!: Kihlman, cfr Lindr. Lisat. p. 11 et 
Liro Ured. p. 289, vide etiam infra. 

E. davuricum sarskildes ej som art af de aldre forf., jfr Trautv. 



^ Nomine E. lineare Miihlenb. jrectius Fr., non Miihlenb.] 



346 Epilobium davuricum. 

Incr. p. 286. N. I. Fellm. for den, ehurn mindre riktigt, sasoni en var. 
till E. palustre; F. Nylanders exemplar fran Lm. Gavrilova, som nan anfor 
under denna art, torde knappt vara annat an E. palustre var. angustum. 
Exemplaren fran Lp. Raddeoi innehalla individ af hvardera arten. 

I afseende a nomenklaturen och synonymiken far jag hanvisa till 
Hausskn. p. 148, jfr Focke p. 162, Bot. Not. 1884 p. 195, Nym. Suppl. 
p. 122, m. fl., hvaraf framgar, att E. Hneare Fr. ej ar identisk med E. lineare 
Miihlenb. I Finland anvandes benamningen E. lineare, sasom framgar 
af det ofvanstaende, anda till ar 1885. Det ma yttermera framhallas, att 
Hausskn. p. 148 anser E. palustre ft lapponicum Wablenb. innefatta bade 
denna art ocb E. palustre var. lapponicum Hausskn. (se ofvan p. 343). 

Korta beskrifningar om arten inga bl. a. hos N. I. Fellm. och i 
Wainio Not. — [Vidare namnes fran L. ent.: Former finnas med nastan 
alia blad spiralstallda (Isokurkkio ex.) och andra (de ofriga) ater med na- 
stan alia blad motsatta: Linden Bidr.] 

E. davuricum hybridiserar inom flora-omradet, savidt man for nar 
varande kanner, med E. lactiflorum Hausskn. och E. palustre L. (se 
langre fram). 

Epilobium alpinum L. *) 

Cum multae adnotationes usurpato nomine collective) 
Epilobium alpinum L. sunt ciivulgatae et species, in 
(juas nunc elividitur, prima aestate elistingui non possunt, 
distributio earum non rite explorata est. Una alterave harum 
specierum in Lapponia satis frequenter (interclum passim, 
inter elum frequenter) saepeque copiose provenit et in Fennia 
septentrionali usque ad 64° 30' ad meridiem versus progre- 
ditur, ubi rarissime visa est. 

In alpium lapponicarum confinio locis graminosis irriguis 
p: Prytz; maxima pars Lapp.: Fries, vide etiam Led. II p. 111. 

Ok. Ristijarvi: Lackstr. !; Ristijarvi Matarapuro, Hyrynsalmi 
prope Pikkarala ad fontem magnum ad septentrionalem partem 
stagni, Paltamo Melalahti: Must, [forsitan confirmationis indigeat]; 
Kianta (!) Kiannanniemi et Saukko!: Wainio Kasv. 

Ob. Pudasjiirvi: Nyberg!; Hjelt & H. vide sub E. Hor- 
nemanni. — Kuus. baud infrequens in fossis: W. Nyl. Till. 
p. 303; p: Wainio Kasv.! — Kk. Oulanka Kankahinen: Wai- 
nio Kasv. 



') Species collectiva (vide irifra). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 347 

Lapp. fenn. Hjelt & H. vide sub E. Hornemanni; in 
alpium omnium elatiorum graminosis subhumidis inferioribus 
p cp, ut etiam in locis inferalpinis et maritimis irrigatis p : 
Wahlenb. p. 95 et 96; in regionibus alpinis fq: Fellm. Lapp.; 
Pallastunturit fq? usque ad summam reg. subalp.: Hjelt; in 
graminosis irrigatis. Praecedente [E. al sine folium] rarior est 
haec planta, sed in reg. subsilv. et subalpina usque ad terminum 
betulae plur. locis visa: Kihlm. Ant., vide etiam Lund p. 68. 
Blytt p. 1119, Hartm. p. 263 etc. — [L. ent. reg. alp. et subalp. 
p. enum. e Suecia: Laest.; (r) in reg. subalpina ad ostium fluvii 
Rommaeno et ad Saarikoski, st fq in vallibus rivorum reg. 
alpinae: Linden Bidr., vide infra.] 

Lapp. ross. p cp: Fellm. Ind.; p: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. 
XLVII, vide etiam Beket. p. 561 et Knabe Pfl. p. 240. 

Sasom kandt innefattar enligt Haussknecht den kollektiva E. alpinum 
L. 4 arter, namligen E. anagallidifolium Lam., E. lactiflorum Hausskn., 
E. alsinefolium Vill. och E. Hornemamii Reich. Visserligen sarskilde 
Wahlenberg harifran /? fontanum eller, sasom den afven kallas, t 3 majus 
(i Fl. Suec), men Haussknecht namner om dessa former: »die beide zu 
E. alsinefolium mit Einschluss von E. Hornemanni gehoren> : Hausskn. 
p. 159—160. FOr att icke fdrorsaka yttermera forvirring har jag ansett 
lampligast att anfdra de aldre uppgifterna under det kollektiva namnet 
E. alpinum. Da emellertid de senare sarskilda arterna kunna vara svara, 
ja i manga fall nara nog omojliga att skilja fran hvarandra, och da dartill 
en stor del af exemplaren i H. M. F. icke tillater en saker bestamning, 
torde det f. n. icke vara mojligt, att noggrant angifva deras utbred- 
ning. Har ma emellertid p&pekas, att Nym. Consp. m. fl. anse E. ana- 
gallidifolium vara den form, som narmast motsvarar E. alpinum, jfr 
afven Herb. Mus. Fenn. II p. 73 not. Med stod af inina egna antecknin- 
gar och exemplar skulle jag ater anse E. Hornemanni i finska Lappmarken 
vara den forharskande arten och E. anagallidifolium jamforelsevis sall- 
synt, jfr Hjelt & H. p. 127 not och 128, se afven langre fram p. 354. I 
detta sammanhang m& papekas, att Borg i (Prot. 1, XII, 1900) Medd. 
XXVII p. 39 angaende E. alsinefolium och E. Hornemanni namner, att 
»enligt fdredragarens mening kunde artgransen emellan ifragavarande 
vaxter icke uppratthallas*. F. o. far jag hanvisa till protokollet 1. c. 
Lindberg framhaller, att Borg har ratt i detta uttalande. 

[L. ent. Linden Bidr. anvaDder benamningen E. anagallidifolium, 
men tillagger: ■» Mojligt ar att i denna utbredning innefattas afven former 
hdrande till E. Hornemanni.*] 

E. alpinitm-moJHs Blytt Li. »Alm. i Birkeregiorien» : Lund p. 78. 



348 Epilobium anagallidifolium. 

Epilobium anagallidifolium Lam. 

In Lapponia inprimis superior e occurrit, vide ceterum 
sub E, alp i no. 

Eur. plur. alp.: Nym. Consp. p. 248, vide etiam Hausskn. 
p. 153 et Borg Beitr. p. 100, 104, 133 et 145. 

Lk. r ad fontes esse videtur et tantum e Kolari Akasjoki 
reportatum: Hjelt & H.!; Pallastunturit: Mont, karlv. p. 156. — 
Li. Utsjoki Akkojaurre in ripa humida ad tectum [»katan»] in 
reg. subalp. : H. Rancken!; Varangria australis Reno Ornfjallet 
in reg. alp.: Granit & Poppius!; Varangria austr. Skogero in 
parte septentr.-occidentali 252 m supra m., Nordlervag: Norm. 
Fl. Sp. p. 430, quern 1. inspicias; Varangria australis Jakobself: 
Fontell!; [Tana: Sv. Murbeck in Bot. Not. 1886 p. 198. — 
L. ent. Kaaresu'anto [»Karasuando»j ([L. L.] Lsestadius!): Hauskn. 
p. 153; reg. alpina ad imam alpem Tshertti ad rivum! et Po- 
roeno reg. subalp. Saarikoski in fossa!: Linden, vide ceterum 
sub E. alpino; Jokasjaur Toskaljaur (Linden): Liro Ured. 
p. 290.] 

Lim. in alpinis Lujauri urt multa spec: Kihlman!; reg. 
silv. et subalp. st r pc ad Siulujoki [spec, ad Lt. ductum!], 
st cp in vallibus rivorum in declivi occidentali montis Viertsoivi 
et in valle lapidosa ad imas alpes Vuojim: Linden Ant. — Lp. 
Kusminnos in scaturiginosis!, Ponoj in ripa lapidosa rivuli!, 
Orloff! multa spec, et Triostrow ! : Kihlman; Ponoj (Fellman): 
Hausskn. p. 153, spec, e Ponoj etiam leg. Brenner ! et Montell! 
— Lt. vide sub Lim. et infra. — Lm. ad lac. Porrjavr in ripa 
lapidosa rivuli! et Vutmana inter Kolmjavr et Jokonsk in uligi- 
nosis!: Kihlman; Rinda ! in ripa lapidosa et Semiostroff!: 
Brotherus. 

Arten upptages afven sasom forekorumande »in territorio Kola 
(Fellm.)»: Hausskn. p. 153, jfr angaende denna och Haussknechts ofriga 
uppgifter referatet i Bot. Not. 1884 p. 196, men denna uppg. grundar sig 
antagligen darpa, att E. alpinum upptages i Fellm. Ind. — Om densamma 
sages »in territorio [L k. et Li.] forsan crescit, at mihi haud obviura>: 
Wainio Not. 

Ett par exemplar, om hvilkas tolkning olika asikter gjort sig gal- 
lande, bar jag forbigatt. Daremot bor det namnas, att ett par andra 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 349 

exemplar ansetts tillhora hybriden E. anagallidifolium X Hornemanni. 
Pet ena exemplaret ar taget i Lim. »in alpe Lujauri nrt Vavnbed in ripa 
rivuli reg. alpinae unacum E. anagallidi folio et E. Hornemanni: Kihlman!, 
som anmarker, att en stor del af pollenet ar oduglig. Det andra exem- 
plaret fran Lp. »ad rivulurn»: Kihlman! tillhOr enligt Borgs bestamning 
samma hybrid. Mahanda erfordras dock annu narmare undersokning. 

I detta sammanhang bdr namnas, att ang. E. alpinum v. dasycarpum 
Hartm. namnes: »Ex insula Kitofka [in Lt] in Muotofskaja guba Marie 
glacialis . . . reportavi» : N. I. Fellm. — E. dasycarpum Fr. fores af Hauss 
knecht sasom synonym till E. anagallidifolium X palustre: Hausskn. 
p. 158. Huruvida dock denna hybrid har foreligger, torde val fa anses 
osakert. 



Epilobium lactiflorum Hausskn. 

Quantum scimus, apucl nos in Lapponia (raro vel) 
rarissime occurrit. 

Probabiliter in maxima parte Scandinaviae alpinae divul- 
gatum: Hausskn. p. 159, vide etiam Nym. Suppl. p. 122 et 
Borg Beitr. p. 100, 104, 133, 147 et 154. 

Li. in alpinis Bugonses 312 m supra mari, [Jakobselven] : 
Norm. Fl. Sp. p. 432. — [L. ent. Jokasjaur in reg. alpina ad 
lacum Toskaljauri: Linden!] 

Lim. Lujauri urt ad rivulum Suluaj prope lacum Seidjaur 
in reg. alpina superiore ad rivulum siccum! et Strashem- pachk 
[?, nomen difficile lectu] in devexo herbido!: Kihlman. — Lp. 
Lumbofski: Brenner!, vide infra. — Lt. Petshenga! Knachucha: 
Fontell ! 

Haussknecht upptager icke nagra fyndorter fran Finland eller dess 
narmaste grannskap. I Sverige gar arten soderut anda till Dalarne och 
Halsingland : Wistrom p. 6 och 8, hvarfore det ar sannolikt, att den afven 
hos oss skall antraffas langre mot soder. Emellertid upptager Linden 
ingen annan fyndort an den ofvananforda fran Toskaljoki [pa exemplaret 
star, sasom ofvan framhallits, Toskaljaurij, hvilken lokal i Linden Bidr. 
anfores med en viss tvekan. 

Det aldsta exemplaret i H. M. F. ar Brenners, som insamlades redan 
1863 under naran af E. oriyam folium: forst 1884 uppvisade Sgelan, att det 
tillhorde E. lactiflorum: Herb. Mus. Fenn. II p. XIII. I Mela Kasv. V be- 
tecknaB vaxten, liksom E. anagallidifolium, sasom underart under E. 
alpinum. 



350 Epilobium lactiflorum. 

K u u s. E. alpinum var. albineum, som upptages »Mantytunturin 
alustalla»: Wainio Kasv., afser mahanda E. lactifloritm. 

Hybriden E. Hornemanni X lactiflorum uppgifves L. ent. »ad 
Nuljalaki leg. Forelius mixt. c. E. lactifloro (Herb. Scheutz)>: Hausskn. 
p. 176. Angaende hybriden med E. davuricum se langre fram p. 357. 



Epilobium alsinefolium Vill. 

In Lapponia rarius, sed saepe copiose, occurrere videtur; 
ad meridiem versus usque ad 64° 30' ledum est, ubi raris- 
sime inveniiur. Adnotationes parti m etiam ad E. Horne- 
manni spectant. 

Maxima pars Lapp.: Fries 1 ); Eur. omn. alp. subalp. . . .: 
Nym. Consp. p. 248, vide etiam Led. II p. ill x ) et Hausskn. 
p. 162-166. 

Ok. Ristijarvi Juurakkakorpi: Lackstrom ! l ), cfr Medd. IX 
p. 174 ! ), et Lonnbohm!; Kianta Merilaissuo: Must. 1 ); r Risti- 
jarvi Juurikkakorpi [vide supra], Paltamo Kemppala: Brenn. Obs., 
ubi superiores commemorantur, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137; 
[Kianta] r in scaturiginibus prati paludosi ad Myllypuro: Kyyhk.!, 
cfr Brenn. bidr. ; Kianta [»Suomussalmi»] prope praedium sa- 
cerdotis (Kyyhkynen): A. L. Backman in Medd. XXXIII p. 34 
[ad eundem atque superior locum verisimiliter spectat]. Kp. 
Rukajarvi in scaturiginibus prati humidi prope Kivioja cp: 
Bergr. Ant., cfr Medd. XXI p. 24. 

Ob. r Rovaniemi etiam in Palovaara: Brenn. Obs., ubi 
etiam sequentes commemorantur, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 137 
et Medd. IX p. 174 x ); Pudasjarvi 1886: Zidb. x ); r Simo prope 
Konttijarvi ad partem septentrionalem lacus Saukkojarvi, nisi 
in partibus interioribus territorii non occurrit et copiosior in 
parte austro-orientali par. Rovaniemi prope Komsajiirvi, cp: 
Keckm., cfr I. c. p. 10; Rovaniemi Lohiniva: Hjelt & H.!, vide 
infra. — Kuus. prope templum: Angstr. p. 52 x ), cfr Hausskn. 
p. 162 et vide infra; r Paanajarvi: Sahib. Fort. 1 ); complur. 
loc. ad Paanajarvi: Wainio Kasv. 1 ), spec, e Mantyniemi!; prope 



! ) Nomine E. origanifolium Lam. aut E. alpinum var. origanifo- 
liian (Lam.). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, No 1. 351 

viam publicam inter Aikkila et Rukatunturi, ad Kiekkipuro: 
Hirn Fort.; Paanajarvi Rajala in scaturigine: A. R. Ruoranen 
in Hayr. herb.; Paanajarvi ad ripam austro-orientalem ad Miih- 
kulanlampi, inter templum et Ruukki in scaturiginibus, etiam ad 
ripam amnis Pistonjoki prope finem Rossiae (W. Brenner): A. 
L. Backm. comm. — Kk. cp circa scaturigines infra Irosyrja: 
Bergr. Ant. ! 

Lapp. fenn. in scaturiginibus st r Muonioniska prope 
Kutuniva, Kolari Jouhisuanto ! ambo ad fluvium Akasjoki, Kittila' 
in vicinitate lacus Kukasjarvi!, infra montem Aakenustunturi et 
prope lsovaara: Hjelt & H.; Kittila Niilivaara: C. E. Soldan!, 
cfr Hjelt & H.; [enum.: Samz. p. 177—178; p enum.: Birg. 
p. 103 ;] in ripis paludosis vel sphagnetosis ad Emaus et Onnela 
pratoque scaturiginoso prope pagum Sattanen st r occurrit: 
Blom Bidr. 1 ); in fontibus frigidis gradu 3 therm, centigr. num- 
quam temperatioribus per totam Lapp, silvaticam . . . interdum 
fq: Wahlenb. p. 95 et 96 2 ); ad omnes fere fontes frigidos cp: 
Fellm. Lapp. 2 ); Sodankyla in monte Pyhatunturi, prope Kopsus- 
jarvi in iugo Suoloselka, in Vaulokankaat, Inari locis scaturigi- 
nosis prope Kultala st fq, ad Tormanen, plur. loc. ad Paatsjoki, 
etiam ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr 1. c. p. 
8, 23 et 26; Pallastunturit (!) Troninkuru: Hjelt; Ounastunturit 
Baututunturi [in reg. alpinai: Sandm. p. 28 et 29 1 ); etiam in 
reg. subalp. : 1. c. p. 32 1 ); p in reg. silv., enum.: Hult Lappm., 
cfr 1. c. p. 39; fq in locis scaturiginosis, nee non in paludosis 
umbrosis iuxta rivulos praecipue inter Hypna (Amblyst. stra- 
mineum, sat'mentosum, exannulatum etc.) in reg. subalpina, 
etiam in reg. subsilvatica multis locis visum, ex. gr. ad Muddus- 
jiirvi, Paksusammali, et in reg. alpinam inferiorem hinc inde 
penetrat, ex. gr. in alpe Ailigas: Kihlm. Ant. 1 ); reg. subalp. — 
reg. alp. inf. fq — st fq in locis humidis, ad rivulos etc.: Arrh. 
ant. 1 ); enum. e multis locis: Norm. Fl. Sp. p. 437, vide etiam 
Lund p. 78 1 ), Blytt p. 1120, Hartm. p. 263 l ) et Bot. Not. 1886 



1 ) Nomine E. origanifolium Lam. aut E. alpinam var. origanifolium 
(Lam.). 

2 ) Nomine E. alpinum @ fontanum Wahlenb. 



352 Epilobium alsinefolium. 

p. 198. — [L. ent. reg. subalp. (fq), reg. silv. p: Lsest. l ); fq 
in scaturiginibus secundum ripas fluviorum in reg. subalpina, 
in reg. alpina r et non adnotatum nisi ad Tenonmuotka et 
Toskaljoki : Linden Bidr. *), vide infra.] 

Lapp. ross. ad fontes fere omnes frigidos: Fellm. Ind. 2 ); 
ad scaturigines p rarius: N. I. Fellm. *), efr Beket. p. 56i; Lei- 
voiva in parte orientali sp: Borg in L. Y. 1899 p. 157 [ad fines 
prov. Lk.]; Lt. fq in vallibus rivorum et ad scaturigines reg. 
silvaticae, Lim. cp ad imos montes Vuojim in reg. silv.: Linden 
Ant.'); Kuusreka, Tshapoma, Ponoj: Mela PI. 1 ), vide etiam 
Broth. Wand. p. 7 et 10. 

Arten uppgifves afven fran Kton. [Povjenets] sumpiga karr vid 
foten af berget Nesterova i narheten af byn Nesterova i stor mangd. 
N&gra exemplar ocksa, funna vid vagen fran Tschiassalmi till Pelkula pa, 
flodstranden: Ispol. p. 61 i of vers. 

Sasom af ofvanstaende framgar (se p. 347), innefattar E. alpinum 
t 3 fontanum Wahlenb. icke blott denna art utan afven E. Hornemanni, och 
detsamma ar sakert afven fallet med de uppgifter, hvilka inga under 
benamningen E. origani folium, (se harom afven under E. Hornemanni), 
Pa grund darnf har jag ansett nodigt att noga framhalla de upp- 
gifter, som icke publicerats under namnet E. alsinefolium. Tillaggas ma, 
att icke blott i de anteckningar, hvilka 1877 fordes af Hult och mig i Ob. 
och L k., utan afven i standortsobservationerna i Medd. VIII anvandes 
benamningen E. origani folium (se Hjelt & H.). — Angaende Borgs asikt 
se under E. alpinum (p. 347). — I Mela Kasv. V fores denua art jamte 
E. Hornemanni sasom varietet till E. origani folium. Linden anmarker 
uttryckligen, att hans anteckningar utom denna art afven omfatta E. 
lactiflorum och E. Hornemanni, hvarfore utbredningen sarskildt i L. ent. 
blir nagot osaker. 

Lindberg framhaller: Typisk E. alsinefolium ar utan tvifvel mycket 
salisynt, den alldeles ofvervagande delen exemplar tillhOr den form, som 
kallas E. Hornemanni: Lindb. comm. 

K u u s. Da Haussknecht anfor Angstroms uppg., sker det med folj. 
ord: »snb E. orig. v. majus mixt. c. E. Hornem. in hb Sonder» : Hausskn. 
p. 162. — Lapp. ross. Harom namnes: »sec. [J.] Fellm. in Ledeb. Fl. 
Ross., non vidit : Hausskn. p. 162. 

Da nagra exemplar i H. M. F. blifvit uppfattade pa olika satt, har 
jag i hufvudsak anfort endast de exemplar, hvilka bestyrka litteraturupp- 



') Nomine E. origani foli mi i Lam. aut E. alpinum var. origanifo- 

lium (Lam.). 

2 ) Nomine E. alpinum ft fontanum Wahlenb. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 353 

gifterna; harmed vill jag dock ingalunda antyda, att bestamningen af 
dessa i alia fall kan anses vara definitiv. 

Af former upptages f. aUrrnifolia Hausskn. fran O k. Ristijarvi och 
Ob. Rovaniemi Lohiniva: Brenn. Obs. 

Enligt Sadans bestamning tillhora flere exemplar i H. M. F. f. 
latifolia Hausskn. 

Arten hybridiserar hos oss atminstone med E. palustre, se langre 
fram p. 355. 

Epilobium HorneinanDi Reich. 

Plurimae indicationes nomine E. alpini divulgatae 
ad hanc speciem pertinere videntur. In Lapponia videtur 
satis frequenter inveniri ; etiam in Fennia septentrionali 
occur r it. 

Vide ceterum sub E. alpino et E. alsinefolio. 

Lappon.: Nym. Consp. p. 248; Lapp. Fenn. bor. : Nym. 
Suppl. p. 121, vide etiam Hausskn. p. 174 et Borg Beitr. p. 100, 
116, 133 et 143. 

Ok. r Hyrynsalmi, Ristijarvi, Paltamo, Kianta: Brenn. 
Obs. [nura omnino certum, vide infra]; Ristijarvi: Herb. Mus. 
Fenn. II p. 137; Paltamo: Ale. Ill; [Kianta!] in scaturiginibus 
et locis humidis [»kosteikoissa»] st fq et cp: Kyyhk.!, vide 
ceterum sub E. alpino. — Kp. Rukajarvi [64° 10'] in scaturigi- 
nibus pratorum humidorum ad austro-occidentem versus a lacu 
Rukajarvi: Bergr. Ant.! 

Ob. r Ylitornio Aavasaksa: Brenn. Obs., ubi etiam sequen- 
tes enumerantur; Pudasjarvi: Herb. Mus. Fenn. II p. 137; st r 
tantum in interioribus territorii partibus visum, Simo prope 
Konttikivalo, ad Ruonajoki, prope Palovaara (Brenner): Keckm., 
cfr 1. c. p. 10 et 15; (p — st fq), etsi non in omnibus partibus 
praecipue ad meridiem versus adnotatum, in adnotationibus 
nomine E. alpinum, Rovaniemi Palovaara (Brenner!): Hjelt & 
H. — Kuus. Kuusamo (Angstrom): Hausskn. p. 174, vide sub 
E. alsinefolio et infra; Oulankajoki Ahola!-Sarvisuanto in 
prato ripario, Kallunki— Markajarvi (ad viam publicam Kuola- 
jarvi versus) in valle rivi ad Palotunturi, Oulanka Savilampi 
in silva, Paanajarvi in ripa austro-orientali ad Miikkulanlampi, 

Typis impr. "| l0 1911. 23 



354 Epilobium Hoi nemanni. 

Posio Timisjarvi in rivo sicco, Vierusjiirvi— Peniotunturi in par. 
Kemijarvi [forsitan in Lk.] in scaturigine, denique ad Someron- 
joki (W. Brenner): A. L. Backm. comm.; Paanajarvi Bajala in 
scaturigine: A. R. Ruoranen in Hayr. herb. — K k. nondum 
adnotatum, sed certe detegendum. 

Lk. p — st fq, spec, e Kolari Kenttaniemenniskanoja, Akas- 
lompolo et Jouhisuannonvaara (f. pumila) reportata: Hjelt & H., 
cfr sub Ob.; [Pajala Huukis: Murbeck in Bot. Not. 1886 
p. 198, cfr Birg. p. 103;] Pallastunturit in reg. subalpina: Caj. 
Beitr. p. 37; Kuolajarvi in Saukkotunturi, ad Salla etc., Sodan- 
kyla st fq in iugo Suoloselka: Wainio Not.; st r in scaturigini- 
bus ad Tankajoki et Kopsusjarvi: Hult Lappm., cfr 1. c. p. 11 
et 94, vide etiam infra. — Li. lnari ad Tormanen et plur. loc. 
ad Paatsjoki, ad Kongas prope Mare glaciale st fq: Wainio 
Not., cfr 1. c. p. 6 et 8; Ivalo Ruikka: A. Torckell in Hayr. 
herb. ; [Varangria septentrionalis Nyborg (Th. Fries)], Varangria 
australis Ropelven supra Lille Ropelven: Norm. Fl. Spec. p. 434. 
— [L. ent. Kaaresuanto [»Karasuando»] ([L. L.] Lsestadius): 
Hausskn. p. 174; Vaivanenlaki: Bot. Not. 1886 p. 198; spec, 
reportata a Munnikurkio duobus locis in reg. subalpina et Mut 
kakoski e reg. alpina a Toskaljoki: Linden Bidr., vide ceterum 
sub E. alsinefolio] 

Lim. Tupujoki (Kivilinna): Liro Ured. p. 289. — Lp. 
Pjalitsa (Kihlman! = »Kairamo»): Liro 1. c, cfr Lindr. Verz. 
p. 24 [ambobus locis sub Lv.]; ad Lumbofski (Laurin in Fellm. 
PI. arct. N:o 94): Hausskn. p. 174. — Lm. spec, in H. M. F., 
ut etiam e Lim., Lv., Lp. et Lt. : Herb. Mus. Fenn. II p. 73. 

Derma arts forekomst i Finland pavisades forst af Haussknecht, 
hvars monografi utkom 1884, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 13. 

Ehuru E. Hornemanni ar nog sallsynt i vissa delar af flora-omradet 
och manga exemplar i H. M. F. f. n. foras till densamma, har jag dock 
af skal, som framhallits vid E. alsinefolium, i allmanhet ej uppraknat 
dessa exemplar. Sakert torde vara, att de alia ej aro fullt identiska, 
jfr afven Borg i Medd. XXVII p. 39 och under E. alpinum. Da ingen- 
ting tills vidare blifvit publiceradt om dessa former, forbigar jag dem 
for tillfallet. 

Lindberg framhaller, att E. Bornemanni ar den allmannaste formen 
af E. origanifolium i Lappland och att flertalet exemplar i H. M. F. till- 
hora densamma: Lindb. comm. 1911. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 355 

O k. Brenner anfor, utan att p&peka det uppgifterna ingatt under 
annat namn, samtliga uppgifter angaende E. alpinum under namnet E. 
Hornemanni', detta galler afven Ob. Osakert ar darfore, om alia dessa 
uppg. hanfora aig till E. Hornemanni, ehuru detta visserligen ar sannolikt 
(se afven of van p. 347). — L k. >in Lapponia Kemensi (Schrenk sub E. 
nut.)» : Hausskn. p. 174. Da Schrenk endast genomrest en obetydlig del 
af Lk. [se N. 1. Fellm. p. VIII], misstanker jag, att uppg. afser Kemi i 
Kp , sa mycket mer som ortnamn m. m. hos Haussknecht ofta aro gaDska 
vilseledande; sa t. ex. Lumbofski i »Lapp. Fennica or.». hvarjamte Kuu- 
samo eller egentligen »Knusaino» anfores under »Norvegia . . . Finrnarkia 
bor.», for att endast taga uppgifterna rorande E. Hornemanni i betraktande. 

Lapp. ross. Linden papekar, att E. Hornemanni ingar under uppg. 
orn E. alsinefolium och E. alpinum (E. anagallidifoliwn) : Linden Ant. — 
Lp. Uet bor framhallas, att exemplaret i N. I. Fellm. PI. arct. N:o 94 ar 
utdeladt under namnet E. alpinum var. origanifolium , hvilket yttermera 
bevisar, att flere af de uppg., som har inga under namnet E. alsinefolium, 
i sjalfva verket afse E. Hornemanni. 

E. Hornemanni hybridiserar hos oss atminstone med E. palustre 
(se langre fram). Angaende hybriden E. Hornemanni X lactiflorum se 
under den senare arten. Om en mojlig hybrid med E. anagallidifolium 
se under denna. Huruvida arten hos oss hybridiserar med E. alsinefolium, 
maste anses osakert. 

Epilofoium alsinefolium X palustre Ssel. 1 ), Hausskn. 2 ) 

In Lapponia et Fennia septentrional! raro (vet raris- 
simej occurrit. Etiam alias formas hybridas complecti 
videtur. 

Ok. Ristijarvi Juurikkakorpi ad scaturiginem inter E. 
alsinefolium proveniens: Lackstrom !, spec, determ. Sa3lan, cfr 
Medd. IX p. 174 nomine E. origanifolium X palustre et Herb. 
Mus. Fenn. II p. XIII ; Ristijarvi inter E. alsinefolium prove- 
niens: Lonnbohm!, cfr Brenn. Obs. ; Kianta [»Suomussalmi»] cp 
in prato humido prope praedium sacerdotis (Kyyhkynen!): A. 
L. Backman in Medd. XXXIII p. 34, cfr Brenn. bidr., vide etiam 
infra. 

Ob. Rovaniemi Palovaara: Brenner!, cfr Sselan in Medd. 



1 ) In (Diar. 16, V, 1883) Medd. IX p. 174, ubi describitur, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. XIII. 

2 ) E. Haijnaldianum Hausskn. p. 177. 



356 Epilobiurn alsinefolium X palustre. 

IX 1. c. et vide infra; r in scaturiginibus ad orientem versus 
a Palovaara ad finem versus Rovaniemi cp et extra territorium 
ad ripam australem lacus Kamsajarvi in eadem par.: Keckm., 
cfr 1. c. p. 10 et 15 et Brenn. Obs. — Kuus. inter E. alsi- 
nefolium proveniens: Nyberg!, cfr Sselan in Medd. 1. c.; Posio 
Timisjarvi in rivulo sicco unic. spec, cum parentibus etiam 
Kurvinen in scaturigine ad ripam amnis Kotijoki x ) (W. Brenner!): 
A. L. Backm. comm. 

Lk. rr Kittila prope Isovaara: Hjelt & H.!; Ylimuonio in 
rivo parvo in catarrhactam Visanto influenti: Mont, karlv. 
p. 156; Kuolajarvi [»Salla»] infra montem subalpinam Salla: 
Rantaniemi! 1 ); Kuolajarvi [»Salla»] in stagnis prati paludosi 
in vicinitate lacus Rakkojarvi ad meridiem versus a Nurmitun- 
turi cp: Borg & Rantaniemi! 1 ); Kuolajarvi, Politimavaara, in 
rivo alpino: Edv. af Hallstrom ! *), vide etiam infra. 

Lv. ad rivulum Aarumuaj c. 7 km a lacu Akjaur ad Sosnovets 
versus: Kihlman! *). — Lp. Pjalitsa ad fontem: Kihlman! *). 

Da Stelan forst sarskilde hybriden E. alsinefolium X palustre, var 
den icke funnen i Skandinavien, och Hausskn. p. 170-171 upptager den 
uteslutande fran sodra Europa (jfr Focke p. 162). Emellertid har den 
senare afven iakttagits i Sverige, se Bot. Not. 1886 p. 198, Neuman p. 
259 etc. Hos oss ar den annu foga studerad i naturen. 

Hybriden uppgifves afven fran Kton., samma stalle som foregaende 
[E. alsinefolium] : Ispol. p. 61 i ofvers. ; det tillagges i en not, att manga 
Epilobium-arter aro bestamda af Haussknecht; se ofvan p. 352 och jfr 
1. c p. 336. Montell framhaller, att hans exemplar tillhor hybriden E. 
alsinefolium X palustre v. lapponicum Hausskn.; detta galler sakert afven 
flertalet af de i ofriga uppg. omnamnda exemplaren. 

Borg, som bl. a. bestamt Kihlmans exemplar fran Lv., anser, att 
har foreligger hybriden E. Hornemanni X palustre; detsamma galler hans 
och Rantaniemis exemplar fran Lk. — Ok. Brenn. Obs. kallar formen 
fran Ristijarvi! till peralsinifolium. — Ob. Exemplaret fran Palovaara 1 
kallas f. perpalustre: Brenn. Obs. 

Angaende de nu namnda exemplaren skrifver Lindberg: Aro nog 
alia bastarder mellan E. palustre och E. Hornemanni (alsinefolium) ; Lindb. 
comm. Har bor dock framhallas yttrandet: »Die in dieser Gattung 

aufgestellten zahlreichen Bastardformen bediirfen zum Theil noch genauere 
Begriindung»: Garcke p. 140. Detta galler emellertid i annu hogre grad 
de narmast foljande hybriderna. 



M Forsitan E. Hornemanni X palustre, vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 357 

Det torde i manga fall vara vanskligt att pa herbariematerial soka 
atskilja E. alsinefolium X palustre och E. Hornemanni X palustre, hvarfore 
jag endast upptagit dem med de benainningar, under hvilka de inlamnats 
resp. publicerats. Emellertid vill jag yttermera framhalla, att E. Horne- 
manni X palustre torde vara den allmannare af de bada. 

EpiloMum davuricum X lactiflorum Hausskn. ') 

In Lapponia maxime oriental 7 rarissime inveniri 
indicat Haussknecht. 

Lm. Ad Kljatnij [»Kletnich»] leg. [N. I.] Fellm. pi. arct. 
mixt. cum E. palustri (Hb. Berol.): Hausskn. p. 148, cfr Herb. 
Mus. Fenn. II p. 138 et X not. 

I Herb. Mus. Fenn. II p. 138 papekas, att exemplar saknas i H. 
M. F. Om man franser uppg. i Bot. Not. 1884 p. 195 och Herb. Mus. 
Fenn. 1. c, hvilka aro rena citat, har ingen uppg. angaende hybridens 
forekomst i Finland mig veterligen tillkommit sedan Haussknechts mono- 
grafi. Hybriden upptages ej ens i Mela Kasv. V. Se afven of van p. 356. 
Allt detta galler i hufvudsak afven foljande hybrid, om hvilken dock 
Murbeck publicerat ett par uppg. afven fran graustrakten mot Fin- 
land. Speciallokalen, hvilken hos Hausskn., sasom framgar af det ofvan- 
staende, kallas Kletnich, benamnes i Herb. Mus. Fenn. II p. 138 Klatnij. 
A kartan lyder namnet Kljatnji. Hvilket namn, som ar det riktiga, kan 
jag ej afgora. 

Epilobium davuricum X palustre Hausskn. 2 ) 

In Lapponia rarissime invenitur. 

[Li. circa Nyborg: Murbeck in Bot. Not. 1886 p. 198.] 
— [L. e n t. Kaaresu'anto [»Karasuando»] leg. [L. L.] Laestad. 
sub E. palustri v. riparium (Hb. Petr.): Hausskn. p. 149, cfr 
de hoc et insequenti Bot. Not. 1884 p. 196.] 

Lp. ad Ponoj leg. [N. I.] Fellm. PI. arct. N:o 96 (Hb. Be- 
rol.): Hausskn. I.e.; e Lumbofski adest inter spec. E. palustris 
f. angustae spec, unicum verisimiliter f. hybrida inter E. davu- 
ricum et palustre: Herb. Mus. Fenn. II p. 138, cfr Murbeck 
in Bot. Not. 1886 p. 198. 



') E. norvegicum Hausskn. p. 178. 

2 ) E. Lindblomianum Hausskn. p. 178. 



358 Epilobium davuricum X palustre. 

Vide etiam Herb. Mus. Fenn. II p. X not et sub superiore. 

Lp. Exemplaret fran Lunabofski ar insamladt af Brenner!, men be- 
stamdt af Saelan och Kihlman, och detta med tvekan, enar endast en 
enda liten individ forefinnes bland exemplar af E. palustre f. angusta. 

Epilobium Hornemaimi X palustre Hausskn. x ) 

In Fennia septentvlonali et Lapponia raro aut r % arissime 
nascitur. 

Ok. Kianta [»Suomussalmi»] in vicinitate praedii sacerdotis 
in prato Salmipuro: Kyyhkynen!, cfr Brenn. bidr. 

Vide ceterum sub E. alsinefolioy^palustri. 

Hybriden omnamndes forsta gangen fran Finland i Lindb. Enum. (1901). 

Epilobium montanum X palustre Hausskn. 2 ) 

Adhuc nisi rarissime in Fennia austro-occidentali non 
ledum est. 

Ab. Pargas Alon Skrabbole: Arrhenius in (Prot. 2, XII, 
1899) Medd. XXVI p. 38-40, ubi describitur. 

Kihlman forde i Medd. XIX p. 70 ett exemplar, insamladt af Brenner 
i Nyl. Helsingfors!, till denna hybrid. I Medd. XIX p. 95—96 framholl 
Brenner, att namnda exemplar endast utgjorde en nagot afvikande form 
af E. palustre, staende narmast var. fontanum Hausskn. I Medd. XXVI 
p. 40-41 forsakrar Arrhenius, att Brenner otvifvelaktigt har ratt. I af- 
seende a den utforliga beskrifniBgen far jag hanvisa till originaluppsat- 
serna. — Kortare eller langre citat af Arrhenii beskrifning inga flerstades. 
Se afven ofvan p. 336. 

Cipeaea lutetiana L. 

Per errorem apud nos indicata est. 

Kalm; »in locis umbrosis roridis Finl. medialis rarius»: Prytz, jfr 
Led. II p. 113; »locis umbrosis provinciarum meridionalium et mediarum>: 
Wirz. pi. off., jfr Led. I.e.; »in nemoribus umbrosis Nylandiae (Borga), 
Alandiae et insularum ditionis Aboensis rarius*: Wirz. Prodr. p. 7, jfr 
Rupr. Diatr. p. 23; sodra Finl.: Fries; Finl. mer : Nym. Syll. p. 264, jfr 
afven Wied. & W. p. 15 och Georgii III p. 645. — I k. Bjorko (Wirzen): 



') E. connexum Hausskn. p. 178. 

s ) E. montaniforme Knaf. ex Hausskn. p. 178. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 359 

Rupr. Diatr. p. 31. — Sat. Huittinen [»Hvittis»]: Car. p. 23. — T a. 
Hauho: Herk. p. 57. — Ehuru arten saledes uppgifves fran flere etallen 
i vart land, kan det val anses for fullt sakert, att den icke finnes i Fin- 
land, jfr Spic. I p. 2 och W. Nyl. Distr. Sarskildt fornekas dess forekomst 
pa Aland af Bergstr. p. 131 och vid Borga af Ssel. O. Nyl. p. 25. De 
aldsta uppgifterna sasom Carenius', Herkepaeus' (och Kahns) torde f. o. 
haf va uppkommit darigenorn, att C. alpina i Fl. Suec. ed. I upptoga sasom 
varietet och under samma nummer som C. lutetiana. 

Circaea intermedia Ehrh. 

Per errorent apwl nos indicata est. 

»ln nemoribus umbrosis humidis Nylandiae et insularum Aboensium 
et Alandensium parcius»: Wirz. Prodr. p. 7 och 8, jfr Rupr. Diatr. p. 23; 
sodra Finl.: Fries, jfr Wied. & W. p. 15 och Nym. Syll. p. 264. — W. 
Nyl. Distr. sager om denna och C. lutetiana: »non visae»,och detta galler 
fortfarande dessa arters forekomst i Finland. 



Circaea alpina L. 

In maxima parte Fenniae passim — satis raro occurrit; 
ad septentrionem versus, quamquam inprimis supra 63° ra- 
rescit, saltern usque ad 67° 40' visa est. 

Kalm; ad scaturigines silvaticas Finl. inferioris p: Prytz ; 
locis umbrosis, roridis, silvarum et montium prov. merid. et 
mediarum, Tammerfors, Mantyharju: Wirz. Prodr. p. 8; Scand.: 
Nym. Consp. p. 249; Fenn. exc. bor. plur. (deest etiam in Finm. 
et Lapp, plur.): Nym. Suppl. p. 122, vide etiam DC. Prodr. Ill 
p. 63, Led. II p. 114, Lindr. Lisat. p. 12 et Liro Ured. p. 291. 

A 1. r: Bergstr.; Kokar: Bergstr. p. 4; [Finstrom] Bergo: 
Erics.!; Sund (!) prope templum, Geta Grondal: Hult ann.; Jo- 
mala Ingby ad septentrionem versus a pago a. 1904, nunc ex- 
stincta : Florstr.; rr Sottunga Kyrklandet: Arrh.!; r Brando Aster- 
holma Korso et Lappo!: Bergr. — A b. r: Zett. & Br.; Korpo: 
Hollm.; Merimasku: Karsten in dupl.!; Karuna: A. Brotherus in 
herb. lye. n.; Nagu prope templum, Pargas r Langholm, Terfsund 
et Brunnas, Kimito (!) Skinnarvik: Arrh. et Arrh. Ann.; Bromarf 
(st fq): Sand.; [Muurila] (rr) ad molas Kaukelmaa, ad montem 
prope praediolum Pitkalahti: Benv. ; p: Sel. ; Lojo complur. lo 
cis: Hels.; Karis prope Svarta: Hisinger!; Vihti (fq): W. Nyl, 



360 Circaea alpina. 

W. Nyl. p. 204 et Printz; [Vihti] p - st fq: Flinck!, quern 1. 
inspicias; Karjala Lemmi rr ad lacum Lemmi in ripa orientali 
pc : Caj. Kasvist. — Nyl. Ekenas st r Koon: Hayr. ; r Inga 
Stor-Ramso [*Ramsjo»]: His.!; Inga Vesterkulla Skammo! et 
Jakob-Ramso: Rrenn. vaxtf. p. 79; Barb' st fq: Sael. ann. ; 
Kyrkslatt: Brenner!; Esbo Rulludd: Kihlrn. ann., spec, adscrip- 
tum Kaitans!; r ad ripam australem lacus Nurmijarvi prope 
praedium Simonsberg cp, c. 1 km a praedio Hyvamaki ad sep- 
tentrionem versus una cum Stellaria Friesiana et Galio tri- 
fioro st cp: Stenr.; Mjolo: W. Nyl.; Thusbv haud r: Astr. & H.; 
Borga p ex.gr. Kardrag, Sundo, Perno Sondaro: Sael. of vers.; 
p: Sael. 0. Nyl., spec, e Pyttis [Hinkabole]!; Stromfors Bullers 
et Reimars st fq: Sael. ann. — K a. Virolahti Kayrasuo in pago 
Ala-Urpala: Blom!, cfr Lindr. Lisat. p. 12 et Liro Ured. p. 291, 
ubi in par. Vehkalahti lecta esse dicitur; st r Antrea Oravan 
kyto, Raisala Sirlaks, Jaliski Ahola! st fq in vallibus rivorum, 
in silvis depressis umbrosisque adnotata: Linden. — Ik. p: 
Malmb., spec, e Valkjarvi!; Uusikirkko (Chr. Gobi): Liro Ured. 
p. 291; Valkjarvi Pahkinamaki in luco: Lindberg!; in vicinitate 
opp. Kakisalmi: Silen Blomb. p. 124; [st fq: Meinsh. p. 128]. 
Sat. (st fq): Malmgr. ; p et st cp — cp, enum., Hvittis- 
bofjard p: Hiiyr. Bjorneb.; (fq) in Birkkala ad Harju [»Harjo Ca- 
pell»] (Gadd): Leche p. 16, cfr Hjelt in Medd. XXVI p. 9; p - 
st r: Hjelt, spec, e Karkku!, cfr Liro Ured. p. 512;(stfq): Sola 
Flor. p. 89; multa alia spec, in H. M. F. — T a. p: Leop., Asp. 
& Th. et Norrl. s. 6. Tav.; haud infrequens: Knabe Fort.; Sysma 
Heronlampi, Tepo! et Ravjaskorpi: Unon.; st r Vehkasalo cp, 
Ansioniemi: Bonsd.; Jamsa: Nikl. !; [Liingelmaki] Sinivuori sp 
interdum st cp in lucis: Borg Tiet. ; st r — p Luhanka Onkisalo, 
Tientaali, Vanhoinen et Sikolahti, Korpilahti Peuha et Pohjola: 
Wainio Tav. or., vide etiam Borg p. 437—438 et Hult tr. p. 194; 
complura spec, in H. M. F., inprimis ex parte australi. — S a. 
Valkiala r: Hult Fort.; Villmanstrand: Simming!, cfr Lindr. Lisat. 
p. 12 et Liro Ured. p. 291; Lappvesi ad praedium sacellani prope 
Villmanstrand: Sael. herb.; r Imatra, Rasila: Hult; inprimis circa 
Nyslott: E. Nyl. & Chyd., spec, e Nyslott leg. [Ph.] Lindforss!, 
cfr Fl. Kar. p. 189; Saaminki: T. Churberg in herb. lye. n. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 361 

(locus nescio an incertus), vide etiam supra. — K 1. st r, ad La- 
dogam borealem plur. loc: Fl. Kar. p. 189, spec, ex Impilaks 
Pususaari!; st r Hiitola in vicinitate templi: Linden; [Parikkala] 
r tantum in prato ad Alahovi: Hann.; Parikkala: J. Lagervall!, 
cfr Liro Ured. p. 291; Parikkala Kangaskyla: A. Kopperi! ; Sor- 
tavala! et Uukuniemi ! : Nikl. ; Kirjavalaks: Backm.; r Palkjarvi 
Anonniemi: Hjelt. — Kol. p: Elfv., spec, e Porog!; e multis (9) 
locis enum., quorum maxime septentrionalis est Solomeno: Caj.!, 
vide etiam Liro Ured. p. 291. 

O a. r Narpes (!): Malmgr. ; r [lskmo] Gronvik (W. Sa- 
belli): Laur. Vaxtf.; Vasa Langviken pc: E. Boehm comm., cfr 
Laur. Vaxtf.; Gamla Vasa prope Kapellbacken: Bj. Jurvelius! — 
T b. r Jyvaskyla: Broth.!; Jyvaskyla Lohikoski: Wainio Tav. or. 
et Prim. p. 51. — S b. r [Leppavirta] Vokkola in nemore: Enw.: 
p: Mela; Kuopio (Relander): Fl. Kar. p. 189, spec, report. C. 
Roos!, E. Tani! et V. Hornborg!; Kuopio (Lonnbohm): Liro 
Ured. p. 291; Kuopio Puijo in silva: A. Hendunen!; Kuopio 
Vehmarsalmi prope Tavila: Linkola!; Pielavesi: Lundstr.!; 
Pielavesi Korkeakoski in abieto fertili: Kihlman!; Maaninka 
Kinnulanlahti! ad Lahtela, Hakonen, Haapamaki aliisque locis, 
Lapinlahti Lehtimaki, Nilsia Kinahmi ad rivum et in saltu ad 
lacum Valkeinen: Kyyhk. litt; Nilsia (!) Pisa Pisanpuro: Lin- 
kola!; Iisalmi r ad amnem prope templum: M. & J. Sahib.! — 
Kb. Tohmajarvi Vartsila in silva nemorosa: Kihlm. Beob. p. 
XXX; Kide: E. Winter!; Liperi Sysma Ruutujoki: Hallstrom ! 
— Kon. p — st fq, ad Mundjarvi plur. loc. cp, in Reg. occ. ad 
Klimskij (Simming): Norrl. On.; Kusaranda: Kihlm.; haud pauca 
(4) spec, in H. M. F., vide etiam GiAnth. p. 38. 

O m. rr Lappajarvi Korkeasaari! et Kyronsaari sub abie- 
tibus: A. L. Backm. Fl., cfr I.e. p. 136 et 138, spec, e Lap- 
pajarvi etiam leg. Nystrom ! et E. Odenvall! — Ok. [Kianta] 
ad Pahanpuro in vicinitate Kiannanniemi! cp: Kyykh. litt., cfr 
Brenn. bidr., vide etiam infra. — Kp. Rukajarvi ad primam 
catarrhactam infra Hiisijarvi ! inter gramina et frutices loco urn- 
broso ad ipsam aquam, Jyskjarvi infra montem ad Sirkonjarvi 
loco umbroso et humido: Bergr. Aril. 



362 Circaea alpina. 

O b. nondum visa est. — K u u s. r Paanajarvi (!) ad ri- 
pam Mantyjoki (!): Wainio Kasv. ! ; in vicinitate »Niskavaaran 
puro» : Hirn Fort.; ad Merenoja in fluvium Oulanka influentem: 
Broth, litt. ; Paanajarvi sub rupibus prominentibus [»klipput- 
sprang»] ad Mantykoski ! : A. L. Backm. comm. [verisimiliter ad 
eundem locum ac Wainio Kasv. spectat]. 

Lk. rr ad fines sacell. Kolari et par. Muonioniska prope 
Akasjoki contra Rautujarvi: Hjelt & H., cfr I.e. p. 101, Herb. 
Mus. Fenn. II p. 138 et Hult Lappm. p. 40; Kuolajarvi [»Salla»} 
in abiegno ripario, humido et laeto ad fluvios Korja et Jyrha- 
ma: Borg & Rantaniemi ! ; Kuolajarvi [»Salla»] infra Korja in 
luco ripario: Axelson & Borg!, vide etiam infra. 

Storata delen af Finl. och Lappl. : Fries; arten forekommer blott i 
allra sydligaste delen af finska Lappmarken. — O a. och S b. Till Kristine- 
stad, Jorois: O. Hjelt M. S., anfores sasom uppmaning till vidare under- 
sokningar. — Ok. Kajana Kuluntalaks : Must., jfr Brenn. Obs., dar arten 
kallas rr ; mahanda behofver uppgiften bekraftas. — O b. d. v. s. O i Herb. 
Mus. Fenn. [ed. I] afser K u u s. — L k. i narheten af Pallastunturit (K. 
Laurin) 1880: Zidb. och Zidb. bref; mahanda tarfvar afven denna uppg. 
bekraftelse. Vore den riktig, blefve artens nordgrans omkr. 68° 5'. — Li. 
Ostfinmarken (Deinboll), >hvor den dog ei er fundet i sen. Tider* : Blytt 
p. 1123; »totius Finmarkiae nullibi a me visa* : Norm. ann. p. 23. (Se 
dock Norm. Fl. Spec. p. 443). 

Trapa nataus L. 

Quamquam in Fennia, quantum constat, iam perdiu 
non provenit, tamen fructus hums speciei subfossiles multis 
locis lecti sunt. 

De distributione pristina vide inprimis Lindb. Phyt. p. 188— 
189 et Lindb. Res. p. 330-334, cfr G. And. Spiitqu. p. 18, 
Lindb. Phyt. p. 193 et 194 et Lindb. Res. p. 344. 

A 1. Fiinnen i torfmossar bland andra subfossila vaxter: Olsson i 
Prot. 4, XII, 1897, jfr Bot. Not. 1898 p. 23, G. And. p. 130 etc. [Liksom 
Olssons ofriga uppgifter maste afven denna anses hogst osaker, jfr Lindb. 
Phyt. p. 188; den har darfore utgatt fran det i Medd. XXIV publicerade 
protokollet. Detaljuppgifterna forbigar jag med anledning haraf helt och 
ballet.] — A b. [Karis] Svarta rikligt i en gyttja, som underlagrar en torf 
i den s. k. Anta mosse i Molnaby: G. Andersson i Naturen 1894 N:o 39 
p. 114, jfr G. And. p. 40, dar det bl. a. namnes, att den tyckes alldeles 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 363 

upphora ungefar 30 cm fran gyttjans of re kant, och 1. c. p. 130; Karis 
Grabbacka Stormossen, Langangskarr och Starckom Stormossen, Karislojo 
Sarkjarvi Riitkorpi och Mustalahti Luhdansuo: Lindb. comm., jfr Lindb. 
Phyt. p. 188 och 190; Kisko Pyysuo i gyttja pa 4 m djup samt i en 
anuan mosse med samma namn invid Karislojo gransen pa 2,6 m djup i 
gyttja: Lindb. comm.; Lojo Stormossen, som utfyller dalgangen mellan 
Paltrask och Hemtrask i Lilltotar by, . . . under circa 75 cm maktig torf 
rikligt med notter: Naturen 1. c. p. 115, jfr G. And. p. 44 och 130 afven- 
som Sern. p. 589; Lojo Stortotar Ylijoki angen: Lindb. torfm. I p. 34 
m. fl.; Lojo Lilltotar mosse vid Inga gransen, Stortotar Totar gard Ylijoki 
angen och Lempoonsuo nara Laxpojo, Sammatti Raatinsuo vid Lojogran- 
sen [jfr Lindb. Phyt. p. 189-190], Myllysuo, Siitonsuo och Hemjoensuo, 
Nummi Kovela vid Myllyjarvi V om Nummikyrka i tva mossar vid Pit- 
kajarvi sjo och Hyrsyla lilinlammensuo nara Pusula gransen: Lindb. comm., 
jfr Lindb. Phyt. p. 188 och Lindb. Res. p. 331; Kiikala Vihrasuo pa 5,5 
m djup : Lindb. comm ; Vihti i karr i narheten af Otalampi och Tuohi- 
lampi, vid Otalampi pa ett djup af 5,8 m under den nuvarande jordytan 
. . funnen af agr. Havola (Hels. San.): Nya Pressen 1907 N:o 217 s. 3, 
jfr Lindb. Phyt. p. 188 och Lindb. Res. p. 332, dar arten sages vara fun- 
nen i Kaisaniemensuo; Vihti Alhonsuo 3 km E om Ojakkala, Kourla 
l80suo, Katinhannansuo vid Otalampi trask, Kydonsuo i Siippo by nara 
Otalampi och Lammenpaansuo i SV hornet af socknen invid Lojo gransen, 
Pusula Luhdansuo 5 km NV fran Pusula kyrka och Karhiansuo 6 km 
NV om Pusula kyrka: Lindb. comm., jfr Lindb. Phyt. p. 188 och Lindb. 
Res. p. 331—332 afvensom angaende enskilda fyndorter 1. c. p. 329 och 
337; Pyhajarvi karr i Ahmo by i sodra delen af socknen: Lindb. Res. 
p. 332. — N y 1. Inga Kalkulla i ett gyttjelager under torf i den s. k. 
Stubbangen vid afloppskanalen for Varo trask a Kalkulla gard: Naturen 
1. c. p. 115, jfr G. And. p. 45 och 130, afvensom Sern. p. 589, Lindb 
torfm. I p. 34, Lindb Subf. p. 74 och isynnerhet Lindb. Phyt. p. 191-192 
Nurmijarvi Klaukkala by Isosuo S om Valkjarvi sjo, Perttula by Mustin 
suo at NV fran Valkjarvi sjo och Palkkisilta by Pikikorvensuo: Lindb 
comm., jfr Lindb. Phyt. p. 188, dar stallet kallas Pihikorvensuo. — Ik 
».Tag tror pa grund af de of van (1. c. s. 125) omtalade lamningarna, att 
arten finnes i Rautakorpi i Pyhajarvi socken* : G. And. p. 130; Valkjarvi 
mosse vid Valkjarvi sjo och Muola mosse vid Parkkilanlampi: Lindb. 
comm., jfr Lindb. Phyt. p. 187 och 188. 

T a. Nastola pa Toivonoja vid sodra andan af Sylvajarvi 76 m ofver 
hafvet, saledes ofvanfor Litorinahafvets grans: Naturen 1. c. p. 115 not, 
jfr G. And. p. 77 och 130, Lindberg i Medd. XXXV p. 54 etc. - Sa. 
Savitaipale i Riilahti karr pa, 1 '/a m djup i dyjorden 30 a 40 st. notter: 
Helsingfors Posten 1905 N:o 263; Savitaipale Jakala gard i Jokeinmaan- 
kyla by, funnen af T. Jakala i Riilahti karrmark: Alcenius i (Prot. 7, XI, 
1908) Medd. XXXV p. 53-54, dar narmare uppgifter lamuas, jfr bl. a. 



364 Trapa natans. 

Lindb. Phyt. p. 188, dar det framhalles, att derma fyndort 61 u 12' ar den 
nordligaste, dar fossil Trapa iakttagits i Finland, G. And. Spatqu. p. 18 etc. 

Af de olika formerna ar »f. laevigata Nath. typisk i [N y 1. lnga) 
Stubbangen jamte talrikt med former, som representera bela serien till 
sitbconocarpa Nath. ... I [A b. Lojo] Stormossen . . . Annas afven f. rostrata 
Nath. och f. elongata Nath. . . . F. coronata Nath. mycket typisk i [Ab. 
Karis] Anta mosse, dar den med sma variationer ensam upptrader» : Na- 
turen 1. c. p. 116, jfr G. And. p. 126-130 jamte taflorna III och IV. 
Haraf framgar bl. a., att vid [T a. Nastola] Sylvajarvi rader laevigata-typen : 
G. And. p. 128. F. o. omnamnas f. conocarpoides Nath. och conocarpa 
Aresch. bl. a. fran [A b. Lojo] Stormossen: 1. c. p. 129, se afven taflorna, 
dar alia formerna aro afbildade. — Alia notter fran Sa. Savitaipale till- 
hora f . coronata Nath. : Lindberg i Medd. XXXV p. 54. 

Sasom af ofvanstaende framgar, har Trapa natans under de se- 
naste aren af Lindberg blifvit uppvisad pa 31 nya fyndorter utofver de 
7, darifran den tidigare varit bekant. Se harom Lindb. Phyt. p. 188; 
sedan dess har dock arten yttermera blifvit funnen pa nagra stallen, se 
Lindb. Ees. p. 331. (De osakra fyndorterna aro harvid icke tagna i be- 
traktande). Tillaggas ma, att Trapa ensamt inom Lojo harad af Lindberg 
patraffats i 19 prof, harstammande fran 16 sarskilda mossar och karr: 
Lindb. Res. p. 333. Angaende de former, som forefinnas a dessa nya 
fyndorter, namner Lindberg, att hvad som sakert kunnat konstateras, . 
tillhor f. coronata : Lindb. comm., jfr Lindb. Phyt. p. 192 och Lindb. 
Res. p. 331. 

De aldre eller ald&ta uppgifterna inga i Naturen 1894 N:o 39. Har ma 
tillaggas, att G. Anderssons uppsats ar betitlad: Om den forntida forekom- 
sten af sjonoten (Trapa natans L.) i Finland. — Att artens forekomst 
sammanfaller med ekens maximiutbredning framhalles: 1. c. p. 115. F. o. 
omnamnes arten fran Finland bl. a. i Medd. XXVI p. 14 not, Mela Kasv. 
V. G. Andersson, Svenska Vaxtvarldens historia, Stockholm 1896, p. 44—45 
och af Sernander i Sv. Bot. T. 1910 p. 70-71, jfr afven G. And. p. 33 
och Lindb. Res. p. 335. 

Angaende artens nuvarande utbredning se t. ex. Nym. Consp. p. 
249, Nym. Suppl. p. 122 och isynnerhet Geogr. F. T. 1896 p. 72-73. Haraf 
framgar bl. a., att den Finland narmaste fyndorten, dar arten f. n. fore- 
kommer, ar sjon Immeln i Skane : Neuman p. 260—261, jfr Lindb. Res. 
p. 330. 

Tillaggas ma, att slaktet Trapa i Engler, Die natiirlichen Pflanzen- 
familien III, Abth. 7, p. 223 fores till en sarskild familj Hydrocaryaceae. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fermi ca, 35, N:o 1. 365 

Halorrhagidaceae, 

Myriophyllum verticillatum L. 

In Fennia australi et media raro (— satis raro) occur- 
rit; in parte interiore, ubi plerumque raro (— rarissime) 
tantum invenitur, 63° vix superat, sed ad oras maritimas 
usque ad 65" 45' saltern, sed vert similiter usque ad 68° 10' 
ad septentrionem versus progreditur. 

Till., vide infra; Kalm; in stagnis graminosis st r: Prytz; 
Fenn. merid.: Fries; Eur. omn. exc. . . . Lapp. Fenn. plur.: 
Nym. Consp. p. 250; in Finlandia australi plerumque in vici- 
nitate maris st r occurrit, in parte interiore r usque ad Tb. et 
Sb. (c. 63°) lectum est, ad oras Sinus bottnici propius septen- 
trioni usque ad opp. Kemi (65° 50') progreditur: Schedae p. 
92; per totam Europam: Schindler p. 87-88, vide etiam DC. 
Prodr. Ill p. 68 et Led. II p. 118. 

Al. (st r): Bergstr.; r Sund: Bergstr. Beskr.; [Sund] in 
fossa prope praedium publicum Skarpans: Prim. p. 68; Eckero 
Marby in loco sicco ad stagnum: Palmgren!, vide infra; Fin- 
strom Amnas: Florstr. — Ab. »Aboae in incili viae ferreae 
ad caurum monti Kakola subj.»: N. Aschan!, vide etiam infra; 
Bromarf in stagno prope templum st cp: Sand., spec, e Bro- 
marf Refbacka!; Vihti in lacunis caenosis [»dypolar»] ad ripam 
lacus Kirjava! infra praedium sacerdotis: Weeks, muist. — 
Nyl. Ekenas Ramsholmen, Snappertuna Sundsbacka! in aqua 
subsalsa ad septentrionem versus a Gulludden et Raseborg in 
fossa: Hayr. herb., vide etiam infra; Fagervik Langan! ad prae- 
diolum Visanbacka et »Snallbole flyet»!: Hisinger; ad meridiem 
versus ab oppido Borgoa in lacuna aquatica: W. Wahlbeck!; 
Perno Forsby: W. Grefberg! — Ka. rr [Virolahti ! J )] in »turan» 
ad pago Koivuniemi: Blom; Lavansaari: E. Nylander! 1 ); in 
canali Saimaa ad claustrum catarrhactae Lavola! et Antrea in 



l ) Nomine M. pectinatum DC. aut saepius M. verticillatum var. pee- 
tinatum (DC.X 



366 Myriophyllum verticillatura. 

stagno Kavantholm!: H. Buch. — Ik. r Bjorko Kiurlahti: E. 
Nylander! [in E. Nyl. Ber. Vasikkasaari], cfr Fl. Kar. p. 189 et 
Malmb. [in Ale. Ill Kuivalahti] ; Kivennapa Terijoki in stagno 
iuxta mare: Lindberg!, vide infra; [(fq) in reg. litorali: Meinsh. 
p. 121, vide infra]. 

Sat. r et st cp ad serratrinam Pihlava!: Hayr. Bjorneb., 
cfr 1. c. p. 185 et vide infra. — Ta. Lempaala Kuokkala: 
Well. comm. 1 ); Hattula ad amnem inter Lehijarvi et Vanajavesi: 
Lindberg!, cfr Lindb. Medd. p. 279; r in fossa inter pagum Hatila ! 
et Tavastehus et in canali inter arcem et oppidum: Asp. & 
Th., cfr Malmgr.; Padasjoki Syrjantaka Pannujoki: Lang!; 
Padasjoki Vahasalo: Astrom in dupl.! '); rr Langelmaki in ripa 
limosa lacus Lahnajarvi! st cp: Borg Tiet.; Sysma: K. Ben- 
qvist! 1 ), cfr Not. XIII p. 465; Sysma Palvala: K. J. Lagus!; 
[par. Gustaf Adolf] r: Bonsd.; r Luhanka in stagno Koi- 
visto! 1 ) et in sinu Betuvesi lacus Paijane: Wainio Tav. or. 1 ) 

— Sa. Villmanstrand Kaukas! in sinu lacus Saimaa epp flo- 
rens: Sael. ann. nomine f. intermedia. — Kl. Valamo: Malm- 
berg! ! ); Kurkijoki Jattijarvi: J. S. W. Koponen!; Impilaks: 
Europasus ! 1 ), cfr Norrl. Symb. et Not. XI p. 457 *); Sortavala 
Otsoislampi: V. Jaaskelainen! — Kol. Kalajoki in amne prope 
templum: Lindroth & Caiander!; prope Petrosavodsk: Giinther! x ) 

Tb. r Viitasaari Ilmojoki cum * pectinato, in quod eviden 
ter abit: Broth., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138; st r Viitasaari 
compluribus locis: Broth. 1 ), spec, e Kinnula! 1 ), cfr Herb. Mus. 
Fenn. II p. 138 l ); Viitasaari in fossa paludis ad lac. Vuosi- 
jarvi prope praed. Hintikka!, [unde etiam lectum est in PI. 
Finl. exs. N:o 302,] Lakomaki! in fossa argillosa: Kihlman. 

— Sb. (r) Mela; (rr): Mela 1 ); Leppavirta: Enwald! nomine 
M. spicatum; Kuopio: W. Pipping! 1 ); Kuopio Hirvilahti in 
lacu Levalampi: Budden ! x ), (cfr Medd. XXIII p. 13); Kuopio 
Jynkka Vaivaslampi: Lonnbohm!; Kuopio in aqua in lacu Suo- 
vunjarvi: Linkola!, vide etiam infra; Maaninka, etiam in Kiuru- 
vesi ad praedium Paara in lacu Osmanki! 1 ): Lundstr. *), cfr 
Herb. Mus. Fenn. II p. 138 l ); Maaninka Hyttilankyla epp in 



') Nomine M. pectinatum DC. aut saepius M. verticil latum var. pee- 
tinatum (DC). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 



367 



freto ad insulam in sinu Mustalahti! ad Salmenniemi versus: 
Kyyhk. litt.; Pielavesi lacus Haapajarvi: W. Hornborg! 

Om. Jakobstad Notbergsfjarden: Fontell !, cfr Medd. XXIII 

p. 39. 

Ob. [Uleaborg] in stagno [»lammikossa»] ad Oulujoki prope 
Koivuniemi in praedio Kanniainen: Leiv. Putk.!, cfr Leiv. et 
vide L. Y. 1904 p. 236; Uleaborg [»Oulu»] in ripa occidentali 
ins. Hietasaari: Huumonen!; Simo prope Ruikka: Brenner! no- 
mine M. spicatum f. stenlis, spec, determ. Lindberg; Simo in 
stagno [»gol»] 2 km ad meridiem versus a Parsiala! ad viam 
publicam et Kemi! J ) 3 km ad meridiem versus ab oppido ad 
occidentem versus a via publica: V. W. Westerlund, cfr 
Brenn. bidr. 

Lk. Kittila pec in lacu Immellompolo ad septentrionem 
versus a templo: Caj. comm., cfr Mela Kasv. V et vide infra. 

Lp. Svjatoj-noss in aqua fluitanti: Kihlman! nomine M. 

alterniflorum, vide infra. 

Arten ar afven kand fran Kpor. nara Koskesero i vattenpolar: 
Caj comm., jfr Mela Kasv. V. 

Millefolium aquatieum hos Till, anses af O. Hjelt Forsok motsvara 
Myriophyllum verticillatum (och mojl. galler detta afven Tillandz Foeni- 
culum aquatieum: 1. c. p. 223 not); ehuru arten i (Ann. ad Till.) Leche 
p. 31 sages forekomma >in Slotsgrafven>, torde dock saval uppg. som 
bestamningen bora anses osaker. — Ab. Korpo: Desideratkat. p. 25; 
uppgiften har, om jag ej missminner mig, inkommit pa grund af ett orik- 
tigt bestamdt exemplar fran A. G. H.; se f. o. ofvan under Till. — Nyl. 
[Snappertuna] Totalfladan i val skyddade laguner. Samlar slam som fore- 
gaende [M. spicatum] : Hayr. Stud. p. 168. — Sat. Kyro: Asp; en ytterst 
osaker uppg. — Lk. Angaende uppgiften fran denna provins papekar 
Lindberg, att man suarare skulle haft skal att harstades vanta M. spicafiu//, 
hvilken saval lefvande som subfossil insamlats i provinsen: Lindb. comm. 
Exemplar i H. M. F. foreligger ioke. — Lp. Om exemplaret fran Svjatoj- 
noss skrifver Lindberg: Har ingenting med M. alterniflorum att gora. 
Hogst sannolikt M. verticil latum och ej M. spicatum. Senare namner han : 
'Sedan jag anyo granskat exemplaret, skulle jag knappast tveka att anse 
det tillhora M. verticillatum, ehuru exemplaret ar utan blommor>: Lindb. 
comm. 

Osakert ar, huruvida M. verticillatum forekommer sasom fossil i 



') Nomine M. pectination DC aut saepius M. verticillatum var. pec- 
tinatum (DC). 



368 Myriophyllum verticillatum. 

Finland. Visserligen upptages arten med synnerlig tvekan : Lindb. torf m. 
I p. 16, men senare skrifver Lindberg, att denna uppgift bor utga: Lindb. 
comm. 

Anmarkningsvardt ar, att arten uppraknas bland dem, som fran 
Kalms tid [till 1852J ej iakttagits i Finland: W. Nyl. Distr. p. 77. I Herb. 
Mus. Fenn. II p. 73 upptages arten endast fran 4 provinser (hartill 
komma dock 2 pa grund af litteraturuppg. och 2 andra for var. pectina- 
tum); dess nordgrans enl. uppg. 1. c. p 138 ansags vara icke fullt 63°. 
I det ofvanstaende upptages arten fran 16 provinser (oberaknadt Kpor.); 
nordgransen ar 68° 10' eller atminstone 65° 45'. 

Af de i vart land forekommande fornierna ar var. (eller rattare f.) 
intermedium Kocb kanske den allmannaste. Om denna namnes: » Forma 
nostra est intermedia inter typum et var. pectinatum, bracteis nonnihil 
brevioribus a typo recedens* : Herb. Mus. Fenn. II p. 138, dar endast 
denna och f. pectinata upptagas. 8enare ar afven a pinnatifidiim Wallr. 
inlamnad fran Ik. Kivinebb: Lindberg!, Sat. Bjorneborg: Hayren ! och 
Sb. Kuopio Suovunjarvi: Linkola! (se om dem of van). Afven uppg. i 
Hayr. Bjorneb. ar publicerad under namnet a pinnatifidum. — Modif. 
terrestris Neilr. foreligger fran Al. Eckero : Palmgren! — Mahanda bor 
det framhallas, att exemplaret i PI. Finl. exs. N:o 302 (se under Tb.) ar 
utgifvet under namn af a intermedium Koch. 

F. pectinata (DC.) upptogs tidigare, t. ex. hos Broth., sasom under- 
art, medan densamma i Herb. Mus. Fenn. II p. 73 uppfattas sasom varie- 
tet. For min del ar jag bojd att ansluta mig till foljande uttalande: 
»Durch den Standort bedingt entwickeln sich folgende Formen . . . Wie 
bemerkt sind diese drei Formen Erzeugnisse des Wasserstandes. Bei 
nassem Spatsommer sieht man meiet die Form a [pinnatifidum], wahrend 
bei trocknem meist b [pectinatum] , und bei wechselnder Witterung die 
Uebergangsformen [intermedia] . . . sich bilden»: Meinsh. p. 120—121. 
Detta bekraftas afven af familjens senaste monograf, som sager: »varie- 
tates descriptae nisi formae biologicae foliis bracteisque ob inundationem 
variabilem variantibus>: Schindler p. 88. Emellertid har jag sarskildt 
utmarkt de exemplar, som atminstone nagon tid blivit f5rda till var. 
pectinatum, hvarvid dock bor papekas, att dessa former icke langre aro 
sarskilda i H. M. F. — Annu ma tillaggas, att flere ex. enl. Sselan hafva 
uteslutande honblommor. 



Myriophyllum spicatum L. 

In maribus ut etiam in lacubus Ladoga et Onega ple- 
rumque satis frequenter— passim provenit, ceterum autem raro 
aut rarissim.e tantum occurrit; ad septentrionem versus quam- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, 35, N:o 1. 369 

quam magis magisque rarescit, tamen usque ad summum 
fere septentrionem inveniri indicatur. 

Kalm; in rivulis silvaticis p: Prytz, vide infra; (Fenn. 
merid.) : Fries ; ad Helsingfors saltern haud rarum : W. Nyl. Distr. *) ; 
Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 250; exc. etiam Lappon. : 
Nym. Suppl. p. 123; »fast kosmopolitisch. Bewohnt ganz 
Europa»: Schindler p. 90, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 68, 
Led. II p. 118—119 (ad M. alterm folium ex parte spectare 
puto, vide infra) et Lindb. Res. p. 326. 

Al. (p): Bergstr.; complur. loc. Kyrksundet in par. Sund, 
in stagno Jomala: Bergstr. Beskr.!; Foglo, Geta: Hult ann. *); 
Kastelholm: Sael. herb.; Jomala in stagno Dalkarby: Palmgren! 
et Printz! [» Jomala trask»], vide iam Bergstr. Beskr.; Lumpar- 
land prope sacellum: Florstr.; Bergr. vide sub Ab. — Ab. 
(fq): Zett. & Br.; (r?) par. Gustafs Kunnarais, Lyporto et 
Kaurissalo, Inio Aselholm: Bergr.; (fq): Sand, et A. Nyl.; r 
in lacu Lojo prope Kaukola in aqua valde profunda: Sel.; 
Vihti (»fq»): Printz; [Vihti] st r in fossa prati riparii ad 
Veikkola, Hiidenvesi ad insulam Kinava, in amne Suksela et 
in amne Vanjoki: Flinck; [Vihti] Hiidenvesi: Lindberg in Medd. 
XXXIV p. 170; Pyhajarvi rr nonnulla spec, sterilia in ostio 
amnis in Pyhajarvi influentis: Weeks., cfr Lindb. Res. p. 326; 
Mietois p in sinu Saari et ad ostia amnium Mynajoki et Laajoki: 
Caj. Kasvist. ; Nystad [»Uusikaupunki»!] Sorvakko in fossis 
contra Madonmaa florens: Sod. — Nyl. Ekenas: His.!; (fqq) 
in regione intima . . . st fq in reg. exteriore: Hayr. Stud. p. 168, 
quern 1. inspicias; Inga in taeniis, ex. gr. in Barosund! et ad 
Stor-Ramso [»Ramsjo»j: His. 1 ); Inga. Svartback: Brenn. vaxtf. 
p. 79; st fq in taeniis interioribus par. Esbo: Kihlm. 1 ); (p): 
W. Nyl. 1 ); st fq ad Helsingfors in aqua salsa et subsalsa: 
Ssel. ann.; st fq: Sael. 0. Nyl.; Borga in taeniis maritimis st 
fq: Ssel. ann.; st fq secundum oram: Sael. & Str., vide etiam 
Medd. XXXIV p. 170. — K a. Lavansaari: E. Nyl. Ber.! et 
Brenn.; ad Viborg: Fl. Kar. p. 193, cfr Malmb. — Ik. Kakki 
[»S:t Johannes»] Laurikkalahti ad septentrionem versus a de- 



') Nomine var. marinum Lindbl. 

Typis impr. 2S | 10 1911. 24 



370 Myriophyllum spicatum. 

versorio Vaahtola: Lindberg in Medd. XXXV p. 72; [(st fq): 
Meinsh. p. 121]. 

Sat. Raumo: A. G. H. in dupl.!; p et st cp — cp, enum., 
Hvittisbofjard st r in aqua subsalsa: Hayr. Bjorneb., cfr 1. c. 
p. 28 et 46; rr Tyrvaa Vankimusjiirvi cp a. 1871, anno 1882 
autem exstinctum: Hjelt!, cfr Medd. XXVI p. 16; Malmgr. 
ex hac prov. non coram. — Ta. Janakkala una cum Lemna 
trisulca (0. Sundvik): Lindb. coram. — Kl. saltern ad Ladogam 
borealem: Fl. Kar.; Sortavala: Appelberg! et E. Winter in dupl.!; 
Impilaks (!) p: Backm. et Hjelt! 

Oa. Kasko: Malmgr.!; p — st fq ad oram: Laur. Vaxtf., 
cfr 1. c. p. 11, spec, e Vasa! — Kon. (st fq), in Saoneshje fq, 
in Reg. occ. Suojarvi: Norrl. On.; Perttiniemi in lacu Perttijarvi: 
Simming!; tantum in Sennoguba [insula Klimetskoj]: Gaj.; circa 
Schungu: Giinth. p. 38. 

O m. p, frequentior in aqua marina: Hellstr. ! — Ok. 
[Kianta] in lacu Kallioinen in pago Kiannankylii haud cp: 
Kyyhk. litt.!, cfr Brenn. bidr., vide etiam Must. — Kp. nondum 
adnotatum est. 

Ob. st r in plagis litoralibus, Kemi, Simo etiam ad Ruikka!, 
Uleaborg, Kempele, Liminka, Hailuoto [»Karlo»!]: Brenn. Obs., 
quem 1. inspicias; Liminka: Brenn. herb.; Oulu [»Ulea»] in sinu 
Kempele: Eberh.!; [Kempele] Kiviniemi: Leiv. Oul. p. 87; [Ulea- 
borg] Hietasaari: 1. c. p. 41, cfr de ambobus 1. c. p. 112; [Ulea- 
borg] ad litus: Leiv. Putk., cfr Leiv. et vide infra; Simo prope 
Ruikka ad viam publicam in stagno vadoso: V. W. Wester- 
lund!; p in regione litorali Kemi Porholanpudas et prope Karin- 
haara, Simo Joutsenjarvi prope Ervasti: Keckm., cfr 1. c. p. 9 
et 14; [Haaparanta: Hjelt,] vide etiam infra. — Kuus. r Vaimon- 
lampi (Nyberg!): Wainio Kasv., spec, sterile. — Kk. nondum 
adnotatum est. 

L k. Kemijarvi in Vuostimojarvi, Sodankyla in flumine ad 
Kairala in Jesiojoki et in stagno prope pag. Sodankyla (67" 25'): 
Wainio Not.; Kuolajarvi Vuorijarvi et ad effluvium et in ipso 
lacu: Edv. af Hallstr., vide infra. — Li. Paatsjoki Salmijarvi 
[»Pasvikelven Tsjolmejavre»] prope Svanvik partim sterile, partim 
fructibus maturis fine m. augusti 1861 (Th. Fries, ipse), Goalse- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 371 

javre: Norm. Fl. Spec. p. 445, cfr Th. Fries p. 185, Th. Fries 
Resa p. 61, Norm. Ind. p. 17, Norm. p. 265, Blytt p. 1128, 
Hartm. p. 267 etc, vide etiam infra. — [L. ent. Enontekiainen: 
Fellm. Lapp, [ad M. alterniflorum verisimiliter spectat, vide 
infra]; reg. subalp. r (Hartm.): Lsest., cfr Hartm. p. 267, Birg. 
p. 85 et vide infra; Linden Bidr. non enum.] 

Lt. r f. squamosa in reg. silv. duobus locis valde propin- 
quis cp in Peskivuopio et Peskilampi! contra coloniam ad ostium 
fluminis Nuotjok: Linden Ant., cfr Linden Beitr. p. 9. 

Af Berghell i Fennia XIII N:o 2 p. 28 betecknas arten pa grand 
af Lindbergs undersokningar sasom en reliktform fran en tid, da. det 
Baltiska bafvet ofver Ladoga och Onega statt i oppen forbindelse med 
Ishafvet, jfr afven Lindberg i Medd. XXXIV p. 170. I det ofvanstaende 
bar jag sokt sarskildt framhalla de fyndorter, a hvilka artea forekommer 
i sott vatten, se afven Hayr. Bjorneb. Huruvida densamma dock pa alia 
dessa fyndorter kan betraktas sasom en reliktform, synes mig osakert. 

Da de aldre forf. ej skilde denna art fran M. alterniflorum, ar det 
sannolikt, att flere uppgifter under namnet M. spicatum i sjalfva verket 
foretradesvis afse M. alterniflorum. Sa ar sarskildt fallet med Kalrns ocb 
Prytz' uppg. ; sannolikt hanfor sig Herkepaeus' uppg. fran T a. afvensom 
uppg. i Fellm. Lapp, uteslutande till den sistnamnda arten. Wahlenbergs 
uppg. bade i Fl. Lapp, och Fl. Suec bar jag anfort under denna senare art. 

Sat. Kyro: Asp; uppg. ar hogst osaker. — T a. Haubo: Herk. ; 
uppg. afser efter all sanuolikhet M. alterniflorum (se ofvan), enar denna art 
ej upptages, men sakert forekommer i trakten. — Ko. Anmarkningsvardt ar, 
alt Bergr. Ant. ej upptager nagra fyndorter for M. spicatum. — Ob. <<Sehr 
gewohnliche Wasserpflanze in flachem, schlammigem Uferwasser und in 
Tumpelns: Leiv. Veg. p. 201. Med stod af ofriga uppg. fran denna trakt 
formodar jag, att frekvensen ar vilseledande, om an arten sannolikt stall- 
vis upptrader ymnigt. — Angaende forekomsten i L k. Vuorijarvi namnes 
yttermera: I sjalfva sjon pa storre djup, dar den ofta fastnar i utsatta 
nat . . . Vattnet i Vuorijarvi ar mycket kallt och klart, sasom i en kalla. 
8jon torde vara flere 10-tal m djup. Hvitahafs laxen gar anda upp i 
Vuorijarvi: Edv. af Hallstr. — Li. Th. Fries tillagger: »Osaker sasom 
varande steril, men troligen tillhorande denna art» : 1. c. p. 185. I 
anledning af att uppg. af dess auktor saledes ej ansags fullt saker, upp- 
togs den icke i Herb. Mus. Fenn. II p. 73. Numera har dock Norman 
bekraftat densamma, hvarjamte sakra uppg- frau nordliga delen af 
flora-omradet tillkommit. Ett par uppgifter fran lokaler, som ligga uara 
Finlands naturalhistoriska grans, men hvilka ej upptagas af Norman, har 
jag forbigatt. Wahlenbergs uppg. anfores under M. alterniflorum, jfr afven 
Wahlenb. Fl. Suec. p. 643. — [L. ent. Uppg. i Fellm. Lapp, afser efter 



372 Myriophyllum spicatum. 

all sannolikhet den harstades vida allmannare M. aUerniflorum (se ofvan). 
Fran finskt ornrade foreligger icke nagon fullt saker uppgift.] — Lapp. ross. 
Beket. p. 562 anfor N. I. Fellmans uppg. angaende M. aUerniflorum under 
M. spicatum. 

Sasorn fossil ar arten redan tidigare funnen i ancylusderan vid K a. 
Viborg: G. And. p. 71 och 107. F. muricata [Neum.] ar insamlad i Sb. 
Jorois Jarvikylft: Lindb. torfm. I p. 9, 11 och 16, jfr 1. c. p. 6 och Lindb. 
Phyt. p. 180. Vidare uppraknas arten fran samma stalle vid Valvatos, 
utan att det namnes nagot om formen: Lindb. Subf. p. 74 och Lindberg 
i Medd. XXXIV p. 170. Senare ar den afven funnen i O k. Loijussuo 
i Kuhmo [»Kuhmoniemi»] socken circa 160 m ofver hafvet: Lindberg i 
Medd. XXXV p. 193, dar narrnare uppg. lamnas, jfr Lindb. Phyt. p. 182. 
Yttermera uppgifves M. spicatum vara iakttagen sasom fossil ilk. Kiven- 
napa [»Kivinebb»] vid Linnanmaki: Lindb. Phyt. p. 178 och I k. Valkjarvi 
Vermatsujarvi : 1. c. p. 179. Under allra senaste tid ar arten afven an- 
traffad vid Mosskulturforeningens undersokningar sommaren 1910 i prof 
fran tva mossar i L k. Kittila och en mosse i Sodankyla: Lindb. comm. 
Angaende artens upptradande i glaciala aflagringar, se afven Lindberg i 
Medd. XXIV p. 102, Lindb. Phyt. p. 183 och G. And. Spatqu. p. 20—21. 

Hvad fornierna angar, anforas nagra af de aldre uppg., sasom 
af det ofvanstaende framgar, under namnet var. marinum Lindbl. Da 
denna form icke upptages i nyare arbeten, har jag har anfort uppgifterna 
under hufvudformeD. 

Angaende var. squamosum Lsest. namnes: »Synes vara den form, 
under hvilken arten upptrader inom den nordligaste delen af sitt utbred- 
ningsomrade. Samma form traffas emellertid ofverallt, dar vaxten lefver 
i brackt vatten, t. ex. . . . i trakten kring [N y 1.] Fagervik» : G. And. 
p. 106. Se afven Brenn. Flor. — I litteraturen fran vart land har jag 
f. 6. endast funnit uppg. Ob. Kemi: Zidb., jfr Brenn. Obs. — Lt. se 
under hufvudarten. — Sannolikt ar formen ej sallsynt och nagra exemplar 
i H. M. F. tillbora mahanda densamma — ofvergangsformer mellan denna 
och typen aro dock talrikare. — Om var. squamosum namnes for ofrigt: 
» Denna form har intet systematiskt varde. Exemplar, som uppkommit 
fran ofvervintringsknopparna, ha de for v. squamosum egendomliga bladen 
i beball nedtill pa stammen»: Lindb. comm. 

x\ngaende f. muricata [Neum.] se under artens forekomst saom fossil. 



Myriophyllum alterniflorum DC. 

In maxima parte territorii satis frequenter (—passim) 
provenit; in Fennia maxime austro-ocei dental i rarius tamen 
inveniri videtur. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 373 

Usque ad lacum Inari [»Enarensem»] Lapponiae fq: 
Wahlenb. Fl. Suec. p. 643 nomine M. spicatum; maxima pars 
Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. (immo Lappon.): Nym. Consp. 
p. 250; Fenn.: Nym. Suppl. p. 123; usque ad Scandinavians 
Schindler p. 94, vide etiam Trautv. Incr. p. 288 et 289, ut 
etiam Borg Reitr. p. 100, 112, 134 et 142. 

A 1. Geta in stagnis: Hult ann.; Hammarland Langtrask: 
Florstr., vide etiam infra. — Ab. Pargas in sinu maris ad 
templum: Arrh.; Uskela loco sicco: Nikl.!; fq: Renv.; st fq: 
Sel.; Vihti (!) fq: Printz et Flinck, vide infra; fq: Weeks.; 
Mietois cum superiore [M. spicato] in intimo sinu Saari : Gaj. 
Kasvist.; Zett. & Rr., A. Nyl. et Sand, non comm. — Nyl. p: 
His.; p — st fq, hie illic cp: Stenr.; Esbo: W. Nyl.; Thusby: 
Astr. & H.; st fq: Seel. 0. Nyl. — K a. Lavansaari (H. M. F.): 
Brenn.; Vehkalahti in lacu Alajarvi cp: Ssel. ann.; stfq: Rlom; 
st fq in amnibus et rivulis: Linden. — Ik. p: Malmb.; cp in 
stagno ad Kiviniemi: Rupr. Diatr. p. 87 et Fl. Ingr. p. 371; 
[in rivulis reg. septentrionalis ubique fq, enum. : Meinsh. p. 121]. 

Sat. st fq: Malmgr.; Lyttskar st fq (et st pc), ceterum 
non adnotatum nisi e Ruohokari: Hayr. Rjorneb., cfr 1. c. p. 
44; p — st fq, in amne Nohkua multo crassior solito : Hjelt. — 
Ta. (fq): Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. 
et Wainio Tav. or.; fq — st fq, interdum st cp: Rorg Tiet. — 
Sa. st fq: Hult. — K 1. (st fq): Fl. Kar. et Hann.; (fq): Enw. 
hav. ; nee Rackm. nee Rergstrom comm.: Norrl. Symb.; Suis- 
tamo prope templum: Hjelt Ant. p. 66. — Kol. in amnibus 
nonnullis reg. silv. et coll. fq, interdum cp: Elfv.; e permultis 
locis enum.: Caj. 

Oa. st fq: Malmgr.; p: Laur. Vaxtf. — Tb. p: Rroth. — 
Sb. (fq): Enw., Mela et M. & J. Sahib. Kb. Kide: Rrand.; 

st fq: Hallstr.; st fq, hie illic cp: Axels. Putk.; st fq: Wainio 
Kasv. — Kon. st fq — fq, in Saoneshje saltern ad Schungu: 
Norrl. On., cfr Giinth. p. 38. 

Om. p — st fq in interiore parte: Hellstr. ; st r, enum. e 
multis locis, saepe cp: A. L. Rackm. Fl. — Ok. st fq: Wainio 
Kasv.; [Kajana] (r): Must.; (r) Ristijarvi, Paltamo, Kdjana, in parte 
orientali st fq: Rrenn. Obs.; compluribus locis et cp: Kyyhk. 



374 Myriophyllum alterniflorum. 

— Kp. st fq: Wainio Kasv.; st fq — fq: Bergr. Ant.; [Solo- 
vetsk: Selin!] 

Ob. p, enum.: Brerm. Obs.; (fqq): Leiv.; enum.: Leiv. Veg. 
p. 201; p, enum.: Keckm.; [p secundum amnem Sangis-elf: 
0. R. Fries p. 161 ;] p et saepius cp in fluviis et maioribus et 
minoribus: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 97. — Kuus. st fq: Wainio 
Kasv.; Oulankajoki st fq saltern compluribus locis, enum.: A. L. 
Backm. comm. — Kk. st fq: Wainio Kasv. 

Lk. p et saepius cp: Hjelt & H., vide sub Ob.; [complur. 
locis, enum.: Birg. p. 103;] in locis tranquillioribus fluviorum 
et in stagnis per totum territorium fq: Blom Bidr.; » per partem 
silvaticam Lapp, praecipue meridionalium p, etiam in fluvio 
subsilvatico Idijoki Enontekense parcius vidi»: Wahlenb. p. 252 
nomine M. spicatum; fq in fluviis in Kuolajarvi, Kemijarvi, 
Sodankyla, sicut etiam in flumine Ivalojoki in Inari, observatum 
etiam in flumine Paatsjoki usque ad Kongas prope Mare gla- 
ciale: Wainio Not.; fq in amnibus: Hult Lappm., (cfr 1. c. p. 150); 
per reg. subsilv. et subalpinam st fq usque ad lac. Mandojayri 
Utsjokiae et Naatajoki, hinc inde, ut in fluv. Vaskojoki, st cp, 
sed saepissime sterile: Kihlm. Ant., vide etiam Wahlenb. Fl. 
Suec. p. 643; Niiytamo: Arrh. ant.; »in Varangria meridionali 
in Klostervand, in Goalsejavre ... ad plurima loca tantum sterili 
lecto, de determinatione tamen vix dubitandum esse videtur*: 
Norm. p. 265, cfr Blytt p. 1128; enum. e nonnullis locis: Norm. 
Fl. Spec. p. 444—445, vide etiam Norm. ann. p. 25. — [L.ent. 
reg. subalpina et silv. fq: Lsest.; fq in reg. subalp. et subsilv.: 
Norrl. Lappm. p. 268; tantum infra Vahiikurkkio adnotatum: 
Linden Bidr., vide etiam sub M. spicato, Backm. & H. p. 223 
et Hartm. p. 267.] 

Lapp. ross. in aqua pacifica fluviorum lacuumque usque 
ad summum septentrionem, Vaidoguba (E. Nylander!), haud raro: 
N. I. Fellm.; Lt. reg. silv. st r, adn. tantum e freto vadoso inter 
Hevossaari et ripam occidentalem fluvii Nuotjok, in fluvio Nuotjok 
prope coloniam cp, Lim. reg. silv. r Siululampi: Linden Ant.; 
Porjeguba: Mela PI.; Pjalitsa: Mela PI. et herb., spec, in H. M. 
F. adsunt e Lim., Lp., Lt. et Lm. Porrjavr: Kihlman! 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 375 

Al. »Lemland [Lembote : Bergstr. Beskr.] och Soderby invid bron 
(H. M. F.)>: Bergstr. p. 131 ; d& nagot exemplar fran dessa lokaler ej numera 
fiunes i samlingen, anfores uppg. under nodig reservation. — Fran Lv. 
foreligger f. n. ingen fullt saker uppg.; artens forekomst daretades ar dock 
synnerligen sannolik. — Uppgifterna Wablenb. p. 252 och Wahlenb. Fl. 
Suec. p. 643 under namn af M. spicatum har jag ansett ruig bora anfora 
under M. alterniflorum, som ju sarskildt i Lappland ar vida allmannare 
an M. spicatum. Mahanda hade detsamma afven bort iakttagas med uppg. 
i Fellm. Lapp. (Se under M. spicatum). 

Ab. [Vihti] sags a vattenranden af Oravalalampi krypande pa land 
och rent gron: Flinck. — Sat. Stundom grofre an vanligt: Hjelt, se of- 
van. For min del misstanker jag, att en dylik form nagongang med oratt 
tagita for M. spicatum (se under denna). En dylik form omnamnes afven 
fran Lk. Kuolajarvi i Vuorijarvi sjd: Ed v. af Hallstr. 

Nagra egentliga former eller varieteter af M. alterniflorum aro ej 
sarskilda. 

Arten uppgifves afven fran Kton. [Povjenets] i stor mangd i sjon 
Ondosero mellan Korguba och Ondosero: Ispol. p. 61 i of vers. 

Sasom fossil ar arten funnen vid [Ab. Lojo] Humppila: G. And. p. 
48 och 106, jfr Sern. p. 574. Fynd af fossil Mxjriophijllum, hvilka mojl. 
tillhora denDa art, omnamnas dessutom t. ex. fran Sb. Jorois Jarvikyla: 
Lindb. torfm. I p. 10 o. 11. 



Hippuris vulgaris L. 

In tota fere Fennia et Lapponia, excepta tantum regione 
alpina, satis frequenter (—passim) procenit. 

Till.; Kalm; in aquis stagnantibus fq: Prytz; in rivulis, 
fontibus, fluviis minoribus fossisque in Lapp, subsilvaticam us- 
que: Wirz. Prodr. p. 5; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; 
Eur. omn. exc. . . .: Nym. Consp. p. 249, vide etiam DC. 
Prodr. Ill p. 71, Led. II p. 119-120, W. Nyl. Distr., Borg Beitr. 
p. 100, 112, 134 et 139. 

Al. st fq: Bergstr.; fq — st fq: Bergr., quern 1. inspicias. 
— Ab. (fq): Zett. & Br.. Sand, et A. Nyl.; fq - st fq: Arrh 
Ann.; p: Benv. et Sel.; st fq: Printz; st fq — p: Flinck; 
fq: Weeks.; st fq, saepe cp: Caj. Kasvist. — Nyl. fq: His.; 
st fq, hie illic cp : Stenr.; st fq: W. Nyl. et Ssel. 0. Nyl.; 
Tytarsaari: Brenn., vide etiam Hayr. Stud. p. 167 et Medd. 
XXXI p. 101 (forma hoc loco commemorata ad var. litoralem 



376 Hippuris vulgaris. 

spectat). — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber. et Brenn.; p: Blom; 
(r), enum.: Linden. — Ik. p: Malmb.; [(fqq): Meinsh. p. 119]. 

Sat. st fq: Malmgr. ; st fq et st pc — cp, enum.: Hayr. 
Bjorneb.; p: Hjelt. — Ta. st fq: Leop. ; (fq): Asp. & Th.; p: 
Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.; p, interdum st cp: Borg Tiet.; 
complur. loc, enum.: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult. — Kl. 
st fq: Fl. Kar. ; p, enum.: Hann. Kol. (r), ad Sermaks fre- 
quentior: Elfv. 

Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq cum 
f. fluiianti: Broth. — Sb. (fq): Enw.; p: Mela. — Kb. (fq): 
Eur. & H.; p in variis territorii partibus, subdominans: Axels. 
Putk. ; p: Wainio Kasv. — Kon. plur. loc, Saoneshje ad 
Schungu, in Reg. occ. ad Leppaniemi: Norrl. On., vide etiam 
Giinth. p. 38. 

Om. fq: Hellstr.; fq: A. L. Backm. Fl., quern 1. inspicias; 
st fq: Tenn. — Ok. p: Wainio Kasv.; st fq: Must.; (r) Paltamo : 
Brenn. Obs. ; p - st fq: Kyyhk. — Kp. p : Wainio Kasv.; p - st 
fq, enum.: Bergr. Ant.; enum.: Beket. p. 562. 

Ob. fq: Jul. p. 271; st fq — fq: Brenn. Obs., quern 1. in- 
spicias; (fqq): Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 201; st fq: Keckm.; 
Pudasjiirvi fq: G. Brand.; [st fq: 0. R. Fries p. 161;] st fq et 
interdum st cp, maximam partem f. fluviatilem refert: Hjelt & 
H. — Kuus. p: Wainio Kasv.; st fq: Sahib. Fort.; »(st) fq» 
in fluvio Oulankajoki et inferiore parte fluvii Kitkajoki : A. L. 
Backm. comm. — Kk. p: Wainio Kasv. 

Lapp. fenn. st fq: Hjelt & H., vide sub Ob.; [fq, enum. 
e multis locis: Birg. p. 103;] in fluviis ripisque udis eorum st 
fq: Blom Bidr.; per partem silvaticam inferiorem p in aquosis 
usque ad Mutenia [»Muttania»] Lapp, kemensis: Wahlenb. p. 1; 
(fq): Fellm. Lapp.; st fq — p in Kuolajarvi, Kemijarvi, Sodan- 
kylii, sicut etiam in flumine Ivalojoki in Inari, in Salmijarvi 
fluminis Paatsjoki: Wainio Not.; complur. locis in amnibus: 
Hult Lappm.; ad flumen Vaskojoki plur. locis, Kettu-Matti, 
Parshi et lac. Mandojayri Utsjokiae reg. subalp. : Kihlm. Ant.; 
p in reg. silv. usque ad . . . Fsellesdistrikterne: Lund p. 87; 
Varanger complur. loc: Th. Fries p. 185; e permultis locis 
enum.: Norm. Fl. Spec. p. 447, vide etiam Th. Fries Resa p. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fermica, 35, N:o 1. 377 

61, Norm. ann. p. 25, Blytt p. 1127, Hartm. p. 268 etc. — 
;L. ent. reg. subalp. et silv. p: Laest., vide etiam Zetlerstedt 
II p. 178 et sub f. fluviatili, quae r e reg. alpina enumeratur.] 

Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in aquosis p usque ad Litsa 
(F. Nylander) et peninsulam piscatorum Oceani glacialis: N. I. 
Fellm., cfr 1. c. p. XLVII; enum.: Beket. p. 562; Lt. fqq in reg. 
silv., saepe cpp in fretis et sinubus vadosis fluminis Nuotjok: 
Linden Ant., vide infra; Subovi: Broth. Wand. p. 13; e per- 
multis locis enum.: Mela PL; in H. M. F. multa spec. 

Lt. Om forekomsten i Nuotjok tillagges: Former med ofver vattnet 
delvis naende normala blad i toppen oeh formen fluitans i starkt rin- 
nande vatten aro de vanligaste och ofverga i hvarandra utan grans. Pa 
uttorkade stallen observerades den icke : Linden Ant. 

Oafsedt de i det foljande behandlade formerna omnamnes en f. 
minima fran Om. [Ofvervetil] Iso Royrinki: A. L. Backm. Fl., till hvilken 
uppsats jag hanvisar. 

Sasom fossil ar arten trol. allman: G. And. p. 103, dar den dock 
uppraknas fran endast tvenne stallen. Sedermera hafva emellertid manga 
fyndorter tillkommit, se Lindb. torfm. I p. 35, Lindb. exk. p. 15 m. fl., 
Lindb. und. p. 99, Lindb. Bot. p. 257, Lindb. Phyt. p. 182, 190 ocb 192 
m. fl. och jfr Lindb. Subf. p. 74. 

Hippuris vulgaris modificatio fluviatilis (Web.). 

Cum forma typica, ex qua in aqua rapidius fluent i 
oriri videtur, occurrit. 

»In rivulis et aquis fluentibus. In Ostrobottnia boreali 
saepe fructificantem legi»: Spic. I p. 6; Hippuris vulgaris 
formis fluitans et maritima ex ora meridionali ad Fenniam 
borealem usque ambis procedit: W. Nyl. Distr. 

Al. Eckero in stagnum Bole: Sselan!; p: Bergr. p. 69, 
quem 1. inspicias. — Ab. Bromarf Refbacka: Sand.; [Vihti] 
enum.: Flinck; in aqua fluenti: Caj. Kasvist. — Nyl. p, Fager- 
vik, Sagars, Kalkulla, Dal etc.: His. l ); st fq in amnibus: Stenr.; 
(st r): W. Nyl.; Borga ad Ebbo: Ssel. 0. Nyl. — Ka. vide in- 
fra. — [Ik. in regione litorali: Meinsh. p. 119.] 



l ) H. fluitans upptages pa grund haraf sasom art fran Fenuia: 
Trautv. Incr. p. 289. 



378 Hippuris vulgaris. 

Sat. p: Malmgr. — Sa. (r) Narsakkala, Rasila: Hult. — Kl. 
p: Flor. Kar. — Kol. Petrosavodsk (Gunther, Kullhem): Norrl. On. 

Oa. p: Malmgr.; Gamla Vasa (Hasselblatt): Laur. — Tb. 
st fq cum f. typica: Broth. — Kb. in rivulo Erola st pc: 
Axels. Putk. 

Om. p: Hellstr.; ad Myllyaho in Lohijoki: A. L. Backm. 
Fl.; p, Nivala: Tenn. — Ok. p: Brenn. Obs., quem 1. inspicias 
sub f. typica. 

Ob. in parte septentrionali prov.: W. Nyl. Till. p. 302; 
p, in parte maxime septentrionali st fq: Brenn. Obs., quem 1. 
inspicias; in amnibus in aqua fluenti fq in tota amne Simo, 
p in regione litorali: Keckm., vide etiam supra et sub f. typica. 

Lapp. fenn. [complur. locis enum.: Birg. p. 103;] una 
cum praecedente [f. typica], praesertim locis rapidioribus fluvio- 
rum p: Blom Bidr.; /3 caule flaccido foliis numerosioribus »in 
fluvio Muonio Lapp. Tornensis inferioris visa est cum aqua 
fluitans» : Wahlenb. p. 1 ; in Ristijoki et Sompiojoki: Hult Lappm.; 
Kemijarvi: E. Nylander in Ssel. herb.; [Kuolajarvi] fq in amnibus 
minoribus velut Sarkioja prope templum: Edv. af Hallstr. ; 
enumeratur etiam a Fellm. Lapp., vide etiam sub f. typica. — 
[L. ent. reg. subalp. fq: Lsest.; fq in reg. subalp. [et subsilv.]: 
Norrl. Lappm. p. 268, vide etiam infra.] 

Lt. in aqua fluenti fluminis Kola prope oppidum eiusdem 
nominis (r): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVII, vide etiam sub 
forma typica. 

Insuper in nonnullis M. S. enumeratur, ut etiam in H. M. 
F. adsunt specimina e permultis provinciis praeter iam enu- 
meratas ex. gr. Ta., Kuus. et Lim. 

F. fluviatilis kallas, sarskildt af aldre forf., f. fluitans Liljebl. Da 
dessa namn mig veterligen asyfta samma form, har jag ej ansett det vara 
niodan vardt att utreda, nvilketdera namnet som anvandes af reap. forf. 

Emedan f. fluviatilis, sasom synee, upptages af manga forf., bl. a. 
afven i Herb. Mue. Fenn. II, har jag trott det vara lampligast att be- 
handla densamma under sarskild rnbrik, ehuru den uppenbarligen endast 
ar en tillfallig standortsform och saledes har i anslutning till Mela Kasv. 
V betecknas som endast en >modificatio». Utofver de uppgifter i det 
ofvanstaende, bvilka mer eller mindre tydligt framhalla detta, ma annu 
anforas: »Att den forra [H. fluviatilis Weber] endast ar att betraktas sasom 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 379 

en af rinnande vatten frambragt form, torde alia vara ense om>: Lindberg 
i Medd. XXXI p. 107, jfr afven t. ex Bergr. p. 69, Flinck in. fl. — K a. 
»I starkare strommande vatten tvingas vaxten [Hippuris vulgaris] delvis 
eller belt ocb hallet under vattnet och ofvergar mer eller mindre full 
standigt till modif. fluitans (Web.) Wigg., som observerades i [Kirvu] 
Tietavala ocb [Kaukola] Jarvenpaa»: Linden. — [L. e n t. Endast denna 
rnodifikation, som alltid upptrader i mer eller mindre starkt strommande 
vatten, antraffades ofverallt pa de lugnare stallena i alfven, ofta tackande 
stora ytor af alfbottnen. Inom fjallreg. antraffad endast vid Valtijokis 
mynning (spars.): Linden Bidr.] — I Mela PI. omnamnes formen fran Lv., 
jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 74. 

Hippuris vulgaris f. litoralis Lindb. fil. 

His demum annis cum a sequent! sit distincta, distributio 
nondum satis explorata est. Tamen et in provinciis austra- 
libus et in Lapponia leeta est, vide Lindberg in Medd. XXXI 
p. 109—110, ubi describitur. 

Al. Finstrom Bergo in aqua subsalsa: Sselan!; Eckero 
Kyrksundet: Lindb. herb.; Foglo Degerby in litore: H. Federley! 
— Ab. Tofsala Ketarsalmi: Bergr., quern 1. inspicias et vide 
infra; Bimito in sinu maris: Th. Gronblom! — Nyl. Ekenas: 
Lindb. herb.; Inga Svartback: Brenner!, cfr Brenn. vaxtf. p. 79 
nomine H. vulgaris var. maritima, vide infra; Kyrkslatt 
Stromsby Heikovik in litore marino ad ostium rivuli: Brenner!; 
Helsingfors Degero Jollas Bastuvik: I. Fazer in Lindb. herb. 

Sat. Baumo: Simming! 

O m. Brahestad in fossa aquosa: Blom! — Kp. ad oram 
sinus Kemi: Bergr. Ant., vide infra. 

Lim. Umba: Selin! 

Alia exemplar, utom Federleys fran A 1. och Gronbloms fran Ab., 
aro omnainnda i Medd. XXXI p. 110; harvid har jag utgatt fran anta- 
gandet, att de, som ej forvaras i H. M. F., finnas i Lindb herb. Pa 
grund af beskrifuingen formodar jag, att Bergroths uppgift fran A b. Tof- 
sala Ketarsalmi hanfor sig till denna form. Detsamma ar sannolikt afven 
fallet med uppg. fran Kp., da Bergroth namner om formen: »Ej typisk, 
6 a 7 blad i krans* : Bergr. Ant. under //. vulgaris f. maritima. — Nyl. 
Brenners uppg. fran Kyrkslatt under namn af h. vulgaris var. maritima 
torde hogst sannolikt afse var. litoralis, sa mycket mer som H. tetraphylla 
upptages sarskildt och Brenners exemplar fran amma stalle tillhor var. 
litoralis. 



380 Hippuri8 vulgaris * tetraphylla. 

Hippuris vulgaris * tetraphylla L. fil. 

In mart bus passim — satis raro occurrit; usque ad sum- 
mum septentrionem progreditur, ubi nisi raiHssima inveniri 
non videtur. 

Habitat litora maris lutulenta in Finlandia, ad praedium 
Qvidja [»Quidio»] paroeciae Pargasensis prope Aboam cpp: C. 

o 

N. Helenius, Diss. bot. de Hippuride, resp. G. R. Brander, Abo 
1786, p. 10, ubi deseribitur et depinguitur nomine H. maritima; 
in ripis lutosis archipelagi aboensis p: Prytz 1 ); in aquosis ma- 
ritimis Sueciae, Finlandiae etc.: DC. Prodr. Ill p. 72 x ); ad litora 
marina limosa hinc inde, ad exitum fluminis Ulea cp: Spic. 1 
p. 5 et 6 1 ); in oris Sinus fennici et bottnici ad Raumo usque : 
Wirz. Prodr. p. 5 et 6 1 ); Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries 1 ); ex 
ora meridionali ad Fenniam borealem: W. Nyl. Distr. 1 ), vide 
etiam Led. II p. 120 l ) et inprimis Lindberg in Medd. XXXI 
p. 107-110 2 ). 

Al. Eckero Storby (— Lemland): [Tengstr.] ! 2 ), cfr Bergstr. 
p. 132 x ); Finstrom Bergo: Sselan in dupl.!; Finstrom Amnas 
et Stromsvik: Arrh. & K. 1 ); Jomala Godby in litore marino: 
Florstr. 1 ); (fq — st fq): Bergr. 1 ), quem I. inspicias, vide etiam 
sub Ab. — Ab. Pargas Simonby: A. Nordenskiold! 2 ), cfr Zett. & 
Br. 1 ); typ. e Tofsala Vuorenpaa! 2 ): Bergr. 1 ), vide ceterum sub 
Al.; Abo p: Arrh. 1 ), cfr Liljebl. p. 3 1 ); Pargas p: Adl. 1 ); Par- 
gas Brunnas, Attu et Malmen ad Lofsdal: Arrh. Ann. 1 ); Nystad 
p: Hollm. x ), spec, e Vaha Birkholma! 2 ), vide etiam supra et 
Rupr. Diatr. p. 24 J ). — Nyl. r in taeniis intimis (sinus Norrby), 
st r in taeniis interioribus, ubi haec forma sola occurrit, in 
taeniis exterioribus [»langre ut»] deest: Hayr.Stud. p. 168 1 ), 
quem 1. inspicias; Ekenas Danskog in sinu maris vadosa st cp: 
Hayr. 2 ) et Hayr. herb. 2 ); p in taeniis: His. 1 ), spec, e Stor- 
Ramso! 2 ) [»Ramsjo»], Brando! 1 ) et Altvik! 1 ); Inga Svartback!: 
Brenn. vaxtf. p. 79 2 ), spec, etiam leg. W. Brenner! 2 ), cfr Medd. 



2 ) Nomine H. vulgaris var. aut f. maritima (Hell.), interdum etiam 
H. maritima Hell. 

2 ) Nomine H. * tetraphylla L. fil. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, No 1. 381 

XXXI p. 101 2 ); Kyrkslatt Porkkala in litore marino: Kihlman! 2 ); 
Esbo Lill-Bodo: Lindb. herb. 2 ); st fq cum f. typica: W. Nyl. 1 ), 
cfr Rupr. Diatr. p. 24 x ); Helsingfors (W. Schohin in Herb. Florae 
Rossicae N:o 616): Lindberg in Medd. XXXI p. 109 2 ); Helsinge 
Nordsjo: I. Jansson 2 ) et N. Reincke 2 ) in Lindb. herb.; Sibbo: 
Wirz. M. S. *); p in taeniis par. Borga et Perno! 2 ): Ssel. 0. 
Nyl. 1 ). — Ka. Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 189 *), cfr Ssel. 
0. Nyl. 1 ). et Fl. Ingr. p. 373 l ); Virolahti in taeniis maritimis: 
Ssel. ann. 2 ). — [Ik. ad oram maritimam in plagis remotioribus: 
Meinsh. p. 120 1 ).] 

Ora. Pyhajoki Hyytama: Lackstr. *); Brahestad Bredskar 
in stagno: Blom! 2 ). — Kp. infra officinam serrariam in Popo- 
vansaari in fossa limosa sinus intimi, Stora-Keliak! 2 ) in fossa 
litorali, [Solovetsk! 2 ) in litoribus]: Bergr. Ant. 1 ). 

Ob. r Kemi, Simo, Uleaborg, Liminka: Brenn. Obs. *), ubi 
sequentes commemorantur; Liminka in litore marino: Brenner! 2 ), 
cfr Brenn. bidr. 2 ); Uleaborg: W. Nylander! 2 ), cfr W. Nyl. Till. 
p. 302 *) et Brenn. Bidr. 2 ); [Oulunsalo] Salonniemi Varjakka in 
litore: Leiv. Oul. p. 22 1 ), vide etiam Leiv. Veg. p. 201 1 ); Ulea- 
borg Nuottasaari: Zidb. 1 ); st r in litoribus limosis Simo Kan- 
tola et cp ad Lintukkalahti: Keckm. 1 ); oppidum Kemi Huha: 
Rantaniemi 1 ), vide etiam Spic. 1 ) etc. supra. — Kk. Gridina: 

o 

Angstr. p. 51 ! ). 

Li. Paatsjoki in litore marino ad Mare glaciale: E. Nylan- 
der & M. Gadd! 2 ); Jakobself: Fontell! 2 ). 

Lapp. ross. Lapponia (Schrenk in litt.): Led. II p. 120 x ); 
in ripis fluminis Tuloma iuxta Kola cp: N. I. Fellm. 1 ), cfr Be- 
ket. p. 562 '); Tshavanga in stagno litoreo: Kihlman! 2 ); Sosno- 
vets: Mela PI. 1 ); Svjatoj-noss: Enwald &Knabe! 2 ); Krugloje 
[in Lm.]: Brotherus! 2 ); Jokonga: Enw. ann. 1 ). 

Da de aldre uppgifterna under namn af H. {vulgaris var.) mari- 
tuiia afven torde innefatta var. litora/is, bar jag ansett det vara skal 
att framhalla, under hvilket namn uppgifterna publicerats. Med un- 
dantag for det senare inlamnade exemplaret fran Li. Jakobself ortmam- 



J ) Nomine H. vulgaris var. aut f. maritima (Hell.), interdum etiam 
U. maritima Hell. 

l ) Nomine H. * tetraplnjlla L. fil. 



382 Hippuris vulgaris * tetraphylla. 

r'as alia de exemplar, hvilka har anforts under namnet H. * tetraphylla, 
af Lindberg i Medd. XXXI p. 109—110. 

Asikterna aro i hog grad delade, huruvida H. * tetraphylla bor be- 
traktas sasom form, varietet, underart eller art, se harom Lindberg i Medd. 
XXXI p. 109. Sasom af det ofvanstaende delvis framgar, anvandas af 
olika forfattare samtliga dessa beteckningssatt. (I Herb. Mus. Fenn. II 
p 74 betecknades vaxten sasom f.). Sommerf. p. 1 anser, att H. maritima 
endast ar en af arstiden beroende form; denna asikt har jag dock ej sett 
omfattad af nagon annan botaniker. I likhet med Mela Kasv. V upptager 
jag har H. tetraphylla sasom underart. 

A b. En egendomlig form af Hippuris, iakttagen nara Ispois och 
omnamnd af E. Reuter, torde afven afse H. * tetraphylla. — Nyl. Inga 
Svartback: Brenn. vaxtf. p. 79 1 ), se under f. litoralis. — Ik. Fran finska 
sidan foreligger mig veterligen ingen uppgift. 



Ceratophyllaceae, 

Ceratophyllum demersum L 

In maxima parte Fenniae raro, etsi interdum copiose, 
invenitur et plerumque sterile occurrit. Ad septentrionem 
versus usque ad 65° 45' progreditur, sed, supra 63° 20' nisi 
perpaucis locis non ledum est. 

His annis cum permultis locis subfossile et in Fennia et 
in Lapponia tectum sit, temporibus pristinis multo maiore 
frequentia et distributione occurrisse videtur. 

In puteolis submersum prope Aboam rarius: Prytz; Fenn. 
merid.: Fries; Eur. omn. exc. . . . Lapp.: Nym. Consp. p. 251; 
exc. etiam Fenn. (bor.) et med. plur. : Nym. Suppl. p. 123; 
Fenn. Karel.: Gurke p. 399, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 73, 
Led. II p. 123 et inprimis Lindb. Res. p. 327-330. 

Al. (p): Bergstr.; st r Sund Kyrksunden: Bergstr. Beskr. ; 
Finstrom Grelsby! cp cum fructibus in stagno Langtrask: Arrh. 
& K., cfr Kihlm. Ber. ; Geta Bolstaholm cp [spec. leg. T. Nyberghl], 



') Under namn af H vulgaris var. maritima (Hell.). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 383 

Finstrom Grelsby in stagno cp: E. Reuter, vide infra; Geta in 
stagno Meddalen: Palmgren!; Finstrom Amnas: Florstrom ! — 
Ab. Abo [Reso] Ekstensholm (A. Cajander!): Zett. & Br.; [S:t 
Karins] Hirvensalo Sarkilahti! et Mustalahti! in mari, etiam 
Happila! in stagno cum fructibus: N. Aschan; Pargas Gunnars- 

c 

nas etc.: Arrh. FL, vide infra; Pargas Alon in stagno Lampis 
cp: Link. Kasv. p. 52; Pojo (Tikkanen & Hult): Ohrnb.; Karis- 
lojo in stagno Pipola ster.: A. Lagus; Lojo in sinu Humppila 
et in vadis lapidosis extra promuntorium septentr.-orientale in- 
sulae quondam »Ulvala> dictae: Ch. E. Boldt; Lojo Hormajarvi 
[»Holmavesi»]: Sern. p. 579 [ad eundem atque superior locum 
spectat, vide infra]; Lojo cp in stagno parvo ad occidentem 
versus ab Outamo (0. Sundvik): Lindb. comm., cfr Lindb. Res. 
p. 327; [Vihti] r cp in lacu Oravalalampi!, sp [»mera spriddt] 
in lacu Kirkkojarvi, sterile tantum visum est: Flinck; Lokala 
[»Lokalahti»] in lacu: Soderman!; [Nystad] in sinu ad oppidum !, 
cum fructibus in fossis ad Sorvakko contra fabricam [»vaki- 
pyoratehdasta»] : Sod.; Nystad in sinibus portus exterioribus. 
aqua subsalsa, fundo pingui et limoso: Arrhenius! — Nyl. *Eke- 
nas(!), in fossa ad portum, specimina sterilia ibi tantum vidi»: 
His.!; [Ekenas] in freto inter terram continentem et Degero: 
Hayr. Stud. p. 167, cfr 1. c. p. 138, Hayren in Geogr. F. T. 
1900 p. 232 et vide infra, spec e Snappertuna Sundsbacka in 
aqua subsalsa!; rr Stromfors in freto angustissimo inter insulas 
Vahterpaa et Gaddberg sterile: Ssel. 0. Nyl., spec, e Reimars!; 
Lovisa in rivo ad orientem versus: C. J. Arrh. — Ka. ad Vi- 
borg: Fl. Kar. p. 193, cfr Malmb.; Viborg cp in fossa arcis: 
Zilliacus in dupl.!; Jaaski in parte australi lacus Jaaskijarvi: 
H. Buch!; Antrea: V. Niiranen! — Ik. Kakki ad Kirjola (Nerv.): 
Malmb.; Valkjarvi in stagno in pago Nurmijarvi: Lindberg!; 
[(»fq»): Meinsh. p. 289 nomine C. vulgare Schleid.]. 

Sat. Birkkala Vaakkojarvi: Th. Gronblom! — Ta. Kan- 
gasala in lacu prope templum : Hjelt!; r Rulja in aqua 0,3 — 0,9 
m [1-3 fot] alta: Leop. ; [Hollola et Asikkala!] st r Vesijarvi 
nonnullis locis in sinu ad praedium sacerdotis et ad insulam 
minimam prope Kaitas cp: Norrl. s. 6. Tav., cfr Medd. XXXV 
p. 73 et vide infra; r Korpilahti [Paijiine] Ylijiirvi! et Veijon- 



384 Ceratophyllum demersum. 

jarvi!: Wainio Tav. or., cfr Prim. p. 58. — Sa. Villmanstrand 
in sinu lacus Saimaa florens et fructificans 1885: Sselan!; Lapp- 
vesi Lauritsala: A. Brotherus!; Taipalsaari: E. Nylander!; ad 
oppidum Nyslott sterile: Ssel. herb. — Kl. Sortavala Airanne 
cum fructibus: R. Wegelius! et K. H. Hallstrom!, cfr de am- 
bobus Medd. XXIII p. 13. 

Sb. [Kuopio] r in stagnis ad pagos Hirvilahti et Janne- 
niemi 1873: Mela, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138; Kuopio 
Hirvilahti in lacu Levalampi: Budden!; Kuopio Ryona Hauki- 
lampi: Linkola!; Maaninka Mustalahti Hyttilankyla! cp et Lapin- 
jarvi! Taivallahti, ut videtur, etiam cp: Kyyhk. litt. ; Nilsia Saa- 
rikyla ad molendinas Piekela: alumn. Knabe in litt. ad Sselan, 
vide infra. —Kb. [Inter Pielisjarvi et Hoytiainen] (st fq — p) 
st fq secundum ripam lacus Pielisjarvi, spec, solitaria: Axels. 
Putk. — Kon. In Kendjarvi [»Kenjarvi»] Kar. rossicae : Fl. 
Kar.!; r Perttijarvi (Simming!, Giinther), Saoneshje ad Schungu!: 
Norrl. On., cfr Giinth. p. 38 et Herb. Mus. Fenn. II p. 138; ad 
Schungu florens etiam aestate frigida 1888: Kihlm. 

Ok. Kianta in duobus lacubus: Kyyhk. litt. 1911. 

Ob. rr Kemi in ripa Herva stagni Vajokas! Juurakkopudas 
semper sterile: Rantaniemi, cfr Medd. XXIII p. 50 et Brenn. 
Obs., spec, e Kemi Vajokas etiam leg. Ehnberg! 

A 1. Angaende forekomsten harstades namnes: Geta »Bollstaho]m». 
Forekornmer i ganska stor mangd i trasket framfor karaktarsbyggnaden; 
antraffad i mangd i Grelsby trask i Finstrom d. 24 juli [1886]. Pa bada 
stallena funnos fertila esx. i stort antal: E. Reuter. Afven Bergr. comm. 
omnamner arten fran Geta Bolstaholm. — A b. Arten omnamnes [ibo] 
sHeikkila in inundatis»: Wirz. arm.; Pargas vid Gurinarsnas, Malmen och 
Lofsdal »har jag under somrarna 1886-87 sett talrika, kringflytande bitar, 
utan att jag dock lyckats upptacka dees verkliga vaxtetalle»: Arrh. Fl.; 
[Pargas Alon] »mahdollisesti myos Graggboletraskisea, josta en sita kui- 
tenkaan ole etsinyt>: Link. Kasv. p. 52. Angaende forekomsten i Lojo 
namnes: »Boldts och Sernanders lokaler aro sakert desamma. Humppila 
ligger just vid Hormajarvi. Jag har sett den pa. djupt vatten pa ett 
annat stalle i Hormajarvi*: Lindb. comm., jfr Lindb. Res. p. 327. — Nyl. 
Simmar omkring uti sundet mellan fastlandet och Degero. Icke slamsam- 
lande; standigt rent morkgron: Hayr. Stud. p. 167. — Sat. Kyro: Asp; 
uppg. behofver bekraftas. — S b. Knabes uppg. tarfvar kanske bekraftelse. 
-- Ok. Den Ceratophyllum, som med tvekan omnamnes fran [Kuhmo] 
Ontojoki: Must. p. 58, ar nagon Chara [-art] (Mustonen i bref): Brenn. Obs. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 385 

Sasorn fossil ansags CeratophyUum tidigare vara hogst sallsynt. Sa 
namnes om densamma: [Antraffad] »i Rautakorpi mosse nara Sortanlaks 
i Pyhajarvi socken [I k.] ymnigt i gyttja, mojligen ekzon. Vid Hollola 
[T a.] i Vesijarvi, dar C. demersum annu finnes lefvande, sokte jag for- 
gafves efter fruktificerande exemplar; talrika subfossila frukter funnos i 
bottenelaimnet* : G. And. p. 99. Senare uppraknae arten bland vaxtfossil 
funna i O k. Kuhmo [ej Sotkamo sasom i Medd. XXXIII] pa. en hojd af 
160 m ofver hafsytan [invid Ontojarvi]: Lindberg i Medd. XXXIII p. 
76-77, jfr Medd. XXXV p. 129 och Lindb. Phyt p. 182. Likaledes om- 
namnes CeratophyUum sasom fossil pa 8 meters djup fran Sat. Huittinen 
[»Hvittis»]: Lindberg i Medd. XXXVI p. 75 afvensom Ik. Kivennapa 
[»Kivinebb»] Linnamaki: Lindb. Phyt. p. 178. Annu senare namnes: »I 
flere af de prof, som vid Finska Mosskulturforeningens undersokningar 
af torfmarker tagits inom Lappmarkens harad under sommaren 1910, har 
CeratophyUum kunnat pavisas. Salunda har jag sett den i ej farre an 26 
prof harstammande fran 17 sarskilda torfmarker, daraf 2 i Enontekiainen, 
2 i Muonioniska, 8 i Sodankyla och 5 i Kittila socken. Denna art, som 
numera ar forsvunnen fran Lappland, har salunda tidigare varit utbredd 
ofver hela Lappmarken och synbarligen varit en af de vanligaste vatten- 
vaxterna darstades. CeratophyUum har ofverhufvudtaget inom Finland 
tidigare haft en mycket allmannare forekomst, hvilket afven framgar af 
talrika fossila fynd af densamma, sarskildt inom sodra Finland, och har 
bar liksom i Lappmarken tillhort ett tidigt skede af var vattenfloras ut- 
veckling*: Lindb. comm., jfr Lindb. Res. p. 328. Har ma annu tillaggas, 
att CeratophyUum ar funnen sasom fossil pa 11 stallen inom Lojo harad: 
Lindb. Res. p. 329. Da alia dessa fyndorter uppraknas 1. c. p. 328-329, 
far jag har endast hanvisa till namnda uppsats, jfr afven 1. c. p. 332, 
333, 335, 336 och 343-344. Se f. o. angaende arteus forekomst sasom 
fossil Lindb. Phyt. p. 183 och 193, G. And. Spatqu. p. 18 och 20-21 
afvensom Lindb. Res. p. 329—330 

I fraga om familjens plats bar jag har fOljt Herb. Mus. Fenn. II. 
Pet bor dock ihagkommas, att den i Engler Prantl, Die natiirlichen Pflan- 
zenfamilien, III, 2 p. 10-12 har sin plats emellan Nymphaeaceae och 
(Magnoliaceae) h'anuneulacear, jfr Lindb. Enum. m. fl. 

CeratophyUum submersum L. 

Subfossile in unico loco Fenniae aiistralis inveniri indication est, sed 
cum C. d enter so auctore Lindberg commixtum. 

I k. [Pyhajarvi] Rautakorpi [mosse nara Sortanlaks i gyttja, mojligen 
ekzon]: G. And. p. 100, dar p. 99-100 olikheterna mellan frukterna af 
denna art och C. demersum framhallas; se afven hithorande afbildningar 
1. c, och jfr Hjelt i Medd. XXVI p. 15 (eg. p. 14 not 6). Da emellertid 
C. demersum sasom fossil varierar ganska mycket, kan den fossila fore- 

Typis impr. 2 j,, -911. " J 



386 Ceratophyllum submersum. 

komsten af C. submersum i Finland ej anses saker : Lindb. comm. Senare 
tillagger Lindberg: »Frukter utan basaltaggar har jag patraffat flerstades, 
afven i Lappland. Anser darfor Anderssons bestamning alldeles osaker, 
da dessa arter ej sakert kunna skiljas pa frukterna» : Lindb. comm. 



Lythraceae. 

Lythrum salicaria L. 

In parte austral i et media Fenniae satis frequenter — 
frequenter occurrit; ad septentrionem versus quamquam ra- 
j-escit, usque ad 67° 15' progreditur. 

Till.; Kalm; in litoribus maris et lacuum fq: Prytz; Eur. 
omn. exc. Lappon.: Nym. Consp. p. 251; »in parte meridionali 
et media Fenniae (usque ad 63° lat.) satis frequenter vel fre- 
quenter obvium, boream versus rarescit, sed usque ad 67° lat. 
progreditur. In parte meridionali prov. Ostrobottniae (64° — 
63° 30') iam rarum vel rarissimum est, sed [in] vicinitate Maris 
Bottnici et fluminum Tornio et Kemi pluribus locis obvium us- 
que ad circulum polarem (Rovaniemi 66° 30', Raanujarvi 66° 40', 
Pello 66° 50'). Etiam in viciniis Maris albi usque ad circulum 
polarem rarissime progreditur (ad Keret 66° 15' in Karelia 
Rossica et ad flumen Niva 67° 15' in parte australi Peninsulae 
lapponicae). In parte orientali Ostrobottniae et occidentali 
Kareliae archangelicae iam locis multo magis meridionalibus 
deest, inventum tantum l ) ad Ontojarvi in paroecia Kuhmo 
Ostrobottniae 64° 5' et ad Luvajarvi in Karelia archangelica 
64° 30' (Wainio scripsit)»: Koehne E., Lythraceae monographice 
describuntur, Addenda (Engler Bot. Jahrb. IV H. 4), Leipzig 
1883, p. 393; »in ganz Europa nordlich bis . . . 67° 15' in 
Finnland und Russisch-Karelien, Suden der Halbinsel Kola»: 
Koehne E., Lythraceae (Das Pflanzenreich H. 17), Leipzig 1903, 



') Posthac multis e locis adnotatum, vide infra. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, 35, N:o 1. 387 

p. 74, vide etiam DC. Prodr. Ill p. 82—83 (a vulgare) et Led. 
II p. 127-128. 

Al. (st fq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; fqq in litoribus 
Bergr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann. et Renv.; fq 
A. Nyl., Sand., Sel., Printz, Flinck et V. E. Broth.; (fqq): Weeks, 
st fq — p: Caj. Kasvist., quem 1. inspicias. — Nyl. fq: His. 
st fq, suis locis st cp: Stenr.; fq: W. Nyl.; st fq: Sael. 0. Nyl. 
fq in litoribus: Brenn., vide etiam Hayr. Stud. p. 168. — Ka 
(p): Blom; p — st fq in ripis amnium: Linden. — Ik. fq: Malmb. 
[per totam Ingriam plus minusve distributum: Meinsh. p. 124] 

Sat. (p): Malmgr.; st fq — p et pc — st cp, enum.: Hayr 
Bjorneb. ; st fq— fq: Hjelt. - Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tav 
et Wainio Tav. or.; fq: Knabe Fort., Asp. & Th. et Bonsd. 
st fq in ripis lacuum et amnium, sp: Borg Tiet. — Sa. st fq 
Hult. — Kl. fq in litoribus rupestribus Ladogae: Fl. Kar.; (p), 
enum.: Hann.: Valamo fq: Ssel. ann.; st fq: Hjelt. — Kol. st 
fq - fq : Elfv. 

Oa. p: Malmgr.; st fq: Laur. Vaxtf. — Tb. st fq: Broth. 
— Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; lisalmi: Lundstr., cfr Moberg 
Klim. II p. 92; M. & J. Sahib, non comm. — Kb. Liperi f q : 
Eur. & H.; ; inter Pielisjarvi et Hoytiainen] st fq — p, secundum 
ripam lacus Pielisjarvi spec, solitaria st fq, ceterum non visum: 
Axels. Putk. ; st r — p in parte australi et occidentali par. Lieksa 
ad pagum eiusdem nominis, Nurmes ad Konnanlampi et Kop- 
ras, Repola ad Vuosiniemi et Tsholka: Wainio Kasv. — Kon. 
pluribus locis ad ripas Santalo, Lishmajarvi, Suunu, Koselma 
(Kullhem) [spec. leg. Simming!], Kendjarvi (Simming), in Sao- 
neshje fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 38. 

Om. st fq: Hellstr. et Tenn.; fq — st fq, sp ad partem 
maximam, enum.: A. L. Backm. FL, quem 1. inspicias; Pyha- 
joki: Brenn. Obs., vide etiam Clarke X p. 68 not. — Ok. r 
Kuhmo Hietapera ad Ontojarvi: Brenner!, cfr Brenn. Reseb. p. 
75; [Kajana] (»stfq»): Must.; r Paltamo, Kajana, Kuhmo: Brenn. 
Obs.; [Kianta] in parte occidentali lacus Alanteenjarvi et inde 
deorsus cp ad catarrhactas : Kyyhk., cfr Brenn. bidr.; Kianta 
Kokkokoski in pago Ruhtinaansalmi et Juntusranta in eodem 
pago st fq in ripis, fq in aquis ad Vuokki: Kyyhk. litt. — Kp. 



388 Lythrum salicaria. 

(tantum) ad Luvajarvi prope fines par. Repola: Wainio Kasv.!; 
Kemi: Beket. p. 562; enum. e permultis locis, sed plerumque 
non maiore frequentia aut copia: Bergr. Ant., vide infra. 

Ob. Liminka: Hellstrom!; r »endast pa ett litet Stenskar 
vid Uhlea elf » : Jul. p. 284; in vicinitate orae fq, in interiore 
parte st r, Ylitornio, Karunki, Rovaniemi, Tervola, Simo, Pu- 
dasjarvi, Ylikiiminki, Kiiminki, Utajarvi, Liminka: Brenn. Obs., 
ubi maxima pars sequentium et nonnulli alii commemorantur ; 
[Uleaborg] fq: Leiv., vide etiam Leiv. Veg. p. 200!; in parte 
septentrionali par. Pudasjarvi: Sahib. Fort., vide etiam Martik. 
p. 40; Kemi(!): M. Castren p. 340; ad summum Sinus bottnici 
usque: Hellstr. Distr. p. 6; p in vicinitate orae Simo Tiuranen 
in litore septentrionali et occidentali cp, in valle amnis Simo fq 
in vadis lapidosis amnis alvei: Keckm., cfr 1. c. p. 16; Kemi 
(fqq): Rantaniemi; r Tornea (Lsestadius): 0. R. Fries p. 161; 
Rovaniemi: Nyberg!; Alatornio p: Hougb. not.; Matkakoski [in 
Karunki auct. Brenn. Obs.]: Wirz. pi. off.; Ylitornio [»0fver- 
tornea»l Raanujarvi, Kaarannes, Harrila, Portimo, fortasse etiam 
ad Turtola: Hjelt & H.; ad flumen Tornense usque ad Pello: 
L. L. Lajst. p. 295; Ylitornio: Herb. Mus. Fenn. II p. 138. — 
Kuus. nondum adnotatum est. — Kk. ad Juumakoski in Ke- 
pajoki, in ripis lapidosis lacuum Kuittijarvet p: Bergr. Ant.; 
Keret: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm. 

Lim. »ad flumina Keret et Niva. Altius versus septentrio- 
nem procedentem non observavi»: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm., 
qui spec, vidit, et 1. c. p. XXXVIII; Umba: Edgr. & Lev., cfr 
de his Herb. Mus. Fenn. II p. 138. 

»Rarissime Finmarkiae intimae*: Wahlenb. Fl. Suec. p. 312; »ad 
ripas fluminum et lacuum a Nylandia usque ad Matkakoski Tornensium. 
Dein in Finmarkia iterum occurrit* : Wirz. pi. off. Oui forekom- 
sten i Finmarken ma tillaggas, att den uppgifna fyndorten ligger i Norge 
[vid Alten]: Blytt p. 1130 (enl. Zetterstedt), dar densamma dock anfores 
under reservation. Arten upptages alldeles icke i Norm. Fl. Spec, hvar- 
fore uppg. atminstone tills vidare maste betecknas som tvif velaktig. Storsta 
delen af Finl. och Lappl. : Fries; arten forekommer blott i allra sydligaste 
delen af finska Lappmarken. Att salunda Fries' uppgift, hvad Lappland 
betraffar, ar vilseledande, kan med sa mycket storre visshet past&s, som 
Lapp. fenn. »ad infimam partem huius Lapponiae» : Fellm. Lapp., jfr Led. 
II p. 128 och N. I. Fellm. p. XXVIII sannolikt har afseende pa de ofvan- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 389 

namuda fyndorterna i nordligaste Osterbotten, jfr Hjelt Kann. p. 53 not 
1. — I sammanhang harmed ma namnas, att artens nordgrans i Sverige 
ar Neder-Kalix— Haaparanta: Birg. p. 82, jfr afven Wahlenb. p. XX. — 
I fraga om utbredningen i Kp. ma tillaggas foljande utdrag ur Bergroths 
originalanteckningar: I sydvastra delen observerad endast vid Kemijokis 
utflode ur Kalmarvi pa sandstrand, i sddra delen a Ristisaari i Paadane vi- 
ken, Sarkijarvi Kaensaari, stenig strand af Ondajarvi nagra km S om 
Korpilahti, Onda vid Padun och stranden nedanfor >Harjun Sauna*, Ru- 
kajarvi-trakten stranderna af Merujarvi, Tjongarvi och Tschirkkakemijoki, 
meller8ta delen [»Centr.»] a en liten holme i Koivuniemenjarvi, liten klippa 
i Lesolanjarvi, stranden (stenig) af Maasjarvi och flerstades vid Tungun- 
jokis strander, Kellovaara-trakten (a) utmed alfven speciellt pa steniga 
strander vid forsen, vid alfven fran Luvajarvi— Kiimasjarvi och Kiimas 
jarvi— Nokeus flerstades, kustomradet flerstades utmed Wigs strander 
anda ned till Soroka, Jyskjarvi-trakten (a) pa steniga strander och ymnig 
vid stranden af Alajarvi: Bergr. Ant. — Lt Beket. p. 562 anfor alldeles 
oriktigt uppg. i Fellm. Ind. fran Kola. Likasa upptages arten fran Kola: 
Koehne Monogr. i Engler Bot. Jahrb. I H. 4 p. 330; denna uppg. rattas 
genom utredningen i IV H. 4 p. 393 (se ofvan). 

I afseende a formerna af denna art bor forst anforas fOlj. uppg. af 
Linne : *Notabilem prof eram plantam quam reperi ... ad fluvium puta 
Kemi prope templum ; haec enim foliis gaudebat alternis, floribus in alis 
solitariis. Caulis erat pedalis, rectus, simplex; Folia alterna, cordato— Ian- 
ceolata, sessilia; Flores ex singula ala foliorum superiorum prodibant so- 
litarii, sessiles. Unicam vidi talem plantam, vera autem variatio, et non 
distincta erat species*: Fl. Lapp. p. 153—154, jfr Linne Iter lapp. p. 179 
och Smith p. 164. [I Brenn. Obs. kallas denna form rariflorxm Brenn.j 
— Vidare omnamnes i Wirz. M. S., att exemplaren fran Matkakoski till 
hort en egen form, ehuru de sedan gatt forlorade. En f. rariflora med 
endast 1 a 2 blr vid de nedersta skarmbladen, funnen vid Helsingfors 
Tolo viken af Europseus, beskrifves Not. XIII p. 457 af Brenner, liksom 
f. d&pauperata fran Helsinge i Medd. XIII p. 243. F. rariflora Helsingfors 
Lappviksudden pa hafsstrand med hufvudformen och Sa. Villmanstrand 
Parkkarila pa sjostrand tillsammans med hufvudformen: Ssel. herb. I Oa. 
Wasa vid Langvikstrasket ! har afven jag sett en dylik mycket fablommig 
form, se afven Brenners redogorelse i Medd. XIII p. 243. Sa?lan1 fram- 
haller, att denna form sakerligen icke ar sallsynt, om man blott ger akt 
pa densamma : Ssel. ann. Dessa afvikelser torde dock enligt Koehne 1. c. 
[Engler I H. 4 p. 330 not] endast vara monstrositeter. Annu i det senaste, 
mig tillgangliga arbetet af familjens monograf sages: »In formis fere om- 
nibus observantur exemplaria + monstrosa bracteis auctis latisque, saepe 
reflexis v. refractis, flores solitarios in axillis gerentibus*: Da« Pflanzen 
reich, H. 17 [se ofvan p. 386], p. 76. 



390 Lythrum salicaria. 

Vidare omnamnas formerna verticillata Mela och altemifolia Mela, 
hvarjamte hufvudformen kallas f. oppositifolia Mela: Mela Kasv. (Dessa 
former aro delvis langt tidigare amnarkta, se Koehne 1. c, jfr afven Mela 
Kasv. V, dar afven f. glabricaulis Koehne omnamnes (se langre fram). 

Yttermera omnamnes f. glabra Rupr. O k. Kuhmo Hietapera, f . 
sparsifolia Ssel. O b. Liminka och f. ovato-breei folia Ssel. O b. Rovaniemi 
Korva [manne Karvo?]: allt enl. Brenn. Obs. — F. sparsifolia ar samma 
form som f. altemifolia: Ssel. ann. Om exemplaren i H. M. F. skrifver 
Lindberg, att alia tillhora y vulgare DC. subv. genuinum (Gr. & G.) Koehne 
[se Koehne i Pflanzenr. p. 77]. »Det glattaste exemplaret ar fran N y 1. 
Pyttis in litore: Sselan & Stromborg!; detta torde kunna betecknas sasom 
y vulgare DC. subvar. glabricaule Koehne. — /? intermedium uppgifves fran 
Ingermanland [se t. ex. Koehne i Engler I p. 330, Koehne i Pflanzenr. 
p. 76], men har jag ej i H. M. F. kunnat Anna nagot exemplar, som hor 
hit* : Lindb. comm. — De anteckningar om ovasentliga variationer, som 
gjorts pa etiketterna till sarskilda exemplar, har jag forbigatt. Har ma endast 
tillaggas, att om var. vulgare DC, hvilken i Koehnes tidigare monografi 
betecknades sasom var. /?, finnes 1. c. en fullstandig beskrifning m. m., 
hvari bl. a. namnes: »invenitur per totam speciei aream* : Koehne i Engler 
Bot. Jahrb. I p. 330. I den senare monografin uppraknas sarskilda under- 
former, bl. a. fran Schweden, Russland: 1. c. p. 77. 



L. virgatum L. omnamnes sasom stundom odlad: Mela Kasv. V. 

Peplis portula L. 

In Fennia australi aut rarior est aut passim occurrit; 
supra 62° 30' vix nisi adventicia lecta est. 

Kalm; locis inundatis Finl. inf. st fq: Prytz; Eur. omn. 
exc. . . . Lapp, plur.: Nym. Consp. p. 252; exc. etiam Fenn. 
bor. omn. et med. plur.: Nym. Suppl. p. 124; in Finlandia 
australi usque ad c. 62° p vel st r: Schedae p. 91, vide etiam 
DC. Prod. Ill p. 77, Led. II p. 124 et infra. 

Al. (r): Bergstr., cfr 1. c. p. 7; [Finstrom] Godby prope 
Farjsund: Bergstr.; Geta prope templum (fq), ad Mockelgras etc.: 
Hult ann.; Sund: Brenner!; Geta Hockbole!, Lemland Granboda, 
Kumlinge prope templum: Arrh. & K., cfr Bergr. ; Saltvik Saggo: 
Oss. Reuter in Hayr. herb.; Eckero prope Marby: Lindberg!; 
Jomala Osterkalmar: Laur. Fort.; Hammarland Appelo, Geta 
Bolstaholm et st cp [»riitt allm.»] ad Sund Kastelholm: Bergr. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 391 

comm. ; Jomala Onningeby. Florstr., vide infra; [Lemland] Lem- 
bote in fossa: H. Varen! — Ab. (r): Zett. & Br.; ad fodinas 
argillaceas laterum (Ann. ad Till.): Leche p. 22, cfr 1. c. p. 12; 
p in Abo et Pargas(!): Arrh., vide etiam Link. Kasv. p. 50: 
Merimasku: Karsten in dupl. !; Nagu Ernholm in silva in via 
humida: A. Dahl!; Uskela: Nikl. ! ; [Muurila] (r) cp [»yleinen»] 
ad ripam septentrionalem lacus Ylijarvi: Renv.; (st fq) Bromarf 
Hakansarf, Bredvik et Vattlaks, Finby Pettu: Sand.; p: Rel.; 
Lojo Lylyis: P. Gadd!; Vihti ad amnem prope templum: W. 
Nyl. p. 210, cfr W. Nyl. p. 204; Vihti (st fq): Printz ; [Vihti] (st fq) 
in fossis et ad fossas argillaceas aut limosas, etiam ad ripas: 
Flinck; [Pyhajarvi] r in ripa argillacea amnis ad effluvium eius- 
dem a lacu Pyhajarvi: Weeks., spec, e Pyhajarvi Hogfors!; r 
Mietois ad septentrionem versus ab Antikkala, Mynamaki in 
Mynajoki infra praedium Kallis, in vicinitate Harmassuo prope 
lacum Valkamajarvi, Kalela cum Elatine alsinastro in semita 
pecudum ad septentr.-orientem versus a pago Kalela: Caj. 
Kasvist., quern 1. inspicias; p in Nystad: Hollm., spec, e Stor- 
Birkholm!, spec, in PI. Finl. exs. N:o 297 in opp. Nystad Birk- 
holm, subaquoso loco leg. idem. — Nyl. p ad Fagervik!, Backa, 
Hirfdal in par. Inga et ad Rejbole in par. Karis: His.; Karis Drags- 
vik: Hayr. herb.; Inga Svartback (!) p: Brenn. Vaxtf. p. 79, vide 
etiam infra; Kyrkslatt loco aquoso silvae ad praedium Tyris 
st cp: Sael. herb.; [Nurmijarvi] p in fossis argillaceis et in ripis 
argillaceis p cp: Stenr.; Helsingfors Gumtakt! ad sinum Gam- 
melstad: Kihlm. ann.; (prius non visa: W. Nyl. p. 53 not.;) 
Thusby: Astr. & H.; p: Ssel. 0. Nyl.; Askola in fossis aquosis 
ad praedium Grefvas, Pyttis! in stagno ad Myllykyla una cum 
Elatine alsinastro: Ssel. ann.; Borgoa in ripa lutosa lacus Moln- 
byensis: W. Wahlbeck! — Ka. ad viam inter Fredrikshamn et 
Lovisa (Kymmene): Fl. Kar. p. 189; in pago Alahames: Blom, 
spec, e Sakjarvi Vilajoki!; Virolahti in fossa aquosa ad pag. 
Virojoki st cp: Seel, herb.; r Antrea Hatula! in margine limoso 
lacunae maioris: Linden. — Ik. p: Malmb., spec, e Pyhajarvi 
Konnitsa!; Sakkola Kiimajarvi: Nikl.!; Uusikirkko in via palu- 
dosa ad pag. Sykiala: 0. A. Grondahl!; Pyhajarvi Kiimajarvi 



392 Peplis portula. 

in via argillacea! et Metsapirtti Saarois in stagnis prati!: Lind- 
berg; [per totam Ingriam haud infrequens: Meinsh. p. 123]. 

Sat. p: Malmgr., spec, e Nakkila!, cfr Hayr. Bjorneb.; 
[Bjorneborg] r et st cp Indero prope pagum in aqua stagnante 
(a. 1901 exsiccata): Hayr. Bjorneb.; p — st r: Hjelt, spec, e 
Karkku!; pc in Jamijarvi, Ikalis et Kyro: Printz comm., spec. 
ex Ikalis Sarkikoski in ripa lacus! — Ta. Tampere in ripa 
plana: Sola!; Kalvola (Tikkanen): Hult coll.; Kalvola in vicinitate 
Kutila in fossa argillacea: Borg!; Saaksmaki r Jutikkala: Tikk.; 
Palkane prope Laitikkala, Tyrvanto in rivulo ad meridiem ver- 
sus a praedio Tykola, haud cp: Zidb.; (r) [Sahalahti] Saaris, 
[Kuhmalahti] Pento: Leop.; p: Asp. & Th.; Vanaja [»Vana»]: 
Kekoni!; Janakkala Turenki in loco argillaceo ad aquas [»stra- 
ten»] Vanajavesi: Hayr. herb.; Hauho: Herk. ; Asikkala st r: 
Nikl.!; p: Norrl. s. 6. Tav.; st r in Tav. austro-orient.: Wai- 
nio ann.; Sysma Nya Olkkola: Unon.!; [par. Gustaf Adolf] r ad 
Marsmaki: Bonsd.; [Langelmaki?, Orivesi(!)?] r in viis argilla- 
ceis, udis ad septentrionem versus a Nihuanjarvi, sp: Borg 
Tiet. — Sa. Buokolaks Siitola: Simming!, cfr Hult; r Utula: 
Hult. — Kl. Uukuniemi (Nikl.!): Fl. Kar. p. 189; Leskela cp: 
Chyd.; Parikkala: J. Sahlberg!; Sortavala : Wegel.; Impilaks ad 
intimum sinum: Hjelt Ant. p. 66! — Kol. r Vosnessenje, Ser- 
maks plur. loc: Elf v., spec, e Rossia!; a Kuschlega usque ad 
Nikola compluribus locis, in flumine Svir [a Rovskoja] usque 
ad Nikola, Nimpelto, Vosnessenje. Soutujarvi, Shoksu: Caj., spec, 
e Muuromi!; Salmi Ulahta: Wegel.; ad viam publicam inter 
Petrosavodsk — Selka: Norrl. On. 

Kon. r Tiudie (Sahlberg), Saoneshje ad Velikaja-guba! in 
depressis denudatis semiexsiccatis vel inundatis pluribus locis: 
Norrl. On.; Vyrosero: Kihlm., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 138; 
Klimetskoi [»Sennoguba»]: Caj., vide etiam Giinth. p. 38. 

Mellersta Finl.: Fries; kan knappt arises riktigt. »Limites septentrio- 
nem versus hisce locis designantur . . . Lapponia occidentalis meridio- 
nalis»: Koehne, E. i Engler Bot. Jahrb. I, Leipzig 1880, p. 265; >Europa 
nordlich bis . . . Siidwest-Lappland>: Koehne, E. Lythraceae (Engler, Das 
Pflanzenreich, H. 17), Leipzig 1903, p. 58. Hvardera uppg. ar alldeles 
vilseledande hvad Finland angar. — Al. Angaende forekomsten tillagges: 
Detta ar [1907] upptradde arten ratt allmant i vattensamlingar, atminstone 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 393 

i de sOdra delarna af fasta Aland: Florstr. — Sb. Kuopio: Knabe p. 22; 
uppg. fdrefaller bogst osaker. — Om. [Gamla Karleby] pa barlast: Hellstr. 
p. 136; exemplar fran Gamla Karleby Yxpila! Ob. Ylitornio [»Ofver- 

tornea>] (Wirz. M. S.): Brenn. Obs., dar uppgiftens oriktighet papekas. 

Brenner omnamner fran [Nyl. Kyrkslatt] Svartback f. aquatica: 
Medd. XXXII p. 71. 



Thymelaeaceae. 

Daphne mezereum L. 

In tota Fennia passim— rarius inter dum etiam satis fre- 
quenter invenitur; in Lapponia australi raro vel rarissime 
occur rit et usque ad 68° 18' ad septentrionem versus lecta est. 

Till.; Kalm; »finnes vid Selkis [»Selckis»] i Mouhijarvi 
socken till storsta myckenhet, afven pa holmarna i skaren»: 
Hell. p. 8 et 9; in dumetis p: Prytz cont.; in silvaticis ad Lapp, 
inferiorem usque, Sodankyla: Wirz. pi. off.; maxima pars Fenn. 
et Lapp.: Fries; Scand. (exc. Norv. arct., Lapp, plur.), Fenn. 
(mer.): Nym. Consp. p. 640; Fenn. med. et bor. : Nym. Suppl. 
p. 272; per totam Finlandiam p obvia, in Lapponia r, ad sum- 
mum fere septentrionem progreditur: Schedae p. 91, vide etiam 
Led. Ill p. 546 - 547, DC. Prodr. XIV p. 530 - 531, Trautv. 
II p. 36, Koppen Verbr. I p. 630-631 et tabulam geographi- 
cam in II, Ign. Geogr. p. 342, Hjelt Utbr. p. 160 [27] et tabu- 
lam geographicam, Hult Vedv. p. 8 et Ssel. marj. p. 26. 

Al. (r): Bergstr.; [Foglo] Degerby exstincta: Bergstr. p. 4; Jo- 
mala: Bergstr. Beskr.; minus fq [Jomala] Ytterby— Geta: Tengstr.!; 
Finstrom Bergo Huso: Erics, et Arrh.; Sund Kastelholm (C. N. A. 
Tapenius): Moberg Klim. p. 186; Hammarland Hamrudda 1881 : 
Arrh., spec, ex Hammarland Varfsvik!; Lemland insula Flaka: 
Arrh. Fl. ; Eckero: Mela herb.; circa pag. Jomala st fq: Laur. 
Fort. ; Lemland Korso et Jungfruskar ad fines par. Jomala etiam 
st cp [»ratt allmant»] 1910 in silvis ad meridiem versus ab 



394 Daphne mezereum. 

Eckero Storby: Florstr.; st r Brando in pago Brando Soder- 
holm et Torsholma Brunso, Kumlinge Ingersholm et Snacko: 
Bergr. — Ab. (st r) Inio Storsalmis: Bergr.; Piikkis [»Pikis»] 
Busilla (Ann. ad Till.): Leche p. 26; Bjarno Ofverby ad stagnum 
praedii Pojo: E. G. Printz; Uskela Hakostaro: K. E. v. Bons- 
dorff!; p ad ripam orientalem lacus Vaharuokijarvi in Sam- 
matti, promuntorium Karkali: Sel.; st r in paroeciis circa lacum 
Lojo: Hult coll.; Vihti (st fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 205; Vihti 
p enum. ex 11 locis: Flinck; in parte austro-occidentali par. 
Vihti st r in lucis : V. E. Broth., cfr V. E. B. p. 200; st r 
Pyhajarvi in valle amnis Haavisto! et ad imos montes in soli- 
tudine Vaahteristo, Pusula ad Ahonpaa Haijala et ad orientem 
versus a lacu Tarkeila: Weeks.; r Karjala 6 frutices et multa 
virgulta Pahnassuo Vehkasaari: Caj. Kasvist.; Nykyrka Mennas: 
Hollm.; Zett. & Br., Sand., Renv. et A. Nyl. non comm., vide 
etiam infra. — Nyl. p: His.!; Kyrkslatt ad lacum Humaljarvi: 
Seel, ann.; [Nurmijarvi] (st fq), pc: Stenr.; st r: W. Nyl.; Hel- 
singfors (!) Degero Stansvik : Nikl.! et Sselan!; Thusby (st fq): 
Astr. & H.; p: Sael. 0. Nyl., spec, e Pyttis!; Borga Tirmo et 
Karsby: Ssel. herb.; Sibbo in taeniis maritimis ins. Loparon et 
Elimaki Filppula: Sael. ann.; [Hogland (!)] (r): Schrenk p. 158; 
Hogland (!) (st fq) : Brenn.! et E. H [ayren] in Hbl 1903 N:o 132 
B, vide etiam Geogr. F. T. 1901 p. 251 et infra. — Ka. Sip- 
pola in nemore prope templum: Seel, ann.; Virolahti Kayrasuo 
ad Ala Urpala: Blom!; r — st r in parte interiore, adnotata ad 
Kirvu Sairala! et duobus locis ad Tietavala, Raisala Sirlaks, 
in vicinitate fluvii Vuoksi p — st fq: Linden. — Ik. p: Malmb.; 
Pyhajarvi: R. Lsethen!; [in toto territorio plus minusve fq : 
Meinsh. p. 288]. 

Sat. p: Malmgr. ; st r, enum. saltern e 5 locis: Hayr. 
Bjorneb.; st r — p: Hjelt, spec, in PI. Finl. exs. N:o 296 par. 
Karkku Kauniais Joenalho ad rivulum in luco lectum est; st 
fq: Sola Flor. p. 89; Ruovesi Toikko 1899: Hjelt, vide etiam 
Hell, (supra), (Ann. ad Till.) Leche p. 26, Herlin p. 131 et 135; 
etiam in omnibus indicibus plantarum enumeratur. — Ta. st 
fq: Leop.; Piilkane p, interdum st cp: Zidb. ; p: Asp. & Th., 
Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; Sysma enum.: Unon.; st r, sp: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feunica, 35, N:o 1. 395 

Borg Tiet.; »p (— fq)» Luhanka ad Vahermaki 1,64 m [»5 V2 
jalka»] alt. : Wainio Tav. or., vide etiam Borg p. 438 et Prim, 
p. 60; multa spec, in H. M. F. — S a. [in Savonia] p: E. Nyl. 
& Chyd.; Villmanstrand: A. Brotherus!; ad Parkkarila prope 
Villmanstrand : Ssel. herb.; [Ruokolaks] (rr) prope Matikkala : 
Hult; Juva Huttula (A. Poppius): Moberg Klim. II p. 158. — 
Kl. st fq: Fl. Kar.; Hiitola cp in luco ad Veijalanjarvi: Linden; 
Parikkala p, enum.: Hann.; Valamo: Ssel. ann.; p: Hjelt. — 
Kol. p: Elfv. ; e permultis locis enumeratur: Caj. (etiam in 
Kon.); haud pauca spec, in H. M. F. 

Oa. (p)- Malmgr.; Narpes Yttermark ad Orrmosskallan: 
E. af Hallstrom!; r Jalasjarvi: Backm. p. 271; r Malaks (D:r E. 
Sandelin), Vora, Oravais ad Pitkajarvi : Laur. Vaxtf. ; Ilmola 
Passilanvuori Aijanpelto p et Niinimaa infra Sikavuori: Ham- 
marstrom comm. et in Geogr. F. T. 1902 p. 159—160. — Tb. 
p: Broth., spec, e Viitasaari!, vide etiam Prim. p. 51. — Sb. 
Leppavirta (fq): Enw., cfr Lundstr.; p: Mela, spec, e Kuopio!; 
Maaninka Haataanniemi! et ad rivulum Toso in pag. Poljankyla, 
Nilsia pc ad rivulum in stagnum Loutteinen! influentem: Kyyhk. 
litt.; Iisalmi Vierema (J. Lindberg): Moberg Klim. p. 186; M. & 
J. Sahib, non enum. — Kb. Kide: Brand. 1, cfr Moberg Klim. 
p. 186; Tohmajarvi Niirala (N. E. Arppe): Moberg Klim. II 
p. 158; Liperi p ex. gr. Lammo!, infra Hovivaara etc.: Eur. & 
H. ; [inter Pielisjarvi et Hoytiainen] p — st fq, spec, solitaria, 
rarius subdominans, in declivibus montium Koli ad ripam versus 
st cp: Axels. Putk.; st r— p Lieksa Nevala, Nurmes ad Yli- 
kyla, Saramo et Petainen inveniri dicitur, Repola Koroppi: 
Wainio Kasv. — Kon. st fq, in Saoneshje plur. loc. : Norrl. 
On., vide etiam Gunth. p. 49 et sub Kol. 

Om. p: Hellstr., cfr 1. c. p. 133, spec, ex Alaveteli [»Ne- 
dervetih!]; Lappajarvi: Moberg Nat. p. 167 [quod nescio an ad 
culta spec, spectet] ; st r ad partem maximam in par. Soini et 
in regione calcifera [»kalkomradet»], enum. ex 11 locis: A. L. 
Backm. FL, quern 1. inspicias, cfr 1. c. p. 137 et Medd. XXX 
p. 104, spec, ex Alajarvi— Vindala Moskvankallio prope praedio- 
lum Vesterbacka!, indidem leg. E. Odenvall!; p: Tenn. ; Brahe- 
stad: Moberg Klim. II p. 157 et 158; r: Oulainen: Zidb., etiam 



396 Daphne mezereum. 

enumeratur e Kalajoki et Pyhajoki Vuotti, ut olim adnotavi. — 
Ok. inprimis cp in par. Paltamo: Jul. p. 281; Paltamo Mela- 
lahti: Brenn. Reseb. p. 69 et Lackstrom!; st r — p Kuhmo Len- 
tiira!, Kianta ad pag. Vuokki et Riihivaara inveniri dicitur et 
complur. loc. in vicinitate Kiannanniemi et Vasonniemi, ut etiam 
ad Saukko, Kokkokoski et Ylajoki visum: Wainio Kasv.; [Kajana] 
(p): Must.; r Paltamo Melalahti, Kajana, Kuhmo et Kianta: 
Brenn. Obs.; [Kianta] complur. locis Vasonniemi, Pesionkoski 
in ripa, Alanaljanka ad Niemela et ad ripas amnis Junnujoki: 
Kyyhk.; [Kianta] haud r etiam ad Ylinaljanka: Kyyhk. litt., spec, 
adscriptum >Kiannanniemen takalistolta* ! — Kp. Jyskjarvi ad 
Vonkanjoki, Kostamus ad Lusma: Wainio Kasv.; p — st fq, 
enum. e permultis locis: Bergr. Ant., spec, e Siiterin-vaara ad 
ripam lacus Siesjiirvi!; [Solovetsk [»Solovki»]: Beket. p. 590]. 
Ob. (fq): Jul. p. 281, vide sub Ok.; p, in partibus sep- 
tentrionalibus r - st r, Simo, Kuivaniemi ad Karppaoja, Ii, 
Pudasjarvi, Kiiminki inter Ukkola et Mannila, Ylikiiminki et 
Utajarvi: Brenn. Obs., quern 1. inspicias; Utajarvi Myllyranta: 
Brenn. Reseb. p. 73; in par. Kiiminki (!) (fq), quamvis ceterum 
r: 1. c. p. 78; Pudasjarvi et in aliis locis iam allatis: Zidb. ; 
Kemi: Linne Iter lapp. p. 175 nomine »Gnidium» [auct. Smith 
p. 152], M. Castren p. 330, Brenner! et Rantaniemil, cfr Acerbi 
p. 128; Kemi Kallinkangas: Kihlm. & Arrh. 1880; pin partibus 
territorii interioribus, Simo ad Viantienjoki, Laurila in prato, 
Martimonoja et cp ad Konttikivalo, Kemi Kallinkangas prope 
Laurila, lsoruona etc.: Keckm., cfr 1. c. p. 11 et 15; Kemi 
(fq) in partibus inferioribus, p in partibus superioribus: Ranta- 
niemi; [Alatornio] Katajamaa et Uusijarvi: Hougb. not., cfr Mo- 
berg Klim. p. 186; Ylitornio Tengelio (J. Lang): Moberg Klim. 
II p. 158; [Rovaniemi] Kivalonotta inter Autio [»Autti»] et Viiri 
[ad fluvium Kemi]: Fellm. Anteckn. I p. 282; 0. R. Fries non 
comm. — Kuus. st r prope templum (Sahib. Fort.), ad Iivaara, 
Mantytunturi et complur. loc. ad Paanajarvi!: Wainio Kasv.; 
ad Merenoja, qui rivulus in flumen Oulankajoki influit, Kuola- 
jiirvi Sovankongas: Broth, litt.; inter Sakkilanvaara et Juuma, 
Ruskeakallio, prope Mantyniemi: Hirn Fort.; secundum Oulan- 
kajoki p — st fq, inter Ollilajarvi et Oulanka uno loco, inter 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 397 

Kiutakongas et Taipale, in valle Kiutajoki, ad inferiorem partem 
fluvii Aventojoki, auctores fide digni edunt cp inveniri in insula 
in Savina 1 km infra Porolammit sub circulo polari, Juuma in 
silva ad austro-orientem versus a Jyrava ad Kitkajoki etiam ad 
Ruskeakallio pc in silva: A. L. Backm. comm.; Kurvinen in 
ripa orientali amnis Sarkijoki: W. Brenner! — Kk. Oulanka 
ad Vartiolampi et Paanuorunen: Wainio Kasv. ; ad Taivalkoski 
in Pistojoki: Bergr. Ant.; Siprinki et Sonostrow: Mela PI. 

Lapp. fenn. rr Kittila Aakenusjoki prope Mantooja et 
Sapukkaoja!: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 101 et Herb. Mus. Fenn. 
II p. 138; Kittila prope Katkajarvi: Silen Bl. p. 94; »in lucis 
densis humidis Lapp, infimae silvaticae rarius ex. gr. a me 
lectum ad Akankoski infra Sodankyla Kemensis»: Wahlenb. 
p. 98, cfr 1. c. p. XVI, LXIV-LXV et Schiib. p. 239; ad inn- 
mam partem [»infimum pastum»] huius Lapp, p: Fellm. Lapp.; 
»Kuolajiirvi ad paludem Pietari-Pahahka prope Kersila, ut 
ab incolis mihi indicatum est, Sodankyla ad Pyhatunturi, ut 
ab incolis mihi indicatum est, Kalkkivaara, Kaaretkoski (fructus 
ab incolis ibi lectos vidi). Etiam in luco ad catarrhactam prope 
Salmijarvi x ) visum est, ut ab incolis mihi indicatum est» : Wai- 
nio Not., cfr Hult Lappm. et 1. c. p. 40; [Kuolajarvi] ad rivulos 
inter Vuorijarvi et Kutsa: Stjernv., vide infra; Kuolajarvi [»Salla»] 
inter lacus Rahkojarvi et Honkasjarvi ad meridiem versus ab 
Ala-Kurtti in valle nemorosa: Borg & Rantaniemi!; Kuolajarvi 
Pyhakuru, ubi cp, ad Enjanjoki et Sulohaara in Enjanjoki influ- 
entem : Edv. af Hallstr. 

Lapp. ross. Sashejka ad lacum Imandra (Karsten), Umba 
(Selin!) et denique iuxta Ponoj: N. I. Fellm. p. 52, cfr 1. c. p. 
XLV, Beket. p. 590 et Herb. Mus. Fenn. II p. 138; Kantalaks: 
Beket. p. 590; Shelesna! prope Kantalaks et Hibina [»Umbdek»]: 
Broth. Wand. p. 5 et 7; Seredna [etiam Mela herb.] ad Kanta- 
laks, Porjeguba, Tetrina, Tshapoma et Ponoj: Mela PI.; Kano- 
sero: Edgr. & Lev.; Tuitsitunturi in declivi australi in luco: 
Axelson & Borg!; Tshavanga in silva frondosa iuxta flumen!, 
Tshapoma in silva nemorosa saxosa!, ad rivulum Rusinihal: 



') Vide infra. 



398 Daphne mezereuin. 

Kihlman; Ponoj in loco humido ad occidentem versus a pago: 
Montell!; Lt. rr in reg. silv. ad ripam amnis Kuskimjoki [prope 
ostium fluminis Nuotjok] : Linden Ant.! 

Ab. Abo 1758: Moherg Nat. p. 167. — Nyl. Ej observerad i Ekenas 
landsforsamling. Esbo Kilo p och pc: Hayr. — L k. Angaende forekomsten 
i Kuolajarvi tillagges ytterraera: «Inga frukter funna [vid Vuorijarvi]. 
Mognar dock i trakten>: Stjernv. — L i. Da Wainio ej sjalf sett arten 
vid Salmijarvi, synes inig denna uppg. krafva bekraftelse. Vore den 
riktig, blefve artens nordgrans ungefar 69° 25'. — [L. ent. Arten upprak- 
nas bland dein, som saknas kring Kaaresu'anto: L. L. Lsest. p. 290. — 
Vidare uppraknas arten bland dem, som hafva sin nordgrans vid Pajala : 
Birg. p. 53.] — Lim. Koppen Verbr. I p. 631 not 1 antager, ehuru med 
tvekan, att med Umba menas Umbosero, (67° 20' a 67° 40'). Uppgiften 
afser emellertid byn Umba 66° 40'. 

Det uppgifves, att arten nagon gang kan uppna manshojd [i O m.] 
Soini Takala-Rintala i Rasi lofskog : A. L. Backm. Fl. Se afven Wainio 
Tav. or. under T a. 

» Undantagsvis odlad som prydnadsvaxt. Bar af vildt vaxande 
buskar samlas i Uleaborgs-trakten for afsalu till apotek; allmogen koper 
daraf till husmedicin*: Elfv. Ant. p. 95, jfr 1. c. p. 41. Likasa upptages 
Dajihne mezereum sasom odl. i Caj. Kasvist., A. L. Backm. Fl. och af Lei v. 
afvensom Leiv. Putk. Den uppraknas bland arter, som trifvas anda till 
Tornea: Puut. 1900 p. 34. 

Nagra uppgifter om att arten skulle forekomma sasom fossil, kan- 
ner jag icke fran vart land. 



Elaeagnaceae. 

Hippopha^s ') rhamnoides L. 

Ad oram et inprimis hi taeniis exter tori bus Maris 
baltici et Sinus bottnici satis frequenter aut passim saepeque 
copiose provenit, in intimis autem taeniis non occurrit. 

Per litora Sinus bottnici cp: Fl. Lapp. p. 296; ad litora 
Maris baltici praesertim in Alandia [et Roslagia]: Fl. Suec. 



J ) Hippop/ia'r in Herb. Mus. Fenn. II etc., sed Hippophaes auct. Hj. 
Appelqvist, cfr Lindb. Enum. etc. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennioa, 35, N:o 1. 399 

N:o 906 p. 356; Ostrobottniensibus Hafstorne, Alandis Finnbser: 
1. c. p. 355; Kalm; in agris taeniarum Fenniae: Gadd Forsok 
III p. 172; cpp in Pyhamaa inter Raumoam et Nystad: Diss, 
acad. de Hippophae, Prses. C. N. Hellenius, resp. P. Stenberg, 
Abo 1789, p. 7; in oris maritimis petrosis p: Prytz cont.; Fenn. 
merid. et media: Fries; in Ostrobottnia saltern ad Uleaborg 
usque provenit: W. Nyl. Distr. ; per litora insulasque Maris 
baltici . . .: DC. Prodr. XIV p. 607; Ostrobottn. Aland.: Nym. 
Consp. p. 644; Ab. tantum ad oram occidentalem, Ob. ad 
summum Sinum bottnicum usque: Herb. Mus. Fenn. II p. 138; 
Fenn. occ. etiam Aboae et in Satakunta: Nym. Suppl. p. 274; 
ab Alandia usque ad Tornea: Norrlin in Oma maa p. 39, vide 
etiam Wahlenb. p. XVIII, Prytz p. 14, Led. Ill p. 552, Ign. 
Geogr. p. 342, Koppen Verbr. I p. 640, Hjelt Utbr. p. 164 [31], 
G. Andersson in Geol. For. Forh. Bd XVII, Stockholm 1895, 
p. 45 et Caj. Atl. p. 12. 

Al. in maritimis Alandiae cpp: Tsernstr. p. 58, cfr Linne 
Iter lapp. p. 201 et Radl. p. 235; (st r): Bergstr., cfr 1. c. p. (7 
et) 135; complur. loc. secundum oras maritimas: Bergstr. Beskr. ; 
in litoribus maritimis et in pratis uliginosis (fq): Tengstr. !; cp 
ad litora secundum sinum Bomarsund : Prim. p. 71; Arrh. & 
K. e 13 loc. enumerant; cum etiam ab aliis multis loc. lecta sit, 
verisimile est speciem in maxima parte Alandiae st fq inveniri, 
vide etiam Medd. XIII p. 200 et 206 et infra; fq in partibus 
septentrionalibus par. Brando et Kumlinge: Bergr. p. 19, vide 
etiam infra. — Ab. par. Gustaf Enskar: Bergr. p. 20, vide etiam 
infra et sub Al. ; in taeniis par, Nystad (!) p cp: Hollm.!; [Ny- 
stad!] Hiulahti, in insula parva in sinu Santtionlahti, in insula 
prope promuntorium inter sinus Janhuan- et Santtionlahti, 
denique in Rauhaluoto: Sod.; Pyhamaa vide supra. 

Sat. p secundum oram maritimam: Malmgr. ; st fq — fq 
et st pc — cp, sed in maritima tantum regione: Hayr. Bjorneb.!, 
vide infra. 

Oa. p secundum oram maritimam: Malmgr.; fq in litori- 
bus: Laur. Vaxtf., vide infra, vide etiam Linne Iter lapp. p. 198 
et Nordl. p. 18. 

Om. st fq in taeniis: Hellstr.; fq ad oram: Tenn.; Kala- 



400 Hippophaes rhamnoides. 

joki Rahjankyla cp in taeniis: Tenn. in exordio, vide etiam 
Brenn. Obs., Krank p. 10, Leiv. Kiist. p. 74 et 78, ut etiam 
Leiv. Veg. p. 207 et cfr 1. c. p. 96 etc. 

Ob. Uleaborg: W. Nylander!, cfr supra; st fq in taeniis 
et promuntoriis exterioribus : Brenn. Obs., quern 1. inspicias; in 
proxima vicinitate oppidi Uleaborg non occurrit neque in ora 
neque in insulis, sed in insulis magis remotis, Ii Roytta cp: 
Leiv. putk., cfr Leiv., vide etiam Leiv. Kiist. p. 134 et 154 et 
denique Leiv. Veg. p. 207; (fq) in parte septentrionali Sinus 
bottnici : Brenn. Reseb. p. 77, spec, e Simo Maksniemi!; Ii Maa- 
grunni: Brenn. 1. c. ; Simo p cp, fructus maturos profert: Hougb. 
not.; in litoribus st f q — p Simo(!) Tiuranen(l) cp et Kantola, 
Kemi Ajossaari et Kuivanuoro: Keckm., cfr 1. c. p. 11 et 13; 
Kemi p: Rantaniemi!; [Alatornio] Bjorko (rr): Clarke X p. 93 
not.; [r: O. R. Fries p. 163, cfr 1. c. p. 156,] vide etiam supra 
et infra. 

»Ad litora Maris baltici (Alandiae) et Sinus fennici, ad bottnicum 
usque in Luvia* : Wirz. pi. off., jfr Trautv. II p. 29 — 30 och Koppen Verbr. 
I p. 640. Arten forekommer ej vid finska viken; hvarken Zett. & Br. eller 
Arrh. upptaga densamma och an mindre nagon forf. fran N y 1. Att haf- 
tornen gar anda till ofversta delen af Bottniska viken, om an darstades i 
allmanhet forkrympt till vaxten, framgar af det foregaende. — Al. > All- 
man i norra delarna af Brando och Kumlinge, mera sallsynt i ofriga de- 
lar af forstnainnda socken och i mellersta Brando»: Bergr. p. 19 — 20. 
Antagligen afses, att arten ar mera sallsynt i ofriga delar af Kumlinge 
[sistnamnda i st. f. »forstnamnda»]. 

Har ma tillaggas nagra mera speciella uppgifter angaende buskens 
forekomst och vaxtsatt i olika delar af landet. — Al. Harifran namnes: 
Pa Ytternas vid Mariehamn vaxer haftornen i manshoga och nagot hdgre 
(1 — 3,5 m hoga), tata hackar, hvarvid honbuskarna vanligen aro hogre 
an hanbuskarna: Ssel. ann. »Bildar mer eller mindre allmant tata, stundom 
anda till 3,6 m [»c. 2 famn»] hoga snar pa hafsstranderna» : Ch. E. Boldt. 
< Lemlands skargard, allman, [antecknad fran 16 stallen, uppr.]. Jomala 
fler8t., exempelvis: Ytternas, flerst; Svino; kring Ramsholmen; Hammar- 
udda; oster om Lemstroms kanal vid Lumparn, rikl. Hammarland, flerst. 
vid vastra kusten. Eckero flerst., exempelvis pa sydkusten samt vid Marby. 
Geta flerst., exempelvis Dano. Finstrom flerst., exempelvis vid Hogsko- 
lan; Bergo, rikl. pa Huso. Saltvik, exempelvis vid norra delen af Salt- 
viken. Sund, vid Lumparn. Foglo, holme nara Bano i ostra Foglo nara 
Sottunga. Ar sallsynt i Foglo och af mig ej antraffad i Kokar. Upptra- 
der heist pa strander, afven steniga, och bildar ogenomtrangliga, ofta till 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 401 

5 m. hoga snar. Antraffas afven, ehuru mindre ofta, inne i landet pa 
laga angar samt stundom afven pa mer hogt belagen mark, men i mindre 
snAr> : Palmgr. Fran granstrakten mellan Al. och Ab. skrifves: »Som 
kandt vaxer den i sammanhangande, ytterst tata snar eller hackar utmed 
laga strander, sa att snarets yttersta del vidtager omedelbart ofvanfor den 
steniga strandremsan. De yttersta individerna aro oftast sma och laga 
(eller par dm i hojd), och sedan bli de mera inat allt hogre och hogre, sa 
att ofre ytan af det tata lofverket bildar likasom ett ned emot stranden 
sluttande plan»: Bergr. p. 20. — Fran Sat. namnes ater: »Inre gransen 
gar fran Yttero udden mot Kirrisanta till Rafso, dar arten forekommer 
endast pa. yttre sidan; en enstaka lokal finnes dessutom pa Yttero pa en 
liten stenig udde mellan Trolloura och Huvitus. Vanligen bildar haftor- 
nen ') en 1—3 m bred, ofta afbruten zon strax utanfor alarna, men fore- 
kommer afven mellan alarna och t. o. m. innanfor dem bland enar m. m. 
Pa yttersta udden af Yttero finnas ytterligare nagra m 2 stora, omkr. 0,5 m 
hoga bestand utanfor den sammanhangande zonen, och dylika bestand 
traffas afven pa Sandholmen och pa naset emellan Herrainpaivaluoto och 
Grasoura. Langst ute pa Kumnas! udde samt pa Sabbskar utbreda sig 
haftornsnar ofver an storre ytor. Randstrander, stenstrander, bergskrefvor 
(Rafso). Hojden vaxlar mellan 0,5 och 2 m. De inre och beskuggade 
grenarna ofta borttorkade, stundom afven de yttre och t. o. m. hela bu- 
skar. Man tick ett intryck af att vaxten ej trifves ratt val. Hvittisbo- 
fjard pa haf sstrander ; Luvia rikligt i skargarden (E. Hermonen>: Hayr. 
Bjorneb., jfr 1. c. p. 45, 46 och i synnerhet p. 130 afvensom Hayr. und. 
p. 31 och Hayr. Vaxtl. — Hvad Oa. och sodra Om. angar, skrifves: Pa 
steniga, olandiga strander trifves allmant i hela skargarden HippopJiaes 
rhamnoides; i Wasa ser man den sallsynt pa, likartad lokal pa fasta lan- 
det. De jamna, grasbevaxta sandstranderna i Nykarleby skargard uppso- 
kas icke af denna torniga buske, blott pa, de yttersta holmarne tinner den 
sadan terrang, att den kan gora sig hemmastadd: Laur. Vaxtf. p. 9. 

Artens h8jd uppgifves till 1— 3 m: Ale. III. Pa Al. kan haftornen nli- 
gongang blifva nagot hogre (se of van). Langre norrut uppn&r den hogst 
2 meters hojd (se under S a t.), och i nordligaste delen af sitt utbrednings 
omrade blir den i allmanhet icke hogre an 1 m: Keckm., se afven Leiv. 
Veg. p. 207 och 1. c. p. 96 etc. Af sistnamnda arbete framgar, att haf 
tornen afven i O m. undantagsvis kan uppna en hojd af 3 m och en tjock- 
lek af 1 dm. 

Hippophaes rhamnoides odlas mig veterligen sallan hos oss. 
Harom namnes: Sallsynt, har blommat i Ob. Simo: Elf v. Ant. p. 95. 
>Usein istutettuna puistoiesa>: Mela Kasv. V; frekvensen ofverensstam- 



') Hayren skrifver hafstornet; enligt uppgifter fran kompetent hall 
torde haftornen vara riktigare. 

Typis impr. a |,, 1911. ^ fi 



402 Hippophaes rhamnoides. 

mer icke med hvad jag iakttagit Af speciella uppg. har jag endast an- 
tecknat Nyl. Ekenas Tvarminne Lovik-sund, planterad, trifves: Hayr. 

Mig veterligen ar haftornen icke funnen sasom fossil i Finland. 
Angaende dess forekonist i Jamtland etc. se Lindberg i Medd. XXIV p. 102. 



Af denna familj odlas framst Elaeagnus argenteus Pursh. Haroin 
namnes: Ratt mycket spridd genouo hela landet, blommar i Nykarleby, 
Haapavesi och Uleaborg, Kuopio mogen frukt (Kiblman): Elfv. Ant. p. 95, 
jfr Mela Ka8v. och Ale. Ill (utbredningen alltfor inskrankt). Har ma en- 
dast tillaggas, att arten uppraknas bland dem, hvilka trifvas anda till 
Tornea: Puutarha 1900 p. 34. Den omnamnes sasom odlad i Ob. Ulea- 
borg: Leiv. putk., jfr Lei v. 

Langt mindre allmant odlas, savidt jag kanner, E. angustifolius L. 
Om denna art sages: Mindre allm. odl.: Ale. Ill, jfr Mela Kasv. Den- 
samma omnamnes afven sasom odlad i Ob. Uleaborg: Leiv. Putk., jfr 
Leiv. — Angaende artens allmanna utbredning m. m. se t.ex. Nym. Consp. 
p. 644 och Nym. Suppl. p. 274. 



Errata. 

P. 14 v. 1 lege Mela Kasv. HI pro Mela Kasv. 
P. 17 v. 7 lege Mela Kasv. Ill pro Mela Kasv. 
P. 146 v. 20 lege 21 pro 12. 



Errata leviora corrigant, qvi nostra benevoli legent 



N otae auctorum. 



Ale. IV = Alcenius, 0. Finlands karlvaxter. Fjarde uppl. 1907. 
G. And. Spiitqu. = Andersson, G. Das Spatquartare Klima. (Die 

Veranderungen des Klimas seit dem Maximum der letzten 

Eiszeit). 1910. 

A. L. Backm. comm. = Backman, A. L., quae litteris mihi exposuit. 

A. L. Backm. Fl. = Backman, A. L. Floran i Lappajarvi jamte 
omnajd. (Acta XXXII). 1909. Multas observationes com- 
municavit A. Nystrom. 

Birg. Till. — Birger, S. Tillagg till Pajala sockens flora. (Bot. 
Not. 1907). Uppg. af fangelsedirektor E. Orstadius i Pa- 
jala: 1. c. p. 69. 

Borg arm. = Borg, V., quae litteris exposuit. 

Borg. Tiet. = Borg, V. Tietoja kaevistosta ja kasvillisuudesta Langel- 

maen, Orihveden ja Kuorehveden pitajissa. M. S. 
Brenn. bidr. = Brenner, M. Nya bidrag till den nordfinska floran. 

(Acta XXXIV). 1911. 
Brenn. For. = Brenner, M. Forandringar i Helsingfors stads 

flora. (Medd. XXXI). 1906. 
Brenn. vaxtf. = Brenner, M. Nya vaxtfynd fran viistra Nyland, 

hufvudsakligen fran Inga. (Medd. XXXIV). 1908. 
V. E. Broth. = Brotherus, V. E. Luettelo Vihdissa loytamista kasveista. 

M. S. 
V. E. Broth. Muist. = Brotherus, V. E. Muistelmia kaynnista 

Juuman kalliolaaksoissa. (L. Y. 1909). 
V. E. B. = B[rotherus], V. E. Viihasen Lounais-Vihdin kasvi- 

kunnasta. (L. Y. 1906). 

Caj. comm. = Cajander, A. K., quae per colloquium aut litteris exposuit. 



404 Notae auctorum. V. 

Caj. Oneg. = Cajander, A. K. Beitrage zur Kenntniss der Vege- 
tation der Alluvionen des nordlichen Eurasiens II. Die 
Alluvionen des Onega-Thales. (Acta Soc. sc. F. XXXIII, 
N:o 6). 1905. 

Caj. Torn. = Cajander, A. K. Beitrage zur Kenntniss der Ve- 
getation der Alluvionen des nordlichen Eurasiens III. Die 
Alluvionen des Tornio- und Kemi-Thales. (1. c. XXXVII, 
N:o 5). 1909. 

Caj. Waldt. = Cajander, A. K. Ueber Waldtypen. (Fennia XXVIII, 
N:o 2). 1909. 

Diels = Diels, L. Droseraceae. (Engler, Das Pflanzenreich H. 26). 
1906. 

Ehnb. = Ehnberg, K. J. Adnotationes, quas mihi dedit I. V. Hasselblatt. 
M. S. 

Eron. maant. = Eronen, Oiva. Kuudes maantieteellinen ylioppi- 
lasretki Kuusamoon kesalla 1908. (Geogr. F. T. 1909). 

Florstr. = Florstroni, Br., quae per colloquium aut litteris mihi exposuit. 

Forstf. Medd. = Finska Forstforeningens Meddelanden. 

F. Tradg. = Finska tradgardsodlaren 1907 — 

Gobi & Tranzschel, vide Liro Ured. p. 591. 

P. Hann. = Hannikainen, P. Kuvaelmia Suomen maakunnista. 

Ill Karjala. 1864. 
Heikel = Heikel, B. W. Om Fruktodlingen i Finland. (Landt- 

bruksstyrelsens Medd. N:o LVI). 1907. 
Heintze Ranunc. = Heintze, A. Om Ranunculus lapponicus och 

andra af granens foljvaxter i Skandinavien. (Bot. Not. 1909). 
Heintze Vaxtg. = Heintze, A. Vaxtgeografiska anteckningar fran 

ett par farder genom Skibottendalen i Tromso amt. (Arkiv 

for botanik, Bd VII, N:o 11). 1908. 
E. af Hallstr. = af Hallstrom, Eljas. Muutamia li^ayksia J. A. Flinck'in 

kirjoittamaan luetteloon Vihdin siemenkaeveista. M. S. 
Edv. af Hallstr. = af Hallstrom, Edv., quae litteris mihi exposuit. 
Hann. = Hiinninen, K. Havaintoja Paanajarvesta. (Geogr. F. T. 

1910). 
Hayr. Adv. = Hayren, E. [F.] Adventivvaxter fran Lappvik i Te- 

nala socken. (Medd. XXXV). 1909. 
Hayr. Bjorneb. = Hayren, E. [F.] Bjorneborgstraktens vegetation 

och karlvaxtflora. (Acta XXXII, N:o 1). 1909. Observatio- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 405 

nes, quae ad Hvittisbofjard pertinent, maximam partem 

fecit K. G. Ollonqvist. 
Ispol. = ncnoJiaTOB-L, E. KpaTKifi o^epKb pacTHTejibHocrn no- 

B'kH'fcuKaro y-B3^a ojiOHeiiKoft rySepmii. 1903. 
her. litt. — Iverus, J. E. D:son, quae litteris ad Th. Stelan missis exposuit. 
Jancz. = Janczewski, E. de. Monographie des Groseilliers Ribes 

L. (Memoires de la Societe de Physique et d'Histoire na- 

turelle de Geneve Vol. 35). 1907. 
Keso Alt. = Keso, Alma. Uber Alter und Wachstumsverhaltnisse 

der Reiser in Tavastland. (Acta XXXI, N:o 1). 1908—1909. 
Kranck Tallf. = Kranck, H. Tallformationerna i Finland. (Geogr. 

F. T. 1907). 
Kullhem vide Simming. 
Kyyhk. = Kyyhkynen, O. Luettelo Suomussalmen pitajaan kasveista (1905 

—1908). M. S. 
Kyyhk. litt. = Kyyhkynen, O., quae litteris mihi aut H. Lindberg com- 

municavit. 
Latir. eomm. = Lauren, E. W. C, quae litteris mihi communicavit. 
Leiv. putk. = Leiviska, I. Oulun putkilokasvien luettelo. M. S. 

Leiv. Veg. = Leiviska, 1. Uber die Vegetation der Kiiste des 
Bottnischen Meerbusens zwischen Tornio und Kokkola. 
(Fennia XXVII). 1908. 

Levander, K. M. vide Edgren, Kl. 

Lindb. Bot. = Lindberg, H. Botanisk undersokning af torf mar- 
ker inom Lappo och Ilmola socknar. (Mossk. 1904). 1905. 

Lindb. Phyt. = Lindberg, H. Phytopalaontologische Beobach- 
tungen als Belege fiir postglaziale Klimaschwankungen in 
Finnland. (Die Veranderungen des Klimas seit dem Maximum 
der letzten Eiszeit). 1910. 

Lindb. Res. = Lindberg, H. Resultaten af de phytopaleonto- 
logiska undersokningarna inom Lojo harad. (Mossk. 1910). 

Lindb. vide etiam Schedae (et PI. Finl. exs.). 

Link. Kasv. = Linkola, K. Kasvullisuudesta eraassa Lounais- 
Suomen pikkujarvessa ja sen rannoilla. (L. Y. 1911). 

Liro Ured. = Liro, J. I. Uredineae fennicae. (Bidr. till kann. 
af Finlands natur och folk 65 h.). 1908. Spec, vulgaria 
non attuli, nisi multae aut permultae adsunt adnotationes. 

Lonnbohm vide Must. 



406 Notae auctorum. V. 

Martik. = Martikainen, Aura. Pudasjarven pitajan maantieteesta. 

(Geogr. F. T. [1907 et] 1908). 
Mela Kasv. V = A. J. Melan Suomen Kasvio. Viides painos 

toim. A. K. Cajander. 1906. 
Mont, karlv. = Montell, J. [E.] Nagra anmarkningsvarda karl- 
vaxter fran Muonio och Enontekis. (Medd. XXXVI). 1910. 
Norrlin in Oma maa = Norrlin, J. P. Oma maa I p. 29—44. 

[1906]. 
Nystrom, A., vide sub A. L. Backm. Fl. etc. 
Ollonqvist, K. G., vide sub Hayr. Bjorneb. 
PI. Finl. exs. = Plantae Finlandiae exsiccatae. Fasc. I— VIII. 

1906. 
Puut. = Puutarha 1898— 
Saarinen = Saarinen, Alma S. Viides maantieteellinen ylioppi- 

lasretki. (Geogr. F. T. 1906). 
Ssel. marj. = Sselan, Th. Suomen marjoista ja sienista. (Oma 

maa V p. 19-26). 1909. 
Schedae = Schedae operis, quod inscribitur Plantae Finlandiae 

exsiccatae. 1906. Adnotationes scripsit H. Lindberg. 
Schindler = Schindler, A. K. Halorrhagaceae. (Engler, Das Pflan- 

zenreich H. 23). 1905. 
Siitoin Sar. = Siitoin, K. Sarajarven elaimisto. (Acta XXIX, 

N:o 10). 1908. 
Silen Bl. = Silen, F. Blombiologiska iakttagelser i Kittila Lapp- 
mark. (Medd. XXXI). 1906. 
Silen Blomb. = Silen, F. Blombiologiska iakttagelser i sodra 

Finland. (Medd. XXXII). 1906. 
Silen Blomb. II = Silen, F. Blombiologiska iakttagelser i sodra 

Finland II. (Medd. XXXV). 1909. 
Sola Flor. = Sola, A. A. Floristisia tutkimuksia Nasijarven 

lansipuolisissa seuduissa kesalla 1905. (Medd. XXXII). 1906. 
Suomal. = Suomalainen, E. W. Hietasarkka muodostuksista 

Tvarminnen luona. (Geogr. F. T. 1906). 
Sv. Bot. T. = Svensk Botanisk tidskrift utg. af Svenska Bota- 

niska Foreningen 1907 — 
Tallgr. = Tallgren, Br. Miinniskans inflytande pa vaxternas geo- 

grafiska utbredning. (Geogr. F. T. 1907). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fenniea, 35, N:o 1. 407 

Wall. = Wallenius, 1. M. Maantieteelliselta retkelta kesalla 1905. 

(Geogr. F. T. 1907, si sola pagina citatur, et 1908). 
V. E. B. vide Bfrotherus], V. E. 

Weeks, muist. = Wecksell, J. A. Muutaniia muistinpanoja J. A. Flinck'iu 

kasviluetteloon Vihdista. M. S. 
A. Wegel. = Wegelius, A., quae litteris etc. mini communicavit. 
Wistrom = Wistrom, P. W. Vaxtgeografiska studier rorande 

ofvergangen mellan den nordsvenska och mellansvenska 

karlvaxtfloran. 1906. 



Index. 



Violaceae — Elaeagnaceae. 



(Acer campestre) 








. 146. 


(A. dasycarpum) . 








. 146. 


(A. fraxinifolium) 








. 146. 










. 146. 


(A. negundo) . . 








. 146. 










. 137. 


(A. pseudoplatanus) 








. 146. 










. 146. 


(A. saccharinum) 








. 146. 










. . 146. 


Aegopod ium podagraria 




. 228. 


(Aesculus hippocastanum 


) 


. 147. 






. 147. 


Aethusa cynapium 






. 211. 


(Althaea officinalis). 






. 81. 








. 81. 


(Ampelopsis quinquefo 


lia) 




. 153. 


Anethum graveolens 






. 197. 


Angelica litoralis 






. 190. 










Anthriscus cerefolium 






. 222. 


A. silvestris 






. 219. 


Apium graveolens . 






. 237. 


Archangelica litoralis 






. . 190. 


A. officinalis . . . 






. . 187. 


Astrantia maior . . 






. . 241. 


Bidliarda aquatica . 






. 266. 


Bupleurum protractuni 






. . 238. 


(Buxus sempervirens) 






. . 179. 


Callilriche autumnalis 






. . 175. 


C. polymorjdia . . 






. . 173. 








. . 168. 













Carum bulbocastanum . . . . 233. 

C. carvi 233. 

Cenolopluum Fischeri .... 209- 
Ceratophyllum demerstim . . . 382. 

C. 8ubrnersum 385. 

Chaerophyllum aromaticum . . 219. 

Ch. bulbosum 218. 

Ch. Prescottii 216. 

Ch. temulum .... 
Chrysosplenuim cdtermfolium 
Chr. * tetrandrum . 
Oicida virosa .... 
Circaea alpina . . . 
C. intermedia .... 
C. lutetiana .... 
(Clarkia elegans) . . . 
(CI. pulchella) . . . 
Onidium venosum 
Conioselinum cenolophio ides 

C Fischeri 

C. tataricum .... 
Conium maculatum . . 
Coriandrum sativum . 
Cornus alba .... 

(C. mas) 243. 

C. sanguinea 242. 

[C. sibirica] 243. 

C. suecica • 214. 

Daphne mexereum 393. 

Daucus carota 184. 

(Dictamnus albus) 136. 

Drosera anglica 52. 

Dr. anglica X rolundifolia . . 57. 



218. 
293. 
296. 
222. 
359. 
359. 
358. 
326. 
326. 
208. 
208. 
206. 



206. 
238. 
240. 
243. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 



409 





. 50. 


(Dr. intermedia X longifolia) . 60. 


Dr. longifolia 


. 52. 


Dr. rotundifolia 


. 48. 


(Elaeagnus angustifolius) 


. 402. 


(E. argenteus) 


. 402. 


Elatine ah i nostrum . . . 


. 68. 


E. liydropiper 


. 73. 




. 70. 


En/pet nan nigrum . . . 


. 179. 


Epilobium adnatum . . 


. 337. 




. 346. 


E. alsinefolium .... 


. 350. 


E. alsine folium X palustre 


. 355. 


E. anagallidifolium . . . 


. 348. 


E. angustifolium .... 


. 326. 




. 333 




. . 358. 


(E. dasycarpuni) .... 


. 349. 


E. davuricum 


. . 344. 


E. davuricum X laetiflorum 


. . 357. 


E. davuricum X palustre. 


. 357. 


E. Haynaldianum . . . 


. . 355. 


E. hirsutum 


. . 329. 


E. Hornemanni .... 


. 353. 


E. Hornemanni X palustre 


. 358. 


E. hypericifolium . . . 


. 336. 




. . 349. 


E. Lamyi 


. . 337. 


E. lanceolatum .... 


. 337. 




. . 329. 


E. Lindblotnianum . . . 


. . 357. 




. . 344. 


E. montaniforme 


. . 358. 


E. montanum ..... 


. . 330. 


E. montanum X palustre 


. . 358. 


E. norvegicum .... 


. . 357. 




. . 338. 


E. origanifolium .... 


. 350. 


E. palustre 


. . 341. 




. . 330. 


(E. purpureum) .... 


. . 340. 




. . 339. 


E. tetragonum .... 


. 337. 



Erodium cicutarium . . . .128. 

E. moschatum 132. 

E. romanum ....... 131. 

(Eryngium amethystinum) . . 241. 

E. maritimum 240. 

(E. planum) 241. 

Euonymus europaea . . . .152. 

(E. nana) 152. 

Euphorbia cyparissias. . . . 162. 

Eu. esula 160. 

Eu. exigua 165. 

Eu. heiioscopia 162. 

Eu. palustris 159. 

Eu. peplus 164. 

Eu. virgata 161. 

Foeniculum officinale .... 204. 
(Geranium alpinum) . . . .116. 

G. bohemicum 118. 

G. columbinum 121. 

G. dissectum 121. 

G. lucidum 126. 

G. molle 125. 

G. palustre 116. 

G. pratense 109. 

G. pusillum 122. 

G. pyrenaicum 121. 

G. Eobertianum 127. 

G. sanguineum 107. 

G. silcaticum 112. 

G. viscidum 125. 

(Godetia spO 326. 

Haloscias scoticum 205. 

(Hedera helix) 242. 

Helianthemum chamaecistus . . 61. 

H. vulgare 61. 

Helosciadium nodiflorum . . 237. 
Heracleum arcticum .... 204. 

(H. giganteum) 200. 

H. sibiricum 200. 

H. sphondybum 203. 

H. villosum ....... 200. 

Hippophaes rhamnoides . . . 398. 
Hippuris * maritima .... 380. 

H. * tetraphylla ...... 380. 



410 



Index. 



H. vulgaris .... 


. 






. 375. 


Parnassia palustris . . 


Hypericum hirsutum 




. 63. 


Pastinaca sativa . . . 


H. montanum 




. 63. 


(Pavia flava) .... 


H. perforatum 




. 65. 


(P. rubra) 


H. quadrangulum . . . 




. 64. 


Peplis portula .... 


(Impatiens balsarnina) 




. 136. 


Petroselinurn sativum . 


I. noli tangere 




. 132. 


Pewedanum palustre 


I. parviflora 




. 135. 


(Philadelphus coronarius) 


Imperatoria ostruthium . 




. 195. 


Pimpinella anisum . . 


Laser picium latifolium 




. 183. 


P. magna 


(Lavatera thuringiaca) . . 




. 82. 


P. saxifraga .... 


(L. trimestris) . . . . 






. 82. 


Polygala amara . . . 


Leviaticum officinale . 






. 186. 


P. comosa 


Libanotis montana . . 






. 210. 


P. vulgaris 


Linum catharticum . 








. 105. 


Bhamnus cathartica . . 


(L. grandiflorum) 








. 105. 


Eh. frangula .... 


L. usitatissimuni 








. 103. 


Rhodiola rosea . . . 


Ly thrum salicaria . 








. 386. 


Ribes alpinum .... 


(L. virgatum) . . . 








. 390. 


(R. aureum) .... 


(Malope grandiflora) 








. 81. 


E. grossularia . . . 


(M. trifida) . . . 








. 81. 


R. nigrum 


(Malva alcea) . . 








. 81. 


(E. pallidum) .... 


M. boreal is . . . 








. 77. 


(E. petraeum) .... 


(M. crispa) . . . 








. 81. 


R. rubrum 


(M. moschata) 








. 81. 


(E. sanguineum) . . . 


M. neglecta . . . 








. 79. 


(Eicinus communis) 


M. rotundifolia . 








. . 77. 


(E. sanguineus) . . . 


M. silvestris . . 








. 80. 


(Euta graveolens) . . 


(M. verticillata) . 








. . 81. 


Sanicula europaea . . 


M. vulgaris . . 








. . 79. 


Saxifraga * adscrndens 


Mercurialis annua 








. . 166. 


S. ai\oides ..... 


M. perennis . . 








. . 166. 


(S. aizoon) . . 




Myriophyllum altern 


iflo 


VII 


n 


. . 372. 


S. caespitosa . 




M. pectinatum 








. . 365. 


S. eernua . . 




M spicatum . . 








. . 368. 


(S. cordifolia) . 




M. rertieillatum . 








. . 365. 


[S. cotyledon] . 




Myrrhis odorata . 








. . 214. 


S. crassifolia . 




Oenanthe fistulosa 








. . 214. 


S. granulata 




Oe. phellandrium . 








. . 213. 


S. hieraciifolia 




Onothera biennis 








. . 325. 


S. hirculus . . 




Oxalis acetosella . 








. . 99. 


S. hypnoides . 




0. corniculata . . 








. . 102. 


S. nivalis . . 




(0. stricta) . . . 








. . 102. 


S. oppositifolia 




(0. tropaeoloides) 








. . 102. 


S. rivularis 





Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, 35, N:o 1. 



411 



S. stellaris . . 

S. tridactylites 

Scandix pecten 

Sedum aire . 

S. aizoon 

S. album 

S. annuum . 

S. fabaria . 

S. hybridum 

S. oppositifolium 

S. * purpureum . 

S. rupestre . . . 

S. sexangulare . . 

S. spurium . . . 

S. ielephium . . 

Selinum carvifolia 

S. Gmelini . . . 

S. lineare . . . 

Sempervivum sobolifcnnn 

S. tectorum 

Silaus pratensis 

Sium angustifolium 

S. latifoliitm . . 

S. sisarum . . 

(Staphylea pinnata) 

(Tilia americana) 

T. cordata X platyphyllos 

(T. euchlora 

T. platyphylla X ulmifolia 

(T. platyphyllos) 

(T. tomentosa) 

T. ulmifolia 

T. vulgaris . . 



273. 

290. 

222. 

261. 

257. 

258. 

264. 

255. 

257. 

257. 

254. 

258. 

260. 

256. 

252. 

194. 

206. 

208. 

249. 

249. 

204. 

228. 

226. 

227. 

152. 

99. 

98. 

. 99. 

, 98. 

99. 

. 99. 

. 82. 

. 98. 



Tor His a)tthriscus 185. 

Trapa nutans 362. 

^Tropaeolum Lobbianum). . . 103. 

(Tr. maius) 103. 

(Tr. peregrinum) 103. 

Viola arenaria 22. 

V. biflora 34. 

V. canina 17. 

V. canina X Ririniana ... 42. 

V. canina X rupestris ... 44. 

V. canina X staguinn ... 44. 

V. collina . 15. 

F. epipsila • 1. 

V. epipsila X pahisfris ... 45. 

V. hirta . 14. 

(V. Mauritii) 36. 

V. mirabilis ....... 31. 

F. mirabilis X Biviniana . . 46. 

F. mirabilis X rupestris ... 47. 

V. * muntana 18. 

V. odorata 15. 

V. pal list ris • • 7. 

V. pseudoepipsila ..... 45. 

V. Ririniana . 27. 

F. Ririniana X rupestris . . 47. 

F. rupestris 22. 

V. silvatica -• 

F. stagnina 16. 

V. suecica .....-•• F 6. 

F. nliginosa • • 10. 

F. umbrosa . . . . • • ■ H- 

V. tricolor ......-■ :]l >- 

(Vitis vinifera) 153. 



-S- 



ACTA 

SOCIETATIS 



PRO FAUNA 



i 



i rr 



i 



ORA FENNICA 



36. 



HELSINGFORSLE 

1912 



HELSINGFORS, 
J. SIMELII ARVINGARS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG 



1912. 



Acta 
36. 

N:o 1. Lundstrom, Carl, Beitrage zur Kenntnis der Dipteren 
Finlands. VIII. Supplement 2. - Mycetophilidce, 77- 
pulidcp, Cylindrotomidd' und Limnobiidce. Mit 7 Tafeln. 1— 70 

2. Hirschmann, Nikolaj, Beitrag zur Kenntnis der Ostra- 
kodenfauna des Finnischen Meerbusens. Zweite Mit- 
theilung. Mit 3 Tafeln und 15 Textfiguren 1—68 

3. Palmgren, Alvar. Hippophaes rhamnoides auf Aland. 

Mit 10 Tafeln und einer Karte 1 — 188 

4. Norrlin, J. P., Nya nordiska Hieracia, II 1—127 

5. Luther, Alex., Studien iiber acdle Turbellarien aus 
dem Finnischen Meerbusen. Mit 2 Tafeln und 17 Fi- 
guren im Text 1~ 

1 Karte, 22 Tafeln, 32 Textfiguren, 513 Seiten. 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, 36, N:o 1. 



BEITRAGE ZUR KENNTNIS 

DER DIPTEREN FINLANDS 

VIII. 
SUPPLEMENT 2. 

MYCETOPHILIDiE, TIPULIDiE, CYLINDROTOMIDiE 

UND 
LIMNOBIIDjE. 

VON 

CARL LUNDSTROM. 



HELSINGFORS 1912. 



ACTA 



SOCIETATIS 



PRO FAUNA ET FLORA FENNICA. 



35. 






HELSINGFORSIAE. 
1909-1911. 



Pris 6 Fmk.